Hello new world!
HOW are YOU?
How are you feeling in the middle of this scary craziness?
Cool and collected?
Or,
freaked out and stressed?
Me? I am neither … I am trying to actively work myself toward some kind of zen in the midst of all this.
Maybe I’ll get there? Eventually.
This crazy new world of ours …
We are all under the same black, gloomy umbrella. We are all in the same kind of misery. ALL over our world.
I am trying to keep some form of normality going.
Peter is working as usual (thank God for that). I am taking my daily walks. I am writing this blog.
But, we are also following all the new restrictions. We are sure to follow the rules about social distancing, hand washing and all that.
Friday late afternoon, if you drove by our street, you would have seen 6 people sitting in the sunshine drinking wine. ALL spaced out 6 feet (2 meters) apart. Well, couples could sit together obvi! But, other than that, we kept our distances.
And, that was just fine.
All pics are taken Friday-Monday. Cherry blossoms by Lake Thoreau on Friday morning. What a joy to see them like this.
Peter and I are out and about on the trails of Reston more than ever now. I am out every morning (as per usual), but Peter and I make sure we always take an afternoon walk as well these days,
IT is so important to get fresh air now. Good for your lungs, your stamina, your body and your SOUL!
Over the weekend, we took long, nice walks and we met lots of other people on the trails. ALL kept their distances as we passed one another.
People sure as heck do follow the new guidelines. And, that is good.
Magnolias along my path on Sunday by Lake Audubon.
An early azalea in bloom.
This street is one of my favorites in the spring. I love it.
We went to the store twice over the weekend. I had to drop off a prescription for my blood pressure meds. Peter and I shopped a little. No, no toilet paper on either days. Not that we need it, we have plenty of it as of now.
But we got other things that we needed.
Yesterday morning, as I was out walking, I saw a big Safeway truck pull up behind the store. FULL of food, goodies, necessities and goods. I waved to the driver as I was mouthing, THANK YOU!
NOW we really do appreciate and NOTICE all these so very valued workers in our society. Respect to them ALL!
Cherry blossoms galore right now.
The hubster on Sunday.
Yesterday morning was as gloomy and damp as my mind ...
Magnolias in the rain.
So tell me, how are YOU doing?
And, how are you feeling?
Comments
Hos oss på vår lugna mottagning försvinner från idag de allra flesta sjuksköterskor till sjukhuset för att fräscha upp slutenvårdskompetensen. När detsamma sker för oss läkare får vi se.
Detta sker precis mitt i den flytt till klinikens nybyggda hus vi jobbat mot i 5 år. Tufft, verkligen. Men, det är bara att bita ihop.
Sonen, som går i 9an är lycklig över att nationella proven ställdes in, och även för att han får fortsätta gå till skolan.
Tack för dina uppdateringar.
Lisa
Som jag skrev till ditt förra inlägg; jag har bestämt mig för att fokusera på det jag kan påverka, och det har gjort ALLT mycket lättare. Har, när jag skriver detta, faktiskt inget att klaga på. Jag går till mitt arbete (aldrig någonsin har jag väl varit lyckligare för det än nu!), har distanslektioner med mina elever, planerar undervisning som ska passa på distans, och är glad för att jag får göra det. Är även glad för skogspromenader och att det åtminstone i min närmsta affär som regel inte är tomt på hyllorna. Så, jag är tacksam för detta. Saker och ting kan ju absolut ändras, men istället för att tänka en massa på det försöker jag (och lyckas faktiskt oftast) fokusera på det jag själv kan styra över.
Jag tog för övrigt också promenader i helgen, men mötte sammanlagt kanske fem personer. ;-) Det säger nog en hel del om befolkningstätheten här, haha!
Jag tar också promenader men möter sällan någon vare sig i dessa tider eller annars. Det verkar inte bo så många promenerande människor just här där jag bor.
Vi följer de "order" som levereras från myndigheter och vi handlar etc åt mina gamla föräldrar. Min mamma går endast ut med hunden. Pappa törs inte gå ut alls. Han går inte ut i vanliga fall heller men nu tror han att covid19 ska hoppa på honom direkt han går utanför dörren.
Visst ska vi vara försiktiga, men jag hade varit räddare om det hade varit en ebolapandemi.
Ha en bra dag!
Så vackert det blommar hos er, här är inte mycket sånt än, såg att pionen och rabarbern börjar titta fram, men än är det låååångt tills de är uppe helt. Såg inga vitsippor heller på min promenad igår, gissa hur skönt det är att få gå ut efter nästan 2 veckors karantän i Spanien. Lite synd att det var kall blåst, men då får man gå åt "rätt håll" så man har medvind.
