Friday, May 10, 2019

Life in the Suburb fyller tonåring!




Hej på er så här på fredagen!

Morgondagen är en “stor dag” för Livet i Förorten och Yours Truly!
Imorgon fyller den här bloggen nämligen hela 13 år!
I TRETTON år har jag drivit den, och faktiskt har det varit roligt precis hela tiden.
Så, imorgon blir jag med en blogg som inte längre kan kallas tweenie, utan som numera kan kalla sig tonåring, haha.


Det är märkligt på ett sätt att jag ännu efter 13 år tycker det är lika givande att blogga som den dagen jag började.
Men, så är det.
Som jag alltid säger, det är ER LÄSARES förtjänst. Utan era kommentarer—och ert engagemang—skulle denna blogg inte haft skuggan av en chans att fylla tonåring.
Utan er aktiva läsare, ingen blogg.
Jag är bloggens hjärta. Ni som läser den är dess blod, näring och vitaminer.









Läsare har kommit och gått under de här åren jag suttit bakom skärmen och skrivit och berättat.
Nya läsare har tillkommit.
Jag har slutat läsa vissa bloggar jag en gång läste, av olika anledningar. Många har även slutat läsa min blogg.
Väldigt många som började blogga ungefär då jag väckte Life in the Suburb till liv har lagt ner sina bloggar.
Ni vet, Saltis, Desiree, Lotta, Anne, Anna och flera andra bloggande tjejer här i US— och utanför US— som jag saknar.
Som tur är håller jag kontakten med de flesta av de  här tjejerna på annat sätt, genom instagram och Facebook.
Anne, exempelvis, är en av mina flitigaste kommentatorer idag. Så glad för det.


Den här bloggen, och andras bloggar, har gett mig ofantligt mycket glädje. Den har öppnat dörrar för mig, gett mig gigs på olika sätt och den har givit mig fina vänner.
Jo, man kan verkligen lära känna människor bra via bloggar, och via nätet.
De vänner jag har skaffat mig via bloggvärlden är levande bevis på just det.










När jag började skriva bloggen hade jag precis fyllt 40.
Karolina var inte ens tio år gammal då jag började skriva. Hon var ett litet pyre som gick i fjärde klass i Elementary School.
Ni har verkligen fått följa hennes uppväxt--OCH skolans värld-- genom middle school, high school och slutligen, college.
Det har varit SÅ roligt att dela allt detta med er.
Nu är hon i Los Angeles, och ni får ta del av det också.



Tack vare min blogg har jag blivit en skickligare fotograf. Det hade jag nog inte blivit om jag inte drivit Life in …
Tack vare bloggen håller jag även min svenska vid liv på allra bästa sätt.





SÅ, tack kära ni för att ni läser här.
TACK för att ni kommenterar och tar er tid att göra det. JAG vet ju att Blogger kan vara så otroligt JOBBIG då det kommer till den biten.
Som sagt, utan er som tar er tid att kommentera på daglig basis skulle jag inte heller skriva. Det skulle kännas helt meningslöst utan era tillrop därute.
SÅ TACK, ur djupet av mitt hjärta.








Jag har även många som läser här utan att ge avtryck. Idag skulle jag jättegärna vilja höra från ER också. Det skulle vara så roligt att höra ifrån JUST DIG!
Gissa om det skulle glädja mig!

SÅ återigen tack ni som läser, både er jag känner, er jag inte känner, ni som kommenterar flitigt och ni som inte kommenterar.
ALLA ska ni ha stora, stora tack för att ni faktiskt kommer in och läser mina tankar om USA, livet, slumpartade tankar, nostalgi och annat som kan tänkas korsa min väg …









Nu ska jag tackla det 14 året! :-)

71 comments:

Äventyret framtiden said...

Grattis tonåring! Hipp hipp hurraa!
Ja, det är märkligt att man har hängt med så länge som man har. Samma sak här. Otroligt. Och det är precis som du skriver, man får vänner också så här, man lever med dem, man undrar hur det är när det blir tyst ett tag nu och då; man blir bättre på fotografering, skrivandet och läsandet. Dessutom blir man allmänbildad. Alla har vi olika inriktningar och delar med oss av det som händer där vi befinner oss.
Jag tycker också mycket om att blogga, än i denna dag. Ibland har jag känt att jag har tröttnat, men då kan man ju bara låta bli och så vaknar lusten till skrivandet igen.

Lycka till med tacklandet under det 14de året!
Jag följer med som vanligt!
Grattiskram!

Malin said...

grattis till tonåringen! fortsätta blogga på vi är mnga som njuter av att se hur vardagslunkken ser ut overthere

Anette said...

