Tuesday, May 11, 2021

SURPRISE!!





Good morning Tuesday!!



A new week is upon us.
Another weekend has come, and gone.
I hope you all had a good one.

Mine was good. An energy boost if you will.
Do you guys remember that I told you that I was going to a wine evening on Friday? I was going to see my Swedish girlfriends. All of them. AT the same time. INDOORS!
A true girls night in, in other words.


AND a girls night in it was! Not only that, it was a surprise party as well for one of my friends. Lotta is turning 50 in June, but she is heading to Sweden for almost three months on Monday. 
So, us Swede gals in the Svennegruppen wanted to give her a proper 5-0 birthday celebration before she takes off. She had no clue that it’d be a surprise party, or so she says … 
The rest of us girls came to Sara’s place early to prepare for Lotta’s arrival.

We were all in a fantastic mood. It felt so fun seeing everybody again. Lotta arrived and by that, SURPRISE!!


LOTS of snacks before dinner!

Anna is pouring the champagne.



It turned out to be a wonderful evening in every way.
First and formost we were toasting and singing for the almost 50 year old.
Then, we were having appetizers and drinks for nearly four hours until we finally sat down for dinner. During those four hours, we were chatting away and  we were also singing and dancing to old Swedish and international hits. SO FUN!!
Anna made dinner for us all, so good. After dinner, we continued the singing and dancing. And, we did not have coffee and cake until almost 23:00.
We left Sara’s at midnight, and by that point we had partied for almost eight hours. What an energy boost it was. FOR all of us!!
Lotta’s husband Magnus drove me home, soooo thankful for that.
I can honestly say that it was a night to remember. SO much fun!


He just graduated from University of North Carolina Greensboro.
So, we were so happy for all three of us to toast Keith at one of our favorite restaurants in Reston Town Center.
And, it started out so perfect with gin and tonics, wine and good appetizers in a very cozy environment. And all of a sudden, POOOOOF, no power. DARK!!
Power outage galore in the entire Reston Town Center. But, we thought that it would be a quick fix so we were sitting pretty in the dark enjoying or drinks and hoping for the power to come back. 
NOPE, no such thing. After 45 minutes we had to give up. The waitress took our payment the old fashioned way, she had to write down the credit card number on a slip. It worked, or so we think, haha.
It is so sad for all the restaurants that just had started to pick up business again. Because people do go out now. And the restaurants need ALL the customers they can get.
I think our restaurant was as fully booked as it is possible during the current Covid restrictions, and the same goes for most other places in Reston Town Center on Saturday night, they were fully booked. Bummer for them all.
The reason for the power outage? SOME “smart” person hade decided to climb some power towers … SO, due to this person's stupidity, the power company had to shut off the power in almost all of Reston for a very long time Saturday night.
WHAT was this person thinking as he started to climb up? I guess we’ll never know. But he ruined a Saturday night for ALL restaurants, bars and establishments around town. He ruined it for them and for all the customers who really wanted a night out. WHAT a BUZZ KILL!!!


Yesterday, Mother’s Day.
Karolina sent me these!!! So SWEET!!


 
AWWW!! SO sweet!!!


Peter and I enjoyed a nice breakfast and then a super good vegetarian dinner.
AND, now we are back to a regular week again. 
It is cooler than normal, kind of gray. OH well.




Have a good Tuesday!!
Posted by at 2 comments:

Friday, May 07, 2021

På agendan




Hej och godmorgon fredag!



Återigen står ett veckoslut framför dörren.
Ett veckoslut som kommer att susa förbi så snabbt att man knappt kommer att FATTA det.
Fredagar är veckans bästa dag! Gillar torsdagar mycket likaså, men fredagar och —för all del —lördagar är bäst.



En del roliga händelser står på agendan.
I eftermiddag ska vi svenska tjejer i min svennegrupp träffas hemma hos en av oss och ha vinkväll. Allihopa. Tillsammans.
DET var länge sen vi sågs hela gruppen. Dessutom ska vi vara INOMHUS. Idag kommer det att regna, nästan hela dagen. MEN jag tror ingen av oss sörjer att vi ska vara inne.
DET faktum att vi KAN vara inne är ju helt underbart. Fyra av oss är helvaccinerade och de andra tre har fått spruta nummer ett.


 
Veckans bilder ... Vädret har bjudit på mest solsken och fantastiskt blå himmel.  Men i onsdags regnade det under hela min PW.  DET var helt okej det också eftersom jag hade regnjacka på mig.  Regn ger lugn.