På planet hem kände jag som Evas pappa här i inlägget ovan, tänkte att man hade virus som flög runt, runt,och skulle attackera en, men eftersom ingen vare sig hostade, nös eller såg ut som de hade feber så blev det ok och man glömde oron. Vi hade munskydd, dubbla, tunna "kirurghandskar" och keps/kapuschong på oss hela resan, känns bra att man inte kände någon på planet, för vackert var det inte.
Nu dags för lite lunch och sen ge sig ut och andas frisk luft.
Ha en fin tisdag och här kommer en stor kram med nytvättade händer.
Jag tänker på den nalkande sommaren ibland. Hur ser världen ut då. Hur många har dött. Har vi några jobb kvar. Kommer vi ha mist någon vi känner. Lever vi själva. Trots att varken jag eller min familj tillhör någon riskgrupp känner jag mig inte kaxigt odödlig just nu. Det jobbigaste just nu är ju det mentala. Att saker och ting vändes upp och ner på vad som kändes fem minuter. Vem hade trott nåt sånt här skulle hända när vi satt på nyårsafton och fantiserade om det kommande året.
Annars flyter livet på nästan som vanligt här i Blekinge. Det är ju som sagt Stockholm som är värst drabbat just nu. Känner du nån, Annika, som är eller varit sjuk? Jag känner ingen vad jag vet.
This too shall pass!
Ta hand om er!
Galet konstiga tider. Som att befinna sig i en mardröm som aldrig tar slut. Ngn ngn gör den ju det, men det känns väldigt avlägset nu.
Ja, man lägger verkligen om i vården nu. Jag läser om det. Får se när det blir andra rutiner för dig.
Jag beundrar er så mkt i dessa tider. OCH alltid såklart. MEN nu när ni ska dyka in i detta nya och okända med risk för att smittas och allt ...
Hjältar!
Ja, tänk att ni har skola än ... men nog förstår jag tryggheten i det också. Läste om att proven var inställda, kan tänka mig att många gillade det :-)
JAMEN JA!! STÄNG de förbaskde skidoreterna nu. Sthlm är ju verkligen den mest drabbade platsen i landet. Önskar att många tog detta på större allvar. Att stänga skidorterna är ju en no-brainer. Galet hur vissa tänker.
TACK fina L, jag fortsätter med mina uppdateringar och är glad för att du och alla skriver ner hur ni har det nu.
DET betyder mkt!!!
En bra dag önskas i dessa tider.
JA, tack och LOV att vi har naturen. ATT den ännu finns där. MÅ de inte isolera så att vi inte ens kan gå ut. DET vore för jävligt.
Hoppas att det aldrig kommer till den punkten.
OCH tack för att du gillar mina bilder!!
SÅ glad att du lagt om hur du tänker. Jag jobbar på det. Det är bra och mindre bra dagar, och timmar.
Så roligt att du skrev mer om jobbet. JAG fattar att då länge du har set så känns det bra.
Liksom en trygghet i livet när det är blåsigt.
HAHA, ja , jag mötte betydligt fler på min runda, men så bor jag ju i en tätort också.
Ja, jag läser om att man på äldreboenden inte tar emot besök. Och förstår det, men ack och ooooo vad synd jag tycker om de gamla, förstås. Dock, nödvändigt.
Förstår också att ni absolut inte får gå till jobbet om ni har känningar av ngn snuva el dyl.
Men era jobb ör ju så viktiga nu!! SÅ det är ju verkligen så att ni är de där vardagshjältarna nu.
Antar att ni har stenkoll på ev covid19.
Nej, om det vore ebola hade vi nog kunnat säga tack och adjö. Men det är det inte, tack och lov. Har vart i närheten av den skräcken här i DC för några år sen. INTE kul.
Ha nu en fin dag och tack för incheckningen! :-) Gillar att höra hur alla har det i dessa tider.
OCH du är HEMMA!! Ni kom hem som ni skulle!!
Hur kändes det att flyga hem? Min väninna här i Reston vars dotter pluggar i Europa detta läsår visade bilder på sgs tom flygplats i Madrid innan hon flög hem till US i lördags. OCH sen nästan ett tomt plan. SÅ overkligt.
Var det många ombord på ert??
FATTAR att folk satt med munskydd och handskar på sig. OJ oj, så overkligt det måste ha varit.
