Thursday, July 21, 2016

Gå i frid ...

Godmorgon!


Igår, den 20 juli dog min svärmor.
Jag, Peter, de två systrarna och pappan stod vid hennes säng hemma i sovrummet då hon tog sitt sista andetag.
Det var så lugnt, så stilla och det skedde utan minsta smärta eller ångest.
Min svärmors död kom inte som en blixt från klar himmel.
Hon har varit sjuk länge. Länge.
I slutet av sitt liv vårdades hon av hospice i hemmet. Men, den som varit hennes huvudvårdare under alla dessa smärtsamma år är hennes make, min svärfar.
Han har skött om henne i åratal, och igår sa han, flera gånger; it has been my pleasure.




Margaret hette min svärmor. OCH hon dog på självaste Margareta-dagen.
Fastän det var så väntat kommer döden ändå som en chock.
Är man någonsin förberedd?
Nej, det tror jag inte.

Men, om det finns “ett bättre ställe” är hon där nu.
Margaret hade ett hjärta av guld. Hon var den som ställde upp som barnvakt direkt då vi behövde sådan då Karolina var liten.  Inget var någonsin för jobbigt eller krångligt för Margaret.
Magaret var också den som såg till att vi hyrde alla underbara hus på The OBX och i Myrtle Beach, SC som vi bott i några sommarveckor genom alla dessa år jag varit gift med Peter.  Hon hyrde, och planerade, fram tills dess att hon inte orkade längre.
Det var stora, stora hus. Alla skulle ha det bekvämt. Det skulle finnas pool och jacuzzis. Så ville hon ha det, och det bjöd hon oss på utan att blinka.
Alltid lika generös.
Aldrig några problem.
Det var min svärmor. Så var hon medan hon var frisk.
Min svärmor och svärfar öppnade även mina ögon för det amerikanska köket.  Att se dessa två jobba sida vid sida i köket var som att se en koreograferad dans.
Och det de skapade smakade gudomligt.
Alla måltider jag någonsin har ätit hemma hos dem har varit fantastiska.
TACK för den fina, fina inslussning jag fick till USA, och amerikansk kultur, när jag var ung och grön i det nya landet.  Ärligt, jag kan tacka min svärfamilj för mycket i den vägen.

Dock, sjukdom har märkt hennes liv till och från sedan den dagen jag träffade Peter.
Hon har kämpat sig igenom flera stora kriser genom åren. Viljan att leva var större. Fram tills att hon inte orkade mer. Fram tills att livet rann ur henne lugnt och stilla.

Margaret, vila i frid!
Det önskar jag dig!
Vila i frid.
Och tack, tack för allt.




Begravningsgudstjänsten sker om två veckor. Gravsättningen kommer att ske på Arlington Kyrkogård. Så blir det eftersom min svärfar tjänade hela sin karriär inom US Air Force och inom den amerikanska försvarsmakten.  Min svärmor var en sann Air Force wife under hela den tid hon fanns vid Petes sida.
Så att hon ska få vila på Arlington Kyrkogård  känns bara så rätt.
Minnesgudstjänsten kommer dock att ske i familjens kyrka här i Fairfax.


Jo, vi åker till Kalifornien imorgon, som planerat. Men vi kommer att åka hem redan nästa torsdag. SÅ vi kommer alls inte att åka till San Fransisco. SF får vänta denna gång.

Med detta avslutar jag dagens text.

Önskar er alla en fin vecka. Jag skriver här igen i början av augusti.

Wednesday, July 20, 2016

Stilla rådde sommarmorgonen ...

Godmorgon alla sommaronsdagsmänniskor!


Mitt i juli!
Mitt i sommaren.
Det är det nu. Högsommar. Så hög sommaren bara kan bli innan den börjar dala mot höst igen.

Ja, ni vet ju hurdant väder vi har.
Ibland är det skönt. Ibland ... not so much.
Jag är ute på mina dagliga power walks oavsett hetta och fukt. Men jag tar dem tidigt.

