Friday, July 02, 2021

Nu åker jag! Den stora bloggledigheten tar sin början ...





Godmorgon fredagen den 2 juli!



NU har vi kommit till den punkt på året då jag slår igen min laptop och tar min väldigt långa bloggledighet.
I fjol for jag inte hem till Sverige, och ej heller till Finland. NI VET varför, pandemin såklart. MEN i år, ja då ska jag åka om allt går som det ska med diverse tester (håll tummarna för negativa covidtester, annars är vi rökta) och annat vi måste ta tag i innan vi släpps ombord på planet.
Det känns nästan som en bergsbestigning allting. På riktigt.
OCH har så gjort i flera månader för mig. PUST!
THE stress is REAL!

 

Bilderna idag har absolut inget med texten att göra.  De är alla tagna under mina rundor i ARLA morgonstund denna vecka.  De beskriver hur sommaren ser ut här och nu!




Men, på måndag är det tänkt att Karolina och jag ska sätta oss på SAS-planet och styra kosan mot Sverige, med mellanlandning i Danmark.
Innan dess känns det som om jag har tusen och en saker att göra.
Överväldigad är en underdrift.
Det som förr—innan C-19 visade sitt fula tryne—var lätt vad gäller resor över Atlanten och in i Europa är nu en DJUNGEL.
Restriktioner och inreseförbud.
Konstiga luddiga regler som inte är lättydda för någon enda en.
Covidtest? Eller inte covidtest?
Bevis på vaccination? Eller inte?
Munskydd i 9 timmar över Atlanten.
Hur fullt kommer planet att vara?
Kontakt med ambassader som bara skickar förtryckta svar med länkar tillbaka. Blir tokig. Har fått psykbryt vid ett flertal tillfällen.
Har grubblat i sinne, det ska ni veta. OCH ännu är vi långt ifrån i hamn.
Den dagen jag står på byggan vid sundet kan jag pusta ut, inte innan dess.



Lake Audubon igårmorse.  HUR ljuvligt.  TUR att jag har naturen och mina älskade morgonrundor.


Alltså, i och med detta träder således den stora bloggledighten in.
Nu kommer jag att vara i Norden i över två månader och idka det sommarliv jag allra helst önskar.
Jag återkommer till USA i mitten av september igen, då är det höst. DET känns helt overkligt i skrivande stund.


 



Instagram kommer jag att vara aktiv på, speciellt vad gäller mitt privata konto.
 
Den som vill följa mig där hittar mig på @nesw_travels
@skandigirl kommer också att vara aktiv givetvis, fastän det kontot inte ALLS är lika personligt som resekontot är. Ja, det  ni vet ju redan …
Facebook kommer jag säkert också att använda mig av mer än jag gör under året i övrigt.



 

Restons mest magiska plats!



Min blogg kommer att återuppväckas i september igen. 
Under sommaren, och vistelsen i Norden, kommer jag inte att blogga överhuvudtaget och jag kommer inte att vistas i Bloglandia alls.
Vill flagga för att jag går in i total bloggskugga nu.
Sedan blir desto roligare att komma tillbaka hit och skriva och berätta om allt, samt att läsa ERA bloggar igen. 
DÅ kommer jag att vara SÅ taggad inför nytt bloggår hos mig själv och hos alla andra, hurra!!



 



Karolina anländer Washington imorgon. 
Hon stannar i Norden tills den 18 juli. Sen trasslar hon sig tillbaka till LA med buss, båt, taxi, flyg och mellanlandningar.
Trains and boats and planes … 
Inte tåg dock, men väl buss, haha .. 
TUR att hon är så resvan att hon inte ens rynkar på näsan åt detta. 
Peter ska hålla ställningarna i Reston i sommar. DET kan hända att han kommer till Stockholm ett tag i slutet av min vistelse. Vi har inget bestämt ännu.