Grattis på blogg födelsedagen! Vi är ju vänner på både FB och IG, men jag läser fortfarande bloggen. Jag har inte kommit igång med att blogga igen på fourmum.blogspot.com som jag skapade 16/10 2010 för att kunna vara med i en blogg utmaning. Innan dess hade jag bara läst andras bloggar. Men din, Saltis och Anna of Sweden var bland de första bloggar jag började följa och inspireras av. Ha en bra dag! Kram

Linn said...

Grattis med tonåringen! Förhoopningsvis blir inte bloggen lika hormonell som andra tonåringar! Har varit jättekul att få läsa bloggen dessa pren, speciellt eftersom jag gått igenom en liknande resa samtidigt - flyttat till utlandet, gift mig med britisk mann och nu fått en dotter som får växa upp som utomlandssvensk!
Även om.jag aldrig kommenterar så läser jag stort sett allt genom mobilen :)
Kram från Linn / PLingelinn (Carelia på instagram)

Anonymous said...

Grattis till de 13 åren och till en otroligt intressant och bra blogg. Älskar att läsa om din vardag och om hur det är att bo i USA. Jag har läst din blogg varje dag i snart 7 år men bara kommenterat vid några få tillfällen. Att läsa din blogg har blivit en morgonrutin för mig då jag läser den när jag äter frukost varje morgon så jag hoppas att du kommer att blogga i många år till 😉😀.
Kram från Elaine (lajnus74 på instagram)

Eva i Dalarna said...

Grattis till bloggåren! Jag har varit med sen Karolina började på Elon. Och tycker mycket om bloggen!

Brysselkakan said...

En pigg 13-åring! Grattis!
Och precis som du skriver; läsarna är det som ger bloggen liv!
Och vad många vänner du fått via bloggen, över hela världen!
Fira med något i morgon!

Malin said...

Grattis till bloggtonåringen! :) Jag har läst många år men kommenterat sporadiskt. Tror jag började läsa när jag var gravid med min äldsta dotter och hon fyller 7 i år :) Tycker det är så skönt att läsa en "vardagsblogg" utan en massa reklam och sponsrade inlägg. Älskar dina bilder från Reston, det ser ut att vara så fina omgivningar där du bor.

Anonymous said...

Grattis på bloggfödelsedagen! Är en klassisk "lurker" som aldrig kommenterar, men har läst i många herrans år. Kommer inte för mitt liv ihåg hur jag ursprungligen hittade hit, men alltid lika roligt att få följa med hur vardagen kan se ut på andra sidan atlanten. Tack för trogna uppdateringar och en bra mix av innehåll på bloggen! Glad fredag och hälsningar från ett grådaskigt Helsingfors :)

Vform said...

STORT GRATTIS till dig och till din blogg!
Inte en tillstymmelse av trots och tonårsmotsträvighet syns i dina skriverier! :D Tur det .. vi har genomgått det i livet med barnen en gång, så nu har vi bara att ta en dag i taget och njuta!
Visst barnbarnen växer till sig .. äldsta 10 år redan, men det är desar föräldrars uppgift att ta itu med då den dagen kommer!
JAA du och jag har också några år (och bondstugor) att glädlas åt, så trevligt!
Vissa bloggar är lättare och vissa svårare att kommentera tycker jag!
Kanske är det trevligare att får respons/svar på kommentaren .. så tack för det :)
Lycka till de kommande åren ... jag läser så länge du skriver .. och jag orkar!
Ha en skön helg!
KRAM från ett blivande sommarland!

Annika said...

Karin:
TACKAR!!!
JUST så är det!
Man får vänner, och är det tyst ett tag så undrar man verkligen ...
Det finns några bloggar som jag brukade läsa där skribenten bara slutade skriva, och iom det slutade de även kommentera här. Jag saknar dem, och undrar vart de tog vägen
Andra vet jag var de är, även om de inte bloggar längre.
Abolut, bloggen gör att man blir bättre på både att skriva och fota.
en rikedom.
OCH ja, allmänbildad blir man också. Vi kan säga att bloggvärlden äger!!!
Det är superbra med vilor ibland, som på sommaren, eller då man reser. Ja, det vet ju du med.
Karin, tack för att du läser och alltid skriver så himla trevliga och kloka kommentarer.
Kramar till Åland, Pettas och Karin idag!!

Annika said...

Malin:
Tack för att du LÄSER!!
OCH kul att du gillar :-)
Blir glad!
:-D
Kramar!!

Annika said...

Anette:
Det är vi, och där finns många gamla bloggare kvar. Riktigt kul!!
Så roligt att höra det.
OCH så roligt att du läser här ännu!
Tema, det kommer jag aldrig mer att blogga på :-)
Ha en fin helg.
Stora kramar!!

Annika said...