Jag är jätteglad att du är hemma igen, fastän i karantän förstås. Men så blir det ju.
OCH att ni får gå UT hemma fastän ni sitter i hemkarantän. SKÖNT!! Det är ju så viktigt för kropp själ och lungor.
Jag är glad att du är hemma!!
Kramar från mig!!
PRECIS så, det är där man kan hämta hem normaliteten i dagsläget. Naturen levererar och bryr sig inte om virus. Fåglarna kvittar. DET känns bra. Rekordtidig vår hos oss i år. Känns som att det var "meningen" när man tittar tillbaka.
JAG tänker precis i de banor du tänker. HUR många kommer man att känna som drabbas av det? Kommer vi att drabbas av det värsta?
HUR ser sommaren ut? Hur länge kommer länderna att hålla sina gränser stängda (tror det tar lång tid)?
Nej, kaxig tror jag man ska akta sig för att vara. Inget vet ju hur det blir. ALLS. Man ska nog ta detta på allra största allvar. Följa alla de restriktioner som finns. Leva efter dem.
Det är ju bara så vi kan nypa det hela i sin linda.
Jag lever helt efter vad de säger att man ska göra i dagsläget.
Stockholm är väsrst, och jag hoppas verkligen de mina lever efter restriktionerna. Nej, ännu (peppar, peppar) känner jag inte drabbad.
Men ...
Just det gör det väldigt jobbigt vad gäller att koppla av och lugna ner sig.
TACK tack for incheckning. UPPSKATTAR så att höra från dig och andra. TACK!!
Stay safe!! Absolut, this too SHALL pass!!
Skolan förändrades väldigt snabbt förra veckan. Från att ha kurser på campus på måndagen till att i stort sett stänga på fredagen. Bara "essential" personal finns nu på skolans campus. Alla andra måste antingen jobba hemifrån eller ta ledigt. Som tur är kan jag och min kollega jobba hemifrån eftersom min chef ansåg oss vara "essential personnel remotely" pga skolans hemsida som vi supportar. Det finns de som också får ta ledigt och förhoppningsvis har de ledighet att ta. Vet dock inte hur många det är.
Det känns litet overkligt allt som pågår tycker jag. Att stora delar av USA är nerstängt och även andra delar av världen. Jag kom att tänka på svininfluensan igår som var 2009 och att den inte verkade orsakade samma panik som nu. Mins dock inte riktigt hur den hanterades.
Jag har varit ute och promenerat en hel del i skogen och även i Weed och jag hoppas att det kommer att fortsätta att vara tillåtet. Såg att man stänger public hiking trails i LA county. Jag är ju ute själv så har inga problem att tillämpa social distancing.
Det är bara att hoppas att tillvaron kan bli litet mer normal relativt snart. Och jag känner med alla som blir drabbade - både av sjukdomen och ekonomiskt. Det kan ju bli väldigt stora ekonomiska "skador" av alla nedstängningar.
Så trist att jag inte kunde åka som planerat till DC och att kunna hälsa på dig men jag hoppas att det finns möjlighet framöver.
Stora kramar!!
Det stressande är väl snarare de politiska och andra nyheter. Politiker som verkar tycka det är okej att folk dör. Folk som agerar själviskt. Storgräl på sociala medier om det bästa sättet att hantera ... allt, typ. Det gäller att inte låta sig dras med i alltihop känner jag. Man kan ju ända inte kontrollera vare sig politikerna eller andra människor som man inte bor tillsammans med.
Men igen så länge man fokuserar på nuet tycker jag det är helt okej.
Kram till dig! <3
Japp, hoppade ju in på din blogg imorse. Bra att du skriver nu, tycker alla ska skriva under dessa turbulenta tider. Ett bra sätt att hålla kontakt, och lite koll. Gillar det.
Ja, herregud ... ja, pendeln svängde minsann från ena dagen till den andra. Som att vända på en hand. Från en normal värld till en dystopi.
Jösses alltså ...
Ovissheten är värst.
Ja, jag har också jämfört med svininfluensan. KAN inte minnas alls att det var lika stor panik runt den. Jag var aldrig direkt rädd för den, och inte heller sprang jag iväg och vaccinerade mig mot den när vaccinet kom. det vaccinet kom ju ganska snabbt, tror jag.
För snabbt. SÅ får det inte bli denna gång, folk har ju än idag men av vaccinet de fick i samband med svininfluensan.
