Friday, January 29, 2016

Jamen, ha det så gott då!

Hej och godmorgon fredag!


Jag vet att Jonas blåser med kalla (eller är det milda?) vindar över er alla därhemma nu.
Hos oss kom han med Snowzilla i släptåg.
Hos er, tjaaa...som hårda vindar.
Nu drar han väl in över Ryssland och sen ska han väl självdö någonstans.


Här pågår det den stora snösmältningen för fullt.
Det är ännu tjockt på marken av den snö som kom. Ont krut förgås inte så lätt ;-)

Nej, men jag klagar egentligen inte.
Jag ska avsluta  denna veckas inlägg med att säga bye-bye till Jonas-Snowzilla.
I nästa vecka lovar jag att snacka om lite annat smått och gott.
Kul med alla era kommentarer, och undringar, under veckan.  Thanks, peeps!!

Bilderna i dagens inlägg tog jag i måndags.
Då hade processen töa-bort-snön-i-racerfart redan börjat.
DOCK, med undantaget att i måndags var naturen forfarande vacker.  Iallafall under arla morgontimmar.

Jag är glad över att vi har reserverade parkeringsplatser i mitt område.
OTALIGA är det historier man hör från folk som inte har reserverade sådana. De skottar ut sin bil, skottar upp "sin" parkering för att sedan finna att en granne (eller någon annan) parkerat där.
Detta är ett stort problem inne i DC, men även i områden där jag bor.
Folk blir förbannade. De har börjat markera platserna med stolar, eller något annat skrymmande, för att någon inte ska ta platsen som de skottat upp.
Dock, det är fritt fram, för ingen "äger" dessa parkeringar.
Som sagt, jag är GLAD att vi inte har det problemet i mitt område.
Jag hade också lackat om någon hade snott åt sig den parkeringslucka jag skottat fram.

Nåväl, här kommer de sista bilderna av den stora snöstormen som tyvärr inte fick vara vacker någon längre tid.
Nej, fram för snö i måttliga mängder som får ligga kvar vintern igenom.
I nästa vecka...
Gissa...
Då ska vi få 18 grader varmt.
Nej, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Detta är den konstigaste vinter jag upplevt sen hit jag kom!

All right, people, ha en BRA helg!!!




Golfbanan i måndags.  Jag hittade en väl upptrampad "stig" som använts av ivriga pulkaåkare.  Fördelen med att bo vid en golfbana är att det finns gott om pulkbackar.   Det var alltid så KUL med all denna pulkaåking då Karolina var liten...





OCH alla sjöar och dammar har nu blivit isbundna.  Men det är snart ett minne blott det också.


Kolla, ni ser vilken BRA stig barn och föräldrar har trampat upp!


Visst är järnekarna vackra på vintern!






OCH gnistrande snö är nästan det vackraste som finns!!!


Parkväg nära mitt hus.

Det här är vägen som går utanför vårt område. I vanliga fall är den tvåfilig i vardera riktning. NU är den enfilig på sina ställen. Igår satt jag i bilkö länge på den. But, that too shall pass.


Thursday, January 28, 2016

En liten film, tristess, stängda skolor, utplockat och milt.

Hejsan och godmorgon


Det har varit en vecka som gått i Jonas-Snowzillas tecken.
Med ett undantag i mina inlägg, gårdagens.
Men, som sagt, det är ju inte varje år vi får snö av denna kaliber.
Så ni får stå ut lite till. Hoppas det är okej.
Next week is, after all, another week!


*   Video från Reston.
Hittade denna video på Facebook under en sida jag följer där, Reston Now.
Mannen som filmade denna video riggade upp en kamera i sitt sovrumsfönster, och sen filmades hela snöfallet.
Här kan ni verkligen se hur snabbt snön föll. Det är inspelat här i Reston, nära mig.  Tycker denna video är SÅ talande.  Titta gärna på den. Den beskriver verkligen hur läget var hos mig.



*   Bonjour Tristesse!!!
TÖ.
SLASK.
Blöt om fötterna av smältvatten. I januari. Japp, så är det nu.
Fy sjutton vad jag avskyr slask på vintern. Nu slaskar det järnet hos mig, och snart, snart är 80 cm snö endast något vi kommer att minnas via foton, och filmer.
Igår bestämde jag mig för att ta en längre promenad. Fasiken, ångrade mig typ direkt.
Klev ut i rent slask. OCH i is. OCH i snömodd. OCH i isvatten.
Väldigt snart var mina fötter blöta.  MYSIGT...eller NOT...
Det kändes som det gjorde när man gick till skolan en mulen tisdag i början av mars.
Snöblask, kråkor som kraxade i träden, grått, smältvatten i massor, ibland isfläckar.
Vintern då den är som ALLRA sämst.
Visst, jag tar gärna snödrabbningar. MEN skulle så gärna vilja att vi fick njuta av det vackra en stund. SÅ är det inte iår.
PÅ det sättet saknar jag  de Polar Vortex om vi hade i fjol och förfjol. Då kom det snö, inte i dessa mängder, men snö som låg kvar så gott som hela vintern.
DET gillar jag. PLUS att jag gillar kyla. Kan lätt vara utan 10-gradig värme i januari. That’s just me.
Fram tills att parkvägarna är bättre plogade så kommer jag inte att gå ut och gå.
Var även tvungen att knata ut på bilvägarna ibland, för trottoarerna är inte plogade, där ligger det massor med snö. DET är inte kul det heller eftersom gatorna nu är SÅ smala pga snövallar och snö.
Nej, bäst att låta prommisarna vänta tills i nästa vecka.