Azaleorna är fortfarande så vackra.



Imorgon hoppas jag att komma iväg på en mindre vandring igen. Jomen vi har detta sug inom oss hela tiden, att vi vill ut i naturen, ha med matsäck och vandra på. SÅ härligt! Det kan inte bli någon jättestrapats eftersom vi återigen ska gå ut och äta på kvällen.
Vår bästa vän, Keith, har tagit sin tredje masters degree och den ska vi fira på lokal lördagskväll.
DET ska bli roligt.
Ni ser, livet håller på att återgå till någon slags normalitet. Om än med försiktiga steg.



 
Tidig morgon vid Lake Thoreau.

De här träden blommar som allra vackrast nu.  De går under namnet Japanese photinia.  När jag lägger in det latinska namnet på svenska google kommer namnet glansmispel upp och den sägs vara ovanlig i Sverige.  Här är den mycket vanlig.  



På söndag är det Mors Dag här i USA.
Så ja, det blir allt att fira då också. HOPPAS JAG! HAHA!!
Min egen dotter är ju i Los Angeles så henne får jag inte träffa mer än på FaceTime.
Men jag har hört ryktas om att den käre maken ska fixa lite gott. DET ser jag fram emot.



 
Kaprifol i regnet.

Det här är en anemon som växer i en trädgård där jag går förbi ibland.  Den är nästan en halvmeter hög.  Enligt google lens är det en Canadian Anemone.  Enligt svenska google är det svenska namnet ängsanemon.




Jag hoppas att ert veckoslut också blir trevligt och bra. 
Må solen lysa lite på er också. JAG vet ju hur in i bomben KALLT ni har det. Inte klokt.
NU tycker jag det är dags att ni alla därhemma ska få lite sol och värme!
DET bestämmer vi NU!!



 
OCH här har vi ett annat träd som blommar som ALLRA vackrast nu.  Det är olvon, och jag tycker de är SÅÅÅÅÅÅ vackra.

OCH ack och OOOO, rosorna längs min väg.  Så fina att de nästan känns overkliga.



Vi har också trätt in i en svalare period.
När jag gick ut och gick min runda igår var det åtta grader och sol.
Det lär inte ska bli över 22 grader under de närmaste tio dagarna. En hel del regn förväntas också falla. Om jag tycker det är trist? Nä’rå det är HELT okej!



 

Peter tog den här bilden då han var ute på sin lunchrunda igår.  NU passar sköldpaddorna vid sjöarna på att sola sig.  OCH ja, jag tycker ännu efter snart 30 år i USA att det ÄR exotiskt med sköldpaddor!!!



HA en trevlig helg ALLA!!
Posted by at 16 comments:

Thursday, May 06, 2021

Drönarfilm, Chorizo x 2, Att känna viss normalitet och Instagram





Godmorgon kära torsdagsmänniskor!




* Drönarfilm!



I fredags skrev jag ett uppskattat inlägg om ett område nära mig, The Wharf.
Varje gång jag lägger ut bilder därifrån brukar folk bli nyfikna. DET är ju ett högst unikt område och ett högst unikt boende för de som bor där.
PÅ gott. På ont.


Jag hittade en drönarfilm på YouTube som den som vill kan titta på. En mäklarfilm. På det här sättet ser ni exakt hur det ser ut. OCH i början av filmen kan man se var jag bor också, haha. Alltså om man vet så vet man ... ;-)  Ni ser också hur otroligt mycket grönområden vi har.



 




* Veckans Chorizo x 2.

Chorizo har givetvis också fått vaccinet!! OCH kanske är hen själv sköterska och kan ge sprutor till de som behöver?  Chorizo kan!!

Igår var det Cinco de Mayo!!  En dag som många firar även om man inte är från Mexico!  Historiskt är det dagen Mexico firar sin seger över Napoleons trupper i striden vid Pueblo den femte maj 1862.
På Cinco de Mayo äter man tacos, dricker Corona och margartitas!! 
Chorizo själv råkade bli taco genom ett missförstånd ;)





* Att börja leva mer normalt … 


Som jag berättat tidigare så märks vaccineffekten tydligt där jag bor. Infektionerna fullständigt dyker ner med huvudet före.
DET är fantastiskt härligt och inger hopp om liv och framtid.


