Thursday, January 31, 2019

Kyligt, Sista januari, KUL, Sist på bollen och ÄNNU kallare





Godmorgon på torsdagen



Men som denna vecka har rusat iväg. IGEN!
Helt otroligt faktiskt.
Det känns som om veckorna bara består av måndagar och fredagar. Häpp.


*   Kyligt.


Det råder en köldknäpp just nu. En snabbt övergående sådan. Redan till helgen ska det bli sådär en 12 grader. OCH på tisdag 16 grader …
Ibland blir jag så TRÖTT på vintrarna här alltså. På denna eviga bergådalbana mellan extrema temperaturer på bägge håll.
I Chicago och Minnesota är det skrämmande kallt nu, ner mot -35 och därtill hårda vindar.
Skolor och en del arbetsplatser där är stängda.

Här i DC-området snöade det i tisdagseftermiddag. Ett mycket fint snöfall som förvandlade världen vit igen.
Det snöade inte så mycket, inte ens 10 centimeter, tror jag.
Temperaturen sjönk också. Den sjönk tydligen så mycket att man ansågs det farligt för barnen att gå till skolan igår, onsdag. JUST på grund av kylan.
Alltså … SÅ fånigt. JA, det tycker jag. Pinsamt av Fairfax County. Tror för övrigt att alla kommuner runt DC höll skolorna stängda igår , *himlar med ögonen*.


Jag var ute och gick vid 7:20 igår morse. Det var -12 grader och vindstilla i soluppgången. Senare på dagen började det blåsa hårt.
Det var en av de finaste vintermorgonpromenader jag tagit här. SOM magi! Jag ska visa er bilder imorgon.
Jag bara gick och njöt, NJÖT och NJÖT!! Inte frös jag heller, inte ens LITE.

Jag vet inte om vi nordbor är gjorda av segare virke än andra? Eller, så är det bara vanan av kyla som gör att vi tycker om det, och framförallt inte räds kylan.
Let me put it like this, jag är glad att jag är född i Sverige. Inget knussel.



 Bild från emedgroup.



*   Januari


Många tycker att januari är en seg, lång och tråkig månad. Jag kan inte hålla med, jag tycker den är fin. Speciellt om det är vintrigt, för det anser jag att det ska vara.
Nej, jag tycker inte den känns *längre* än någon annan månad heller. Den går lika snabbt som alla andra månader.
Men, imorrn är det februari … och ja … i februari … då …





*   KUL!



Jag blir alltid lika glad när ni uppskattar mina nostalgiinlägg. Eller, jag blir glad när ni gillar mina inlägg oavsett vad jag skriver om :-)
Igår blev det en del härlig feedback på inlägget om kassetter. Det är lustigt hur mycket vi som är “lite äldre” delar liknande minnen. Just hur vi satt vid bandspelarna beredda att spela in, hur vi minns låtarnas ordning på banden och det irriterande i att programledare snackade sönder låtar.
Ja, vi minns hur speciellt det var.
Fina minnen det där.
Dagens unga har verkligen ingen aning om hur vi det var då. Det är som rena rama stenåldern för dem.
Komiskt.
Jag ska skriva mer om nostalgi framöver.



*   Min senaste favorit.


Jag är säkert sist på bollen, som så ofta förr.
SÅ detta är ingen väckelsepunkt precis, haha!

Visst är det trist att tvätta och styla håret? SÅ trist. Jag tvättar håret två gånger i veckan, inte oftare än så. Det behövs inte, mitt hår blir inte fett i första taget.

Karolina fick en värmeborste i julklapp. En julklapp som jag använder hela tiden nu. Jag älskar den!
Det går fortare att styla håret med en sådan, det blir snyggt och det är en lätt borste att använda.
Sent ska syndaren vakna. Sådana här borstar har ju funnits i decennier, och NU först börjar jag. Min egen mamma har haft en sådan i säkert tio år.




Bild från theninebest.com.  Det är inte det här märket jag har.



*   KALLT!

Jag kan sätta min (ehh … Karolinas … ) värmeborste på att skolorna kommer vara stängda idag också. Nu på morgonen spås -15 C.
Säkert anses det alldeles för kallt för barnen runt om DC.
Orkar INTE!!!
;-)


Ha en bra torsdag nu!!


Wednesday, January 30, 2019

Nostalgi-Annika: Kassetter!





Onsdag!