I söndags for jag och maken till en av våra många state parks. Denna gång blev det Mason Neck State Park i Lorton här i norra Virginia.
Ännu en av dessa underbara state parks. Det var första gången vi var där, och det var SÅ fint. OCH så rofyllt.
Vi var nästan ensamma där också. DET är ett stort plus. Alltid.

Det finns många vandringsleder där. Så vi betade av ett par av dem. Nej, jag kan inte kalla det hajk, mer promenad. Men en sådan skön vandring vid Potomac och i skogen.
Lugnt, stilla, varmt, fuktigt och bara naturen.
Jag hade ju ganska ont också, så jag tror inte jag hade fixat en hård hike (AT var det inte ens tal om. Jag hade inte grejat det), detta var perfekt.
Men, det är så att om jag har ont någonstans är det bättre att göra något, som att gå ut och gå. Det värsta man (jag är iallafall sådan) är att bara sitta hemma “och känna efter”.


Sommarmorgon då den är som bäst! DET är vad vi fick i söndags.

Ha en fin onsdag!!





Så lugnt, och så blått.  Denna bukt av The Potomac River heter Belmont Bay.


Gillar alla dessa board walks som lederna går på längs vattnet.







Om jag blev badsugen?  Visst, visst, det hade varit härligt att kasta sig i.  Men jag tror att det är grunt och sumpigt. Inte världens mest inbjudande strand, kanske.





Stigen.




OCH så mycket fåglar.  En stor häger satt lugn och trygg på sin plats.







Sumpmarker vid stranden.  Japp, gott om flygfän.  Let me tell YOU!!








Härligt att ge sig ut med kanot.








OCH SUP:ar.  Alltså, någon gång måste jag prova på det där!





Tuesday, July 19, 2016

Både bra, och mindre bra, veckoslut.

Godmorgon tisdag!


Så har en helg återigen lagts till handlingarna. En superhet sommarhelg med hög luftfuktighet, givetvis.
Det är ju så det är här. The dog days of summer.
Sol, hetta och fukt.
Ja, äkta sommar. Tryckande och prövande för många. Varningar för hetta och dålig luft får vi så gott som dagligen.
Ibland bryter ett åskväder in som tillfälligt mattar av bastuhettan.
Men, det är som det är.


Uppe vid Lake Thoreau.  Ny fin sjökonst gjord av elever som studerar konst på South Lakes High School (Karolinas gamla skola).  Sjökonst gör mig glad.  Det gör SUP-brädor också (fastän jag aldrig prövat själv)

Jag har en sommarfavoritdrink som passar som hand i handske när hettan ligger på, det är Aperol spritz. Älskar den, och gör den gärna när helgen nalkas, den passar bra att inta en het fredagskväll på decket.



Min sommarfavorit.  Alla kategorier!



Annars har jag plågats av tandvärk. Roligt va!?
Eller inte.
Det började i fredags. En riktigt intensiv värk slog till på ett ställe i munnen jag har haft lite känningar åt ett tag.
Fy sjutton.
Har aldrig haft sådan tandvärk i mitt liv förr.
Jag har gått på advil (iboprofen) och sådan där tandvärks-gel (USCH) man stryker på hela helgen.
Idag, måndag, har jag en akuttid hos tandis. Jag kan knappt bärga mig. Befarar inflammation , men hoppas jag har fel.
Har känt mig lite som pigan Lina i Emil i Lönneberga. Ni minns ju när hon gick med sin vidriga tandvärk och till slut fick hon tanden utdragen av byns smed.
TUR att det finns lite mer mänskliga metoder idag. MEN det är inte utan att man ibland skulle vilja ta en tång och dra ut det onda.*


Men vi hann med tre trevliga middagar iallafall. OCH vi hann faktiskt med en vandring också.
Push thru the pain, liksom.

En trevlig middag intogs på BarTaco i lördags.
OCH jag tog en hallselfie innan vi drog iväg.
HAHA.


Hallselfie, igen!  Klänning från Anthropologie, kofta från J.Crew, skor från DSW (förmodligen.  Köper nästan alla mina skor där).

Gillar att dricka mitt morgonkaffe utomhus även fast det är hett.
Jag sitter inte i solen, utan i skuggan. Det är så härligt.



