Monday, March 31, 2014

Väntan är över...

Godmorgon!


Här i Washington har vi haft en förfärligt trist helg vädermässigt.
Det har regnat sedan i fredags, regn i lördags och SNÖ igår. Nåja, inte så att det direkt la sig på marken. Men snöade gjorde det hela dagen, och BLÅSTE.
ISKALLT, iskallt.
Som sagt, våren låter vänta på sig.
Det känns konstigt att det IDAG ska bli 18 grader, och sen 22 grader varmt senare i veckan.
Det är knappt så jag kan tro det där jag just nu sitter under min värmefilt.



NU har svaren från samtliga universitet kommit.
Karolina har kommit in på sex stycken.
Hon har reservplats på tre.
Nobben från tre av dem.
NYU kom hon inte in på. Det är tråkigt, men Karolina tog det hela med jämnmod.
Jag är lite lättad för den skolan är så fruktansvärt dyr.
I skrivande stund väljer vi mellan två "drömskolor".
Då vi bestämt oss, eller då Karolina bestämt SIG, så talar jag om var det blir.
Men, så mycket kan jag säga att bägge skolorna ligger i The North East.
Två toppdramaskolor.

Jag är så galet stolt över min flicka som orkat, med sitt glada humör i behåll,  under denna långa period med auditions, resor och väntan.
SÅ stolt över att hon tog sin in på sex av tolv!
Hon är så driven, och vet precis vad hon vill.
Det hon vill ska hon få utbilda sig till.


Eftersom vädret varit så uselt har det inte varit mycket uteliv.
Forsythian har försiktigt börjat blomma, påskliljorna också. Ja, och man riktigt ser hur våren ligger i startgroparna mer beredd än den någonsin varit.
Det är lite komiskt med snön. Man kan inte låta bli att skratta åt eländet.
Vad annat kan man göra?

Önskar er alla en bra måndag!

Friday, March 28, 2014

Ugglorna bor vid golfbanan!

Godmorgon fredagsmänniskor!


Fredag igen!

Vi ska hoppas och tro att det blir en bra dag idag. Det är ju fredag, trots allt.


För ett tag sedan föreslog jag en ugglesafari här mitt dragiga lilla hus vid golfbanan.
Igår riggade jag äntligen kameran på stativet och tog en liten tur i uggleland.

Ni ska få följa med på min färd…



Här har vi en stor turkos uggla som hamnade i huset i julas.  Alltså en julklapp.  Lägg märke till lampan också!  OCH de gamla ljusstakarna från Iitala har fått komma till heders igen.



Ugglekuddar i säckväv.  Inte så sköna att lägga under huvudet. Men, det är ugglorna som räknas.  ALLTID!  Ugglekudden kommer från en butik som alla som färdats efter vägarna i USA känner till, Crackel Barrel.  YUP SANT!  Där kan man fynda om man gillar lite "country living" stil!


Här ser ni den andra stolen, som ju givetvis också har en uggla.


I mitt kök.  På bordet syns mina salt och pepparströare…OCH ja, eftersom det inte är vår ute (jo nu ska det visst bli 18 grader varmt) så får jag ta in våren.  Själv är bäste dräng :-)


Köket.  Här har vi två Anthro-ugglor som håller utkik.  På hyllan över dem finns en vit ugglemugg som jag fått av min bloggvän, Brysselkakan!!  Ah, och ja, skålen med fredagsmys har jag fått av min vän Lotta!


De här ugglorna sitter i en ljusstake.  De är värmeljus. Jag kommer aldrig att tända de där ljusen.  Aldrig.  Ugglebo, ska det vara!!


Jag har två fönster i mitt kök.  Detta är det ena.  Ugglelampan kommer från World Market.  Jag har en likadan lampa i mitt andra fönster.  Givetvis ser ni ju ljusstakarna också.  JAPP, ugglor!!  ÅSSA två kråkor som jag har köpt på marknaden i Kristinestad i Österbotten.


Vi är kvar i köket…Ugglan på bänken har jag fått av min granne Ingrid, hon har köpt den i sin hemstad i Bayern.  


Ingen uggla, men en väääldigt söt fågel!!  Den har jag fått av min syster Sara!  Sara köpte den år mig på Anthro i fjol då de var här.  SÅ söt liten fågel!!  Fotot till höger är min mormor och morfars bröllopskort från 1939...