Idag tänkte jag att vi ska dyka ner i nostalgins gömmor igen. Det var ett bra tag sen sist jag skrev på det temat på min blogg.
Varje måndag lyssnar jag på Söndagsmorgan i P4 då jag är ute på min PW. Jag gillar Morgan, gillar hans bisittare och jag tycker om lättsamheten i programmet.
I söndags hade Morgan tema nostalgi, och det är alltid inspirerande att höra vad andra tycker i ämnet.
I programmet talade man bland annat om kassettband, och det fick mig att minnas …


Kassettbanden …


Oh dessa band!
Älskade och hatade!
Det var på dessa band man spelade in låtar och musik från radion. Det gällde att trycka på rätt knapp på exakt rätt tid så att man skulle få med så lite snack som möjligt.
Somliga programledare på den tiden (here’s looking at YOU, Clabbe) hade fena på att snacka en bra bit in på låten. Andra programledare (Thumbs up, Ulf Elfving) brukade inte prata sönder låten, utan körde den oftast i sin helhet.
Under tiden satt vi där vid våra kassettbandspelare och väntade med pekfingret på pausknappen! Pause, rec, play :-)


Det var även på dessa kassetter vi spelade in varandras LP-skivor. Hade en kompis köpt en ny skiva så spelade oftast vi andra av hennes skiva. Perfekt.
För tro mig, LP-skivor gick man inte köpte “bara sådär”, det var inget vi hade råd med speciellt ofta.
Precis, det var därför vi spelade in från radion, och det var därför vi spelade in hos varandra.

När bandet var inspelat skrev man noga låttitlarna på bandets omslag. Man vände omslaget ut och in, och på ryggen skrevs  exempelvis “blandade låtar 3” eller namnet på den LP-skiva man just spelat in, givetvis.
Vissa låtar kan jag inte höra ÄN idag utan att tänka på det mellansnack som ibland kom med fastän man försökte undvika det till varje pris. HAHA!
Precis på samma sätt som jag än idag inte kan lyssna på vissa låtar utan att höra hack och repor i dem. De hack som kanske fanns på en LP-skiva. För ja, de fick ju hack ibland och repor de däringa vinylskivorna.



Klassiskt band.  För ja, man sa bara band, kort och gott :-)

Kassetterna gick verkligen inte heller fria från smärre katastrofer. De kunde trassla in sig enormt i bandspelaren ibland. OCH det var hemskt varje gång. Man fick sakta dra ut bandet, och sen fick man leta upp en blyertspenna och långsamt snurra på de små hjulen i mitten av kassetten. Någon enstaka gång stod inte banden att rädda. Det var bara att kasta dem.
SÅ tråkigt.
Andra gånger KUNDE de gå av, och då fick man försiktigt tejpa dem. GISSA om det blev HACK i låtarna då.
Detsamma hände de kassettband man köpte, de färdiginspelade. DE var inte heller säkra på något sätt, de kunde trassla in sig också.
I valet mellan att köpa ett färdigsinspelat band, eller en LP, valdes med fördel alltid LP-skivan. DE var bättre, och roligare, på alla sätt. Större konvolut, fler bilder och ofta med sångtexterna tryckta, mycket uppskattat av oss (shoutout to you, ABBA).

Jag minns inte idag vilket som kostade mest, en LP eller ett färdiginspelat kassettband? Förmodligen LP-skivan? Men jag kan ha FEL.
Minns ni läsare vilket som var dyrare?


Bild från tradera


De “tomma kassetterna”, alltså de vi köpte för att spela in från radio, eller skivor, var heller inte billiga.
OCH det var alltid snack om vilket märke som var BÄST. OCH var det bättre att köpa 60 minutersband, eller var 90 det enda raka?
Har för mig att det fanns 140 minuters också? MEN där var risken tydligen större att de skulle trassla in sig, så sas det iallafall.

Jag har ingen aning om vart mina gamla blandband tagit vägen?
Förmodligen spelades de flesta sönder. Banden verkade bli sämre för var gång man spelade dem. OCH ja, de spelades ofta. Ibland gillade man en låt sådär EXTRA mycket, och då spelade man fram till den, och sen spelade man tillbaka. Flera gånger. Om och om igen.
På vissa bandspelare fanns räkneverk, och där kunde man hålla koll på VAR en viss låt låg. Ja, om man kom ihåg att nollställa dessa räkneverk innan man började leta.


Bild från Franks garage.  Klassisk kasssettradio!


Både kassetterna och LP-skivorna gick i graven (för mig) när CD-skivorna kom i slutet på 80-talet.
Jag tyckte att CD skivorna var helt otroligt underbara. Just att man kunde trycka på “repeat” eller det att man kunde spela dem non-stop. ATT man slapp VÄNDA på skivan eller kassettbandet. Ja, såvida man inte hade ett kassettdäck där bandspelaren automatiskt gjorde det.
Faktum är att jag såg CD-skivans inmarsch som en smärre relovolution.

Fast jag MINNS att Karolina, när hon var sådär en 2-3 år, fick en gul kassettbandspelare-- modell stadig och stryktålig--från Fisher Price. Kassetterna måste ha hängt med en bra bit in på det sena 90-talet också.
Men då hade jag slutat köpa dem för egen del sedan länge.

Idag är CD-skivorna nostalgi likaså.
Vi kan ta oss ett snack om skivor, grammofoner och cd-spelare i ett kommande inlägg inom en inte alltför avlägsen framtid, om ni vill.

