Wednesday, February 29, 2012

Fredagstemat i mars

Tack för alla genomkloka åsikter om skolskjutningar i inlägget nedan.
Jag har läst, och tagit till mig, det ni säger.
VI har ju alla samma åsikt om detta ohyggligt vidriga.
Jag märker att jag, av naturliga skäl, har tänkt mer än vanligt på skolskjutningar idag.


OCH tack, jag vet vilken min nästa bok kommer att bli.
Det blir den amerikanska författarens Jodi Picoults bok "Nineteen Minutes".
TACK ni som tipsade om den, ni var flera stycken.
Den boken handlar just om en skolmassaker i USA.
Jag har inte vetat vad jag ska läsa efter min senaste stora läsupplevelse (Staden böckerna), men nu vet jag. Tack kära läsare!

Men, ja...
PÅ fredag är den den andra mars, och därmed temadags!
Ny värdinna har vi

Välkommen Olgakatt!!!

Här är mars månads uppgifter!





2 mars:
Det brinner!
Vad vill du rädda av dina tillhörigheter - när alla levande varelser först är i säkerhet.

9 mars:
Reklam. Ser du den? Hur påverkas du?

16 mars:
Tiggeri av olika slag. Hur reagerar du?

23 mars:
Våffeldagen. Firar du den? Goda våffelrecept, tack!

30 mars:
Hemlig last. Dags att dra fram den i ljuset?

Min stora skräck

Det har varit en skolskjutning igen.
Denna gång var det en high school i Ohio som drabbades.
Mina tankar går till ALLA dem som på något sätt drabbats av detta, men mest till föräldrar och syskon.
HUR kommer man någonsin över att ens älskade barn skjutits ihjäl i skolan?

Detta är en av mina stora rädslor. En påtaglig rädsla som jag ibland funderar över.
TÄNK om det skulle hända i Karolinas high school?
Det är nästan uteslutande (men inte enbart) high schools som drabbas av skolskjutningar. High School---gymasiet, en värld full av tonåringar. En tillvaro där gruppindelningen är stark.
De balla, sportfånarna, teaterungarna, orkesterbarnen, danstjejerna, cheerleading-bruttorna, nördarna, de udda, de snygga, de som är inne och de som är utanför. Skolans värld är starkt grupperad. Tillhör man inte någon grupp blir man ofta utanför.

Den som genomför en skolskjutning är nästan alltid en udda person, en person som kanske varit väldigt utanför under hela sin skoltid.
En tanke slår slint i hjärnan, och helt plötsligt kommer ideen att man ska bli ett namn. Göra sig till NÅGON. Det spelar sedan ingen roll om det kommer i kölvattnet av andras, och egen, död.
Oftast tar gärningmannen livet av sig själv (det är bara killar som genomfört dödsskjutningar. Än så länge).
Kvar står en hel skola, livrädda elever, förkrossade föräldrar. Ett helt samhälle står i gungning.
En hel stad, eller stat, chockas. Ibland ett helt land.

När jag går förbi Karolinas skola brukar jag se polisbilen som alltid står parkerad utanför. Hela dagen står den där utanför huvudingången. Det står även en polisbil parkerad utanför högstadieskolan (middle school) en bit därifrån.
Varje gång jag ser dessa polisbilar tänker jag på skolskjutningar. OCH om det hemskaste skulle hända.
Jag blir så rädd att jag nästan blir illamående om jag låter tankarna få löpa fritt runt det här, så jag brukar hejda dem innan de tagit för stor plats i hjärnan.



I Virginia är det lätt att få tag på vapen.
Det är i princip bara att gå in en vapenaffär och skaffa ett skjutvapen.
Visserligen måste personen ifråga vara 21 för att få köpa ett vapen, men det går ju ofta att få tag på dessa på annat sätt också.
Det skulle vara lätt för en ung kille (elev på skolan) att trava in på sin skola och bara meja ner.

