Tuesday, June 16, 2020

The weekend in my neck of the woods.





Good morning!


THANK you all for the lovely birthday greetings for my mom!
Wonderful.
She has read them all. And, I can now report that she had a really nice birthday celebration at my brother Staffan’s on Saturday.
SO much fun for her, good company, good food, good gifts--and to top it all off, the weather was gorgeous.






My weekend has been good as well.
For the first time in AGES, I went to a friend’s house on Friday evening. THAT was lovely. We hung out on their deck all night long, drank prosecco and had some good food.
Lovely.
THANK you dearest Susanna!




Yes, we’ve been hiking as well.
We did a good 8-miler this time around (12.4 km). Peter and I headed back to the same trail we hiked on about three weeks ago, Bull Run-Occuquan Trail. BUT, this time around we hiked south on it.
New territory.
Well, what can I say …
Said hike consisted almost only of PUD’s. What is a PUD, you ask? PUD stands for Pointless Ups and Downs in the hiking world.
This somewhat straining hike served up hill after hill. No big climbs at all, but regardless soooo tiring. NO ridgewalking at all, or hardly any.
Just a bunch of ascends and descends. ALL. The. Time.
And, very few rewards.  A reward is the splendid view you get when you reach a summit.
All we got here was trees, trees and more trees ...
PUDs are hard for my knees as well. BUT, we muddled thru.






But, at least it is green! And lush!






Hiking on, but keep an eye on those roots.





Bull Run river





IT is almost impossible to take fair pictures of climbs.  A pic can never show how steep a trail really is.





But, the woods are pretty.





And the weather was awesome.  Perfect, around 75 F (24 C) and NO humidity to speak of.





The trails winds on ...






And then we are reaching a cove.





Found this hiker boot on a stick.  Did the hiker totally give up??  Did he throw the other boot into the River?





A river runs thru it.




Sometimes it is really pretty.






The highlight of this hike was our lunch break.
The weather was ideal, by the way.
BUT, this is not a hike I’d recommend to anybody. TOO many PUD’s, too few rewards.
So. There.
I said it.






Peter is hiking towards our lunch spot.





Sometimes you hike in the wetlands.




Hiking up. Again.





Follow the blazes on the trees.





Our view from our lunch log.





A good sandwich, give it to me!




And my good, good, good little coffee thermos that I bought in Finland two summers ago.  I have brought it on SO very many hikes!




At times you meet other hikers out in the woods.




I called this bridge "CREEPY Bridge", it was narrow and built high above the little stream. It was a bit wobbly as well.  Hence, Creepy Bridge.





I like when the path looks like this.  EASY!




And, just like that you have completed 8 miles.  A nice feeling!




Saturday night was awesome, though. Me and the hubster hung out on our deck.
We grilled steaks, corn and I made a caprese salad. Good stuff.
I love our evenings on the deck.



Evenings on TBD (I shamelessly call it The Best Deck) are the BEST!!!







And, a new week it is.
I hope you all are doing good!

12 comments:

Anonymous said...

Yvonne said….
Va kul att din mamma fick en sån fin och minnesvärd dag och att du kunde vara med och fira på facetime, inte samma sak men, men, man får vara glad åt det lilla som går att göra.

Vilken härlig vandring ni gjorde och i vilken underbar miljö.

Vi grillade också i helgen och det är såååå gott, idag har vi dock lätt regn så det blir inget uteätande på altanen eller grillande. Regnet ska bara dra förbi och fortsätta norrut har metrologerna lovat.

Ha en fin tisdag, nu ska vi fika lite, har ju varit och handlat imorse så dagen känns såååå lång idag och jag är redan sömnig, ha, ha så kaffe behövs

Kram från mig

Annika said...

Yvonne:
Ja, jag är glad att hon fick en sådan bra dag.
Nej, FT är nog bra, men det håller inte hela vägen.


Vandringen var sådär, allvarligt talat.
Lite för många stigningar och nedgångar och för täta och för oinspirerande.
Men ja, det var skönt och det blev BRA träning!!!

DET är mysigt att hänga ute och grilla och bara vara.
Älskar det!

HA nu en jättefin dag på ALLA sätt.
DRICK kaffe!!!

Kramar!!

Elisabeth said...