Jag har helt slutat bära munskydd utomhus. Inne på affärer och i allmänna rum är munskydd ett måste. Sanningen är att man INTE ens kommer in på affärer, restauranger, banker, läkare etc utan att ha på sig munskydd.
Det ska bli intressant att se hur länge till CDC (vår FHM) kommer att propsa på att vi ska behålla dem på oss då vi besöker dessa instanser.
Kanske är de här för att stanna för gott? Vem vet.


Läste i tidningen att NU kan alla som vill bara gå in och få vaccinet. Du kan besöka vilken drugstore som helst och få en spruta. Inga väntelistor längre. 
Nu talar man även om att vaccinera så små barn som tvååringar och uppåt.



Peter och jag var ute och åt en riktig finmiddag förra lördagen, som ni kanske minns.
I söndags var vi ute och åt brunch för första gången sedan pandemin äntrade vår värld.
ACK och OOO så härligt det var. Vi märker tydligt av hur mycket vi slappnar av nu.
Snart har jag hört att biograferna kommer att slå upp sina portar också.



* Instagram



Häromdagen märkte jag att Instagram har börjat visa hur många “likes” foton i ens feed har igen. Under en lång period visades "lajksen" inte alls. Insta kunde gott ha fortsatt med det, det var faktiskt ganska befriande att inte se hur många likes ett foto hade. 


För övrigt får jag fortsätta att blocka 20-30 “män” om dagen som börjar följa mig. Alltså, det slutar ju aldrig ...
MEN jag är ju inte den enda drabbade precis. Alla “dessa män” går dock samma öde till mötes---direkt blockering.
Det har säkert hänt att jag i hastigheten blockerat någon oskyldig också …
MEN oftast ser man direkt att det är en skitföljare. Det avslöjas genom få bilder utan bildtext, ofta är följaren  "kirurg," "ensamstående far" eller "amerikansk militär."  SUCK och stööööön.
OCH så följer de bara kvinnor. Varje dag kommer något meddelande intrillande också, “hi gorgeous” eller något lika klyftigt. VEM svarar på sån skit, undrar jag?
TUR att det går att blocka.


Jaja, insta är kul och roligt. Men de män som tror de kan ragga upp en naturfotograf är helt ute och cyklar, haha.
Jag vet, det är botar och skit de allra flesta.
OCH så förstås "Keanu Reeves" som börjar följa mig sådär en gång i veckan, HAHA!
Häromdagen fick jag PM från "Tom Hanks" också, jag menar, bara en sån sak. HAHA.
Block and REPORT, så blir det med sådana.


***



En fin och bra torsdag önskar jag dig!
Posted by at 12 comments:

Wednesday, May 05, 2021

Det strular alltid då man köper en ny ...




Godmorgon onsdag!!



I söndags skaffade jag mig ÄNTLIGEN en ny lur.
Min gamla iPhone 7s har varit gammal och trött under en längre tid. Med andra ord, det var dags att byta ut den drygt fyra år gamla telefonen.
Inte klokt egentligen, borde inte en dyr iPhone hålla längre än fyra år? Jo, det tycker jag.
Min sjua laddade ur på nolltid, appar crashade än här och där. Dags för byte trots att den ännu funkade hjälpligt.
Som sagt, iväg med sig till Apple …


Jag hade tänkt skaffa en ny i samband med min födelsedag i mars, men då hade vi ännu inte fått vaccin och i och med hade vi noll och ingen lust med att tillbringa tid på Apple Store. Som jag berättat förr, vi vill ha assistans med inställningar och precis ALLT vi kan få hjälp med.



Dessutom avskyr jag byte av lur. DET strular alltid ofelbart på något sätt. Alltid.
Sen detta att minnas alla lösenord till olika appar … GAAHH! Blir tokig.
Så, detta är också en anledning till att det dragit ut på tiden. Rädslan för strul.


