Friday, December 21, 2018

God Jul och Gott Nytt År!




Kära alla ni!


Idag skriver jag årets sista blogginlägg här på min blogg. Jag återkommer någon gång in på 2019.
Jag tänker vila från bloggen, och bloggar, under helgerna. Men, jag kommer att hålla instagram kokande.
Jag kan redan nu berätta att jag kommer att vara med i Vaken den 27 december. Mitt inslag brukar sändas runt 5:15 på morgonen. Det går bra att leta upp det på SR-Play sen.  Länken kommer jag att lägga ut på Facebook.
Jag kommer inte att lägga ut någon länk här.



Ett år på bloggen har gått igen.
Ett trevligt sådant! En årskrönika kommer i januari någon gång.





Som alltid vill jag tacka er, mina trevliga läsare, för att ni hänger med mig i mina funderingar här på min plats i cybern.
Jag uppskattar er så mycket. Era kommentarer är de som gör bloggen. Det vet ni.
Just nu har jag själv stora problem att kommentera de blogger-bloggar som har inbakade kommentarsfält. Det går inte att kommentera via mitt google-konto på dem. Mycket underligt, men så är det.
SÅ, jag får kommentera på annat sätt.   Jag får själv fylla i mitt namn och bloggadress i den halvanonyma rutan, det är INTE KUL!
Herregud så svårt de gör det för alla som INTE har konto i google, jag ser ju det nu med egna ögon. Verifieringarna är inte av denna värld.
Alla er läsare som kommenterar min blogg på det sättet tackar jag verkligen!! Det är inte klokt vilka töntiga verifieringsbilder blogger lägger upp, och vad de sedan ber en kryssa i. Fjanteri på hög nivå.
SÅ ni som står ut med det för att kommentera, STORT TACK!
Och då ska ni veta att jag har tagit BORT verifieringen på min blogg. Japp, de ber en tydligen ändå att verifiera in absurdum. Obegripligt.
OM jag kunde skulle jag ta bort det där direkt. MEN det kan jag tråkigt nog inte göra hur gärna jag än vill.
SO YOU GUYS ROCK!!



Hoppas att ni alla är redo för den jul som nu ligger i startgroparna.
OCH ja, är ni inte helt fit for fight så blir det ju jul iallafall.
Må ALLA ni som läser här få det riktigt fint, mysigt, stämningsfullt, stilla, roligt, vintrigt, strålande, vilsamt, vackert, varmt, juligt, stojigt, fridfullt och bra denna jul.





Jag önskar er ALLA en innerligt GOD JUL!
OCH,
Ett Riktigt Gott Nytt År!


Thursday, December 20, 2018

Frostiga morgnar, STING i kroppen, Kalle Ankas Jul och Konsten att bo i en julaffär ...




Hej alla!


Nu kommer årets sista punkter!



*   Frostiga morgnar

Har vi ofta, och de är vackra. Så fina och stilla. Dock, jag tror aldrig jag sett rimfrost här av den sorten man kan se hemma. Sådan har jag aldrig upplevt här.
Den frost vi har är mer den “lite mer normala” frosten som biter sig fast på bilar och gräs, men som inte förvandlar hela skogar till sagolandskap. Rimfrost, det är nog det finaste jag vet …
Men, den här frosten duger gott också.
Snö finns inte i prognoserna. Inte en flinga. Det får gå det med …



Älskar de klara och kalla morgnarna!


Vid Lake Audubon igårmorse.


Vid skolornas idrottsplats igår, underbara frost.  




*   Sting av hemlängtan …


Jag har sett så många vackra bilder från Stockholm, och Sverige i övrigt, de senaste dagarna. Min mamma och syster har skickat bilder till mig, och jag har sett så många foton på instagram.
En fröjd att se all snö. För det ÄR ju något speciellt med snö i juletid.
Det ultimata!
Jag har känt små sting av hemlängtan då jag sett bilderna från Stockholm. Det har liksom stuckit till inom mig då jag sett dem.
Underbart för er alla att ni troligtvis kommer att få en vit jul!