*   Skolor och jobb
Jonas-Snowzilla förlamade mycket riktigt hela DC.
OCH ännu har inte förlamningen brutits. Tror att så gott som samtliga kommuner runt DC kommer att hålla skolorna stängda hela veckan. Inte konstigt. Gick förbi TRE skolor igår, och de var så gott som oplogade, inkluderat trottoarer och rubbet.
The Federal Government har öppnat igen. Tunnelbanan ut till våra nordvästliga förorter har börjat köra igen.
Livet håller på att återvända…
Ännu så länge tror jag att de som kan jobbar hemifrån.  Det är lättast så just nu.  Det är bara att prisa tekniken!

*   KOMISKT!
I förrgår tog Peter och jag bilen till vår närmaste matvaruaffär, Safeway. Vägarna är smala, som jag skrev. Snövallar, och högar SÅ enormt stora. Nu gäller det att se upp i korsningar och kurvor.
Svårt att hitta parkering utanför affären var det till viss del också eftersom de dumpat snön på stora delar av parkeringsplatsen.
INNE på Safeway var det också smått komiskt. JAG har aldrig sett frukt och grönt-avdelningen så utplockade som de var nu!! Herregud, helt otroligt.
OCH i mjöldisken fanns…INGENTING!!! Ingen mjölk, ingen grädde, inget ALLS. Helt och hållet SLUT! SLUT!
Det är bara att garva åt eländet. Om några dagar är allt som vanligt igen. Men de stora lastbilarna och långtradarna som levererar maten kommer inte fram nu. Så enkelt är det.
Jag hittade ändå det mesta av det jag skulle ha, även tulpaner.
Lite kul att se en välsorterad och superbra mataffär SÅ otroligt utplockad.





Vi fick iallafall 5% i blizzard-rabatt.  Vackert så!!  Tack för det, Safeway!


*  Milt, som sagt.
Nu går vi milda dagar till mötes. Det ska bli upp mot 14 grader i helgen.
Japp.
Min favoritmeteorolog säger ändå att vintern är “far from over” och att vi säkert kan vänta oss två större snödrabbningar till. Det låter bra, det behöver ju inte bli av Snowzillas kaliber, utan ett nätt täcke räcker. OCH sen lite kyla på det.

Utsikten från mitt deck igår!

*   Mitt deck.
Så här såg det ut igår.
Fatta skillnaden på mindre än tre dagar.
Nu önskar jag er alla en fin och bra torsdag!!



Wednesday, January 27, 2016

Skulle du vilja bo så här?

Godmorgon!


Under Snowzilla var det skönt att luta sig tillbaka och läsa tidningar och böcker.
Det blir dock mindre av sådana aktiviteter än man tror under en storm. Man studsar runt och gör en massa annat istället.
Men, en tidning jag läste då snön vräkte ner var “Cruise Travel”.
OCH det första jag la märke till var faktiskt en annons!

Jag var tvungen att titta på den annonsen flera gånger. Fattade liksom inte vad jag läste.
MEN, det handlade om att köpa en “lägenhet” ombord på en “flodångare” som kryssar på USAs stora floder och i delar av Mexikanska Golfen under hela året.
Under sommaren befinner sig “ det flytande samhället” i norra USA, och under vintern flyter man ner till södra USA!
Alltså, ombord på denna båt kan man alltså slå ner sina bopålar. För gott!
OM man inte vill flytta för evigt kan man boka in sig på ett par månader, eller i ett halvår.   Ungefär som man gör i en andelslägenhet.



Känns helt overkligt för mig.
Hur skulle det kännas att verkligen befinna sig på en båt hela året?
Att inte ha någon fast adress? Antar att båten är den fasta adressen?
Märkligt.


Ombord finns restauranger, barer, delis och en matvaruaffär!
Det finns även spa ombord. Gym finns och ett däck där man kan vandra runt hela båten, ett så kallat “jogging track” som finns på alla kryssningsfartyg.
Och ja, det finns till och med golfbana ombord.  På båtens tak.
Men, man kan alltså koka sin egen mat och allt det där också om man vill.