Ännu ett fynd från Crackel Barrel.  Min köksklocka!!





Ugglan och katten återfinns i mitt kök.  DET är egentligen en Halloweeen-dekoration.  Men, sanningen är den, jag tycker SÅ mycket om den att den får sitta uppe året runt!


Det här är mitt källarrum.  I det här rummet bor de gäster som kommer hit.  Det var det  här rummet som drabbades av översvämning i januari.  Nu har vi nytt golv härnere.  Jag kan lika gärna visa er detta eftersom kameran sitter på stativet...


Öppna spisen i källaren.  Japp, det var härigenom som ekorren kom in.  GAAAHHHH!!  Ekorren har dock dragit till nya trakter nu, tack och lov!  Nattgäster har vaknat av gästande tvättbjörnar som ibland letar sopor i min soptunna som står utanför.  INTE kul.  Life in suburbia...


En ugglevas återfinns i källaren!  Jamen, åvv kårs!!!






Rummet i källaren från en annan vinkel.  Det finns en stor skjutdörr med bara fönsterglas mot golfabanan, och det finns även ett gasnka stort fönster i källarummet.  Det fönstret syns inte på någon av dessa bilder.  Rummet ligger i sutteräng .  Det blir KALLT som bara den i detta rum, det är den stora nackdelen.  Men, det är här som Karolina hänger då hon har kompisar hemma.  OCH det är alltså här nattgäster som kommer hit sover. Vi har värmefläktar och "baseboard heating" som vi får dra på om någon ska vistas länge i rummet.  Ja, jag säger ju att mitt hus är gammal och dragigt...



SÅ, det var det det. JA, jag inser NU att jag har massor med ugglor kvar som ni inte har sett. Jag sitter och tittar på ett par stycken medan jag skriver detta. Jaja, ni förstår iallafall genom dessa bilder att det är ett ugglebo här.
Jag har dock ännu  INTE sett en levande uggla i mitt liv. Inte här, och inte hemma. GISSA om jag skulle vilja se en! JAG hör ibland en uggla utanför mitt hus, men jag har aldrig fått syn den.
Ugglor är speciella. Jag tycker verkligen om dem!


Samlar DU på något? Isåfall, vad?


Med detta önskar jag er alla en finfin helg!!


Thursday, March 27, 2014

P.U.N.K.T

Morning, my dears!!!


Idag är det torsdag igen!
Ja, veckorna springer iväg i ren racerfart!
Eftersom det är torsdag så vet NI alla vad som gäller!

Just det!

PUNKT!


* Vår tids brevvänner!
Martina i Frankrike slog huvudet på spiken igår då hon myntade att bloggar är vår tids brevvänner. JA! Jag håller med totalt! TOTALT!!
Bloggvänner är i sanning vår tids brevisar. Det blir  rutin att titta in till sina bloggfavvisar varje dag. Skriva lite i kommentarsfältet hos bloggisarna. Få återbesök.
Ja, och sen detta otroligt fantastiska som kommer i en bloggs kölvatten: Riktiga vänner! Bloggisar som verkligen blir RIKTIGA vänner. Jag har några sådana, eller flera stycken faktiskt. Vilken ynnest!
Jag har inte märkt av “troll” (TACK OCH LOV!!) av något slag hos mig, ej heller har jag sett dem hos någon bloggvän. Tycker, helt enkelt, att det är en väldigt FIN grupp av kvinnor som finns på nätet!




* Gone Girl!
För ett tag sedan läste jag min allra första bok på läsplatta! Det var boken Gone Girl av Gillan Flynn. Peter läste den, och han sa sedan att jag MÅSTE läsa boken också! Sagt och gjort, så skedde!
NU säger jag detsamma till ER, LÄS Gone Girl!
En mycket annorlunda bok, lite åt deckarhållet, men så mycket mer än så. Författaren har krupit under skinnet på bokens två huvudrollsinnehavare. Den ena, maken, är misstänkt för mord på hustrun, som är den andra huvudpersonen i denna bok.
Jag slukade Gone Girl! Det är en av de bästa böcker jag läst på MYCKET länge.
Har du läst den? Vad tyckte du?
Kan också berätta att denna bok kommer ut som FILM i höst!  LÄS boken innan filmen kommer, jag ber er!!
Att läsa på läsplatta gick för övrigt mycket, mycket bra!! Jag kan absolut se dess fördelar!