Alltså, de här bilderna har min syster Sara tagit.  Det är på väg till jobbet för henne, Humlegården i Stockholm.  Tycker att fotona är magiska!






*   Kalle Anka på julafton.

Igår när jag var ute och gick lyssnade jag på Karlavagnen. Karlavagnen är ju ett av mina favoritprogram på Sveriges Radio. Det handlade om julfirande.
Det var så många som ringde in och sa att “Kalles inte är vad det en gång var”.
Deras barn bryr sig noll om det, det betyder inget för personer födda efter 1990, typ. Ja, så gick snacket …
Håller ni med? har Kalle överlevt sig själv? Delar man fortfarande in julafton i “före och efter Kalle”?
På min tid, så FANNS det inte mycket tecknat på TV överhuvudtaget, och framförallt inte Disney. Det var en högtidsstund av rang att på julafton titta på Kalle. Lika ljuvligt varje år.
Numera kan ju dagens kiddos se tecknat och Disney när de vill. Inga problem där inte. De fattar inte vitsen, och magin, med Kalles jul.
Intressant, saker och ting förändras ju hela tiden. Undrar om man numera märker skillnader i tittarsiffror vad gäller tittare på julafton klockan 15?

Varje år brukar någon amerikansk tidning skriva om det svenska fenomenet att se Kalle Anka på julafton.
Lite kul läsning brukar det vara.



*  Livet, Kärleken och Konsten att bo i en julaffär.


Just nu har Peter besök av arbetskamrater från Nebraska.  Nebraskaborna har kommit till DC så här veckan före jul. Bra att de kommer hit någon gång också så att Peter slipper åka dit hela tiden.  När de är här sitter alla och jobbar hos klienten, en stor uppdragsgivare här i DC.  De sitter alla i företagets huvudkontor i Tysons Corner.   Tysons Corner är inte BARA en jätte-mall, det ligger storföretag i den stadsdelen också, massor av sådana.
Igår var en av arbetskamraterna här hos oss och tog en drink.  Denne man tittade sig storögt omkring i huset, han tyckte det var "wonderfully decorated and very Nordic", och senare (när de var på väg in till DC för att äta middag) hade han frågat Peter vad han egentligen tyckte om att bo i en julaffär?  HAHA, komiskt, han har ju fått den frågan förr, den käre maken ... THE curse of being married to a Christmas freak.
Peter hade bara skrattat och sagt att han är van vid det vid det här laget.  OCH att han inte ser fram emot då vi ska plocka ner det hela efter nyår.  A lot of work, my friend, a lot of work ...


Nej, kära ni, jag önskar er alla en fin torsdag!  Imorgon kommer årets ALLRA sista inlägg här på min blogg!

Wednesday, December 19, 2018

Julklappsinköp med ett stänk av nostalgi




Hej så här i julveckan!


Visst är det märkligt att det är jul om bara några dagar?
Jättekonstigt är det.
Det är likadant varje år. Helt plötsligt händer det bara.

Igår var jag i Tysons Corner vår allra största shopping mall i metro-dc området. Ett av de allra största köpcentren på amerikanska östkusten är det dessutom.
En jätte-mall, helt enkelt. Jag for dit tidigt. Det tar mig mindre än 20 minuter att ta mig dit med bil.
Ska jag handla kläder är det oftast dit jag åker, för de har precis ALLT under solen.



Den här tomten har varit tomte i Tysons varje jul sedan Karolina var liten.  Han är ju så fin!! Bild från timemagazine.com
Malltomtar är BIG business här i US.


Jag började med att köpa en Chestnut Praline LatteStarbucks, och den snodde någon. SÅ snopet. Någon bara norpade den efter att baristan ropat ut den. OCH personen norpade den så självklart att JAG trodde att den var hennes. RUDE!!
Men jag fick en ny på en gång.
Tur det, haha.
Sen gick jag omkring i mallen i tre timmar och fick massor gjort. Ja, det inkluderade även en nyårsklänning till mig (som får bli en julklapp från Peter, haha).
Det var hyfsat med folk på "mallen". Inte så farligt, trots allt. Det var ju vardag och tidig morgon.