Tänk att bo så.
Tänk att fiska upp 2 miljoner dollar och köpa sig en lägenhet ombord på den här “flodbåten”. Ja, så mycket kostar den största lägenheten där.
Man kan delvis köpa in sig i en etta för 55,000 dollar.
Alla lägenheter har balkong.
När man kommer till hamnarna finns där bussar och bilar som väntar…
Strange.

Vilket egendomligt sätt att leva på.
Visst, jag älskar ju att kryssa, jag älskar hav och vatten.
MEN att bo permanent på en båt som ständigt stävar från hamn till hamn det skulle jag INTE vilja.
Så otroligt konstigt. Men säkert passar det någon, annars skulle inte båtar som dessa existera.
OCH det är ju onekligen billigare att göra så här än att köpa sig en egen yacht, I guess…
Bekvämare. Besättning finns till hands hela tiden. Du kan gå till en bar när du vill, du kan äta i matsalen ibland…
Jaja..



Jag har läst om folk som framlever sina dagar på olika kryssningsbåtar. De seglar runt jorden med ett, eller flera  rederier. Oftast befinner de sig nog kvar på samma båt, tror jag.
Vanligast är det nog på riktiga långkryssningar. Men tänk att leva så. Hela tiden. Kanske i åratal
Annorlunda?
Javisst.

När jag började leta på nätet såg jag att det FINNS äkta kryssningsfartyg där man kan köpa sig en lägenhet likaså.
De kryssar världen över, hela året.
Man stannar på ett ställe, i en hamn, i ungefär fem dagar och sen seglar man igen…
En av dessa fartyg är “The World”. Där bor du, där lever du, där har du ditt liv.
Hela tiden.  Fascinerande!





Dock, dessa River Cities är totalt nytt för mig. Jag hade aldrig hört talas om dem innan jag öppnade tidningen jag läste i helgen.
Nej, det är absolut inget för mig.
Inte ens i närheten av hur jag skulle vilja bo.
OCH absolut, klart att de riktar sig mot pensionärer, men inte skulle jag vilja tillbringa våra pensionsår på det sättet.

Husbåt som alltid ligger vid kaj?
Som vid Pampas i Stockholm, eller Solna om vi ska vara petiga, JA TACK!!! Det skulle var så coolt och jag tror jag skulle gilla att bo på en sådan husbåt.
MEN på en “flodstad” som hela tiden reser från ställe till ställe?
NEJ tack, så inte min grej!

Vad säger ni?
Tar ni ert pick och pack och drar till flods?
Eller till havs kanske?
Tur ändå att det finns något som passar oss alla.

Tuesday, January 26, 2016

Snowzilla, part 2.

Goodmorning snowy/mild Tuesday!

Snowzilla is long gone, but she left a world of beauty in her wake!
When we woke up on Sunday morning, we were treated to a winter wonderland.
Stunning. Really. Just simply beautiful.


This is right outside my front door.  It was SO lovely.  I just could not get enough...


Of course I had to get up, and out of bed, as soon as the sun rose.
I had to be out there to capture all the beauty.
It was cold, clear, calm and still.
Nature at its very most beautiful winter stage.



On the path right in my neighborhood.  They did plow the path on Saturday morning.  But as you can see it was snowy enough here.


A winter wonderland.  Like a Christmas card!


No, it was not that easy to manage walking in the snow. Even though it was totally doable.
Our street had yet to be plowed. It was so quiet outside. The only thing one heard was the plow trucks on the street outside of our neighborhood. I also heard a couple of mourning doves. That’s it.
I did not meet a single soul while out and about, as always when the weather gets rough. It was only me and nature at this very early hour.



View from my front door.



MY street...before the snow plow...

Later on it was a whirlwind of activities on the street. AS it was the big DIG-OUT day. All the neighbors were out digging out their cars and shoveling the sidewalks.  We were all also helping each other out.
I think it is amazing how people come together and help each other on occasions like this. I like it, I like it a lot.




This is the walkway to our cars...hmmm....




IT is truly HARD work digging out cars and shoveling. But, at the same time it is very rewarding, and sort of fun (in a weird way). VERY heavy, though!
My shoulders, hips and arms were hurting after the fact.
But, I guess one can call it “a good hurt”.
The snow plow--and bobcat-- finally came by. NOT an easy task for them either. I know the plowing companies were swamped with the amount of snow that we got.
I also know that there still are many neighborhoods that have yet to be visited by a snow plow.
This storm was one for the history books.
Yesterday, the federal government was closed in the DC-area. Lots of people at home. I have no idea what the word is today.
The schools remain closed. And no, it is not “stupid” or a “joke”. I totally understand. There are streets and neigborhoods that are not even at all cleared yet.
Keep in mind that this was a very, very, very unusual storm. It is not every winter you get a storm that dumps three feet of snow on the ground.
So, it’ll be a while until things are back to normal.