Vad roligt att din mamma fick en bra födelsedag! Tur att hon fyller år i juni och inte på hösten eller vintern. ;-)

Haha, PUD var ett roligt uttryck, och sant. Ibland är det verkligen ingen mening med uppförs- och nedförsbackarna, förutom möjligen ur motionssynpunkt då. Vandringen ser ändå fin ut, grönt och fint, med sköna temperaturer. Eller, ur min synvinkel är 24 grader nästan lite för varmt att vandra i, men så är det ju nästan högsommartemperaturer i Sverige också. Bron ser däremot lite otäck ut! Jag får alltid en massa dumma tankar när jag går över broar, ser framför mig hur jag snubblar och sedan ramlar i vattnet, haha.

Brysselkakan said...

Undrar alltid vad som hände när jag ser en ensam sko. Tappade personen den bara? Märkte hen det inte? Var är den andra?
Många frågor och inga svar!

Erica said...

Vad tråkigt att det var en mindre bra vandringsled. Men bilderna är jättefina ändå :-D Tack för att jag får följa med på era vandringar genom dina fina bilder!
Jag kan tänka mig att det känns härligt på kvällen när man varit på vandring och fått röra på sig så mycket under dagen.

Er altan ser verkligen SÅ ljuvlig ut!
Blir så avundsjuk varje gång jag ser dina bilder därifrån. MVH/hon som bara har en "fransk balkong" mitt i stan ;-)

Kramar /Erica

Keith said...

The point of the ups and downs is to be pointless! Haha! Nice greenery. And, a pleasant day to hike. Glad your mom had a fantastic birthday!

Annika said...

Elisabeth:
MYCKET bra!!
Ja, det är speciellt att fylla år i juni. DET tycker jag :-)
PUD ja, haha, visst är det BRA!
Det beskriver exakt hur det är. Pointless. Ingen belöning. Bara upp och ner, ner och upp.
Lovar, inte för varmt, det var inte fuktigt --och ffa---det var skugga hela tiden. DET är nog den stora skillnaden.
JAG MED!! OGILLAR broar som är "höga" som denna. OCH jag ogillar andra broar också, även såna med räcken och allt sånt. Blir knäsvag.
Och det finns vissa broar jag inte ens själv skulle kunna köra över med bil.
Så jag har verkligen en viss fobi där.
Du med, låter det som.
:D

Annika said...

Brysselkakan:
Jag vet, en hel känga!! Bara så där. SÅ skumt. SÅ många frågor. HAHA

Annika said...

Erica:
Ja, det händer ibland :-)
PUDs och skog. Det är trist. Men det går bra det med.
Man får iaf en bra work out, haha. TACK snällis, roligt att du gillar mina bilder.

TACK fina Erica,
ja jag tycker så mkt om mitt deck. DET är härligt att ha det.
en dag får du också ett, det vet jag.

KRAMAR!!

Annika said...

Keith:
PUDs suck, haha. A hike like that can be so straining since you do not really get rewards.
BUT, PUDs happen.
Yes, my mom had a good birthday!! So happy for her.

Humlan said...

Nu har jag läst ikapp och vilken fin hyllning till din mamma och vilka härliga bilder på henne och familjen. Jag, som handarbetar själv, har fått det från mormor och farmor, mamma höll inte på alls och jag har hört att det inte är ovanligt att handarbetsintresset hoppar över en generation. Många av de stickerskor som jag mött på stickcaféer och mässor har lärt sig av sina mor- och farmödrar. Vem vet, Karolina kanske tar upp det en vacker dag!

Visst var det en fin natur på dina bilder, men jag förstår att det är trist när vägen bara matar på utan någon speciell omväxling. Men ni fick ju en fin helg med lite trevligt umgänge och sedan häng på ert eget däck, en fin belöning efter allt gående.

Hoppas du haft en bra dag!
KRAMAR!

Annika said...

Humlan.
AWWW tack!!!!
Ja, det var ett mkt roligt inlägg att skriva.
DU handarbetar ju verkligen mycket, en fena på stickning.
Sant, handarbetsintresset hoppade verkligen över oss syskon. OCH av barnbarnen är det nog bara min systers tös som håller på med det.
Tycker själv det är lite trist nu att inte kunna vare sig sticka eller virka. Min mormor vävde också.

Ja, sant, det där med eviga backar i all evighet när man är ute och går är inte kul. ALLS.
Men bra träning blev det.

Kramar till dig, fina Humlan!!