Minns du kassetterna?
Brukade du spela in från radion?
kommer du ihåg om du hade något särskilt favoritmärke på de kassetter du köpte?
NU kan jag bara minnas BASF (fast jag erkänner att jag såg en massa märken som jag glömt då jag googlade på bilder till det här inlägget). Det var förmodligen det billigaste märket, haha.
Vad har du mer för minnen av kassetter, kassettbandspelare och kassettdäck?

Ha en jättefin och bra onsdag!

Tuesday, January 29, 2019

A Swedish TV weekend :-)





Hello Tuesday!



How was your weekend, peeps?
I hope it was a good one.

My weekend was … quiet.


Friday, I made Flying Jacob. Karolina wanted that meal, and I gladly cooked it for her. Her boyfriend got to enjoy it for the very first time as well. Really, I am not sure what he thought about it.
We played Apples to Apples as well. AND, we enjoyed Karolina’s and my favorite American dessert, Key Lime Pie. We love that, both of us.



*  Saturday.

Mid-morning Karolina and Stephan left for their weekend retreat in the southwestern Virginia Mountains. And by then, I was all alone.
I had this strong urge to watch Swedish Television. By then, I discovered that I could NOT download my VPN to my computer. For some reason my VPN disappeared when I upgraded the system on my MacBook Pro a little while ago. And, as I was looking to download it again I came to realize that there was NO way in hell that I would be able to figure it out.  Such complicated directions.
But, lucky for me I got assistance right here in Reston. Magnus to the rescue, I brought my laptop to Lotta and Magnus house and he helped me out. And, even he thought it was super complicated. I wonder, why do they (Anonine)  make it so hard???
Anyway, I got it fixed. THANK YOU Magnus!!
Home I went. And, I binged the whole series of “Systrar 1968” and I really liked it.



* Sunday


I had a very hard time sleeping, of course. So, I did watch a documentary about Rudolf Nurejev and his defection to the west in 1961. It was good.
Then I fell asleep.
Sunday, after a brisk walk, I hunkered down on the couch with my laptop again. And, binge watched the entire series of “Bandet och jag”. Four one hour episodes in a row. Oh I know, I hear myself …
I liked it, a lot. It made me laugh and it was ALSO so much fun because big parts of it took place in the castle where I spent the first seven years of my life, Hässelby Slott.
Fun with just that one aspect in mind. But, I do like Erik Haag and Lotta Lundgren a lot, they always make me laugh.

Let me tell you, after those four hours my eyes were burning.
I had to take another little walk.

Peter got home around ten. Lovely to have hime home again.

So, that was MY weekend. Kind of boring in a way, but also very nice in another kind of way.
And, no, I did not take a single picture.
Not a single one.


Have a nice Tuesday!

Friday, January 25, 2019

EFIT





Godmorgon så här på fredagen.

Nu var det år och dag sedan jag körde en EFIT här på min blogg. Alltså ni vet, Ett Foto i Timmen.
Det finns ju, eller FANNS iallafall, en hel EFIT-webbsida. Bloggare la ut sina EFITs på samma dag och registrerade sig samtidigt på sidan. Den webbsidan kanske finns än idag? Vad vet jag?
Själv tycker jag att det är roligast att ta en dag "ur högen" och bara köra.
Faktiskt, även om det just inte händer så mycket.


Det här är vad som verkligen hände igår.








Kl 7:00

Jag vaknade redan före 6.  Utsikten från min kudde på denna bild, haha.  Timmen mellan 6 och 7 kollar jag alltid min iPhone, läser DN, spanar in Instagram och svarar på kommentarer där.
Klockan 7 rullade jag ur sängen igår. Regn ute, och mycket milt. Igår var det hela 14 grader varmt, men på eftermiddag störtade kvicksilvret ner till tre grader.




Kl 8:00

Dags att svara på de kommentarer som kommit in medan jag sovit. Det är alltid lika, lika trevligt att se vad ni skriver. Jag dricker en kopp kaffe under tiden.
I vanliga fall hade jag varit ute och gått den här tiden, men inte idag.






Kl 9:00


Torsdag betyder att det är svennefrulledag. Alltid trevligt. Här är jag på väg mot Lotta. Det ösregnar, fullkomligt vräker ner.





Kl 10:00


Svennefrullen in session.






Kl 11:00

Lotta fixar med något i sitt kök medan vi pratar vidare.
Svennefrullen är alltid en av veckans roliga punkter.





Kl 12:00


På Target i Reston. Jag gick in för att köpa lite städprylar, men kom ut 190 dollar senare. Det sanna Target-syndromet slog till. Man går in för att köpa EN eller TVÅ grejer, men kommer ut med SÅ mycket mer än man tänkt.  Classic Target,  Jag har väldigt svårt att motstå Magnolia, alltså Chip och Joanna Gaines grejer.