Blir lite paff då affärerna inte längre har presentkartonger att ge kunderna. DÅLIGT!
På en affär var de slut, på en annan hade de inga och på den tredje fick man bara kartonger OM man hade kreditkort på affären.
SÅ dåligt. Det gör mig faktiskt lite putt. Köper man kläder vill man ju faktiskt ha kartonger att slå in dem i så här i juletid.  Jag spenderar pengar i er affär, då ska ni banne mig kunna ge mig presentkartonger också.
Vad göra då?
Ja, jag får ta mig till Target och köpa askar där. Nä, bakläxa åt butikerna alltså. De får ändå kämpa i motvind nu när många handlar på nätet. Tycker absolut de ska ha presentkartonger som räcker till alla, och de ska vara gratis och det ska inte krävas att man ska behöva ha affärernas kreditkort för att kunna få presentaskar.
SCROOGIE!!!


Nu har jag köpt så gott som alla klappar, och det är skönt. Jätteskönt.
Är ni klara?

Idag när jag gick på Tysons tänkte jag på hur det var när vi var barn/unga tonåringar … OCH när VI skulle handla julklappar.
Det jag mest minns är när vi skulle handla till kompisarna. Alla vi kompisar åkte till Vällingby i samlad tropp, vi tog tunnelbanan dit. Att handla i Vällingby var lättare än att ta sig in till stan, så det var oftast där vi handlade, i Vällingby.
Och ja, jag gillar Vällingby än idag, works for me!!

Alla kompisar gick till samma affärer samtidigt. Sen pekade man ut det man ville ha, och så sa vännerna:
KAN du gå iväg en stund.
Haha, och så köptes klappen. Jättestor överraskning när man väl öppnade den på julafton, fniss, men konstig nog var det LIKA kul och spännande iallafall.
Det jag främst tänker på när jag minns tillbaka är Date-parfymerna, läppglans i glasflaska med roll-on stift och badskum.
Det känns som om det var sådana klappar vi köpte åt varandra under väldigt många år. Date parfymer och Apple Blossom parfym. Senare kom Le Jardin, och jag tror att vi alla hade den doften. MUSK också när den blev populär.
Ja, those were the days of the late seventies and early eighties. HAHA, fina minnen.
Vi fick alltid klapparna inslagna av expediten.
Tänk ändå, de slog in gåvorna fastän det var långa köer bakom en.
Funkar det så ännu hemma i jul? Att man kan få sina klappar inslagna i kassan? Jag har inte varit hemma i Sverige på julen sedan 2009, så jag vet faktiskt inte om det ännu är kutym hemma att göra så.
Berätta!


Bild från facebook.  Visst minns många av er dessa!



Bild från coolpricer.se.  Det här var en verklig klassiker


Är du klar med dina klappar?
Vill du slå in dina klappar själv?
ELLER, vill du att affären ska göra det?
Handlar du mer online idag än du gjorde förr om jularna?
Bekvämt är det onekligen.

Ha en fin och bra dag nu alla ni!!

Tuesday, December 18, 2018

The Weekend and a certain anniversary





Good morning!!



I hope you all had a great weekend.
I also happen to know that many of you Nordic people got a lot of snow over the weekend.
Lovely.
I really do think you might get that WHITE Christmas after all, lucky you!

Here in my neck of the woods?
WELL, it was raining ALL weekend long. And no, not a fine misty rain, it was literally POURING down.
Actually, it was more like an open faucet.
Awful, awful.
So no, we could not go to Arlington.

My laptop started acting up on Friday, so we took it in to the Apple Store here in Reston. My dear laptop had to stay overnight.
But, now it is all fixed and it has the latest operation system installed, that is always a bit creepy.
My laptop is four and half years old now, after all. I love it. It hardly ever gives me any trouble. I hope it’ll last for a long way still to come.
I am a Mac-girl now. Really, I do not think I could go back to a PC again. I’ve had macs for the last six years now, I believe. You do get used to the simplicity.
Anyway, it is fixed and good. I am happy!!  There are some irritating things in the new system that I have to get used to ... BUT, that is the way it is.