För några år sedan var det en ung student från Northern Virginia som genomförde en stor skolskjutning på universitet Virginia Tech i Blacksburg i sydvästra Virginia. Virginia Tech är ett universitet dit många, många elever från Northern Virginia söker efter genomgången high school utbildning. Jag glömmer det aldrig. Gärningsmannen kom från en förort nära min, och offren från NoVA var många.
Karolina var 10 år då detta hände. Den gärningsmannen dödade 32 elever och skadade 25. Naturligtvis sköt han sig själv också innan slakten var helt avklarad. Virginia Tech massakern är den största skolskjutningen i USAs historia.
Massakern var kännbar över hela USA, skulle jag vilja påstå. Precis på samma sätt som den skolskjutning blev på Colombine HS i Littleton, Colorado 1999.

Samma mönster. Liknande varningstecken innan. Gärningsmännen tog livet av sig.
Gärningsmannen i Ohio tog dock inte livet av sig, vilket är mycket ovanligt.

Naturligvis kommer detta att hända igen och igen.
OCH, vi kan fråga OSS när vapenlagarna kommer att skärpas?
Hur många barn ska sätta livet till innan vapenlagarna dras åt?

På samtliga skolor övas det med jämna mellanrum inför situationer som denna. Det kallas för “lockdown”, och under en lockdown får eleverna lära sig HUR de ska gå tillväga OM det allra värsta skulle inträffa.

Jag skakar till vid tanken, och skräcken far som en svart pil genom bröstet.
Nej, något sådan FÅR och SKA inte hända någonstans...

Tuesday, February 28, 2012

This Week: Another look back!

Tuesday again!
And, therefore it is time for me to post something in English!

Yesterday, I dug into my old photo albums again, and I thought that you all might be interested to take a look!

The album I happened to grab was one from 1998, early 1998. Karolina was around 18 months old.

Come along!


We were in Stockholm (and Ostrobothnia) for 6 weeks in the early winter of 1998.
We did have a great time, as always. Poor Peter was in the states, working. However, I am so happy and thankful that I could take all these trips home (during the winters) when Karolina was little. These trips really worked wonders for her Swedish language skills + that it was simply wonderful for her, and my family, to be around each other. Peter, was sad when we left him (and so were we), but he did understand how very important the trips were to me, and Karolina. Peter's the best! Thanks hubby! Forever thankful for all this!



This photo is taken in our old kitchen in our old house here in Reston. It is Christmas Eve 1997. Karolina is pretty much exactly 18 months old.


In Stockholm. I still remember the jacket and the hat. They were SO very cute!



Karolina and her cousin Ebba. Ebba was 1 y and 3 months here. This year the gals will turn 16!!!




In Närpes visiting my grandma. These are my parents, and a certain K-girl.


Those cousin beauties again....



We're back in the states again. This picture is taken during one of Karolina's Gymboree classes.


This is Easter 1998. Our little family. It was in the middle of my Mo*nic*a Lew*ins*ky days. Yes, I was mistaken for Miss L more than once. Fun, and not so fun.
However, I can see the resemblance...And, I can also see how YOUNG we were!!!


So, I enjoy digging out old photographs, and I hope YOU enjoy looking at them.
More to follow, I promise!

Today's another Tuesday.
And, I hope you all are having the best of days!

Monday, February 27, 2012

Sen kväll

Nu är klockan snart midnatt.
Jag har tittat på Oscarsgalan och samtidigt har jag modererat ett chat på Facebook.
DET känns. Roligt att chatta var det!
OCH som vanligt orkade inte Facebook med våra snabba uppdateringar.
Allt blev ibland lite fördröjt.
NU dröjer det ett år tills nästa galasäsong.
Men, det är KUL att chatta med övriga svenska bloggare på östkusten + två tappra segisar som hängde med från Sverige.
HATTEN AV!!

Galan var som den alltid är. Det är KUL att titta på den. Samtidigt är det SÅ många döda punkter.
DET är bara att gratuelara filmen "The Artist" som verkligen plockade hem priser.