Kl 13:00


Hemma, och vid datorn. Skriver emails.





Kl 14:00


Varför måste man alltid leta efter sina läsglasögon? OCH varför försvinner de alltid? Jag har flera par, men ändå får jag leta. Ofelbart. Mitt favoritpar är för tillfället spårlöst försvunna ...






Kl 15:00


På väg ut igen med bilen ...





Kl 16:00


Jag spelar inte många spel på min telefon precis. Bara ett enda, och det är Word Crossy.  Det tycker jag är rätt kul. Jag har hållit på med det spelet sen i somras. Jo, jag gillar det.






Kl 17:00


OCH först klockan fem läste jag morgontidningen. Jag säger då det.





Kl 18:00


Min middag. En bowl. Så gott.




Mellan 18:30-22

Har slagit mig ner för kvällen framför Netflix. Skönt. Jag tittade mest på Life Below Zero igår, ett program jag är FASCINERAD av. Alaskan bush, people. Där folk är tuffare än tuffa.
Kollade även på ett avsnitt av Tidying Up med Marie Kondo. Det är smått inspirerande det också.





Runt 20:30

Dags för en riktig go'fika på kvällen, hehe. Lotta skickade med en bit mazarinkaka hem idag. Karolina tog en bit, jag den andra. Fast, Karolina jobbade igårkväll så hon åt sin tidigare.
Så gott att sitta med en kopp te och en ubergod kaka på kvällskvisten.



Massor med tända ljus, såklart.




Kl 22:15

Sängen! Karolina kom hem strax därpå. Faktum är att vi drack varsin kopp te i min säng medan vi kollade en avsnitt av House Hunters på HGTV.
Sen var den dagen över :-)


Fredag idag. Jag är rätt säker på att det nu är hyfsat kyligt igen. Soligt också.
Helgen så ...
Jag har planerat in ett och annat för mig, mest hemmaaktiviter. Inte så dumt det heller.

Nu önskar jag er alla en fin och trevlig helg! Vi höres på tisdag igen!

Thursday, January 24, 2019

Gräsänkedags, RBG, House of Cards och Bowls ...





Hej och godmorgon torsdag!



*   Japp, dags igen …


Så var det återigen dags att vara gräsänka. I förrgår fick Peter veta att han behövs ute i Nebraska NU. Direkt. På stört.  Han fick veta det på tisdageftermiddag, igår for han.
Det som är så genomtrist, TRIST och åter ASTRIST är att han inte kommer hem igen förrän söndagkväll klockan 22.
Hela helgen ensam alltså. Japp, det är vad det är. Jag får göra det bästa av det hela, göra lite extra god mat, kolla på Netflix, svensk tv och läsa.
Karolina ska också bort i helgen. Hon och pojkvännen har hyrt en stuga i bergen över veckoslutet. So it is just me, myself and I.
Det ska gå det med.




*   RBG


Ruth Bader Ginsburg heter en av domarna i Högsta Domstolen här i US. RBG, som hon kallas, är född 1933 och en riktig kämpe för lika rättigheter och kvinnors rättigheter.
En av de starka kvinnor som banat väg för hur pass långt vi idag kommit i jämställdshetfrågor. Jag vet, vägen är ännu lång att vandra. Men starka kvinnor, som RBG, har plöjt upp många steniga åkrar.
RBG är snart 86 år gammal, men hon sitter där hon sitter i på sin höga post. Där har non sagt att hon kommer att klamra sig fast då länge hon kan. RBG har massor, massor med fans som står bakom henne, de menar att hon måste hålla ut så länge hon kan.  Speciellt med den regering som US har just nu. Man menar att RBG nu behövs mer än någonsin, och hon har själv sagt att hon ska sitta kvar så länge T-rump sitter vid makten. Hoppas hon kan, och orkar, hålla det löftet.
Jag är en också en stor fan av RBG! Vilken kvinna.

Just nu går en film om henne på bio, och den filmen såg jag och Peter i lördags. Den heter, On the basis of sex.
Den handlar om när Ruth var ung, då hon gick på Harvard Law School samtidigt som hon hade en treåring och en sjuk äkta man att ta hand om.
Gissa om det var otacksamt att som kvinna gå på Harvard Law i mitten av 50-talet.
Sedan får man följa Ruth fram till 70-talet då hon drev igenom banbrytande lagar.  Slutscenen i filmen är episk!



Det var Bill Clinton som förärade henne en plats i The Supreme Court 1993, och där sitter hon än idag. Hon kämpar för LIKA rätttigheter mellan könen. Hon är stentuff, och så cool.
Filmem var strålande BRA och jag tycker att ni alla ska göra er en stor tjänst och SE den!


Stil i P1 har också vikt ett helt program åt RBG, lyssna på det!
Sedan finns det flera dokumentärer om denna briljanta kvinna också.