Ja, K berättade om LA, de hade varit ute och hajkat i söndags. Hon sa att det var massor med folk. MÅ det snart gå tillbaka till ngtlunda normalitet. MÅ det.
idag skulle du ha kommit. Du skulle ha landat mitt i en ljuvlig vår. MEN tack och lov att du ställde in.
Du kommer hit senare, kanske i höst?
Då är det också vackert.
Ja, AM, vi ska verkligen hoppas att vi snart landar på ngt stabilare grund.
Jag är också ute och går, flera gånger per dag. MÅSTE det.
Stay healthy- Stay safe.
KRAMAR från mig!!
Annika, det låter BRA! Det låter som om du hittat en balans i tillvaron!
Jag söker den, och hoppas att jag hittar den!
BRA att du inte går ut bland folk!!!
Hålelr med dig om politikerna. snart tror jag 45 skickar ut folk i jobben oavsett risk. Hälsan sätts inte först.
Visserligen är jag sjukt oroad över ekonomin i världen. Och darrar lite när jag tänker på dyningarna som komma skall.
Men hälsan och säkerheten först.
Sociala medier, och ffa FB, ska man undvika nu. Helt galet där.
Annika, håll dig frisk!!!
Många stora kramar från mig!!!
Jag kommer inte ifrån den här märkliga känslan att hur så mycket fortfarande känns helt overkligt, som att det inte händer utan att vi lever i en film. Samtidigt som saker börjat känna normala, det är skrämmande hur man vänjer sig vid nya normala regler också. I några lokala Nextdoor grupper har jag sett upprepade förfrågningar från läkare och sjukhus som frågat om donationer av masker, om privatpersoner bunkrat lager av masker som nu behövs inom vården, om de snälla kan donera. Jag reagerar inte ens mer på de här inläggen, de är så vanliga.Jag menar, det är det nya normala. Men att bara gå en månad tillbaka och om någon sagt att det kommer på Nextdoor att skrivas desperata inlägg om hur vården har brist på utrustning och uppmanar allmänheten donera. Då hade jag tänkt herregud vad världen måste vara nära undergång om en sån situation skulle uppstå. Och nu lever vi i den verkligheten och jag "ser" inte alla dessa saker mer, i bruset av allting annat.
Läser att Italiens siffror inte går upp lika mycket mer, det verkar som att de "peakat", det är i så fall mycket goda nyheter och visar att de åtgärder de gjort funkat.
Det låter på Trump och administrationen som att det inte blir förlängt med de nationella råden om allt de som vi alla lever under nu då dessa 15 dagar gått ut. Jag vet inte vad som är rätt att göra. Men jag anar en otålighet att inte vilja fortsätta ha landet i sån här karantän och att de kanske släpper på det efter 15 dagar och mer blir styrt delstat från delstat. Vi får se. Vet inte vad som är bäst att göra men vi måste få bukt med smittan. New York är ju sorgebarnet just nu, med explosion av fall.
Jag känner mig personligen i bättre sinnesstämning nu än förra veckan, men det går ju upp och ner fortfarande men grundkänslan är mer positiv faktiskt. Man får hålla fast vid det. Hitta zen som du säger. Vi tankar energi i naturen, det är så sant Annika!
Kramar!
Ja, hur har man det egentligen. Rätt bra om jag ska generalisera för min egen del, varit hemma nu i 2 veckor, bara promenerat med distans till de man möter.
Inte pratat med någon på dessa veckor, bara gm sms, face time, whapp, skype och allt vad man har, Gud vilken tur jag har detta. Jag hör så dåligt så telefon är inget val för mej, men
alla nästan har face time mm.
Men tänkte igår nu har jag inte pratat på 14 dag med nån, tänk om min röst försvinner!!!!
Så jag pratade högt hela dan med mej själv, vad jag skulle göra, koka kaffe mm, kändes lite dumt ibland men ingen såg eller hörde mej.
Men visst är det en hemsk känsla när man läser allt, från hela världen, som är drabbad.
Jag tittar på presskonferens kl 14.00 varje dag med ngn minister och rept från Folkhälsomyndigheten och sen läser jag på morgonen. I början blev det för mycket märkte jag, och jag blev nervös och oroad i överskott, svårt sova mm. Bättre nu.
Men allt känns egentiligen helt overkligt!
Ha det så gott du kan i din del av världen, vi är alla tillsammans i allt detta!
Stor kram
Marianne D.
Tack vännen!!