Med detta önskar jag er alla en JÄTTEFIN sommar!!
JAG vill tacka DIG som läst här under året, eller ÅREN blir det ju eftersom jag inte reste alls i fjol somras. Den minnesgoda kommer kanske ihåg att jag bloggade hela sommaren förra året.

TACK för att DU läser min blogg!!!


 

Magi vid 6 igårmorse vid Lake Thoreau.



HÅLL tummarna för Karolina och mig nu med allt som ska ske innan vi står vid vårt slutmål.
Vem vet, kanske skriver jag på tisdag igen, om allt skitit sig rejält och vi är kvar i DC på grund av eventuell covid eller något annat elände …
GOD FORBID!!!



Sommarkramar till er ALLA!!!!
SEE you in September!!

Thursday, July 01, 2021

TACK!!! Juli, Fjärde juli, Veckans Chorizo, VAD är detta? Hetta och AC samt Tips på tv-serie





Hej torsdag!



* TACK!


TACK för att ni gillat mina resebrev från Kalifornien. DET värmer mitt hjärta. Det var riktigt roligt att skriva dem också. Faktiskt var det lite som att uppleva resan igen. Just där är det extra kul att ni uppskattat mina rapporter därifrån.


Jag kommer att fortsätta att skriva i formen resebrev även vid nästa resa vi gör.


Roligt också att många tycker om mina foton. Det är med min iPhone jag tagit samtliga.
iPhone som blir alltmer den enda kamera jag använder. Dock, som jag sa, jag hade önskat att jag haft Canon med mig.


TACK också till er som skrivit ur en lite annan vinkel vad gäller problemen på USAs västkust i frågan om  hemlöshet och kriminalitet. Det är intressant att ta del av era tankar.

SEDAN kan jag berätta att en instagramvän, och bloggläsare, igår skrev till mig att hon nyligen varit på Venice Beach. Man har röjt upp där nu.  Precis som man gjort i Echo Park dagarna innan vi kom dit.
Nu är det lugnt att besöka Venice Beach igen.   Låter jättebra!
Jag blev riktigt glad när A skrev till mig igår (hon lyckades inte kommentera här, och vi vet ju alla att det är omöjligt ibland, tråkigt nog)  MEN Venice Beach är som förr nu igen! HURRA!!
Kanske kan man reda upp denna härva bland de hemlösa västerut nu när krisen är över? 
Känner gott hopp, trots allt
Som jag skrev igår, det borde ligga i ALLAS intresse.  Både hos republikaner och demokrater.  NU får de samarbeta över gränserna!


* JULI!!!


KAN ni fatta att det är den första juli idag. 
Själv tycker jag det känns i det närmaste otroligt. DET här året har fullkomligt forsat fram.
Konstigt att tänka att försommaren är slut och att vi befinner oss mitt i sommaren nu. JULI liksom.
HALLÅ!! Vad hände? Maj hade känts mer rätt.




* Fjärde juli … 



  … är det på söndag. USAs självständighetsdag och nationaldag. En dag jag verkligen gillar.
Parader, fin patroism, flaggor, grillträffar, hetta och fyrverkerier. GLADA människor med klar festämning hela dagen. Det är alltid hett som bara den på nationaldagen. Det hör till. 
Ibland regnar dagen bort, ibland fullkomligt bränner solen ner.

På söndag ska det bli 27 grader och sol här. På vårt deck kommer det att bli hett. Vi har bjudit in bara ett fåtal. Det blir ett lugnt firande. Men fira, det ska vi!!!



* Chorizo





KOLLA vad jag såg häromdagen då jag var ute och gick.
En massa bråte som skulle slängas utanför ett hus. OCH så den stora nallen mitt i allting. Både lite kul och lite sorgligt.
Givetvis var jag ju bara tvungen att ta en bild.


 


Alltså, hela bilden ser ju ledsen ut. Inte minst nallen. Vad har den förtjänat för att hamna i soporna?  Eller återvinningen?  I och för sig förstår jag att man inte står ut med att ha en sådan där extremt stor nalle hemma, haha. 
Men visst är bilden sorglig ändå.  Funderar lite på de nedkladdade stolarna också.  What gives??