Yes, I live on this street.


The street right outside our neighborhood is being plowed.


Today it will be rainy and mild. Too bad, too, too bad…
I’ll miss the snow when its gone.

Have a good Tuesday!









Snow truck on the bigger street.  It is a state road, and they have to be plowed as soon as possible after a storm









The cars on Sunday morning...


One of our cars, the one in the middle. OH the joy!


Peter is about to start digging...


Mu street around 9:30 on Sunday morning. Yes, you can call it a mess...






Sunday afternoon...On one of our walking paths.


Me on the golf course on Sunday afternoon.  A selfie.  HAHA.  Here you can see how very deep the snow is.  And my feet were not even on the ground.



Monday, January 25, 2016

Snowzilla del 1

Godmorgon!


Jodå, jag är kvar.
Jag blåste inte bort!
Vi förlorade inte strömmen (trodde jag inte heller att vi skulle göra), vi hade värme, mat och allt har varit SÅ härligt.
Ja, ni känner ju mig.
Jag går igång på snöoväder!
Nej, Snowzilla-Jonas botade mig inte från min snökärlek, tvärtom den förstärktes.


OCH snöoväder BLEV det. AV rang!
Stormen Jonas döptes snabbt om till Snowzilla av Washington Post, och det tycker jag är ett bra namn!

I fredagsmorse hade jag svennefrulle hos mig.
Det var mulet, grått och kallt då tjejerna kom.
Meteorologerna hade hela tiden sagt att stormen skulle börja på eftermiddagen. OCH de hade också sagt att de tyckte alla skulle försöka vara hemma vid 12 på dagen för att vara på den säkra sidan. Alltså, att man inte skulle befinna sig ute i trafiken.


EXAKT klockan 12:36 föll de första flingorna.
Peter och jag tog en promenad upp till Starbucks. Jag ville ut och kolla läget. Det är ju alltid intressant att ta sig en koll på närområdet. Speciellt om man inte kör bil.
Det var mysigt att knata upp till Starbucks i den vinande snön.



Här har det snöat i någon timme.  Snön la sig snabbt!  Jag är glad att jag inte befann mig i en bil.




På väg mot Starbucks i den vinande snön!!




Ja, snön la sig snabbt.
Väldigt snabbt.
På kvällen kom grannarna över på vin. Alltid trevligt.


HÄR följer en svit med bilder från mitt deck!
Jag gillar att mäta snömängden via mina utemöbler. Det gjorde jag under Snowmageddon 2010 också.



Before the fact!!  Den lilla snön/isen som ligger på decket är lämningar från onsdagens snöfall.


Nu har snön börjat falla.





23:30 på kvällen.  Innan jag gick och la mig.


Lördagmorgon vid 7:30


When ALL is said and DONE. Igårmorse vid 7:30

I lördagsmorse...
JAPP, då snöade det förstås som bara den!
Det hade börjat blåsa då också, och blåsten tilltog under dagen.
Vår gata plogades inte på hela dagen. Gatan plogades första gången igår söndag vid 11-tiden.
Peter och jag var ute och skottade snö i omgångar. Det är bäst att göra så, att inte vänta tills det är över.




Min nedre uteplats.


Kul, kul, kul....eller...??




PÅ min gata...



Peter skottar!


Jamen, gatan då? Var är den...?  HAHA!


Peter mitt i gatan...


Framåt lördagseftermiddagen tilltog blåsten ytterligare.
Peter och jag bestämde oss för att ta oss en liten tur ut på golfbanan.
DET gick inte att vistas därute, det ven något så infernaliskt, och det var SÅ jobbigt att pulsa i snön.
Alltså tog jag några foton, och sen gick vi in i vårt varma hus igen.




Peter på väg ut på golfbanan...





JAG rätt i skottgluggen.  HÄR låg det på, min vänner!!!
Min hubby i vinande vind...






DÅ är det mysigare inomhus med Flygande Jakon och vin!

Det snöade från 12:36 på fredagen.
Snowzilla var klar lite efter midnatt på söndagsmorgonen.
När söndagen grydde rådde den vackraste vintermorgon ni kan tänka er ute.
Jag berättar mer om dag två i morgondagens inlägg.
Snödjupet slutade på 80 centimeter!
Mer på sina ställen.  Mindre på andra.  Norra Virginia fick mest snö i hela DC-området.  Vi låg rätt i oxögat under den här stormen.   På ett ställe i West Virginia (vår grannstat i väst) uppmättes 100,2 centimeter.
Snowzilla levererade. Verkligen. Hon levererade.
Jag är så sjukt nöjd!!