Klänningarna då?

FINAST var utan tvekan...




Penelope Cruz




Octavia Spencer var också så jättefin!



Viola Davis var snygg, och jag beklagar SÅ att hon inte vann för sin roll i "The Help".



Om Emma Stones klänning tycker jag inte...



Angelina....MEN vad mager hon är. Såg närapå anorektisk ut där hon stod på scenen igår.



Michelle Williams klänning räcker inte hela vägen, tyvärr...




Stacy Kiebler var som en levande Oscars-statyett!


Som sagt, det var årets gala det.

OCH denna morgon känner ja mig tröttare än vanligt.
Japp, och det ska jag mota i grind med en PW alltmedan jag lyssnar på Mannheimer och Tengby!

För övrigt ska det visst bli 18 grader varmt idag.
Herre-min-JE!!!

HA en fin måndag!!!

Sunday, February 26, 2012

Lördagkväll på hemmplan

Igår blev det en hemmalördag för oss.
Det är ju så mysigt att fixa något gott, sitta i lugn och ro.
Ta den tid man vill ha.








Recepten letade vi upp i en av våra franska kokböcker.
Vi började med en sallad med snabbstekt Tommes de Savoie ost (vänd i vetemjöl innan den steks på) med en vinägrett gjord på hassenötsolja, dijonsenap och rödvinsvinäger. På hela härligheten strös rostade hasselnötter. SÅ himla gOTT!!



Till huvudrätt blev det biff med rödvinsås gjord på shalottenlök och smör. Ja, från samma kokbok.
SÅ gott.
Till efterrätt blev det bara några bitar Godiva. VI orkade inte med mer efterrätt än så.

Mad Men tittade vi på. Vi måste hinna se klart säsong fyra innan säsong fem drar igång i mars!
Klockan 23 hämtade Peter Karolina hos en kompis. En ganska vanlig hemmalördag alltså.

Idag söndag.
IKVÄLL Academy Awards!
Tror det blir cyber-bloggträff då. KUL!

Ha en jättefin söndag!

Saturday, February 25, 2012

Ett tappert försök



Vad är nu detta?
Jo, igår tänkte jag att JAG, som aldrig bakar, skulle göra semlor...
Jag satte igång, och blev förstås satt på PLATS AV TORRJÄSTEN!!
Degen jäste inte som den skulle. Naturligtvis INTE!



Bullarna kom ut från ugnen och såg ut som tunga matbröd istället för de fluffiga och fina semlor jag ville ha.
Under hela processen hade jag intensiv SMS-kontakt med min kompis Lotta.
Lotta är tjejen som skulle kunna öppna bageri. ALLT hon bakar blir guld!
OCH när hon bakar bråkar inte torrjästen.
Lotta, världens snällaste och bästaste, kom HIT med semlebullar som hon bakade till mig!!
Men hur snällt är inte DET!! OCH gissa om jag blev GLAD!!




Vi fikade med Lottas saftiga bullar, och med min grädde och mandelmassa.
OCH det var så sanslöst gott!
Älska, älska semlor!



Lotta gav mig alla resterande semmelbullar, så jag tänker faktiskt njuta av en semla idag också.
TACK LOTTA!!!


Mina egna kanonkulor då?
Jodå, Peter grabbade en och åt den som macka med skinka och ost. Han sa att den var så god!
OK då, jag kan göra kanonkulematbröd på semledeg, eller något sådant.

När jag tittar ut genom mitt sovrumsfönster nu så snöar det.
Men, det lär inte vara länge. Det kanske varar i någon minut...



Himlen igårkväll (bilden tagen 18:10) var så vacker.

Önskar er alla en finfin lördag!

Friday, February 24, 2012

Show and Tell: Från A till Ö

Fredag igen och därmed temadags!
Det är Musikanta som hållit i trådarna under februari månad.
TACK för roliga ämnen.
I mars är det Olgakatt som tar över värdskapet.