Frulle på framsidan.  Aj och O det var inte skönt med det varma kaffet mot den onda tanden.



Hoppas er helg varit fin, och värkfri!!



Sommarflox i min täppa.

Uggla i fukten.

* Jomenvisst. Jag hade en inflammation i en tand som var döende. Enligt tandis 9.5 av 10 på inflammationsskalan.  Komplicerat och invecklat. Verkligt KUL.
Det blev en akut rotfyllning.
SÅ tacksam för det, och sen är jag både glad och förvånad över hur snabbt en rotfyllning görs numera! Jag gjorde ett par rotfyllningar för många år sen, och det tog tid. Den tredje (igår) gick snabbt, smärtfritt (bedövad så in i ... ).
Snabbt och effektivt alltså. Ja, jag måste tillbaka förstås, men det akuta har tagits om hand och jag kan lugnt åka till Kalifornien nu.
Tacksam över snabb vård. Faktiskt även så glad över att jag inte är i norden nu, då hade jag varit tvungen att hitta en tandis mitt i juli. Inte det lättaste, speciellt inte i Österbotten.









OCH sen alla dessa rådjur vi har alltså.  Vi har så många att det är jobbigt.  Mer än halva stammen skulle behöva skjutas av. Minst.  De äter upp blommor, de är mer TAMA än vilda, plus att de sprider borrelia-fästingar.  USCH och fy, ogillar dem.  Ja, faktiskt.

Thursday, July 14, 2016

Ett spel som spränger alla vallar, tack och roligt, och så knatar de igen ...

Hej och godmorgon alla ni torsdagsmänniskor!



Här hoppar vi rätt in i veckans punkter…


*   Explosion grande!!

Men gud, det känns som om spelet Pokemon GO bara har exploderat. Från 0-180.
Helt plötsligt började det dyka upp överallt. I lokala nyhetsbrev online, i tidningen, på tv och på sociala medier. Överallt detta Pokemon GO!!
Verkar ju lite kul för folk blir besatta. De spelar spelet med sin smartphone samtidigt som de rör på sig i grannskapet. Komiskt det här.
Jag har ännu inte sett någon som aktivt spelar på mina rundor. Men, det är säkert bara en tidsfråga innan en "pokemonare" dyker upp längs min väg.
Nej, fniss, jag kommer inte att ladda ner den spel-appen! Jag tycker bara det är festligt hur något som detta kan bli så stort på NOLLTID. PÅ absolut NOLLTID!  Det måste vara en av Nintendos största succéer någonsin (tror iallafall att det är Nintendo som står bakom spelet.  Rätta mig om jag har fel)
Är det någon av er som testat? Berätta isåfall!!


JOODÅ, man hittar pokemons i Reston.  Fann denna bild online.  Ja, det är vid en av "mina" sjöar det där.


*   TACK och KUL!

Ja, de må vara sommarblogg nu. Det må vara stiltje och lugners och allt det där. Sömnigt liksom, hooohum.
Men igår var det inte sömnigt.  Igår var det som en januarionsdag, typ ;-).    Lika många kommentarer och lika mycket TYCK som under övriga året. KUL!!!  Det  jag skrev om igår var givetvis inlägget om kläder och vad som anses  “passande”. Det var superkul att ta del av era kloka kommentarer. Uppskattar verkligen när ni tycker till.
Här kommer en hallselfie på mig. Jag tar alla mina helkroppsselfies i min hall.
Jo, man KAN ha shorts efter 50! Haha, det går faktiskt!
OCH himmel och plättar, man KAN ha lite högre klackar till dem också. Fniss.
För övrigt kom min gamla, goda bloggvän Anne i Oregon med gårdagens bästa kommentar;  "Sedan tycker jag det är otroligt störande att de här "råden" alltid riktar sig till kvinnor, aldrig läst om hur män efter en viss ålder inte ska ha shorts eller bör ha si eller sådana kläder för att dölja sin gubbmage osv."
Amen, Anne, Amen. Det är verkligen så sant. OCH det är SÅ sorgligt.