Hoppas verkligen att RBG orkar hänga med tills nästa presidentval. Hon har haft sina duster med cancer genom åren. MEN inte missat en enda dag på jobbet. Inte förrän nu, när hon var tvungen att vara hemma ett par dagar för en svår lunginflammation hon drabbats av.

Hon går under smeknamnet The Notoroius RBG, och hon är en av de coolaste och starkaste kvinnor USA har. En förebild för oss alla.




*   House of Cards


En serie på Netflix som jag har älskat genom åren är House of Cards. Snacka om Washingtons mygelpolitik i ett nötskal.
Idag överskrider verkligheten dikten, men HoC är och förblir en toppenserie, vass, spännande och elegant på alla sätt.
Nu ligger sista säsongen på Netflix. Som ni kanske minns är Kevin Spacey inte längre med i serien, han försvann i de starka metoo-vindarna efter att det framkommit ett och annat icke smickrande om honom.
Flera artister, journalister och andra inom media försvann i samma veva, som ni vet. Inte mer än rätt, tycker jag. Må de vindarna inte mattas av.



MEN, som sagt, sista säsongen av HoC har jag nu sett. Och frågan är, kan Robin Wright ensam tackla serien? Svar ja! Hon är fenomenal. Samtidigt erkänner jag att jag saknar KS så in i bänken. Jag saknar allt vad gäller hans briljanta skådespel, jag saknar hans röst, hans sätt och hans utstrålning.
En av världens allra bästa skådespelare kommer förmodligen aldrig mer att ses på vita duken, eller på tv. Men, återigen …

Robin Wright är också en av världens bästa skådespelare. OCH som Claire Underwood spelar hon president med en isdrottnings kaliber på hög nivå.
Jag tycker att säsongen höll fram till de sista avsnitten, då spårade den ur. Totalt. Slutet, i mitt tycke, blev för mycket och nästan löjligt.

Har någon av er sett sista säsongen? OCH, isåfall, vad tyckte ni?

Jag avundas er alla som INTE sett serien ännu. Ni har några härliga månader framför er då ni kan beta av säsong efter säsong av HoC.


Bild från Netflix


*   Bowls


Jag har snöat in på bowls av alla de slag just nu. DÅ menar jag inte  Super Bowl och sådana bowls, utan maträtten. Det som kallas poke bowls och rainbow bowls. ÄLSKAR kombinationen av sallad, bönor, tonfisk (rå måste den vara) eller kyckling, ris och vad man nu än vill ha i. Jag beställer det jämt då jag är ute.  Det känns så gott och nyttigt att äta.
Mums, helt enkelt.  Jag gjorde en kycklingbowl med blomkålsris, lite quinoa, oliver, ruccola och tomater igår.  Det blir samma ikväll igen. Because, why not!


Nej, kära ni, jag önskar er alla en fin och bra torsdag!

Wednesday, January 23, 2019

Isande kalla hus ...




Godmorgon kära onsdagsmänniskor!


Det har varit KALLT här. Isande kallt. Blåsigt har det också varit.
Riktigt pinande blåsigt.
Jag har inga problem med kyla, men blåst har jag faktiskt problem att tolerera.

Problem med vindar och blåst har vårt kära hus också.
Damn-in-i-bänken vad KALLT och utkylt vårt hus blir så fort det blåser lite. Det är som om hela huset skälver och hukar sig när vindarna tar i.
När blåsten kommer från väst, och nordväst, ligger den på med full styrka över golfbanan och därmed ligger kursen rakt på vårt hus.
Hårda nordliga och nordvästliga vindar är värst, och vanligast.

Vårt hus är taskigt isolerat, det är de flesta amerikanska hus, även i norr. Ja, det kan tyckas konstigt, och det ÄR konstigt.
Husen i Norden står i en klass för sig, det kan vi nog alla skriva under på.
Här läcker kylan in genom fönsterna. Ja, och vi har bytt fönster, men inte fasiken hjälper det. OCH jo, vi har dubbelfönster.
Kylan sipprar in i via lister och genom vägguttag.
I Peters kontor är det iskallt, i hans kontor är golvet det tak som finns över vår yttertrappa. Ingen isolering att tala om i det golvet. Inget skyddande rum under.
Källarrummet är en PINA på vintern, det är så kallt därnere. Även om ingen vistas där har vi ett externt element på där hela tiden, annars kommer kalluften upp till mellanplanet.
Vårt sovrum blir också fruktansvärt isande kallt. Jag tror det beror på att taket går ända upp i nock därinne. Det är dessutom ett stort rum med öppen spis, balkong med stora dubbeldörrar plus ett stort fönster. Via den öppna spisen drar kalluft in, men också genom listerna och genom kontakterna. När jag ligger i min säng känner jag hur det DRAR in kyla från väggen.



Det känns som vårt värmeaggregat, vår värmepump, jobbar nonstop när det riktigt kallt ute, den slår aldrig av.
OCH då ska ni veta att vi samtidigt har fyra externa elektriska element som går på full styrka. Ett i källaren, ett på mellanplanet och två på övervåningen.