* Små vs. stora universitet.
Några av er tyckte att det var konstigt att jag skrev att Arcadia är ett litet universistet med sina 4000 studenter.
Men, ja, Arcadia ÄR faktiskt väldigt litet. De flesta universitet har flera tusen studenter. Vi kan ta några exempel bara för att ge perspektiv:

NYU, NY--60,000 studenter
Harvard, MASS--29,000 studenter
University of Virginia (UVA)--22,000 studenter
Penn State University, PA--98,000 studenter
George Mason University, VA--34,000 studenter
Princeton, NJ--9000 studenter
Ohio State University--58,000 studenter

Så de allra flesta universitet sväljer en massa elever. Universiteten är ofta som små städer med egna affärer, restauranger, barer, bokhandlar etc.
Campus är jättestora! Du måste ha bil för att ta dig runt på flera av dem. Eller, så hoppar du på någon av universitets bussar som går i skytteltrafik mellan instutionerna.
Det är en mycket, mycket välfungernade värld!




* Funderar över...
I tisdags skrev jag om stressen och pressen som råder bland elever, föräldrar och lärare här där jag bor.
Ja, den stressen finns ÖVERALLT i samtliga högpresterande områden i detta stora land.
I min grannkommun, Loudon, som dessutom är den mest välmående kommunen i hela stora riket, går femåringarna i halvdags-Kindergarten! Kindergarten kan för övrigt
jämföras med sexårsverksamheten hemma.
Detta tycker Loudon-föräldrarna är REN skandal! I övriga kommuner i Virginia går de flesta barn i kindergarten på heltid. Nu anser Loudons föräldrar att deras barn ligger EFTER! Att de får en dålig start på sin skoltid, och inte kan hänga med i “maratonloppet” som grundskola och gymnasium är. Att de inte kan tävla i långa loppet med de andra eleverna som får gå på Kindergarten på heltid. Kanske vissa universitet inte antar deras telningar en gång världen?
Men KOPPLA AV!!!
Herregud! Barnen är fem år GAMLA! FEM ÅR!!! VAD tror ni? Att de skall halka efter för att de gick i skolan i TRE timmar om dagen UNDER ett år istället för SEX timmar då de var FEM ÅR!
Fröknarna på de kommunala skolorna menar att de fått göra om hela läroplanen, Kindergarten är mycket mer inrikitad på det akademiska än det var förr. Numera förväntas nästan barnen kunna läsa innan de börjar Kindergarten (!!??!!).  Förr var Kindergarten mer som en lekskola. Man lekte fram bokstäver och siffror. Det är inte riktigt så längre
Det är det här jag menar är så SJUKT!!
OCH så är det överallt där jag bor! Hetsen och pressen!! OCH alla galna föräldrar som till varje pris ska in i ekorrhjulet med ungarna.
Japp, och eftersom de “bara” går i skolan tre timmar om dagen så skickar massor, massor, massor av dessa föräldrar iväg sina barn på PRIVATSKOLA på eftermiddagen!! Privat kindergarten alltså.
Där får barnen börja med RAST och sen äter de LUNCH! Fröknarna där säger att de VET att elevena suttit stilla hela förmiddagen på kommunala Kindergarten, så därför får barnen leka av sig innan de börjar pyssla.
Jag blir så TRÖTT!!! Kan inte föräldrarna själva ge barnen lite tid parken så att de får leka av sig? Gå hem och ät lunch, eller ta med med picnic till parken. ÅK sen hem och pyssla! MÅSTE de gå i privat kindergarten för detta? Ja, privat Kindergarten koster flera tusen dollar om året, såklart.
Ibland är det bara FÖR mycket!!! FÖR mycket. Ja, jag går ingång på TRAMS och fjanteri!

Läs artiken i Washington Post här!



* Svennefrulle.
Den är här hos mig idag!

Vi höres återigen imorgon!!

Wednesday, March 26, 2014

I vilken jag tänker på bloggen, vädret, årstider och påsken...

Hej!

Idag är det onsdag. The Hump Day!

Onsdagar är de dagar jag vanligtvis viker till mina mer “matiga” inlägg. Jag lägger ganska mycket krut på onsdagsinläggen.
Men, jag lade rätt mycket kol på gårdagens inlägg också, den om trakten där jag bor. Pressen och stressen som finns här! Jag ångrar lite att jag inte skrev det på svenska, men, men…NI kan ju engelska ni...