Oh, and I have been shopping for Swedish Christmas foods as well over the weekend. I got the four last cans of Grebbestad’s anchovies, I got some lovely Swedish Julmust and I got plenty of jars of Abba’s pickled herring.  I also got crisp bread and candy. Peter and I enjoyed a perfect, creamy and yummy Jansson’s Temptation on Saturday night.
I am such a sucker for Jansson’s. But I do not need it as a dish on the Christmas table.  I want to REALLY enjoy it by itself, with crisp bread, cheese and a beer. This time around I mixed my holiday stout with a julmust. PERFECT combo!!

Guess what!
Today, I have been married to Peter for 26 years. Yep, tru dat!!
Twenty six years ago Peter and I stood in front of a Justice of Peace at Fairfax Museum in Fairfax, Virginia.
We said YES to one another at this civil ceremony. We made no big deal out of it. AT ALL! We did not advertise it, we kept it somewhat under covers. We simply did an “early wedding” so that I could get my Green Card, and I got that card about two months later. We had our “real” big church wedding in Sweden in July 1993.
SO, we have two anniversaries, haha.
We were both nervous of the Green Card interview, but back then it was easier than it is today (all changed after 9/11). But, sure, we were interviewed both together and separately. We passed in flying colors, phew!! They stamped my passport RIGHT away with a temporary GC-stamp.
And, a couple of weeks later I got the real card in the mail.

So this is how we looked back then, so young and innocent. I was 26 and Peter was 27.







Have a good Tuesday, y’all!!




Friday, December 14, 2018

När det lider mot jul




Hej decemberfredag och decembermänniskor!


Vi går den tredje advent till mötes!
När jag var liten tyckte jag att tredje advent var magisk. DÅ visste jag att julen inte var alltför långt borta.
Skolavslutningen låg nära och det skulle snart bli jullov.

Igår var det lucia. OCH, ja, som ni kanske har läst i gårdagens kommentarer tyckte jag att det var magiskt det SVT levererade. Perfektion in i minsta detalj, med körer sjungandes som änglar. Fem stjärnor av fem i min bok!
underbart och traditionellt och vackert. Precis som jag vill ha det. Trevligt också att höra lite nya sånger. Arrangemangen var fantastiska.
Säger bara, SÅ ska en slipsten dras. TACK SVT, TACK!!


Jag satt här i den mörka morgonen med en kopp kaffe och tända ljus. 
Jag klickade mig in på SVT via min Apple-TV!
Tänk ändå, tekniken är otrolig.
När jag var ny i USA kunde jag inte ens drömma om att få se SVTs lucia på min tv här. Sen kom nätet.   I början satt jag och tittade på lucia via min laptop, det funkade finfint det också. Numera klickar jag mig in på Apple-tv och ser lucia i högupplösning direkt på min TV via SVTs app.
Love it.
Världen har verkligen krympt tack vare den nya tekniken. Visst, jag kan svära åt annonser som är riktade direkt till mig, men samtidigt ÄR det ju så mycket som är gyllene och fantastiskt med allt vi kan göra idag.
Det är bara att tacka och ta emot.

Senare på luciamorgonen--som grydde frostig och solig-- tog jag bilen hem till Lotta för lite svenneluciafika med svennegruppen.
Mycket fint och GOTT!
Underbart, helt enkelt. Det var vår julavslutning också. Nu åker två av tjejerna hem till Sverige för att fira jul, resten av oss blir kvar här.



Vinglöggen på bilden är jättegod.  Jag är så glad att man numera kan köpa glögg här!




Så fin julgran hemma hos Lotta.








Lotta är mästerkonditor och bagare.  De här godingarna kallas för grisrumpor, och de är mina favoriter!


OCH den här saffranskakan då!!  Proppad med mandelmassa och vit choklad.  Helt sagolik!!