* Hettan och AC



Ja, vi befinner oss mitt i en värmebölja, en av OTALIGA denna sommar.
Idag tror jag dock det är sista dagen vi ska tampas med den för denna gång. Det ska bli skönt då den släpper och det blir mer vanlig hetta och fukt igen.
ACn i mitt hus är ständigt satt på 20 grader så det är skönt svalt inomhus.
Kallast är det på källarvåningen och varmast på övervåningen. Här på mittenplanet är det totalt lagom. ACn, som är så kallad central AC (den strömmar ut ur ventiler på golven) får vi tack vare en stor värmepump på baksidan av huset. Det är via den vi får skön AC på sommaren och värme på vintern.
I vårt sovrum i västerläge måste vi dra för gardinerna när kvällssolen lyser in. ACn orkar inte riktigt pumpa vare sig värme eller luftkonditionering till våning tre så vi är beroende av fläktar däruppe.  Just det, värmefläktar på vintern.
I sovrummet surrar ett par fläktar vid vår säng varje natt.


Ja, alltså fastän det är så hett ute så går det ingen nöd på oss tack vare att vi kommer undan hettan. ACn snurrar dygnet runt hela sommaren.
Eftersom det är så fuktigt ute letar sig den in i husen om man inte har ACn igång. OM ACn till exempel går sönder känner man hur textilier, trämöbler och annat blir alldeles påvekade av den insmugna fukten.


På vissa håll i USA och Kanada, som till exempel i nordvästra USA och sydvästra Kanada, är inte AC standard i var mans hem.
Det är sällan de får riktigt hett, och luften är knastertorr där. DET är där de just nu är drabbade av 45-gradig värme. HUR vidrigt som helst.
Det går inte ens att föreställa sig den hettan. OCH att det därtill finns SÅ många som saknar AC. Det extremväder som just nu plågar dem är TOTALT ovanligt.
Jag hoppas verkligen att värmeböljan där ska vika hädan.
Att det sedan finns klimatförnekare …



* Kevin can f himself.



Peter och jag började titta på en ny tv-serie för ett par dagar sedan.
Serien heter "Kevin can f himself".
Den börjar som vilken spånig sitcom som helst. Först tänkte jag, vad ÄR det här? Det här tönteriet står jag inte ut med att se.
Ni vet det typiska, halvklumpig och tokrolig äkta man. Lugn, vacker och tålmodig fru som tacklar sin man med humor och moderlighet, grannen som alltid hänger hos dem med en öl i näven, inlagda skratt till förbannelse och det typiska amerikanska sitcom-vardagsrummet.
MEN sen ändrar serien karaktär totalt. Så fort vardagsrummet är lämnat av någon i serien så blir ALLT mörkare och alla inlagda skratt försvinner.
Man ser det främst ur den “tålmodiga fruns” perspektiv, och hon är allt annat än tokrolig och överseende. VI kan kalla henne LESS för att underdriva.
En mycket intressant och oväntad twist på detta, måste jag säga.
Här ser jag den via AMC (ser den strömmad via deras app på min Apple TV). 
Jag vet inte om den sänds i Sverige ännu. MEN gör den det--eller när den kommer-- så gör dig själv en tjänst och SE den! 
DU kommer inte att bli besviken, det går jag i god för. 
Huvudrollen spelas av Annie Murphy som spelade Alexis Rose i underbara serien “Schitt’s Creek”.



   


  *** 



Med detta önskar jag just dig en jättefin torsdag.
Själv ska jag ut och gå i arla morgonstund. Himla tur att jag är extremt morgonpigg ibland.
Många gånger skulle jag dock önska att jag kunde sova längre. MEN just under SCORCHERS (alltså riktigt heta dagar) kommer det väl till pass att slå upp sina blå i svinottan.


Vi hörs en stund imorgon igen för den som vill och önskar!!