Egentligen lägger man--som mer seriös bloggare--krut på samtliga inlägg. Inget inlägg skriver sig själv, inga bilder tar sig själva.
När jag bestämt vad jag ska skriva så skriver jag ner det jag har på hjärtat. Jag använder mig av “Pages” här på min Mac. När jag körde med PC skrev jag samtliga inlägg på "Word". Sen klipper och klstrar jag in texten på blogger.
Det funkar bäst för mig.

När inlägget är skrivet lägger jag undan det ett par timmar. PÅ eftermiddagen korrekturläser jag det hela, rättar och korrigerar. DET kan ta tid! Jag lovar!
Att driva en blogg är som ett jobb, man får in rutiner och vanor. Det tar tid, för det mesta.
Jag är glad att jag har den tiden. Om jag hade haft ett arbete utanför hemmet så skulle jag inte kunna blogga lika ofta som jag gör idag.

När jag skriver detta inlägg på tisdagen snöar det ymnigt ute.
Det snöar ordentligt.
För ett år sedan hade vi också en snöstorm av det större slaget just den 25 mars. Då hade min syster och hennes familj just kommit hit från ett Stockholm som var bottenfruset efter en iskall, lång vinter. De förväntade sig värme, men fick snö! De fick knappt känna på värme alls under de två veckor de var här. I fjol var det också en sen vår, men vi hade inte någon sträng vinter då, som vi haft iår.


Igår...

Jag tror att vädret här på vår jord håller på att ändras.
Allting har fått sig en knäck.
Det är inte längre normalt. I fjol började körsbärsträden inte blomma förrän i mitten av april. I år kommer det bli något liknande. Faktum är att jag inte tror det blir någon vår.
Jag tror att vi kommer att drabbas av en TUNG värmebölja snart, en sådan som bjuder på 30 grader i flera dagar. Våren skippas och sommaren kommer direkt. NO, me NOT likey!

De som kan, de kunniga trädgårdsmästarna och hortonomerna, säger att denna vinter bjudit på enormt motstånd för växtligheten. De tror att många plantor och blomster har strukit med. Mycket av det som växer här är inte menat för köldknäppar a la polar vortex. Växterna grejar det inte, helt enkelt.
Vi har ju här, i the Mid-Atlantic, haft en vargavinter.
Denna vår kommer vi att sakna en del av det som annars brukar blomma.
De kunniga säger också att ALLT kommer att blomma samtidigt när det väl börjar.
Forsytian samtidigt som körsbären samtidigt som dogwood samtidigt som easten redbud.
Det kommer att explodera.
Jag vill inte för mitt LIV missa det!


Ja, stackars dem!


Våren i DC är lika farlig som hösten i DC för mig.
Jag vrider huvudet av mig då jag tittar på alla blomstande träd, blommor och buskar. Att färdas i bil med mig under vår och höst är förenat med livsfara. Jag kollar mer på naturen än på vägen, haha!!

Jag har också märkt, med åren, att allt bara blir vackrare och vackrare. Jag lägger märke till saker jag aldrig förr reflekterat över.
Jag ser allt det vackra på ett så glasklart sätt. Så här har det varit i många år nu, det blir bara “värre och värre”, eller vi kan kalla det “bättre och bätre”.
Våren, den blommande våren, är som en explosion i ren skönhet.


Den här veckan har naturen inte bjudit på något nytt. Jo påskliljorna har försiktigt börjat blomma, men inget annat.
Just nu försvinner påskliljorna under  ett tjockt lager av snö.


Från mitt sovrum...

Nej, jag stressar inte över den snö som faller.
Det är vad det är iallafall. Orkar inte bry mig om den, men jag har NOLL lust att fota den.
Jag spanar efter brevbäraren, förstås...
Det gör jag jämt nuförtiden.

Påsken närmar sig också. Påsken som jag ju faktiskt inte bryr mig om.
I fjol, när jag hade besök, gick jag ALL IN och dekorerade både hus och täppa innan gästernas ankomst.
Himla trevligt.
Jag har ganska mycket påskpynt nu, men jag kommer inte att pynta hus och framsida. Näppeligen.
Vi åker bort i påsk, under påsklovet. Det är absolut ingen stor resa vi ska ut på, nej tvärtom.
Vi ska bara till Myrtle Beach i South Carolina där Peters föräldrar hyrt ett stort hus där vi ska semestra  med dem. Det ligger precis vid stranden, så det kan bli najs.
Karolina ska ta med en kompis.
Jag är inget stort fan av Myrtle Beach, men jag är glad över att Karolina är SÅ glad över att åka. SHE NEEDS IT!!
Alltså är det ingen ide att pynta inför påsken iår.


