* Enkelfönster
Tack för era kommentarer igår på ämnet dåligt isolerade hus.
Det är nog så att US och UK kan ta varandra i handen då det kommer till den saken.
Det är lika illa oavsett land.
Peter och jag bodde i en lägenhet i McLean, VA under tre års tid. Det var precis de åren innan vi flyttade till Reston.
Lägenheten var en trea som låg i ett hörn av bostadskomplexet. Vi bodde på mittenplanet.
Detta är också den enda gång som jag bott i en gated community.
Peters och mitt sovrum låg på galveln och det vette norrut.
Vintern 1996 var svinkall här. Vi fick massor, massor med snö det året.
I denna lägenhet fanns bara enkelfönster och gissa om det kunde bli kallt i den våningen, speciellt i vårt sovrum.
Somliga morgnar, och det glömmer jag aldrig, var vårt fönster där täckt med is. PÅ INSIDAN!!!
Det var ett islagret som var nog så tjockt.
Helt otroligt. Men ack så sant.
Vi bytte ut våra fönster i vårt nuvarande hus för 14 år sedan. Då bytte vi ut samtliga fönster och samtliga stora glasdörrar (tre stycken).
Dubbelglas blev det. Treglasfönster vet jag knappt om det existerar i detta land?
I ärlighetens namn vet jag inte om fönsterbytet gjorde att det blev varmare direkt? Men snyggare blev det ju.
Nä, isoleringen är och förblir sorgebarnet i amerikanska hem. Även om bloggläsaren Sweflo igår skrev att man nu börjar tänka mer på det här med isolering i nya amerikanska hem. Inte en dag för tidigt isåfall.
* Papperskopior
Varje år gör jag min egen väggkalender. Jag använder mig enbart av mina egna foton då. Jag gör designen och bestämmer typsnitt via ett förtag online som sysslar med just detta.
Genom dem har jag gjort fotoböcker också, samt spelkort och säkert något annat som jag glömt i hastigheten.
De är bra, helt enkelt.
Då jag gjorde min kalender i julas- och skulle klicka iväg den beställningen- kom en förfrågan från företaget ifall jag även ville ha papperskopior av bilderna jag skulle använda mig av i kalendern?
Det till en pytteliten extrakostnad. Absolut, tänkte jag, och klickade i den rutan.
Nu har jag både papperskopior och min väggkalender hemma.
Det var verkligen så roligt att bläddra igenom bunten med papperskopior. Jag fick en flashback “to the olden days”.
Men sen då jag tittat igenom bunten så visste jag inte riktigt vad jag skulle göra med dem?
Förr i världen klistrade jag in ALLA mina foton i album.
Nu har jag inte gjort ett album sedan i början av 00-talet
Jag vet forfarande inte vad jag ska göra med alla dessa pappersfoton. De blir väl liggande, tråkigt nog.
Det är nog så att vi vant oss vid att få våra foton digitalt. Eller så gör vi fotoböcker, det är nya tidens fotoalbum.
Fotoböcker blir oftast vansinnigt snygga och proffsiga också.
Som sagt, det var roligt att titta igenom papperfotona, men sen då?
Brukar du göra papperskopior av dina foton?
Isåfall, var hamnar de?
Gör du fotoalbum av dem?
Scrap books?
Throw me a bone here! HAHA.
Idag är det sagt att vi ska drabbas av snö igen. Vi får väl se.
Problemet är som alltid, halkan.
Peter ska köra sin pappa till en läkarundersökning den här morgonen.
Jag funderar lite på om det verkligen är nödvändigt eller om svärfar borde boka om besöket. Men, inför denna undersökning har min svärfar gått igenom en del preppande och jag förstår om han vill få den gjord.
Men, det kan ju så lätt bli kaos i trafiken med ishalka, snö och annat.
Ingen här har ju vinterdäck heller.
Peter är rätt cool med det hela, men jag är mer … Hmmm ...
Ja, vi ska väl hoppas och tro att det ska gå bra.
Vi får väl se om jag lyckas ta några vackra bilder.
* Rött kött
Hur mycket rött kött äter du?
Känner du att det ibland kan bli för mycket av den varan?
Jag kan känna det.
Som jag nämnde i tisdagens inlägg lagade jag en jättegod rätt i lördags, shortribs in wine sauce.
Ett långkok, och sådana är trevliga att fixa med.
Short ribs är revbensstek, enligt en översättning jag just körde.
Det är alltså nötkött det gäller.
De är ganska goda, men har en verklig fettkappa.
Jag har svårt för fett på kött, och har alltid haft. Har svårt för att äta det.
Men, i det här fallet blandade sig fettet med vinsåsen och “ribsen” blev goda.
Vi åt den här rätten både lördag och söndag.
Men sen kände vi bägge hur less vi var på rött kött. OCH hur fet såsen blev likaså.
Jag har känt det förr också vad gäller just rött kött. Det blir så lätt för mycket av det hela.
Det är ju inte så bra för vare sig miljö eller kropp att stoppa i sig för mycket av den varan heller.
Jag kan lätt byta ut köttfärs numera mot kalkonfärs, eller mot meatless meat.
OCH jag kan ganska lätt välja bort biffar och annat också.
ÄVEN om jag tycker att en god, ej för fet, biff nästan är det godaste som finns.
Men, jag har också insett att jag endast bör njuta av en sådan vid speciella tillfällen.
Jag brukar säga att om jag skulle vara dömd till dödsstraff--och stod inför att välja min sista måltid innan min dödliga injektion utdelades--skulle jag välja en riktig god biff med gräddig vitlökspotatisgratäng och beasås + en sallad.
CLASSIC. Fniss.
Vad skulle du välja som din allra sista måltid om du skulle befinna dig på “death row”
;-)
* Covidtester åt ALLA
Nu i dagarna ska alla amerikanska hushåll få hem fyra covidtest av staten. Det är bara att gå online och beställa hem så kommer de. Nej, de kostar inget alls oavsett om man har försäkring eller inte.
Endast fyra test per adress delas ut, om jag fattat det rätt. Lite kämpigt om man är fler än fyra i familjen som måste testas.
Vet inte hur de ska lösa det, för jag tror ju att det är meningen att man ska få flera test än så.
OH well, våra är på väg iallafall. Alltid något. Jag har redan en liten bunt antigentest som jag köpt via Amazon härhemma. De är ju antigen allihopa, och jag litar inte riktigt på dem.
Men, det känns bra att ha en liten samling hemma. För jo, jag tror nog vi åker på skiten vid tillfälle vi också.
Hur som, detta är verkligen dagens snackis in the US of A, dessa covidtester som ska ut till vartenda hushåll.
Snart så ... Bild från USA Today.
***
En fin och bra torsdag önskar jag dig!