Linn:
Men dig minns jag ju såååååå väl!!!
OCH jag har dig på Insta! Givetvis. Med gulliga fina Lucy!!!
SÅ roligt att du läser här än. TACK!!!
HAHA, den här bloggen kan nog genomgå homrmolla störningar nu. Tonåring med skribent i klimakteriet. SOM gjort för revolter och lynnighet över hela spektrat, haha.
Din kommentar fick mig att skratta :-)
TACK!!
Kram till dig, Carelia-Linn!!

Annika said...

Elaine:
ÄNNU en instakändis!
SÅ roligt!
TACK snälla söta du, du gör mig superglad!!
SÅ himla glad att du läser och gillar.
Jag har alls inga planer på att sluta.
TACK för din fina kommentar.
Kramar!!

Annika said...

Eva:
TACK fina Eva för att du läser och gillar.
Blir så glad.
Stora kramar!!

Annika said...

Brysselkakan:
TACK snälla!!!
ja, hon är rätt pigg för sin ålder, haha. Även om hon sackat från 7 dagar i veckan till fyra dagar, men so be it :-)
ja, jag får väl fira lite imorrn, en glass kanske?
HIHI!!
Visst, det är helt tack vare läsarna man bloggar. Utan er alla? Fugget it!
Ha en jättefin helg!!!

Annika said...

Malin:
Tusen tack!!
Och så roligt att du kommentar idag, och när du gör det. Blir glad över det.
Ja, jag vet ... jag läser själv några bloggar (har dem inte listade) som ägnar sig supermkt åt sponsrade inlägg. Samma hos en del på insta, blir så trött på sånt.
Glad att du gillar att läsa här. Jag är glad att ha dig här.
Tack för att du gillar bilderna, det är en mkt vacker plats jag bor på. Älskar den!
Ha en fin helg!!

Annika said...

Lurker, haha!!
KUL att ha dig här, och tack för in kommentar idag. Blir superglad.
Glad att du gillar att läsa här.
Roligt att du gillar blandingen här på bloggen.
Helsingfors, love that town!!
Stora hälsningar till dig från ett lika grådaskigt Reston!!!

Annika said...

Vivan:
Tack fina du!!
HAHA, man vet aldrig. Hon kanske börjar trilskas nu, tonåring med kilmakteriemamma, hahaha!!
Nej då, hon fortsätter nog att vara som hon alltid varit, Suburben,
HAHA!
Älskar att du sökte på gamla bondstugor den gången då du hittade min blogg. OCH så hittade du en tjej med Norrnäsanknytning och du visste vem min mormor var, moster etc.
SÅÅÅÅ roligt!!!
OCH så hittade jag dig!
Älskar när det blir så.
Respons är a och o, utan respons skulle jag inte orka skriva.
DET vet jag. SÅ tack!!!
Stora kramar till dig!!!

Christina said...

Grattis till tonåringen och grattis till oss som får läsa din blogg!!! Tack för att du fortfarande skriver, det betyder mycket för många av oss. Som du redan vet betydde din blogg oerhört mycket för mig när vi skulle ta steget och flytta till USA. Utan att veta om det då lugnade du mina nerver många gånger! Det är snart 12 år sedan! Så stort tack för det! Det har varit (och är!) så roligt att följa er och Karolinas väg i livet. Och tack för att du tar dig tid att svara på kommentarer. Imponerande!!! Jag är så glad att vi träffats IRL och ser fram emot många fler år tillsammans som cyber, blogg och riktiga vänner. Fira ordentligt i dag!!!
Massor av varma kramar!

Christina said...

Smygläsare här :-). Jag läser nog varje inlägg, men kommenterar nästan aldrig. Vet inte varför egentligen, kanske för att det känns som att de flesta hängt här så länge och liksom känner dig :-)
Men jag tycker jättemycket om din blogg, roligt med inblickar i livet i USA, och vardagsbetraktelser och jätteskönt att slippa sponsrade inlägg!
Grattis till tonåringen!

Stockholmsbo said...

Annika, du kan konsten, du!
Du skriver så bra. Du har flyt. Du har en super mix bland inläggen.
Dessutom klok är du.
Skriv mer! Skriv mer!
Önskar du skrev var dag.
Grattis på tonårsdagen.
Önskar ett super fan i Sthlm!

Annika said...

Christina:
TACK för din fina, fina kommentar.
Du gör mig SÅ glad!
Det är en glädje att skriva när man få så här trevliga tillrop!
Alltså, jag är så himla glad att jag kunde guida dig lite via min blogg då ni kom hit.
Det känns fint i hjärtat.
Jag är så glad att vi träffats, och jag hoppas vi ses igen.
Att svara på kommentarer är självklart för mig. Alltid.
TACK fina fina du!
Jag ska iväg och fixa mina naglar strax, det går bli firandet idag ;-)
Ha en toppenhelg!
KRAMAR i massor!!!