Instagrambild från i fjol.  Det var kul att pynta upp inför påsken!  

Jaha, det här blev ett inlägg som handlar om ditt och datt.
Allt från bloggeri, vädret, årstider och påsk.

Ha nu en fin onsdag, bästa läsare. Den snö som föll igår försvinner alla gånger idag.

Tuesday, March 25, 2014

This is really, really THIS week!

I live in a very affluent area. The county where I happen to reside is the second richest county in the entire United States, Fairfax County. The richest county is next door, Loudon County.
My own old, rickety, drafty, small house is of higher value than big luxurious houses in other cities. It is actually quite sick!
We never really noticed the recession. Everything was business as usual, the stores busy, the restaurants packed.
Every day life just went on.
That is the Washington DC suburbs for you.
There are more people with college degrees here than anywhere else in the country.
The pressure is ON as soon as you’re born.
As soon as you leave the hospital with your baby, you may already have signed said baby up for the pre-school, and school, where you want your baby to start in 3-5 years. And, yes, those schools have WAITING LISTS that goes on for years!
You have a PLAN from the DAY your kid is born!

IF you are not putting your child into a private school (that can easily cost as much as a college education) you have got to move to a county where the public schools are top of the line.
And, since it is a rich and affluent area, the public schools ARE bound to be good.
That is the way it works. Unfair? YES.
VERY MUCH SO! Very crazy indeed.

Competition starts early on.
And, in order to keep your sanity it is best to take a step to the side. Watch from a distance, and take everything in stride.
You have to cool it, not sign your kid up to a hundred activities a week. Just, sort of, go with the flow.
Pretty soon you’ll learn what to avoid.


The kids get pressured early on to go to college. Right away, they all know that they are college bound.
College saving plans are set up from the day they were born (yes, guilty as charged), early on parents start to tell their kids about the good schools, the Ivy’s, the Premiere League schools, the highest ranked public universities. The list goes on...
A very young child might have pressure to get into Princeton.

A young child is pressured to make good grades, to get in to Advanced Academics in third grade. To take ALL honor classes in Middle school, and in High School. In HS, the kids are stretched to their limits.
AP classes, IB classes, college courses in HS.
No wonder they are exhausted. They have to perform well ALL the time. The pressure is pushing them from EVERY level; teachers, parents, family, friends and colleges.
BE. YOUR. BEST. GET. IN. TO. THE. RIGHT. COLLEGE.
DO not slack off for even a minute.



WHAT would happen if the parents, teachers and colleges stepped aside?
How would the high school kid perform then?
Good?
Good enough?
I have a feeling that they would, indeed, perform well even without all this insane pressure.

It is a rat race.
Facebook, and other social media, was bursting at their seems over the weekend when three big, top-of-the-line, Virginia universities sent out THE letter (it might be in a form of an e-mail, but you get what I mean). And, this week all the Ivy League schools will send out their letters.
Happy kids posted Saturday and Sunday! PROUD parents screamed out their joy!
Sure, sure, I SO get it. BUT for every over joyed kid there are three devastated kids that did not get in. Yes, most of them have good grades, good GPA’s and so forth. BUT, no, they did not get in.
I know them all; the kids that got in to these schools, I also know the kids that did NOT get in.
Plan B has to take form for the ones that did not get in.
And, it will probably be JUST as fine at “Plan B”, maybe even better! Only, the kids (and their parents) do not know it yet.




It is a crazy area I live in.
Here are three articles that were published in The Washington Post recently.
They, pretty much, say it all.

Admissions

On the "regular madness"

Parent pressure 


And, guess what?
We’re getting snow today!

Monday, March 24, 2014

Skulle du vilja plugga här?

I fredags for vi alltså upp till Arcadia University som ligger i Philadelphia i delstaten Pennsylvania.
Bilresan dit är ganska lätt, och det man tar sig enkelt till Philly med omnejd från Washington DC.