Imorgon ska Peter och jag troligtvis till Arlington Kyrkogård för att volontera. Vi ska lägga julkransar på gravarna, precis som vi gjorde i fjol. Det kommer förmodligen att regna småspik. Om det verkligen ösregnar får vi kanske överväga att stanna hemma, men jag hoppas innerligt att vi kommer iväg.


Här är lite bilder jag tagit under mina morgonrundor den här veckan. Tycker naturen är vacker nu, även om det är vinterfärger som råder.  Det ligger något vilsamt över det hela.



Jag ger mig ut på mina vandringar lite efter sju varje morgon.  Vill så gärna se när solen går upp.  Tycker att vinterfärgerna är så fina på något sätt.  Nu har sjöarna ett tunt, tunt lager is.




ISPORR!!  ISPORR!





Jag går mot soluppgången ...


Isporr galore!

Nu önskar jag er alla en fin tredje adventshelg!

Thursday, December 13, 2018

Lucia-punkter och lite till ...





Glad lucia allihopa!!




* Stora Saknardagen!

Idag är det Stora Saknardagen. Den dagen jag saknar Sverige som mest. Just det, Stora Saknardagen ÄR luciadagen.
Det finns ingen annan dag under året som jag saknar Sverige mer än idag. Jag saknar ALLT som har med lucia att göra. Att höra de vackra sångerna och se ett luciatåg, att festa till det på jobben, att dricka glögg (kan jag göra här med, men inte samma sak), att ALLA är glada och att det är högtidsstämning, att äta goda lussebullar, att se folk med glitter i håret.
Kort sagt, jag saknar lucia.

Visst, det ordnas luciatåg här också bland svenska föreningar och svenska skolor, men det ÄR inte samma sak. Det blir aldrig någonsin samma känsla som hemma.
Midsommar, samma sak, den måste firas hemma. Här blir det inte ens i närheten av detsamma.    Det funkar inte, sommaren är inte densamma, det är ingen storhelg och de vita nätterna saknas. OCH hela stämningen är puts väck då man är på en plats där dessa högtider inte uppmärksammas.
Så, jag struntar för det det mesta helt i midsommaren. Det gör inte så mycket heller, jag saknar inte den dagen speciellt mycket.

Men lucia …
En helt annan sak. Men, det är samma sak där, det går inte att få till dagen här.
Vad jag kommer att göra idag är att gå upp tidigt, slå på SVT-Play och se lucian där.
Under tiden kommer jag att dricka kaffe och tända ljus.
MÅ de leverera, jag säger bara det.
DET ska vara vara pampigt och högtidligt och strålande vackert. Allra helst ska en musikskola med klockrena röster sjunga, i stämmor. Ju pampigare, desto bättre.
Säger som jag brukar (sorry) dagislucior göre sig icke besvär. Det är bara gulligt för föräldrarna att se.
Nej, ge mig allt upphöjt till 100!
Spara inte på krutet, snälla SVT!!
OCH varför bara dricka en kopp svart kaffe till? Varför inte unna sig en lussekatt och peppisar?
JO, det beror på att vi idag ska hem till Lotta på luciasvennefrulle, och hon har bullat upp. SÅ jag kommer att få en MASSA gott senare på morgonen, MUMS!!

Ja, när jag svarar på kommenterarena här idag har jag sett lucia. Så vi får se vad jag ger det för utlåtande då ...


Iallafall önskar jag er alla en fin lucia idag. JAG ÄR AVIS!!


Bilden från Hernrikmill.com



* Så fina minnen …

Fortsätter på luciatemat lite till …
Jag har så fina minnen från min egen uppväxt av lucia. Jag sjöng i skolans kör, och det var alltid så speciellt just under luciamorgonen.
Vi klev upp så tidigt, gick till skolan i arla morgonstund. Alla samlades i hemkunskapsrummet där vi bytte om till våra nystrukna lucialinnen. Glitter i håret och glitter runt midjan, så skulle det vara. Det var bara lucia själv som fick ha rött band om livet.
Vita strumpbyxor, ALLT nervöst och pirrigt.
Skulle tärnljuset funka? Vi kollade batteriet innan vi gick hemifrån och det var perfekt, men man visste aldrig om det skulle funka när det VÄL skulle till.
Dessa tärnljus alltså … Undrar SÅ om de blivit bättre med åren?? Säkert har de det.