Annika said...

Christina:
ÅÅÅÅ välkommen hit!!
Så glad jag blir över din kommentar. Kommentarer är såååå viktiga för mig, och alla som bloggar. SÅ det är så roligt att du skriver.
Nej, jag känner verkligen inte alla som kommentarer här. IRL.
Så så får du inte känna.
Det blir en trevlig ton här i fältet för att NI alla är så trevliga.
Nej, jag vet, jag gillar inte heller sponsrade inlägg. DE förtar supermycket av en blogg.
Gillar det inte på insta heller.
TACK för att du läser.
Blir superglad.
KRAMAR från mig!!

Annika said...

Stockholmsbo:
ÅÅÅÅ tack!
Jag blir så himla glad över dina ord.
Nej, haha, jag tror inte jag kommer att blogga varje dag igen. Men blir glad över att du skulle vilja det :-)
Fyra dagar i veckan räcker
TACK för att du läser här. Hälsa Sthlm från mig!!

Elisabeth said...

Grattis till 13 år av blogg, det är en smått galet lång tidsrymd om man tänker efter!

Jag är en av dem som läste, och kommenterade, massvis för ganska många år sedan nu. Sedan tappade jag liksom bort bloggläsandet, och sedan jag hittat tillbaka har jag dumt nog inte kommenterat. Men jag ska bättra mig! :-) För det är alltid lika trevligt att läsa din blogg, med alla betraktelser och alla vackra foton.

Annika said...

Elisabeth:
TACK!!
Visst är det länge!!
Nu önskar jag dig varmt välkommen tillbaka. OCH vad trevligt att du kommenterade massor förr, och läste :-)
Börja igen, vettja!!!
Jag blir sååå glad över dina ord. Riktigt glad!
Ha en fin och trevlig helg!

Molly said...

Grattis till 13-åringen! Jag läser ofta, men är dessvärre dålig på att kommentera. Gillar hur som helst din blogg och att läsa om vardagslivet där borta i Amerika. Ha det så bra hälsar Molly!

Erica said...

MEGAGRATTIS till tonårsbloggen!!
Känns verkligen svindlande att jag följt dig nästan från start. Jag har följt dig i 12 år, alltså bara ett år efter du startat bloggen :-D
12 år! En persons hela skoltid!
Det känns som ett annat liv när jag den där höstdagen satt och strögooglade USA och kom in här av en slump. Jag hade inte ens hört ordet blogg, annat än att dagboken på Lunarstorm hette så. Och helt plötsligt öppnades en helt ny värld! Bloggvärlden!

Ibland slår det mig hur konstigt det känns att jag följt dig så länge att jag fått se så gott som hela Karolinas skoltid. Hon är nästan lika gammal nu som jag var när jag började följa din blogg. Jag var 23, och visst är hon 22 nu?...


Jag måste också få säga att det är FÅ bloggar som fortfarande håller en sådan outstanding kvalité efter TRETTON år!
Jag fattar inte hur du gör! Att VARJE dag (förutom din helgledighet) leverera så genomtänkta och välskrivna texter. Att fortfarande, efter tretton år, komma på så intressanta ämnen att skriva om. Och dessutom alltid lyckas med konststycket att skriva på ett så fängslande sätt. Tror helt ärligt att jag aldrig läst ett inlägg på din blogg som jag inte gillat.

En annan grej som jag verkligen älskar med din blogg, är den speciella stämningen i kommentarsfältet.
På de flesta bloggar, speciellt de som drivs av ungdomar, känns alltid kommentarsfälten som opersonliga. Det liksom kort och gott "känns som ett kommentarsfält".
Här hos dig, däremot, känns det lite som ett gäng kompisar. Som om en sitter mitt i en samling vänner och småpratar.

Jag kommer fortfarande ihåg första gången jag kommenterade hos dig. Minns såklart inte vad det var för inlägg, men kommer ihåg att jag skrev ner en text. Sedan satt jag i flera minuter och hovrade över Publicera-knappen, då jag var så nervös över att skriva till någon helt okänd människa sådär (hade ju alldeles precis blivit introducerad till bloggvärlden då).
Sedan klickade jag i alla fall, och när jag senare upptäckte att du svarat blev jag överlycklig. Det var lite "wow! Det finns verkligen en person på andra sidan som läst det jag skrev"...
Jag vet att det låter löjligt; kände det så snart fingrarna nuddade tangenterna.
Ville bara dela med mig lite av ett av mina första minnen av din blogg.
Tror helt ärligt att jag inte hittat någon bloggare under alla dessa år som är lika BRA på att kommunicera med läsarna som du är!