Karolina var alltså på Arcadia för att göra sin ALLRA sista audition. Ni kanske minns att jag berättat för er att Karolina redan är antagen på skolan, men att hon måste göra en audition för att kunna antas till BFA programmet i drama.

Arcadia är ingen stor skola. Skolan har ca 4000 studenter.
Men, campus!!
Ja, campus är som en saga!
OCH då menar jag SAGA!!


Kolla här!!!



Ja, visst ÄR det ett slott!  Grey Towers Castle heter slottet, och det är historiskt och k-märkt.  


Så vackra byggnader på Arcadias campus









Mysigt att slå sig ner här en varm dag.  Då vi var där--i fredags--var det blåsigt och ganska så kyligt.  Det var nog inte så många som ville vara ute.


Slottet!! Inne på slottet ligger universitets kontor, och inne på slottet bor också förstaårseleverna!!
GANSKA unikt, skulle jag vilja påstå!!



Slottet är byggt 1893


Interiör som inte går av för hackor!


Jodå, ryktet säger att det spökar här.  DET tycker säkert college-eleverna är ruskigt spännande. 


Det här kallar jag studentboende av RANG!!


Ett rum i tornet kanske? Romantiskt värre!!








Spegelrummet!




Inget dumt ställe att plugga på!


På 1800-talet lät William Welsh Harrison resa detta slott då hans hemman brunnit ner till grunden. istället för en "vanlig gård" skulle ett slott byggas. OCH så skedde.  Harrison dog 1927, och 1929 sålde hans änka slottet, och 
ägorna, till det som idag är Arcadia University för $712,500.
Paret sägs ha avskytt varandra, och de bodde i varsin del av slottet.  Som mest bodde 4 personer i detta slott.  Paret Harrison och deras två barn.  Ja, och så en stor stab av tjänstefolk.  Naturligtvis!




Teatern, och del av teaterskolan.  Så gullig!!


Ja, mina vänner!!
NU har vi inga fler skolor ATT besöka!
Året med universitetsbesök ÄRO avklarat.
Så är det.
Vi har sett, och varit vid, 27 skolor.
Karolina har sökt in till 12 av de skolor vi besökt.
Jag har blivit impad gång, på gång, på gång!
Vissa skolor har vi gillat från första stund, andra har vi väl tyckt "sådär" om. Några få har vi inte alls tyckt om.

I dagsläget har Karolina kommit in vid 5 skolor.
Hon har reservplats på en.
Hon har fått nobben från en annan.
Vi väntar ett flertal besked denna vecka. Faktum är att vi nog väntar samtliga besked i veckan som kommer.
Ja, det ÄR jobbigt, TRO mig!!
OH THE AGONY!!!

Det har varit en HELL OF A RIDE!!
På ett sätt tycker jag det är trist att jag inte ska få göra om det igen. TÄNK vilken vana vi suttit inne med om vi skulle slussat in ännu ett barn på college om två år!
Ack ja!
Jag är glad för det här året. Det har varit djupt lärorikt, och roligt!


Nästa steg blir att bestämma sig!
OCH sen travar vi vidare därifrån!!
STAY TUNED!!

Ha en bra måndag, kära läsare!!



Thursday, March 20, 2014

På en punktlig torsdag...

Hej på er, torsdagsmänniskor!!

Hoppas allt är bra i den del av världen där DU befinner dig!
Torsdag är det, och det blir punkt enligt menyn!


* Gulliga!
Ni är så fina då jag skriver mer personliga inlägg, exempelvis gårdagens blogginlägg. Tack för snälla ord och engagemang!
Det betyder mycket!
Nej, inga tårar har fällts, och ingen depp känns. Det ligger väl inte riktigt för mig, kanske. Förhoppningsvis.
Jag vet att allt kommer att flyta på i höst!


* Vårdagjämning, First Day of Spring!
Idag officiellt vår här i in da US.
Våren lyser dock med sin frånvaro, och det pratas faktiskt om SNÖ i nästa vecka. Alltså, det kan jag bara inte tro på. När jag skriver det är inlägget faller det underkylt regn utanför fönstret. Grått, rått och KALLT!
Jag vet att ni hemma haft snö.  Men det är ÄR ju inget ovanligt hemma i good old Scandinavia att ha snö i mars.  Inte i april heller.  Heads up, my dears! Fullt normalt.  Det kan inte bli riktig vår hemma riktigt än.
Men, vårdagjämning är det likafullt!! Happy Spring!!!