Idag ska vi bara helt snabbt skriva ett ord för varje bokstav i alfabetet.

DÅ ska vi se då. Spontant och snabbt ska det gå...

A- Annika. Det är jag det



B- Balett. Det älskar jag.

C- Citronvatten. DET funkar för mig!

D- Diakonissa. DET har jag aldrig velat bli.

E- El. DET använder jag mig av varenda dag.

F- Faye Dunaway. HON var min stora filmstjärneidol på 70-talet.



G- Gilette (the best a man can get). Det undrar jag...



H- Hässelby Slott. Där bodde jag mina första 7 år i livet.



I- Incognito. DET slipper jag att vara.

J- Jazzdans. DET dansade jag då jag var tonåring.

K- Karolina. Såklart. Vad annars?



L- Lugn. DET gillar jag, och det kräver jag.

M- Mandelmassa. Sådan skall jag använda mig av idag.

N- Nyponsoppa. SÅ länge sedan jag åt den soppan.

O- Olivia Newton-John. En annan gammal idol från förr.



P- Peter. Ja, vad trodde ni?

Q- Quinoa. DET gillar jag!!!

R- Rotmos. Var det länge sedan jag åt!

S- Snö. DEN har lyst med sin frånvaro HELA vintern.

T- Tunnelbanan. Japp, den kommer till Reston nästa år! YAY!




U- Ullared. Är ett ställe jag har NOLL längtan till.

V- Vatten. Vad vore vi utan vatten i alla former?

W- Waldemarsudde. DET är fint det!

X- Är ingen lätt bokstav att få i Wordfeud.

Y- Yrsel. Det drabbas jag av då och då.

Z- Zanzibar. En plats som väcker längtan.




Å- Å. Nedanför min mormors hus rinner ÅN. Lidån.

Ä- Ärlig. Det ska man nog försöka vara för det ALLRA mesta (DOCK inte alltid).

Ö- Öar. Gissa om jag älskar ÖAR!!

Jag körde detta på det ABSOLUT första ord som dök upp i skallen. Det var roligt, och det gick snabbt.
Ta det för vad det är!
Absolut inga djupare tankar bakom dessa ord. Uppenbarligen.

Japp, vet ni....
Idag ska jag för allra första gången i mitt liv baka semlor!
Jag är lite halvskraj. Jag tror att jag kommer att misslyckas, men vi får se.
OM jag lyckas planerar jag att äta TVÅ innan dagen är slut.

OM jag lyckas lär ni få se resultat.
OM jag misslyckas får ni inte se något ALLS.

Ha en fin fredag.
OCH jag skriver igen imorgon, som brukligt är...

HAPPY FRIDAY!!!

Nilla,
Desiree,
Annika,
Erica
Saltis
Musikanta
Inga-Britt
Helena
Olgakatt
Pettas
Cecilia
Åsa
Gnuttan
Anna

NYKOMLING!!!
Karin

Thursday, February 23, 2012

I vilken Annika funderar över det här med ett visst spel...

Jag sitter här och funderar.
Precis som alla andra har jag mina nojor och rädslor.
En del av dem är sådana vi alla bär med oss, tex att vi ska bli svårt sjuka eller att någon i familjen ska bli svårt sjuk.
Kanske skräcken om Peter skulle bli av med sitt jobb.
Eller att något hemskt ska hända Karolina.
Rädslor som bubblar upp till ytan. Förståeliga rädslor. Kalla det “vettiga” rädslor.
Jag vet att min rädslo-radar kommer att snurra ännu fortare när Karolina får sitt körkort.
DÅ kommer jag att få det kämpigt då hon är ute i trafiken och kör.
Sådana rädslor får jag jobba med, och inte låta dem ta över för mycket.