Jag hatar att frysa i mitt eget hus. Jag klarar det inte. Det måste vara 21 grader varmt inne på vintern.
Var finns en värmevallning när man behöver en?
Haha.
På tal om det, jag tror att jag håller på att lämna klimakteriet bakom mig. Wishfull thinking maybe? SÅ kan det vara. Jag vet att man inte kan ropa hej förrän det gått ett år. MEN, saken är den att mina vallningar håller på att klinga av …
DET är toppen. DET kan ju vara tillfälligt, de KAN komma tillbaka. OH, I know that!
Om det är på det sättet—att de avtar nu— måste jag säga att det var den lättaste övergången EVER!
NU, ska jag inte ropa hej på något sätt. Jag är mycket väl medveten om både det ena och det andra. Men lite försiktigt optimistisk är jag allt.

Tillbaka till det kalla huset igen …
När vår vattenledning sprang läck i januari 2014 skedde det vid en yttervägg. En västervägg. Givetvis.
När de sedan lagade röret, och fixade isoleringen igen, så kunde vi alla konstatera att det inte var ISOLERAT alls i den väggen. Isoleringen bestod av gamla dagstidningar. JUST det, Washington Post från 1975 låg instuffade in den väggen. Så ja, det är väl typ vad resten av huset är isolerat med också …
Rena rama 1800-talet för en nordbo att höra det. SAMMA tänker jag … DET är inte KLOKT!!
Inte konstigt att det är kallt i detta enkla tjäll …


Bild: Allison Achauer


När det sedan blir varmt ute i vår så hettas huset upp på nolltid. Det finns absolut inget som håller värme, eller kyla, i detta hus.
När jag skriver det här inlägget fryser jag.  Det blir så kallt, så kallt om mina händer när jag sitter här vid min dator. Räddaren i nöden just nu stavas elektriska värmefiltar, andra varma filtar PLUS varma kläder, givetvis.

Idag, onsdag, vet jag att det inte är så kallt längre. Jag vet också att det kommer att regna nu i två dagar.
Även fast jag klagar över kylan inomhus så tycker jag ändå OM kyla. Jag vill ha kallt på vintern.  Men, inte inne i mitt hem.

OCH skolan igår? Ja, den öppnade två timmar senare än vanligt. Just det, på grund av kylan. Jo, jag tycker DEN anledningen ÄR mycket fånig.

Ha en fin och BRA onsdag ni alla!!

Tuesday, January 22, 2019

When it gets cold and drafty ...





Good morning!!


I hope you all had a good weekend.
My weekend was good, and it went way by too fast, as always.

As I am writing this it is BITTERLY cold and BRUTALLY windy out there. We have had a RAINY weekend, yes it was pouring at times, and it was mild. BUT, the rain gave way to a cold snap.



As I ventured out on my walk on Friday morning, I was greeted by a world of beauty.


This makes me so very happy.


ON Friday morning snow had been falling, overnight. It was SO pretty outside. Foggy and grey, I sort of like that combination. Yes, sometimes I even like that monochrome combo better than I like snow and sun. I know, call me nuts, haha!
But, as the day progressed the fog burned off and the sun started to melt the world, yet again. It was a mild Friday, it got up to 48 F (8C).
THAT CHANGED!
I was out walking on the golf course yesterday morning. It was BRUTALLY cold and windy as I stepped out.
Actually, it was downright painful.
BUT, out I went. It was 10F (or -12C), but the real feel—the wind chill factor—was -6F (-21). As I took my mittens off, in order to snap pictures, it hurt!




Winter world!



FOG, dense fog. And, no, it was not slippery at all on the paths.  It was a perfect morning.





But, it was still nice. There is something rejuvenating in ice cold winter weather, I like it. Yes, I like it even though it hurts. I can live without the howling winds, though.

A week ago we had SO much snow.
We got to keep it for a while, until the rain came. Now the snow is pretty much gone, as you can see in my pictures.



Sunday night view from my living room.  As you can see, the snow is almost gone.  


Yesterday morning on the golf course.  BRUTALLY BITTER COLD and SO windy!



I do have a problem with high winds, as you know. I do NOT like strong gale force winds AT ALL. They make my house shiver, they make our bedroom ICE COLD. We have to use our portable heaters when it gets very windy and cold. This house really is NOT very well insulated.


BUT, I did see the blood moon last night!
Pretty!
Karolina woke me at 00:15, and I am happy she did. What a cool phenomenon a lunar eclipse is.
No, I did not take any pictures. I was too tired.










Have a good Tuesday, y’all!!

Friday, January 18, 2019

Årets andra halva.




God morgon denna fredag!


Idag tänkte jag att vi skulle ta oss en titt på året som gått igen.
Denna gång ska vi bita tag i det andra halvåret.
Bilder, och lite text, får tala även denna gång.




JULI!