*  Reservplats
Vårt första nekande svar har kommit. Karolina ligger på väntelistan på ett universitet i staten söder om oss.
Ja, det var en så kallad drömskola. Karolina är lite ledsen och nedstämd. Sannolikheten att man blir antagen från en reservlista till en BFA-utbildning är slim to none.
Det är som det är, det kommer säkert att komma fler besked som inte är roliga. Karolina får vila i att hon redan kommit in på flera skolor, och hon får också vila i att hon inte fått alla besked ännu.
Dock, det gör ONT. Det gör absolut ONT! Jag kände det också i hela min själ  (det börjar gå över nu). Men, life goes on...
Inga andra besked har kommit denna vecka.


* Vänteleken, the waiting game!
Det  HÄR är nog det värsta av allt, detta att vänta. VÄNTA, VÄNTA och VÄNTA!!
Det är alla föräldrar, och barn, jag talat med överens om. Varje dag kollar jag in när brevbäraren anländer, så fort han delat ut posten springer jag till brevlådan för att se OM det kommit några besked. Det är med hjärtat i halsgropen jag låser upp postboxen varje dag. Kanske, kanske, kanske...
NU är det som jobbigast. Helt klart!



* Flight 370
Hur kan ett helt plan bara försvinna från jordens yta?
Mysteriet tätnar hela tiden. I skrivande stund (onsdag eftermiddag då jag skrev detta) vet man knappt mer än vad man visste för en vecka sedan. Hur underligt är inte detta i vår tid?
Vad kan ha hänt? Var är planet?
Stackars, stackars anhöriga som sitter och väntar på besked. Vilken ultimat mardröm. Vilken ond, ond situation de befinner sig i. HOPPAS att vi snart får lite klarhet i detta.  DET måste vi!

* Fascination och intresse...
För många år sedan slukade jag boken “The Mole People”, skriven av Jennifer Toth. Den handlar om hemlösa som sökt sig till tunnlarna under New York City. OCH tro mig, där finns en myraid tunnlar därnere under marken. Där finns tunnelbanans, Amtraks och gamla, gamla tunnlar som helt slutat användas. Nere i detta ständiga, farliga möker lever olika människor.
Det finns en hel värld därnere, stora grupper. Främst under Penn Station och Grand Central Station, men även i gamla övergivna tunnelbanestationer (det finns en hel de sådana i NYC) Överallt.  Det finns ett helt gytter av gamla, och nyare, tunnlar på the lower east side. Det lär vara väldigt lätt att gå vilse i tunnelsystemet.  Det finns tunnlar under hela NYC.
Detta fascinerar mig storligen, och skrämmer mig också. Nu har jag precis läst ut Hidden Cities av Moses Gates. Boken handlar just om tunnlar, broar och överivna byggnader i storstäder i vår värld där Moses varit. En mycket bra, och INTRESSANT, bok!  Den slags omvänd guidebok.
I skrivande stund läser jag  Tunnel People, den är skriven av holländske journlisten och fotografen- Teun Vueten.
Författaren bodde med de hemlösa och utstötta i tunnlarna under New York City under en längre tid, och dokumenterade allt i sin bok. Jag läser, och förundras, med största intresse och fascination.
Det finns en hel värld därunder oss, i varje storstad över hela världen. Ja, även i Stockholm. Dessa böcker är lite annorlunda än de böcker man oftast läser om New York. Tro mig, jag vill bara veta mer, mer och mer!!
OCH min uppfattning om hemlösa har helt förändrats.
Lärorikt och nyttigt.









* Philadelphia
Imorrnbitti drar vi iväg till Philly. Karolinas sista audtion. Hon har redan kommit in på skolan i fråga, men hon måste göra en audtion för att kunna ta sin BFA. Så, det blir en sista audition, och det borde gå bra. Vi ska hoppas det iallafall.
Vi sover över i Philly natten mot lördag. Karolina har en god vän i staden (från NYU i somras) och hos denna vän kommer Karolina att sova över. Peter och jag bor på hotell, som alltid.
Philly är en cool stad, så det ska bli kul att återse den. DET var ett tag sen sist jag var där. Oftast susar man bara förbi den på vägen till NYC.


* Veckans sista inlägg...
..är alltså detta.


Ha en fin helg alla!!! Vi synes här på måndag igen, om ni så vill!!!
MÅ våren le sitt varma leene mot er alla!