Sedan finns en annan sorts rädsla hos mig också.
Den har jag berättat om förr.
Det är rädslan för det okända och det övernaturliga.
Rädsla av det slaget är lite “skämmigt”. Vi ska kanske inte tala om den så högt.
Ty förnuftiga och sansade personer tycker ju att allt har en en förklaring, och att allt som är övernaturligt är blaha-blaha.
Hjärnspöken, inbillning, vinden som slår i taket, hus som sätter sig, magnetiska fält och spänningar. Listan kan göras lång.

Karolina börjar intressera sig mer och mer för fenomenet skräckfilmer.
Det gillar inte jag.
Jag tycker inte att hon ska se de som är för otäcka (jag tycker att de flesta är för läskiga).
Peter är mycket coolare än jag när det kommer till detta. Han tycker att hon kan se nästan allt inom genren.
Jag stoppar, och Karolina och Peter suckar.
Peter är killen som tittade på “Buffy the Vampire Slayer” med sin fyraåriga dotter fram tills att jag satte P för den saken. Sedan dess har Karolina inte sett mycket skräck alls.
NU har intresset vaknat, och det MÅSTE det ju få göra då man som hon är tonåring. “ALLA” kompisar ser ju skräckisar.
Häromdagen gav jag med mig. Karolina fick se “The Sixth Sense” med kompisar hemma hos oss. Nej, hon blev inte rädd alls, bara ännu mer fascinerad! OCH, jag vet ju att den filmen ÄR BRA.
NU vill hon gå på bio och se “The Woman in Black”. Jag försöker stoppa, men inser att det inte går.
-MAMMA, det är PG-13!!! JAG är FEMTON!!!!
Ja, jag får väl vila i det då. Det är nog jag som är barnslig.
Men, jag tror mig veta ATT hon kommer ATT bli rädd.




Jag är en person som ständigt och jämt varit rädd för skräckfilmer. DÅ jag sett skräck har jag inte kunnat sova. Jag har legat och jagat upp mig själv. DET är inte nyttigt.
Jag har lämnat biografer för att jag blivit SÅ rädd (Pet sematary tex. Jurtjyrkogården alltså).
Samtidigt HAR de filmerna fascinerat mig också. Jättemycket.
Egentligen skulle jag vilja se skräckisar eftersom det ÄR en genre som tilltalar mig.
Att läsa skräck brukar inte vara så stora problem. Ja, då menar jag Stephen King, John Ajvide Lindkvist och Johan Theorin (den sistnämnde kör det hela så elegant).

Karolina var hemma hos en kompis nyligen. Det var en massa tjejer som satt i kompisens gillestuga.
Plötsigt kommer någon, såklart, på den briljanta ideen att de ska spela “Anden i glaset”. Eller Ouija Board, som det heter här.
Sagt och gjort, spelplanen lades fram, ljuset dämpades.
Karolina satt mest och tittade på, hon frågade ingenting alls. Inte heller la hon sin hand på glaset.
Men, en av flickorna hade blivit så rädd att hon börjat gråta.
Jag förstår henne.
Jag har aldrig spelat det spelet, och jag VILL inte spela det. Aldrig. Jag sa till Karolina att jag INTE vill att hon heller SKA spela Ouija. ALDRIG. NÅGONSIN.
Karolina och Peter bara skrattade åt mig. Peter “förklarade” genast hur spelet går till, att det inte finns några högre makter inblandade.
Jag hävdar dess motsats.
Han kan säga vad han vill.
JAG vill att Karolina helt ska avstå.

Karolina pratade sedan med en grannfru här på gatan som hon är god vän med. Grannfrun sa precis det jag säger, att det spelet ska man INTE spela.
Tur att jag har någon på min sida, och jag tror att Karolina lyssnar mer på Kim än vad hon lyssnar på mig.



Vad säger ni.
Har ni spelat Fråga Glaset?
Skulle ni vilja spela det?
“Tror” ni på det?


Det kanske är jag som är alldeles för nojig och skrajsen när det kommer till detta.
Vad säger ni?