Sen skulle vi börja skrida fram. OCH gissa om det övats på både sång och skridande och hur vi skulle stå uppställda.
Nerver var bara förnamnet jag kände då det var dags att skrida ner för den branta trappan ner till aulan, Stora Hallen. Där satt resten av skolan, lärare, föräldrar, släkt och syskon …
Den där trappan gick alltid bra att ta sig ner för, konstigt nog. Minns aldrig att någon snavade i den.
Men jag minns en tjej som svimmade när vi väl sjöng nere på podiet.

Efter det fina framträdandet ( för JA vi VAR BRA, på riktigt!! Vi spelade till och med in två LP-skivor med vår kör) skred vi ut igen, fast en annan väg.

Resten av dagen var superfin också. På eftermiddagen lusade kören på två andra ställen i Blackeberg, på Handikappsinstitutet och på ett ålderdomshem.
Så nog fick VI sjunga den dagen alltid.

På kvällen brukade vi alltid lussa för mina föräldrar.
Ett evigt lussande hela dagen.

OK, lämnar lucia nu!







* Tekalender


Ingen i min lilla familj ville ha en chokladkalender iår. Så det bidde ingen sådan i det här huset. Jag vill inte heller ha någon.
MEN, det FINNS goda sådana, det finns en superfin med Mozartkulor. Den är dessutom så vacker.  Dock ingen sådan blev köpt heller. Fine.
Däremot köpte jag en tekalender åt mig själv då jag var på World Market i slutet av november. Och varje eftermiddag öppnar jag en liten ask och däri ligger ett julte av något slag. En tepåse per ask.
Tycker om den kalendern.

Bilden från World Market.



* Gräsis …



… jag har varit gräsänka sen i söndags. Den gode Peter är i Nebraska igen. Det har gått så bra den här gången. DET beror ju givetvis på att jag inte är ensam. Karolina finns ju här, och det känns så SÅ bra.
Vi har bägge sussat så gott om nätterna. SKÖNT!!
Ikväll kommer hubbyn hem igen, eller inatt rättare sagt.



Hey, visste inte att det finns en whiskey som heter Grass Widow.  SYND att jag inte gillar whiskey då!



Nu önskar jag ALLA en jättefin och innerlig lucia!
People, I wish I was there!!

Wednesday, December 12, 2018

Amerikanska julfenomen: Julklänningar!




Hej och HÅ!


Redan den 12 december!
Hjälp!

Alltså, den här månaden …
Orkar inte riktigt med hur snabbt den försvinner ifrån oss.
Hela december är-- för mig (märk väl)--en enda lång fredag. Det är den känslan jag har hela tiden.
SO STAHP it!! Låt oss ankra tiden, om det bara gick …


Nya julfenomen dyker upp hela tiden.
Vi har sett jultröjorna, de fula. De är  NU så etablerade att de fått kultstatus och egna partyn. Ugly Christmas sweater parties …
Ja, ni vet!
Julkostymerna som jag höll på att grava ihjäl mig åt för några år sedan har blivit standard, haha. Numera kan man köpa dem på Target och andra ställen.
Ju fulare desto bättre. Komiskt.

Årets nyhet måste nog ändå bli julklänningen. OCH det är på tiden, visst! När det nu finns julkostymer så måste det finnas julklänningar också.
Love it!
Därmed inte sagt att jag vill ha någon! Men, som alltid, osvuret är BÄST! Dock, jag äger ännu inte någon ful jultröja, och Peter har ingen julkostym i sin ägo. Karolina äger heller inget sådant.