En annan sak jag älskar att din blogg gett mig; är en nyanserad bild av USA.
Innan jag hittade hit var min enda referens (som för många andra) amerikanska filmer och serier från typ -80 -och 90-talet. Och även om jag förstår skillnaden mellan fakta och fiction, så VAR det ändå min enda referens. När jag hörde USA fick jag automatiskt upp bilder från någon romantiserad tonårsserie.
Din blogg har hjälpt mig att nyansera den bilden. Slå hål på vissa myter och fördomar.

Jag älskar verkligen din blogg! Orubbad nr.1!
Jag har läst den varje dag i 12 år (förutom uppehållen då, men du fattar :-)). För även om jag tyvärr är dålig på att kommentera i perioder så läser jag ALLTID dina inlägg!

Grattis igen till 13-åringen!
Ha en fin fredag och en mycket trevlig helg!
Kram /Erica

L said...

GRATTIS kära tonåring! Jag upptäckte dig under min tid i Boston då jag själv skaffade mig en blogg för att hålla kontakten med nära o kära med. Din blogg kändes (och känns) ärlig och genuin och jag uppskattar verkligen att läsa det du skriver. Jag är inte den flitigaste på att kommentera och det ber jag om ursäkt för, då jag vet ju hur givande det är med dialogen som utvecklas.
Jag har många gånger fascinerats över hur mycket jag känner igen mig i det du skriver och känner att du och jag nog skulle ha god potential att bli vänner om vi möttes irl. Bara en sån sak känns härlig.
Kram på dig
Från Lisa, numera i Lomma

Elisabeth said...

Annika, är din mailadress som står här på bloggen fortfarande aktuell? Tänkte skicka ett mail om så är.

Annika said...

Molly;
Tusen tack för att du läser och gillar, blir glad!!
Järtteglad.
Fortsätt läsa och kommentera gärna när du känner för det :-)
Ha en jättefin helg!

Annika said...

Erica:
Tusen och ett tack till DIG!
Så glad jag blir. Du är verkligen en av mina trognaste i kommentarsfältet med långa och kloka kommentarer. TACK för det, Erica,
OCH för att du hängt med SÅ länge. Du har ju faktiskt varit med sgs från början. Härligt!!!
Erica, SANT, en hel skoltid! DET är ju svindlande när jag tänker på det SÅ!!! Inkluderat Kindergarten/6-års. Hjälp!!
HAHA.
Karolina fyller 23 i nästa månad, SÅ du var lika gammal som hon är nu. Otroligt!!

Erica, du är så gullig att jag blir alldeles rörd. TACK fina snälla du!!
Det är bra för mig att ta ledigt på sommaren och vid resor. OCH det är bra för mig att inte skriva 7 dagar i veckan, utan bara 4. Det gör att jag blir taggad att skriva de inlägg jag gör.
Du är underbar som skriver det du skriver. TACK!!!!

Jamen, jag har ju världens finaste kommentatorer också :-)
Ni är suveräna.
OCH det är klart att det ska vara skön stämning i det fältet. Det älskar jag!!
OCH ja, vi har ju pratat om att svara på kommentarer, både här och på insta. SÅÅÅÅÅ viktigt.

Naaawww, den gången du skrev din fösta kommentar. SÅ gulligt.
Får nästan lust att leta up den :-)
Så glad att du gjorde det. Du har lärt mig mkt om foto likaså. DET var du som lärde mig hur man tar snygga foton på julgranen!!


Det är bra att jag gett den en nyanserad bild av USA.
Bra om jag krossat lite fördomar.
Härligt!!

Fina fina, fina Erica.

Kramar med megavärme till dig denna fredag och TACK!!!

Annika said...

L:
TACK fina du. Du bloggade ju själv då, och det var så kul att läsa din blogg.
Blir så glad över att du gillar det du läser här. TACK för det!
Jag blir glad när du kommenterar, jätteglad.
Jag är glad att jag har dig på insta!
Lisa, jag med, vad gäller det där om vänskap.
Du var dessutom ovärderlig när du hjälpe mig med mina mediciner efter min operation, knät. Det var tur att jag hade dig då, för jag var så osäker på hur mkt jag skulle våga ta. Så där hjälpte du mig max. TACK för det doktor L!!!
Underbart.
Kramar och ha en toppenfin helg!!!!

Annika said...

Elisabeth:
JA maila!!!!
Annikasblog2@gmail.com
Ser fram emot det!!

Anne said...