Wednesday, February 22, 2012

Romantiken, och dess platser, var det ja...

Oj, OJ, O-J!!!
Har jag tagit mig vatten över huvudet nu?
Inte kunde jag tro att JAG skulle få sådant huvudbry över Lisbeths, mitt och Lottas tema, ROMANTISKA PLATSER!!
*kliar mitt huvud och ser fundersam ut*.
Detta var inte lätt, hörrni.
Jag lär ha glömt mer än hälften av vad jag planerade att skriva, och visa, här.

INTE lätt detta. INTE LÄTT!

OCH, frågan är, blandar jag IHOP romantiska platser med platser jag ÄLSKAR?
DET är inte lätt att veta. DET är knappt JAG vet skillnaden själv.

OH well, here it goes.

Take it or leave it!!

Reston kvalade nyligen in som nummer 7 av romantiska platser i USA (enligt Foursquare), och det är den utmärkelsen som triggat detta inlägg.

OK, ska vi köra Reston först då?
Sen bara blandar jag och ger...Capice?




Mitt älskade deck! Romantiskt är det varje kväll. Varje kväll då solen går ner. Sommar, höst, vinter och vår. I love it!
OCH det är en viss speciell stämning därute. DÅ vi köpte detta hus var decket en av de mest avgörande faktorerna...
OCH jag älskar det...



Det här stället ligger nära mig, nere vid Lake Thoreau. Den lilla träbron ligger så vackert där. Lika vacker i alla årstider.
Vackrast, och mest romantisk, är denna plats i soluppgången.





Vi har flera, fina vinbarer i Reston. OCH eftersom vi gillar vin känns de helt rätt OCH romantiskt.



Washington DC är en som en dröm i slutet av mars/början av april. DÅ måste staden-- i sig själv-- vara en av de allra vackraste städerna i hela nordamerika. DC-- en saga då kärsbärsträd och vårblommor står i sin vackraste skrud. SKA ni resa till Washington DC (vilket jag tycker att NI SKA) bör ni resa hit på våren!
En dröm och en uppenbarelse för alla er som älskar blommande träd och blommor!





OCH då ni är i Washington DC kan ni ta er ut till en av förorterna, den allra flådigaste, förresten. Den förorten heter Great Falls, och ligger i VA och där hittar ni restaurangen L'Auberge Chez Francios.
Chez Francios är SÅ romantiskt och så vackert. OM ni kommer hit på sommaren kan ni sitta ute på deras altan.
Detta är ett av mina älsklingställen, fast jag har inte råd att gå dit så ofta.





Det här är min närmaste botaniska trädgård, den heter Meadowlark Garden och ligger i nästa förort, Vienna. Att strosa där under våren är en väldigt romantisk upplevelse.


Virginia är en oerhört vacker stat, och dess slogan lyder: Virginia is for Lovers!
Det här är en av alla de vingårdar vi har nära oss. Detta är Tarara i oktober 2011.




Peters och min favoritvingård är Bluemount, som också ligger i norra Virginia. DET är ett HELT underbart ställe med en utsikt som icke går av för hackor.
Reser ni till Washington DC rekommenderar jag varmt att ni åker omkring i Virginia också.
Speciellt på hösten är det så tacksamt och vackert med alla vingårdar och skördefester.


Mina favoritplatser i, och omkring DC, true to romance...

* Georgetown, DC.
* Jefferson Memorial och Tidal Basin, DC.
* Old Town Alexandria, VA.
* Middleburg, VA.
* Skyline Drive, VA.
* Waterford, VA.




Peter, Karolina och jag är kryssare. VI älskar att kryssa!
Snart beger vi oss ner till Västindien för vår fjärde kryssning i den Karibiska övärlden!
Denna gång blir det västra Karibien och Mexico.
Den här bilden tog jag från skybaren på Royal Caribbean Cruise Lines fartyg MS Adventure of Seas. Den andra båten, som vi (i stort sett) gick i följe med är Princess Cruises båt MS Carbibbean Princess. Den här bilden är tagen i solnedgången någonstans på Karibiska havet. DET är romantik i min bok!