Faktum ÄR att jag för ett år sedan köpte en klänning till Halloween, som jag brukar ha på mig dagarna runt Halloween.
Den är i plysch, svart med orangea spindlar.
Alltså, när jag tänker på det—och inser faktum—så ligger det nog inte SÅ långt bort att jag skaffar en julklänning. HJÄLP! Ja, jag håller verkligen på att bli en sådan DÄR medelålders dam som använder  årstids och storhelgskläder. HAHA.
Herregud, DEN insikten, YOU PEOPLE!!
Next stop blir en Valentintröja, sen blir det något gulligt till påsk, till fjärde juli blir det patriotiskt med flaggor och dylikt och sen kommer då Halloween och jul.
Japp, japp … ska det bli så för mig? FNISS!!
Nej, knappast troligt …
Men, en Halloweenklänning finns i min garderob. No kidding.

Det ÄR kul med dessa galenskaper när man gör det till en grej. Lite med glimten i ögat. Omfamnar hela alltet.
Det måste ske med en blinkning åt rubbet, eller hur!
Som sagt, det gör mig glad!
Det är skoj och det är humor. Så ja, varför inte!!
Vad säger ni tjejer?
Ska vi slå till på en äkta ful, rolig och knäpp julklänning denna jul?
Skulle du vilja ha en?

Ha en finfin 12 december alla ni!!


.....PSST.... nu vet ni alla vilka annonser JAG kommer att få upp i mitt flöde på Facebook och Insta ett bra tag framöver. Vilken no-brainer, if there ever was one, efter dessa google-sökningar på de klänningar ni ser nedan, haha ... (ja, jag får skylla mig själv, jag har bett om det, mohohahaha)



Dessa två från Target!




Bild från pink queen




Bild från Amazon.   Maxiklänning med nattlinnefeelis, eller hur!!  HAHA.



Bild från Blue Archives.  Alltså något i mitt sinne kan inte låta bli att gilla den här.



Bild från Sammydress


Amazon.  Den här är cool tycker jag.  Inser att jag gillar swingklänningar.




rosegal.com.  Svårt ful, mohahaha!




Bild från Sammydress





Bild från Amazon.  Den här är nog fulast av alla. DÖÖÖR!!




 Bild från Rosegal





Tuesday, December 11, 2018

The day Yours Truly ended up in Christmas Heaven! Or, This is a serious explosion of PICTURES!






People, people. This will be a true picture bomb, if there ever was one …
I did happen to discover a lovely place on Saturday that I totally fell in love with. I am talking about Lucketts Country Store in nearby Lucketts here in Northern Virginia.

We have passed by this store--by car--so many times in the past. Every time I have been thinking to myself; this place is so cute, maybe we should stop by for a visit one of these days.
ON Saturday we finally actually made the store itself our destination, Peter and I.


The place is a true mix of a designer’s market, vintage,  flee market, Christmas market and a place where local artists sell their merchandise.  ALL at the same time.
The stores—three big, old houses— are filled to the brim with stuff in every nook and cranny.
You can walk around here for hours.

Outside the stores the markets continue. There are little shacks and little places everywhere.
One can easily say, I have found a new place to love!

But from here on out, I’ll let the pictures speak for themselves. Be aware this IS an explosion of photos.




The cutest bug decked out for Christmas.


As I said, in Christmas heaven!  I bought a pair of these wooden skates by the way.



Inside one of the houses.  Stuff everywhere.  And yes, Lucketts Country store is all family owned.









The hubster is looking for ornaments.








Outside again.  SO much to LOOK at!
















The second house on the property.  Whimsical, to say the least.




Stuff to buy inside and out!


Yes, if you get hungry you can get donuts and coffee.  They also sell pizzas straight from an outdoor wood burning oven.




I mean, there is stuff everywhere, EVERYWHERE on this property.  Awesome in my book!


Fire pits as well ...


This is the entrance to the third house, the third store.  This is Christmas perfection!


AND, inside one of the rooms.  I think I fainted for a short second, haha ...








There were so many rooms in this house, all with a different theme ...








A familiar Swedish girl sat on a shelf ...


And another familiar Swedish girl is trying to grasp it all ...