Ett Dagen B-inlägg: Den sista minuten

Godmorgon denna onsdag!

Ja hörni, idag är det mindre än en månad kvar till Dagen B! 

Det är så gott som omöjligt att fatta det. OM mindre än en månad är bröllopet över. 

NU är det ren nedräkning.

Ni vet, lite som en timer. Först räknar den ner timme efter timme, minut för minut. När sista minuten gått över i sekunder går visaren på nolltid tills det skräller HÖGT. SÅ känns det.

 

Samtliga bilder idag kommer från Pexels.

Jag har börjat fundera på hur det kommer att kännas when all is said and done. 

Hur kommer jag att känna mig då?

Kommer det att kännas skönt?

Kommer jag att hamna i någon slags blues?

Kommer jag att dra en suck av lättnad?

Kommer det att kännas tomt?

Kommer det att bli vemodigt och lite melankoliskt?

Jag tror på det två sistnämnda, det kommer att känns tomt och vemodigt. Lite som att luften har gått ur en. I dagsläget känns det som att det är JUST så det kommer att kännas. Sedan, jag får väl se hur det verkligen blir.

OM en månad vet jag det. Eller, förmodligen lär det väl kännas som mest då vi är tillbaka i verkligheten igen.

Det här är något jag bara kommer att få vara med om en enda gång i livet.

Även om Karolina (högre makter förbjude) skulle gifta om sig kommer det inte att bli ett bröllop av detta slag igen. Nej, detta sker bara en enda gång.

Alla kapitel blir så korta när man bara har ett barn. 

Småbarnsåren försvinner i nafs.

Skolgången går fort, ja jag tycker att de där sjutton åren gick vansinnigt snabbt.

Två examen blev det. En efter High School, den andra efter universitet. 

Ett bröllop av detta slag sätter också punkt.

Livets kapitel.

 

Som sagt, det blir korta kapitel och det gäller att fånga dem.

Karolina har nu hela gästlistan. 

Det blir 160 gäster. Nu kan inga fler RSVP (om svar anhålles).  Den dagen har kommit och gått. På webbsidan finns inte den möjligheten kvar. För ja, precis som alla andra som gifter sig idag har Karolina och Mike en hemsida. På den finns all möjlig information och det är via den gästerna OSA:de.

Jag har verkligen gillat det här året, att planera och glädjas inför bröllopet. 

Det har varit/är en härlig tid. Så mycket glädje, spänning och förväntan i luften.

I Karolinas rum hänger brudklänningen återigen efter att den har blivit justerad.

NU har sista synålen satts i den.

Karolina tyckte att den kändes lite för stor då hon slutgiltigt provade in den på bröllopsbutiken i söndags. Butikens sömmerska har tagit in den över byst och midja och fållat upp den. Men Karolina tyckte den kändes för stor över byst och i midjan ändå. Tursamt nog var sömmerskan där och hon fixade till problemen snabbt. NU sitter klänningen som en smäck.

Jag fick också lära mig hur klänningens släp ska häktas upp efter ceremonin.

Oj oj, det är en massa små "osynliga" hakar som ska knäppas in i närapå osynliga knappar och sen ska den fluffas på ett speciellt sätt. Jo, jag filmade hela alltihopa.

Det sista sömmerskan gjorde innan vi fick klänningen var att ånga den.

Så nu hänger skapelsen åter i Karolinas rum, den är så redo som den kan vara.

Min klänning hänger bredvid. Peters smoking också. Mina nyinköpta skor ligger i sin kartong. Jag måste börja knata på i dem snart för att gå in dem. Faktum är att jag även köpt ett par jättesköna ballerina Sketchers som jag tänker byta till så fort “allt det formella” är överstökat. Jag leker med tanken på att byta klänning under kvällen. Min långklänning är så tung.

Vi får se hur jag gör …

 

Bilarna kommer iallafall att vara fullpackade då vi åker upp till New Jersey.

Jag är så innerligt tacksam över att syster och svåger kommer hit, och att de har hyrbil (de ska vidare för att upptäcka New England efter bröllpet).

Vi kommer att behöva ha två bilar för vi har så mycket bröllopsrelaterade grejer som ska upp.

Visst, det är klart att någon av familjemedlemmarna på Peters sida hade kunnat ta en del, men de samåker så gott det går så det kommer inte att finnas mycket plats där.

Flera kompisar härifrån har också erbjudit sin hjälp. Men de kommer inte förrän till välkomstfesten och ytterligare några dyker inte upp förrän på Dagen B.

SÅ jag är så otroligt glad och tacksam över Sara och Håkan och den hjälp de kommer med.

Ja vänner, den sanna nedräkningen har börjat.

Timern är inne på sin allra sista minut. 

Jag önskar er alla en fin onsdag.