Absolut inte trådsmal!  Absolut 50 år!  Absolut shorts!  Absolut klack!  Jodå, man KAN ha shorts och klack efter 50!
Rätt nöjd ändå, trots allt ;-)
Blus från Anthropologie, shorts från Garnett Hill, skor från DSW (tror jag).  Där, en äkta dagens!! Fastän gårdagens ;-)


*  Hajk längs Difficult Run.


Fjärde juli-helgen hajkade jag och maken. Vi till och med hajkade två gånger. Ena hajken längs The AT (den finns att läsa om i detta inlägg). Den andra hajken körde vi på vår bröllopsdag. Den avverkades i närområdetl, men vi betade ändå av 14 kilometer på den. Så skönt. Lättare och plattare än i bergen, förstås. Men ändå jobbig på sitt sätt.
Vi gick från en plats i närbelägna Great Falls här i NoVA och ner till Potomac river. Alltid skönt att röra på påkarna. Leden, Gerry Connelly Trail, var välskött och bra att hajka utefter. Dock, lite för mycket folk för vår smak. Tycker det är lite jobbigt när vandringsleder blir för befolkade. Jag vill helst inte “trängas” med för många.



Det här är mitt i Washington DC's POSHASTE förort, Great Falls i VA.  Så lugnt och så stilla en mulen sommarsöndag. OCH så lantligt.


Bäcken Difficult Run rinner såsmåningom ut i Potomac River.


Som alltid är lederna väl utmärkta!


Bäcken rinner ut i Mather Gorge i Potomac.





OCH flodbankarna störtar brant ner i floden, både längs Difficult Run och längs Mather Gorge.





Mather Gorge.


Ja, ni ser ju hur stränderna ser ut.  Branta och störtande rätt ner i floden.





Era hajkare!  Utan vandringsstavar denna gång.  En lättare hajk, helt enkelt.


*   Sommarbloggshelg

Nu tar jag långhelg här på sommarbloggen.
Vi har temperaturer mellan 31-35 grader varje dag.  Ni vet ju att det är fuktigt till max.
Om vädret är skönt?
Näee ... det kan vi nog inte  direkt påstå.   Tror aldrig jag vänjer mig vid somrarna här.  Det är bra att jag kunnat vara hemma i norden samtliga somrar utom TRE på 23 år!
Rätt schysst jobbat!  WOOT.  Tre somrar har jag varit här, när jag fick Karolina 1996, när Karolina var på Summer Intensive på NYU 2013 och denna sommar då Karolina är i L.A.  Annars har jag dragit min kos till den fjärran nord varenda sommar.  Jo, jag fattar varför det varit sååå skönt att slippa vädret!  Men det går ju att leva med vädret också, tack vare A/Cn alltså.


Vi höres här på tisdag igen.
Ha en fin helg!

Wednesday, July 13, 2016

HUR ska man EGENTLIGEN klä sig DÅ?

Godmorgon onsdag!


Sommar och sol.
Värme och fukt.

Vad ska man egentligen ha på sig?
Hur klarar man av värmen på bästa sätt?

Enklast är att helt undvika konstmaterial. Polyester till exempel går fetbort. Det finns inget äckligare att ha på sig än konstmaterial när det är hett och fuktigt ute.
Hualigen.
Nej, bäst är att bara använda bomull, linne och silke.

Men, sen blir man lite konfunderad när man läser hur man “bör” klä sig som medelålders.
Vad är rätt och vad är fel?
Finns det något som är fel?
Finns det något som är rätt?