Naturen är som en enda dröm. Njuter av den, och fotar den. MEN jag hänger mig nog inte lika mkt som jag vanligen gör.
Det känns lite som om "allting var meningen", ingen vinter, tidig vår ... snödagar skolan kan använda sig av nu ... Ja, jag skriver om det imorgon. men det är många ggr under denna process som jag känt detta med "mening".
DET känns som film som aldrig tar SLUT. DET gör det.
JA, jag med, på just Next-door har jag sett mkt av det du beskriver. OCH mkt om hur folk tar hans om varandra, och vill hjälpa till.
Fint.
Har sett motsatsen också, men det fina överglänser det fula just nu. Människor alltså.
Anne, vet du, när vi kommer ut på andra sidan detta mörker tror jag att folk har lärt sig mkt. Tror vi lär oss många läxor nu.
Ngt vi tar med oss sedan också. Åtminstone hoppas jag det.
Jag mådde ganska bra igår, idag var det en enda kommentar på Fejjan som fällde mig. HATAR sånt. Det var en mörk kurva, och när jag såg den föll jag ner i ett hål.
Andra dagar suger jag åt mig det fina, och känner glädje.
This too SHALL pass. OCH jag tror att vi kommer ut klokare sedan.
Anne, tack för dina rapporter. Betyder mkt.
SÅ glad att du är här igen, och ffa i dessa tider.
Kramar i massor fr mig!!
Nej, att öppna upp samhället om två veckor igen vore nog typ det sämsta. 45 vill ju det, men då är vi antagligen mitt i en shit storm. Eller så är vi inte det, eftersom folk verkligen tar detta på allvar ... ?? Jag tror att mkt, mkt kommer att hända de närmaste två veckorna. MEN att låta världen återgå till det normala om bara två veckor tror inte jag på. Ja, till vilket PRIS då isf?
NYC är ett sorgebarn, ett riktit sorgebarn. Visst, städerna drabbas hårt. I NYC lever man trängre än i andra städer, tror det spelar in. Vad tror du?
Ja, Italien verkar hålla på att kravla sig upp. OCH i Kina, om man nu kan tro på dem, verkar det gå tillbaka till det normala.
Jag griper ljuset! Griper det där jag kan.
TUSEN tack!
Du verkar bo på ett vackert ställe, som gjort för sköna naturrundor i skog och mark. Härligt.
OCH nödvändigt i dessa tider.
Så efter omständigheterna bra för dig. DET låter fint.
TACK och LOV för FaceTime.
Det är bra att du pratar med dig själv, sjunger etc. MKT bra!!!
jag vet, man kan bara ta in så mkt elände på en daglig basis. BÄST att sålla bland nyhetskanalerna.
En sak, vi är alla i samma båt. SAMMA elände överallt. DET är ovanligt.
I sig en känsla av tröst kanske, på ngt plan. ALLA kan relatera till alla.
BRA att du är försiktig, Marianne.
Stor kram från mig!!
I hate that!!!
It is so nutty. Can people just STOP hoarding and think of others.
Yes Keith, thanks. I¨ll keep posting pics. Nature is lovely.
Nu var det länge sen jag skrev och kommenterade här hos dig. Jag gläds framförallt av dina vackra bilder från ett underbart ställe på jorden Vore det inte för Trump skulle jag göra mycket för att kunna flytta just dit:-)
Meanwhile har vi nyligen flyttat tillbaka till Sverige efter tio år i södra Frankrike. Det kändes OK, det var dags efter fantastiska år, var sak har sin tid.
Nu drar corona med viss försening in också över vårt land. Med en fransk själ i en svensk kropp, med dubbla franska och svenska tv-kanaler uppstår förvirring och irritation över den väg Sverige nästan ensamt i världen väljer att gå.
När alla andra stängs inne världen över får svenskarna träffas på teatrar med 499 åskådare. Vi får röra oss fritt i samhället, åka kollektivt i överfulla bussar, gå och handla, gå långpromenader, åka till Åre i(fast man ska ”tänka sig lite för”), stå i liftkö men inte hänga i baren för där kan man bli smittad. Däremot inte om man på samma överfulla restaurang sitter ner och serveras vid bordet?