Bästa Annika, du har världens absolut bästa blogg!! Utan tvekan säger jag det. Vad fint dina läsare skriver här förresten, jag blir rörd å dina vägnar. Jag skriver under på allt bra och fint som andra uttryckt så väl. Din blogg går liksom in, den är äkta, autentisk, klok, en bra blandning, ja bara så mysig så jag har inga superlativer som räcker till. Jag tycker det varit så underbart att få följa dig och er i 13 år nu, Karolinas barndom och uppväxt fram till nuet i LA. Hjälp hur gick det här till förresten, att din blogg redan är 13 år... Jag vill uppriktigt inte ens tänka tanken hur det skulle vara att inte ha din blogg, den hör till och har gjort så under många år nu och är en så självklar del av vardagsrutinerna. Såg nån annan skrev om det också, hur morgonrutinerna med kaffekoppen och in på Annikas blogg. Så sant. Är inte det lite häftigt egentligen, tänk att det som du producerar berör så många, når ut och att här ute sitter vi som faktiskt får ut så mycket, behöver Suburben och har det i våra dagliga rutiner att läsa hos dig. Att det du gör och bjuder på är viktigt för så många av oss. När man tänker efter är det rätt mäktigt egentligen, eller hur? Det du gör och når ut med. Hihi Annika, du är en riktig influencer. Jag skulle ha uppriktig, genuin sorg om din blogg bommade igen. Usch, vill inte ens tänka tanken.
Ha en riktigt fin helg Annika och TUSEN TACK till DIG för att du troget fortsätter skriva och fota.
Kram!

jennievivi said...

Grattis till bloggfödelsedagen! Gosh, jag minns inte när jag läste din blogg första gången? 10 år sedan kanske. Jag hittade dig via an Alien in california tror jag den bloggen hette, eller hm vad hette den nu igen? Jag minns i alla fall hur mycket jag skrattade när hon beskrev krockarna mellan svenskt och amerikanskt. Inte för att jag har någon egen erfarenhet men roligt att läsa om. Sedan hamnade jag här och via dig hittade jag alla dem du nämner, saltis, Anne, Désirée... ja du är ju den som still is going strong. Att läsa dig är som att bläddra i en mysig, huslig tidning tex ett mellanting mellan hemmets journal och allt i hemmet kanske. Inte för att du har visat ditt hem så mycket förutom kök, lite tv-rum och utedecket men, i inredningstidningar får man ju ofta en liten mysig intervju med värdfolket. Jag hoppas att du fortsätter i tretton år till, vi behöver ju inte tänka på hur gamla vi kommer att vara då utan bara glädjas över att människor med ett stort hav mellan sig kan få sådan daglig kontakt. Vad fantastiskt de kommande tretton åren kommer vara!

Annika said...

Anne:
TACK fina och bästa ANNE!
Min kloka, trogna kommentator vars blogg jag SAKNAR!!
Önskar att du bloggade, Anne. Men, men ... jag fattar ...
Jag blir alldeles rörd av dina ord. OCH har blivit rörd flera gånger idag medan jag läst vad fina läsare skriver. Underbart.
Aww ... om du vore här skulle jag ge dig en STOR kram!!!
Ja, tänk ändå, det är en hel skolgång, som Erica skriver ovan. OCH Karolinas skolgång har jag skrivit om sen fjärde klass.
Helt otroligt.
HUR gick det till? När blev det hela tretton år? Time DOES indeed fly!!!

Alltså, din kommentar är så fin att jag inte ens vet vad jag ska skriva.
Jag blir bara så berörd.
Anne, you're one of a kind.
Måtte jag få träffa dig IRL en dag!

Jag har noll och inga planer på att lägga ner. DET är för roligt för det, och det är lite av mitt jobb.

Kramar i massor, your humbled friend on the opposite coast.
TACK!!!!

Annika said...

Jennievivi:
TACK fina du!
TÄNK att du har varit med SÅ LÄNGE!! Underbart att ha dig HÄR!!
Då vet jag hur du hittade mig, via Jacals blogg. Den läste jag, och den gillade jag. Swedish alien.

Men OOOOO, vet du, tack igen!!!
Jag vill att det ska vara småputtrigt och mysigt och "hygge" på min blogg. Jag vill att det ska vara som en liten småmesig tidning med lite allvar ibland. Blir så in i bomben glad för du skriver att det är så.
TACK rara DU!!

Jag har noll och inga planer på at sluta. Jag fortsätter så länge jag har engagerade läsare som skriver och och hejar på. TACK finaste.

Ha en jättefin helg i vackra Blekinge.
Kramar från mig!!!

Erica said...

Nu har jag lekt lite stalker i ditt bloggarkiv, hehe ;-) Blev så nyfiken på hur länge det egentligen tog innan jag skrev min första kommentar.
Visade sig att det var längre än jag trodde...
Hade det för att det var på hösten 2007 någon gång, men det visade sig att det var i februari 2008...
En åsiktskommentar var det tydligen. What else is new, känner jag spontant ;-P


http://kankaglenreston.blogspot.com/2008/02/icke-godknd.html


Kunde inte låta bli ;-)

Pernilla said...