Nationaldagen firas stort stort här i USA.  Självständighetsdagen!  Stars and Stripes Forever!  This land is your land, this land is my land! 
Jag gillar verkligen att fira dagen här i USA.  För mig har den seglat upp som en av favoriter bland  helger under året.  
Det är alltid hett och fuktigt den Fjärde Juli, detta år var inget undantag. Tårtan har min svägerska Melinda bakat.
Vi hade lite fest här hemma hos oss.  Det var grillat och däckhäng som gällde denna sommardag!






Karolina hade fullt upp hela sommaren.  Hon jonglerade tre olika jobb.  Det mest krävande jobbet var Science Tellers där hon uppträdde med experiment och agerande framför barn i alla åldrar i DC, Virginia och Maryland.  Det här fotot är taget i underbart gulliga lilla Strasbourg i Shenandoah Valley här i Virginia. Jag hängde med Karolina dit då hon hade ett gig på biblioteket där.
Karolina jobbade också på J Crew, som säljer kläder, och på American Tap Room som servitris.  Jobbet på ATR hänger med än idag.  MEN Science Tellers och J Crew är det slut med nu.




Den 16 juli styrde jag kosan mot den Höga Nord.  Jag landade på ett Arlanda där det var 34 grader varmt.  Jag hade nästan 12 timmar att slå ihjäl på flygplatsen innan planet mot Vasa skulle avgå.  EN viss orange president var i Finland samtidigt, och därmed stängdes luftrummet över Finland av.  SÅ istället för en fem timmar lång lay-over i Stockholm blev det en 12 timmar lång sådan.  Jag löste problemet med att hyra en sovhytt på Rest and Fly i Sky City på Arlanda.  DET bästa beslutet EVER!!!  Jag kan varmt rekommendera det till er som har många timmar att ta död på ifall ni befinner er på Arlanda.  Rest and Fly, min verkliga räddare i nöden!
Jag åt två räkmackor på Arlanda.  En till frukost och en till middag.  GIVET!!!






Sommaren 2018 ... Sommaren som gick till historien.
Jag har aldrig någonsin upplevt dess like.  Det var helt overkligt, och nästan lite kusligt, med den enorma hettan.
Dagen efter att jag kommit till Närpes i Finland var det 35 grader varmt.  Den hettan, som i snitt låg runt 30 grader konstant i veckor, var både underbar och väldigt prövande.  Prövande speciellt nattetid.  ALLA önskade sig AC!  Många skaffade aggregat för AC sommaren 2018.  Vi hankade oss fram med en fläkt, haha.
MEN vi tog nattdopp innan vi gick och la oss varje kväll.  Jag tog morgondopp likaså.  Varje dag.
OCH så flera bad däremellan.  SÅ mycket som jag badade i somras har jag inte badat på år och dag.
Jag hade så roligt med min familj, som alltid.  Minnen som är som dun!



EN bror på taket!!!


AUGUSTI!





Augusti, samma visa som i juli, lika varmt! Nej, lika HETT!
En eftermiddag kom jag ut på trappan till gäststugan vid vår sommarstuga,  jag hade vilat därinne.   Då jag steg ut på trappan slog hettan emot mig som vore det i Reston.  Jag kommer aldrig att glömma den känslan.
HELT och hållet overkligt.
Jag vet inte vad jag ska säga om sommaren faktiskt.  Vill vi ha en repris av den?
Jag är inte säker på det ...

Mina syskon med familjer for på andra håll, men jag var kvar i stugan vid Ledörsundet med mina föräldrar och vi hade det SÅ mysigt och så bra.





Den 23 augusti befann vi oss i Stockholm!  Det var härligt att vara tillbaka där igen för mig.  Jag njöt då jag gick omkring på gator och torg i min fina och rejäla stad.
Varmt var det fortsättningsvis också.




Det blev många möten med vänner!  SÅ himla MYSIGT!  Alla gamla, fina  kompisar som jag har kvar sedan grundskolan. OCH förstås andra vänner som jag träffat senare i livet i Sverige.  ALLA är kära och jag är så glad att jag har dem i mitt liv!  GULD!
Det var dessutom så fint att ha så lång tid i Stockholm, jag brukar inte ha det.  Denna sommar/förhöst hade jag nästan en månad!






Min mammas goda kanelbullar!



Äpplen fanns i parti och minut!  SÅ. MYCKET. ÄPPLEN!  Härligt.  Det var en sällsynt fin förhöst.



SEPTEMBER!





Jajamen, Stockholm för hela slanten i mer än hälften av september månad.  Jag fick vara med om valet därhemma likaså.  DET var ju intressant, och fortfarande har det inte trasslats ut.  MEN, det verkar ju gå ändå ...