Som ett annat exempel. Så här lever min dotter 40+ med fransk man och två livliga småpojkar i sydfranska Nice:
Med två avancerade arbeten måste de arbeta hemifrån. De ska samtidigt ta hand om och hemundervisa sina pojkar enligt strikt schema. Tack och lov har de ett hyfsat stor hus och en liten inhägnad trädgård. Och vädret är varmt. Dock får de inte lämna hemmet utan att VARJE gång ta med ett utrprintat intyg på heder och samvete där datum OCH klockslag ska anges. Där ska man kryssa i om man behöver göra nödvändiga matinköp, gå till doktorn, är kallad till något tvingande juridiskt möte. Man ska kryssa i om man avser att, ensam förstås, lämna hemmet för fysisk aktivitet som enbart får företas inom en radie av 1 kilometer från hemmet och under maximalt en timme. En gång per dag.
Man får inte besöka eller ta emot vänner i hemmet, enbart umgås två i taget på en distans på 1.5 till 2 meter. Alla över 70+ Ska stanna helt hemma, samhället ser till att de får mat och man ska kommunicera per telefon. Alla besök på äldrehem inklusive sjukhus är strikt förbjudet.
Bryter du mot detta, vilket många av de upproriska fransmännen gjorde i början står franska poliser i varje gathörn i varje liten by. Man har stängt ner varje strandremsa längs Medelhavet, varje naturområde, lekparker och mindre parker är stängda. Hundar får kissa restriktivt och kort. I NIce övervakas den stora stranden av drönare plus gendarmer som bryskt säger åt dig att gå hem direkt.
Bötesbeloppen ligger mellan 135 och 335 euro idag. De kommer vid upprepade förseelser att höjas till över 3.000 euro och hamna på 150.000 SEK och/eller sex månaders fängelse!! Detta sker i en av Europas främsta demokratier och säger en del om hur allvarligt man tar på detta som nu bara skenar iväg. Du hade för länge sedan enbart fått vistas i din trädgård och några Svennefrullar hade inte gått att genomföra.
Medan svenskar jazzar loss på skiresorts och ungdomar i Tyskland spottar på de gamla och skriker: corona, corona.
Du pratar om att leva i en mardröm. Ja, så är det. Det är klar att THIS TOO WILL PASS. Något annat går inte att föreställa sig. Men en del har det något bättre i sin vardag, åtminstone än så länge så låt oss vara tacksamma så länge det varar. Själva har vi sedan flera veckor gått ini i självvald fransk karantän här i Sverige. Vi får mat hemlevererad till dörren, om några dagar också från systembolaget och apoteket. Hundpromenad kort runt huset. Redan har nödvändiga sjukhusbesök och medicinska viktiga uppföljningar ställts in - nu väller akutpatienterna in. Och värre lär det bli.
Förlåt att mitt inlägg blev långt och kanske inte så uppmuntrande. Men verklighet är verklighet, sen får man söka tröst i just det du gör - naturen och den goda samvaron, på det här sättet, med din man, din familj med din dotter och vänner på distans. We’re all in this together! ❤️��❤️
HEJ igen!!
DET var länge sen!!
Trevligt att ha dig här!
Ja, men visst ... det är underligt att Sve valt att gå sin egen väg här. DET tycker jag också.
FFA det där med folksamlingar etc.
Märkligt.
Åre, ja ... att de inte bara bommar den orten, och andra fjäll, i påsk. FATTAR inte.
Alltså, man vet ju att det var ifrån en sådan smittan spreds som pesten tidigare. Läste att man iaf inte har after ski, men folk lär väl ses ändå.
Mysko det där tycker jag.
Visserligen tycker jag är otäckt när de stänger parker (samma här, men man kan använda lederna, men inte parkera), stränder etc. Folk måste ju få gå ut. Det stärker både kropp och själ. MEN sen att man måste hålla distans då man är ute. Jag hoppas inte det dras till den spetsen här. Tycker nog att folk här lever bra efter de restriktioner vi redan har.
MEN, förvärras det får de ju tänka om.
Hos min dotter i LA är det hårdare, och i NYC också. Samt i Chicago och Seattle och andra ställen på ffa västkusten.
Men att få gå ut, det ska mkt till innan de börjar skära in på det.
Men, skulle det till så är det ju så.
Ungdomar i Tyskland som spottar på gamla och äldre ... WTF, vad är det för fel på dem? HUR kan de??
Oj oj vad världen sjunkit när folk beter sig SÅ.
Har inte sett ngt sådant här hos mig. Tvärtom.
TA hand om dig. TACK för din kommentar, och åsikt. Klokt att ni tar det på stort allvar, det måste man!!
SÅ sant, vi är alla i samma båt. Hela världen denna gång. Bara det är helt unikt.