Bästa bloggen jag läser! Så glad att du fortsätter år efter år. Läser varje dag men är urusel på att kommentera (läser mestadels från telefonen och tycker inte om att kommentera från den). Har ju hängt med sedan innan Obama valdes till president o jag hittade din o Saltis blogg via Aftonbladet.
Har ju alltid närt en längtan till att bo i USA men än så länge får jag nöja mig med att läsa om ditt liv o dina betraktelser och se alla underbara foton du tar från dina omgivningar och resor. Har sagt att när jag blir pensionär så kommer jag att tillbringa tre månader i NY. N är ju stor då så jag kan sticka iväg.
K´s flytt till LA var superkul att få följa på avstånd via IG och sedan läsa om i bloggen. Hoppas hon har det bra och får göra det hon helst vill. 😊
Ser fram emot fler bloggår från dig, hör till min rutin oxå att kolla läget hur det är i den del av världen. Har några jag läser varje dag.

Önskat dig en härlig helg o hoppas du firar tonåringen idag 😃💃

Pernilla

Anonymous said...

Fejno! 13 år alltså!! Grattis till det! Jag läser ofta bloggen men kommenterar alldeles för sällan haha. Puss o kram fejn❤

bettan said...

Grattis Annika för ditt fantastiska arbete med din blogg. Jag älskar att läsa dina inlägg. Så mycket jag lärt mig och fått ta del av, det är underbart.

Du har på riktigt blivit en vän och det är jag så glad över.

Amerikanska fenomen, Halloween, hiking-(heter det så?)-äventyr, Karolina..
OBX, kryssningar, deckfix, svennefrullar, dogwoods, Arlington, dricks i tid och otid, college-letandet, road-trippen till L A, Närpes, Stockholm, räkmackornas räkmacka, jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst. Fatta vidden du bästa Annika,
det går inte att räkna upp hela den bredd av ämnen och innehåll som dina inlägg förmedlar. Du är så otroligt generös och delar med dig.

För att inte tala om alla foton. Fantastiska och en ren njutning.

Sen har jag mot min vilja fått lära känna SÖT. I oktober börjar jag få kisa när jag scrollar så jag inte råkar komma öga mot öga med denna där oSÖT. Fast det har hänt!!

Tack Annika för alla stunder av intressant läsning och ögonfröjd. Humor, glädje och allvar.
Hoppas du fortsätter blogga.

Största KRAMEN till dig!!

Anonymous said...

Grattis!! Alltid kul och klockrent att följa svenskar i utlandet. Vardag och äventyr, upplevelser och erfarenheter. Keep it Up!
Mvh Shanghai Fredrik (shanghai_freddan)

Anonymous said...

Grattis, jag har följt dej ungefär halva tiden. Sökte på halloween o hitta till dej,
Sen kom jag underfund med att jag kände din mormor
(Hade fixat håret åt henne då hon skulle på bröllop till Sverige hennes ”amerikanska barnbarn”skulle gifta sig.)
Har själv en son i Karolinas ålder så det är roligt att följa hennes resa med.
Mvh Elisabeth , Åland, Närpes

Annika said...

Erica:
HAHA!
BRA!
Klickade in där. Just det, det var DET inlägget om den dokumentären som jag tyckte var så hemsk.
OCH dår kom du bland sååå många kommentarer. Så många kommentarer får jag aldrig numera, eller det är hemskt sällsynt.
Skyller på mobiler och på att blogger gör det så svårt.
MEN där var DU!
Så roligt.

KUL att du letade upp det!!
:-D

Annika said...

Pernilla:
MEN gud vad GLAD du gör mig!
TACK SÅÅÅÅ rart skrivet.
Herregud, mobilerna ja, jag kan inte heller kommentera från min iPhone. Stört omöjligt. Jag vet hur himla jobbigt det är.
MEN jag är superglad att du läser!!
Saltis blogg, MISS IT!! Men som tur är är jag vän med Salts på riktigt, haha, idag. Ja det vet du.
KOmmer du till NY och är här på ESTA i tre månader måste vi ses!!!
Alltså, det vore så roligt.
AÅ kul att ha dig på IG.
Kommer faktiskt snart att återuppväcka Go West kontot, men mer om det i nästa vecka.
HIHI!!
Pernilla, så himla glad att du läser här. Stort tack för det.
Önskar dig och N en superfin helg. Stora kramar från mig!

Annika said...

LU:
Sötnos!!
Ja, hela 13 år.
Kram till dig min lille lus!!

Annika said...

Bettan!

Aww ... nej men vad fint du skriver.
På riktigt, nu blir jag rörd. TACK min fina Bettan!!!
Jag känner att du är en vän också, och jag önskar och hoppas att vi ses en dag. Men jag är ju inte i södra Sverige alltför ofta. TYVÄRR!!!
Men en dag hoppas jag att vi ses, och då ska vi prata i massor!