MEN i söndags köpte vi en blå iPhone 12 Pro av mellanstorlek.
Vi fick då veta att Apple endast kunde installera telefonnumret på affären. ALLT annat fick vi göra själva. HEMMA!
GULP!!
Varför? På grund av pandemin. De vill inte ha folk sittandes där medan installering pågår.
SÅ, vi fick snällt gaska upp och fixa det själva. GULP IGEN!!
Men, killen som sålde mobilen till oss sa att det är “SO easy and you can do this without a hickup, I promise.”
Faktum är att det inte var så svårt. Nya telefonen och gamla luren “läser av” varandra. Phew …
Så de appar och allt annat man har laddas över snabbt.
OCH tack vare Apple ID och iCloud kommer ju varenda bild man tagit--och allt annat man sparat--rätt ner i nya luren. TACKSAM för det.
SÅ enkelt var det inte förr i världen. DET knepiga är alla oändliga lösenord man ska komma ihåg. Jag som instagrammar en del kunde inte ens logga in med mitt gamla lösenord som jag skrivit upp.
Det är ofta så med Insta, de vill inte kännas vid det lösenord man har om en viss tid förflutit och man inte loggat in på länge. För jo, jag skriver upp lösenorden i min dagbok. Men det är flera appar som inte godkänner dem fastän man inte bytt ut dem, sååå stönigt. 


Iallafall, vi lyckades med den blå telefonen. Allt såg bra ut.
Sen när vi la oss var telefonen plötsligt totalt frusen. Den hade fastnat på Apple loggan.
OCH hur vi än försökte och försökte väcka den enligt Apples alla regler--vilka vi letade upp via google-- så var och förblev den FASTFRUSEN på Apple-loggan.
På morgonen hade telefonen laddat ur. DÖD.
DET är ju det jag säger, det blir ALLTID strul då man ska byta LUR. ALLTID!! Fattar det inte. Det är som förbannelse. Visserligen har jag aldrig haft såna här problem vid ett byte förr, men det är alltid ngt som ska bråka. Inte konstigt att man drar sig för att skaffa en ny mobil.


EN annan sak som retar mig jättemycket är att Apple har ändrat sina laddare.
Nu fick man bara med sladden, som har smala USB-uttag i bägge ändar.
ALLTSÅ passar de inte i de gamla stickkontakterna som Apple har haft hittills. FRUKTANSVÄRT störigt.
Samma sak med mina AirPods, inte heller de kom med stickkontakt, bara en sladd att ladda med.
Tjejen vi senare talade med på Apple menade att detta är miljötänk. Sure, visst … hur mycket miljötänk är det när alla måste köpa till en stickkontakt för att ens kunna ladda?
I call it BS!! 
Apple i sin tur tjänar multum på att sälja en enkel stickkontakt för det facila priset av 19 dollar ... 
Jag laddar med min gamla laddare, och det funkar bra.
Fast, sa tjejen på Apple, det går mycket långsammare att ladda med den gamla kontakten.
Isåfall får det väl göra det. OM de åtminstone kunde skicka med en stickkontakt i den redan väldigt dyra iPhonen, men det gör de icke.
Kontakter, hörlurar och laddningssladd hängde alltid med förr i världen då man köpte ny telefon, men inte numera då … SUCK.


Tursamt nog hade jag min gamla lur kvar, så jag tog den med mig då jag gick ut och gick min morgonrunda i måndags. På så sätt kunde jag lyssna på de radioprogram jag ville lyssna på.
Den gamla luren funkar än tack vare wifi, och det är ju bara att ladda ner radioprogram och sen ge sig ut även utan täckning. 



På måndag eftermiddag var vi tillbaka på Apple igen. Såklart. Nya telefonen skulle bytas ögonaböj.
Då hade jag kommit fram till att jag vill ha en telefon i guldfärg istället, haha.
Tyckte den blåa var så dyster i sin mörka färg.
Efter att man klurat ut allt pappersarbete fick jag en guldtelefon med mig hem istället, yay. HAHA.
Apple sa att det inte är helt ovanligt att nya lurar beter sig på det här sättet. Underligt kan jag tycka eftersom det handlar om splitternya telefoner.



Guldtelelfonen funkar bra!
PUST! Jag har dessutom invigt mina nya AirPods som jag fick då jag fyllde år. Gillar dem.


Jag var mest nyfiken på kameran.
OCH ja, den är bra! Riktigt bra.
Jag har bara testat den litegrann än så länge, men jag ser ju att den levererar.
Jag kommer nog fortsätta att plåta via Camera+, men även det sker ju genom iPhones kamera. Jomen jag är nöjd.
NU ska vi se hur länge denna telefon håller?
Håller den längre än fyra år? Vi får se …

Posted by at 18 comments:

Tuesday, May 04, 2021

When you hike, hike and HIKE!!




Good morning Tuesday!!



It is MAY!! MAY!!
HOW did that happen?
This year is flying by.