SÅ otroligt fina förhöstdagar som mer var som sommardagar.  Stockholm levererade stort dessa veckor.  Jag tillbringade mycket tid i trakterna runt Odenplan dit min syster och svåger flyttat.  De har en jättefin gammal lägenhet därinne. Vi traskade runt i stan så fort vi hade chansen.  Här sitter syster Sara och svåger Håkan på en brygga vid Beckholmen.  




Jag och syster Sara vid ICA Vanadis.  Ja, de har en bar på den ICA-butiken.  SORTA KINDA NICE!


Den sjätte september anlände Peter och Karolina!  Det blev mycket vandrande, shoppande och kollande runt stan dessa dagar.
Vädret var fortsatt fint, om än med en aning av höst i luften. Som sig bör.  Vi for alla tre tillbaka till DC tillsammans den 16 september.



Tillbaka i Reston igen.  Jag sitter nere vid Lake Audubon den andra kvällen hemma.  VARMT och sommarlikt.  Fuktigt givetvis.  
Peter och jag blev sedan jättesjuka.  Vi hade dragit på oss något slags virus, eller influensa, då vi var i Stockholm.  Vi döpte den till Stockholmsinfluensan.  JÖSSES vad sjuka vi var. Jag har inte varit så sjuk på länge.  Peter gick till läkaren, inte jag.  Det tog oss över två veckor att tillfriskna.  Hostan var ett helvete.  Så man kan säga att de första höstveckorna här bara försvann i ett töcken.




Jag hamstrade doftljus inför hösten! SÅ mysigt.  Mysårstiden nummer ett hade tagit sin början.




OKTOBER!







Oktober, en jättefin månad på året.  Kanske den allra finaste?  Peter reste mycket i jobbet denna månad.  Karolina och jag höll ställningarna hemma.  Underbart att ha Karolina hemmavid.  Jag pyntade upp inför Halloween och inför hösten i stort.





Den årliga kräftskivan hemma hos Lotta och Magnus är alltid en höjdpunkt på hösten!  SÅ gott och så trevligt.





OCH mina morgonpromenader levererade stort.  Just i oktober ser man ofta ångande sjöar.  Jag älskar det.
Oktober i min del av världen är ofta lagom varm och mycket solig.  Höstfärgerna börjar smyga sig fram likaså.
Men, det är också under den månaden värmen i huset slås på igen, och det är även då jag packar undan mina sommarkläder.









NOVEMBER!






November, den kanske allra finaste höstmånaden om man ser till färgerna.  Iallafall dess första hälft.
Här är Peter och jag på väg till Shenandoah National Park för att vandra.  Den 3 november var det.
Det var isande kallt i bergen, och blåsigt.  MEN härligt!

Det var förresten en underlig höst.  Den ville aldrig riktigt komma igång i oktober.  Det var inte förrän i slutet av oktober färgerna började skifta.
Redan i andra halvan av november var träden kala.




JAG, en glad och kall vandrare.



Jag började preppa inför julen ganska tidigt i november.  Inget som syntes, direkt.  MEN lite smyg, smyg, smyg ... Det bara för att jag har så mycket.
Annars njöt jag till fullo av hösten, som jag älskar så mycket.






I mitten av november upptäckte jag denna ring runt solen under en morgonpromenad.  OCH jag förstod ju givetvis att det skulle bli oväder.  Jag har sett solringar förr, och det har alltid betytt oväder av något slag ... 
SÅ också denna gång.  Men det var fascinerade vackert att se ringen.


Sure thang, nästa dag snöade det! OCH det var isande kallt.  Jag tyckte givetvis det var mysigt.  Mycket mycket ovanligt för oss med snö redan i november månad.




Sen blev det Thanksgiving och Black Friday ... och det bidde jul ... Detta är den UBER-maffiga granen i Reston Town Center!


DECEMBER!





Full jul rådde i mitt hus redan den 24 november.  Jag älskar det.  Nej, jag är inte less på julen då jag kastar ut den på nyårsdagen.  INTE alls!
December var en fin och härlig månad, som alltid.


Min julbänk tar tid att slinga och sno.  Den riggade vi redan i mitten av november.  Men vi tände den inte förrän efter Thanksgiving.



Peter och jag tog oss till Lucketts i Virginia och hittade världens coolaste loppis/vintage/designeraffär.  Bara så galet allting.  SÅ dit ska jag tillbaka!  Kanske till Valentine's ... Jag har hört att de går ALL in då!





Arlington Kyrkogård fick ett besök av oss också.


Peter och jag var inne i DC i mellandagarna och gick omkring.  Denna staty känner ni som ser House of Cards igen!


OCH så blev det nyårsafton och dansparty!! Peter och Keith öppnar alltid dansen.  Japp, de är Blues Brothers! SÅ kul!!
En rolig och fin nyårsafton med grannarna blev det som vanligt.  Uppskattar den traditionen så otroligt mycket!




JAPP!
DET var 2018 det!
Ett år som gick försvinnande fort, och ett år som var ett ganska bra år för mig och min familj.

Med detta önskar jag er alla en fin och bra helg!