En kvinna jag är lite ytligt bekant med är väldigt frispråkig och ärlig. Hon är ganska poppis på sociala medier (nej ingen av er vet vem hon är, hon bor i NOVA) och i andra sammanhang runt om stället där jag bor.
Den här damen är ett par år äldre än jag. Hon är supersnygg, kan jag tillägga.
Hon skriver en del om kläder och stil i sina inlägg på olika sajter. OCH nej, hon håller inte igen med  sina åsikter.
Damen dissar totalt maxiklänningar. Kvinnan i fråga menar att det finns inget som är mer missklädsamt än en maxiklänning. Kanske har hon rätt? Kanske inte?
Jag äger några maxiklänningar, och det jag har kommit fram till ÄR att man måste köpa rätt modell för att man inte ska se kort, fyrkantig och gravid ut. Det går inte att köpa en maxiklänning som är avskuren direkt under bysten, i empirestil, då ser man faktiskt gravid ut. Ja, såvida man inte är smal som en pinne.
Men ser man bara till att skärningen är rätt så tycker jag absolut att maxiklänningar är jättesnygga! OCH klädsamma på de allra flesta.


Det är snyggt med klackar till en maxi, tycker iallafall jag.   Bilden härifrån.


Ett annat plagg denna sociala dam har dissat hårt är shorts. Shorts på kvinnor över 40, mind you.
Ummm…ja…OK…
Men vad ska man ha på sig då när det är 23-37 grader varmt ute?
Allvarligt talat, det kan väl hända att shorts kanske inte är det allra snyggaste plagget, men även i shorts-fallet går det ju att hitta SNYGGA shorts i bra längd. De behöver ju inte sluta under rumpan. Nej, de kan gå ner nästan till knäna, och de kan vara ganska tajta. De behöver inte slänga runt benen som flaggor.
Sen ser man bara till att ha en snygg topp till. Voila, klädd!!
OCH förstås det där att att ha snygga skor till. DET kan ju vara bra.


Korta kjolar.
Ah, denna enorma klassiker.
En gång för mycket länge sen--innan jag ens hade fyllt 35 år--var det någon som sa att ingen över 30 borde ha korta kjolar. De skulle bannlysas efter 30-årsdagen.
Ummm….till det påståendet säger jag enbart, BULLSHIT!!
Vill man ha korta kjolar, gillar man dem och tycker att man klär i dem SO GO FOR IT!!!
Det spelar verkligen ingen roll hur gammal man är i det fallet.
Jag själv har en förkärlek till kortare kjolar och klänningar. De får gärna sluta ungefär 5-10 cm ovanför knäet.
Det är en snygg längd.
På vintern är det ännu lättare att bära kortare kjolar och klänningar för då har man heltäckande strumpbyxor till.  Ja, iallafall jag har det.
Kjolar och klänningar är de plagg jag bär mest under vintertid.
Under sommaren är det shorts. Lätt.
Eller klänningar, som slutar en liten bit ovanför knäna. Ja, om det inte är maxiklänningar, vill säga. DE är ju fotsida.




Alla dessa “regler” för kvinnor över 40. Vem är det som hittat på dem, egentligen?
Och vem bestämmer vad som är “passande” och “inte passande”?


Baddräkter och bikinis är ju en annan återkommande historia. VAD ska man ha på sig? Törs man ha bikini om magen inte platt? Nej jag personligen vill inte ha det. MEN å andra sidan, why the hell not!!??
OM man VILL ha bikini så ska man ha bikini! Punkt slut.
Man är nog sin egen värsta fiende, för jag tror egentligen inte att det är många som dömer. Eller, där kanske jag har helt fel?
Om jag ser en kvinna som är lite överviktig och har en bikini tänker jag, bra för henne!! Coolt! Go for it!!
Sen ska man ju komma ihåg att det finns många olika modeller då det kommer till bikinis också. Det finns säkert en modell som är superbra för just min, och din, kroppsform.
Själv? Jag kör med tankini, och ibland baddräkt. Bäst är att bada näck ;-) men det kan man inte göra i poolerna i Reston. SÅ glöm det!!


Nej, men jag säger, ha på dig det DU vill!
OM du känner dig bekväm i det du har på dig så signalerar du det till andra också. Du blir trygg i dig själv och därmed blir du också snygg!
Så länge leve maxiklänningar, shorts, korta kjolar och klänningar. Ja, länge leve plaggen även för oss som är på andra sidan 40 och 50 strecket!



Nu ska jag ut på PW i mina träningskläder som inte är “luftiga” och “förlåtande”, men det struntar jag i!

Ha en bra onsdag!!