Den 17 juni!

Den 17 juni 1996 blev jag mamma, för första och enda gången. 

Det var då Karolina kom till jorden och såg dagens ljus.

I dag fyller hon 30 år!

Hon är lika gammal som jag var då jag fick henne. 

Trettio år, det är helt osannolikt och ofattbart. HUR kan 30 år gå så snabbt?

 

Nytagna bilder från London (nu är de tillbaka i LA igen), min egen 30-åring.  Clownen i bakgrunden är så komisk och lite passande Karolinas personlighet 😂

FÖDELSEDAG IDAG.

Karolina och Mike har precis kommit hem från England, och Skottland där de varit på bröllop.

Bägge två har totalt kärat ner sig i både England och Skottland, roligt.

Bröllopet var sååå lyckat, enligt Karolina (OM jag får tänker jag lägga ut några bilder från det i en av morgondagens punkter, men vi får se). De hade alla haft SÅ kul. Karolina var brudtärna, en av sju, tror jag.

För trettio år sedan, klockan 7 på morgonen (det var en måndag), vände jag mig om i sängen och DÅ gick vattnet.

Peter höll på att göra sig iordning för att åka till jobbet. Jag var sjukskriven på grund av havandeskapsförgiftning. Men nu så, nu var det dags (om vattnet inte hade gått hade de satt igång mig denna dag, fick jag veta senare). 

Karolina är född tio dagar för tidigt. Hon är född på Fairfax Hospital, och där fick jag ligga hela dagen och jag blev igångsatt också, för värkarna avtog.

Kl 21:37 kom hon till världen med akut kejsarsnitt medan Beach Boys sjöng “Wouldn’t it be nice” från en radio i operationssalen. 

Där kom hon in i Peters och mitt liv, alldeles perfekt. Hon vägde 3742 gram och mätte 51 cm. SÅ härligt. Jag fick feber och frossa direkt efter snittet och fick ligga på kontroll ett bra tag. Karolina var med Peter, så fint.

Framåt natten kom vi upp på avdelningen. Jag låg kvar på BB i tre nätter. Sen hem med den lilla nyfödda! Jösses vad läskigt det var.

 

Alldeles ny, den här bilden är tagen på förlossningen (precis efter att man tvättat henne).  

Två månader, min docka!

Vid 6 månader, tror jag ...

Åtta månader.

Lite över ett år.

Åren gick och Karolina visade sig vara en mycket glad, utåtriktad och framåt person. '

När hon började Kindergarten som femåring bad hon oss att gå från skolan, jag kan vara här ensam … OK … Så fortsatte det. 

SÅ stark, glad, modig och orädd. Med strålande humor därtill. How could we be so lucky.

 

På ettårsdagen 1997.

Julen 1997.

Första skoldagen i Kindergarten, september 2001.

Visst, somligt var läskigt, som mörker och spöken.

Och maten var mitt barn som petig med att jag fällde tårar flera gånger under uppväxten. Det fram tills att en läkare sa, hon svälter inte ihjäl—tro mig.

I min mormors kök i Norrnäs, Närpes.  Korthaj redan då.  Fyra år.

Med kusin Ebba, tre månader yngre, vid sommarstugan.  Ebba är en av brudtärnorna i september. 

Allra första skoldagen, strax efter att fotot togs sa Karolina till oss att gå hem :-D

Det var ju sant, för numera äter hon allt, och lite till. 

Dessutom har hon blivit foodie på kuppen, vem had väl kunnat gissa det då jag tyckte det var som tyngst. Då ville barnet bara äta tomater, broccoli, jordgubbar, pasta med smör, chips, godis och guldiskar (små kex). Det var typ allt hon åt. 

Men när hon gick i gymnasiet bröts det och Karolina började prova allt mer i matväg.

 

Fyra år

Med kusin Ebba.

I höstlöven. Åtta år.

I vår källare med kompisen Melanie. Melanie är snart klar akutläkare.  Time flies!!

Skolgången gick som en dans.

När det var dags att börja universitet fanns det bara ett enda mål, att utbilda sig till skådis på en scenskola (universitet). 

En hel höst och vinter for vi tre på auditions på olika universitet längs hela den amerikanska östkusten. Det blev sedan Elon University i North Carolina. Där tog hon sin examen, fyra år senare, med en BFA (Bachelor of Fine Arts) i Theater Arts med en minor i journalistik.

Åtta månader senare var det Los Angeles som gällde. Karolina var helt inriktad på att flytta dit.

Peter och jag var oroliga, men det var inte hon.

Kommer aldrig att glömma när vi lämnade henne på parkeringen vid hennes nya lägenhet och for tillbaka till DC. Där stod hon så ensam kvar och vinkade till oss.

Men, hon fick jobb som servitris ganska snabbt och kunde fortsätta ta privatlektioner i drama.

Auditions gick hon på, men det blev aldrig mer något mer än call backs. Karolina var vid gott mod dock. Hon gjorde lite reklamjobb, statistjobb, satt som betald publik i olika TV-program som Master Chef, Ellen, Dancing with the Stars och The Masked Singer.

På Elon, 22 år.

Examen 2018 från Elon University.

23 år.

I en statistroll.

Peter och Karolina hoppar på OBX!

Fast sedan kom pandemin, och den slängde igen porten för henne, och så många andra.

Där och då började Karolina få upp ögonen för att producera.

Där och då började hon även tappa intresset för att satsa på att bli skådis.

 

Vår lilla familj i LA för något år sedan.

En av många head shorts.
På väg till Finland med moster Sara.

Vår lilla familj på ett bröllop i Reston för ett par år sedan.

Karolina träffade Mike strax före jul 2019.

När pandemin fullkomligt stängde ner Los Angeles i mars 2020 flyttade Karolina in med Mike, hans bror Steve och deras bästis Matt (som är den som ska förrätta vigseln mellan Karolina och Mike i september). Peter och jag var så glada över att Karolina hade de tre killarna.

De producerade små filmer genom hela pandemin, de spelade massor av sällskapsspel, framför allt Catan. Karolina läste manus som Mike fick sig tillskickade. De tog sig fram, alla fyra. Hustlers som de är hela bunten.

Numera är Karolina senior producer inom ett bolag som helg ägnar sig åt poddar.

I september står bröllopet. 

Och det är nu mindre än tre månader kvar.

Karolina är trettio år fyllda IDAG! Min glada, modiga, snälla, humoristiska, fina lilla tös. TRETTIO ÅR!!! Helt ofattbart. Ja faktiskt, hur kan jag ha en dotter på 30 år!! DET går inte ta in.

 

Grattis älskade unge!!