Peter and I headed for the mountains early on Saturday!
Yes, another hike on the Appalachian Trail laid in store for us. We left our house around 7 AM and the  lunches were stoved away in our backpacks, and we had plenty of water for the day ahead. You know, as per always when we hike.



It had been very, very windy the night before, and all Friday long.
I do not like wind storms.  Wind storms are probably my least favorite kind of weather. Very much so because our house is surrounded by old, mature trees.
I find it very hard to sleep on stormy, windy nights. As do Peter.



Anyway, this time around we were going to start our hike at Blackburn Trail Center in Round Hill, Virginia.
This center is a place where thru-hikers (people that are hiking the entire A.T from Georgia to Maine, or Maine to Georgia are called thru-hikers. It takes between 4-6 months hiking the entire Appalachian Trail) and section hikers can rest up and refill on water, they can shower or even rent a cabin if they want. Quite simple, it is a center totally geared towards long distance hikers. 
To get to this center, you have to drive halfway up the mountain to reach your destination. You will be driving ON a very windy, narrow and bumpy mountain gravel road.
HOWEVER, when we came to the foot of the mountain road with our car, a TREE had fallen straight over the road. There was no way in hell we could have been driving up this road.
SO, we parked at the bottom of the mountain, walked around the tree (guided thru barb wire by a local girl who just happened to park her own car at the same time as we did. And, then we walked up, up and up … It was hard, but not too hard.
THAT being said,  I am SO happy that I did not know in advance what a climb we had in store.


Then it was time to head for the trail. AND, it turned out that this center is located halfway up the mountain. SO, to reach the A.T we had to hike up to the ridge on a very steep, and narrow path that consisted of several switch backs.



 
The view from the trail center.
Peter's on his way up to the Appalachian Trail.

It was more like "early spring" up on the mountain than down in the valley. SO pretty!! 



SO, again, we had no clue when we planned this hike that it would turn out to be a climb of 2.600 feet (800 meter) mountain. I am soooo happy that we did not know this advance. It IS tough climbing that distance on steep roads and narrow paths. BUT, when we finally reached the ridge it made us SO very happy!!



It was a lot of ridge walking, and that is lovely!! No big ups and downs to speak of. Until we got close to our goal and had to hike the last kilometers on the NOTORIOUS so called Virginia Roller Coaster. The roller coaster consists of a series of small mountains in a row with steep (but fairly short) inclines and steep declines one after another, back to back to back to … It is taxing as hell even for seasoned hikers. On Saturday, we did a small part of the roller coaster. We have done other parts of it before.
The entire Virginia Roller Coster is 15.6 miles (about 25 kilometers) long.



 

At times the trail gets SOOOOOO rocky.  That is hard on your feet.
And since it is spring you still have pretty views of valleys and ridges along the trail.
The wildflowers got me BIG TIME!!

OOOH-hooh ... THE Virginia Roller Coaster is about to commence. 


Finally we had reached our target for the day. Raven Rock! And it was beautiful! And packed!!
It was crowded, people had been hiking in from the other direction of the trail.
But we found a good spot where we ate our lunch and the food tasted sooooo good. I think we spent about 40 minutes hanging by Raven Rock before we headed back again.
Same procedure again.
Repeat the roller coaster, hike ridges, declines and inclines. But, we were in good spirits as the day was fabulous and the weather great. Not too cold, not too hot.



 
Wild azaleas are growing in the mountains.
PETER has reached Raven Rock!!!








We took a couple of water breaks on the way back, NEEDED!!!
The hardest and most awful part going down was the decline to the trail center and the steep gravel road down to the car. THAT was soooo hard on my knees.
SO. VERY. HARD!!
The gravel road was actually the hardest and most awful part of the day.

 
ROCKY trail!!!

Pretty soon there will be plenty of blueberries growing here.
Down by Blackburn Trail Center again!  Phew!!!

And then finally, THE CAR!!!



BUT, it was great day. We are so in love with this hiking lifestyle! We ended up doing 16 miles, or 26 kilometers. AND yes, we could FEEL it in our bodies. THAT is for sure. I can still feel it, four days in.


A strenuous hike, indeed. BUT oooooo how we love it, after all. 
In the evening we hung out on the deck enjoying the sun, drinking wine, eating chips and nuts. And then we had dinner. WE were SO hungry.
Oh, yeah, we were both fast asleep at 21:30!


I hope your weekend was a good one as well!!
Posted by at 10 comments:
Subscribe to: Posts (Atom)