En av de gulligaste städerna i Karibien är Willemstad på ön Curacao i södra Karibien. Den ser ut som ett dockskåp, och den återfinns på UNESCOS världsarvslista.

Att välja en ö, eller en strand ifrån Västindien är nästan omöjligt. Det ena stället är finare än det andra. OCH detta turkosa ständiga vatten...
AHHHH!!!


Mina favoritplatser i Västindien, true to romance...
* Vilken skybar som helst på vilket fartyg som helst.
* Trunk Bay, på St John (US Virgin Islands).
* Charlotte Amalie.
* Baby Beach på Aruba.
* California Lighthouse på Aruba.
* Barbados.


NU förflyttar vi oss över Atlanten och viker in i Östersjön. Den här rutten, mellan Sverige och Finland, har jag tagit åtskilliga gånger. ALLA årstider. Kan inte räkna alla mina resor över Östersjön.
OCH den här ön vid Mariehamns inlopp talar till romantikern i mig! HELA tiden. En lotsstation är det. Karin på Åland vet alla gånger vad den heter. OCH jag ÄLSKAR den platsen. Hela holmen bara talar till den romantiska delen av mitt hjärta, och till den lite magiska och även till den kusliga delen. Jag älskar det stället.




Jahapp, och nu har vi visst hamnat vid Ledörssundet. SÅ ovanligt va?
Men en kväll där i solnedgången med den du håller kär slår det mesta....
DET kan inte hjälpas!




Romantiken är ständigt närvarande på en plats där solen knappt går ner på sommaren. Denna bild är tagen vid vår sommarstuga klockan 1 en natt i juli. Det blir inte så mycket mörkare än så här.

Mina favoritplatser i Österbotten, true to romance...
* Kristinestad.
* Västra Grytskär.
* Gåshällan.
* Bergö.



OCH, i och omkring Stockholm finns ställe efter ställe efter ställe där romantiken flödar.
Jag kan inte ens lista dem alla. Tänker knappt försöka. Den här bilden är tagen i juli, i Blackeberg i Stockholm.
Här uppe vid det gamla värnet har man en underbar utsikt över Mälaren. OCH promenanden dit upp går genom "Sherwoodskogen" och Tyska Botten. Simply put, I LOVE IT!!!


Mina favvisplatser i Stocholm, true to romance:
* Rosendahls Trädgårdar.
* Waldemarsudde.
* Söders höjder.
* Gamla Stan.
* Strandpromenaden längs Norr Mälarstrand.

VAD MASSIVT detta blev!
Hoppas att ni hållit er vakna, och hoppas att ni inte tycker det varit tråkigt.
Jag har inte ens vidrört alla de platser som jag ÄLSKAR här.
Jag har inte ens nämnt tex
NYC!!
NYC som är mitt livs stad!
SOM jag älskar SÅ mycket!
NYC!!!!!

Jag har inte heller talat om;
Colorado eller om The Outer Banks (MY GOOOOOD, det är ju ett av mitt livs mest älskade ställen).
Jag har inte viskat om Chicago.
Eller om San Francisco.
Ej heller har jag talat om några andra länder.
Inte ens om GOTLAND, som är en ö jag bär längst in i hjärtat.

Inlägget räcker inte till.

Vi får köra ett till ;-)


Det ska bli SÅÅÅ kul att se vad ni andra knåpat ihop på dagens tema.

Här är deltagarna, de som anmälde sig i förra veckan!

Lisbeth
Lotta
Annika
Karin
Desiree
Sahra
Channal
Fourmom
Kalaslotta
Coola Anna
Camilla
Anne-Marie
Marie
Mossfolk
Eleonora
Klimakteriehäxan
Postadress Torslanda
Nässelblom och Choklad