OMG, din listning av mina teman får mig att le. Fasiken Bettan, you nailed it.
Alltså, jag vet inte vad jag ska skriva ... lite tagen här, hehe.

SÖT ja, din fina vän på andra sidan pölen. Det är lustigt, för när jag ligger ut en bild på honom i oktober tänker jag alltid på HUR GLAD du ska bli då du ser den.
:-*

TACK för bildberöm, det är ett nöje att fota för mig och jag är glad att du gillar det jag lägger ut.

Bettan, min fina läsare, önskar dig en riktigt fin och toppenbra helg!!!
KRAMAR i massor!!

Annika said...

Freddan:
En insta-vän!
GUD vad roligt att du läser min blogg. TACK Freddan!
Jätteglad för det!!
Ha en jättefin helg där på andra sidan jorden där du huserar med det fina svenska företaget!!!

Annika said...

Elisabeth:
Ännu en fin insta-vän!
Så kul.
Tycker det är så himla roligt att det var du som fixade mormors hår innan hon reste till Sverige och mitt bröllop.
OCH tack för poddtips, lyssnar på de tjejerna nu.
Tack Elisabeth!!

ginna said...

Grattis på bloggfödelsedagen och heja dig, Annika! Så roligt att följa din blogg och att vi också kunnat träffas IRL. Keep up the great work!

Anonymous said...

Grattis till 13 fina bloggår! Jag har följt dig nästan från start och läser fortfarande även om jag blivit urdålig på att kommentera. Ser fram emot kommande år med denna mysiga blogg.😊 /Jenny (Gotland)

Anonymous said...

Stort grattis till tonåringen. Har skrivit flera ggr igår men det verkar inte ha kommit med, de har så avancerade datorer hos dottern, så ibland går det inte alls, försökte sen på telefonen men gick inget bra det heller.

Din blogg är ju helt fantastiskt bra, intressant och med alla vackra bilder som grädde på moset. Man riktigt längtar till att läsa tis-fre om livet "over there". Hoppas du fortsätter till myndighetsdagen och gärna lite längre så klart. En stor guldstjärna till dig och bloggen skickar jag med en stor kram från Åkersberga.
/Yvonne

Annika said...

Ginna:
TACK!!
Så kul att du läser här!
Lyssnar ju på dig i USA-podden varje vecka. SÅÅÅ kul att vi verkligen har träffats. Jag hoppas vi ses snart igen.
Kram till dig och TACK!!

Annika said...

Jenny:
TACK fina du!
Son tur ÄR har jag dig på Insta.
Så kul.
Så roligt att du läser här, jag vet hur svårt det är att kommentera per mobil.
TACK för att du läser från det fina Gotland.
Kramar!!

Annika said...

Yvonne:
TACK du min trogna och fina kommentator!!
Det är så roligt att ha dig här och roligt att du finns på insta. Du är alltid så uppmuntrande.
Skriver alltid så fint.
TACK för att du läser och tar dig tid.

Ja, jag vet, kommentarer och att kommentera har blivit alltför alltför knepigt. OCH från mobilen går dret inte alls, det vet jag också.

Yvonne, tusen tack och ha en fortsatt fin helg.

KRAMAR!!

Monica said...

Grattis till tonåringen och hon ser ju så pigg och fräsch ut så jag tror hon orkar länge till:-), alltid fint att läsa hos dig Annika! Och så fina foton på både blommor och dig. Och pioner, åh vad vackra! Och fick just en bukett av kära dotter som kom på söndagsmiddag idag. Och det ser ut som en sommaräng med dina blommor, antar att de är i din trädgård. Ha en fin dag Annika! Kram Monica

Channal said...

Stort Grattis!! Så glad att jag hittade dig!! Det var av en ren slump. Jag sökte på bröllopsbilder. Såg fina bilder med lavendel och de kom från Marie (som nu bor i Linköping, lustigt, grannstad till mig). Genom Maries blogg hittade jag dig och via fin blogg många andra svenskamerikaner. Bloggvärlden är fantastiskt. Ja, en rikedom. I juli har jag bloggat i 11 år. Åren springer iväg. Stort grattis igen!

KRAMAR Anna

Annika said...

Monica_
TACK!
Vi ska hoppas att hon inte får för stort påslag av hormoner nu. HAHA. Nej, då hon är lika lugn och sansad som alltid.
TACK fina Monica, det är så roligt att ha DIG här. Du är alltid så klok och ger så tänkvärda kommentarer.
Pionerna blommar här, ja. MEN det regnar så mkt att det slagit ner dem i backen vid det här laget. SÅ tråkigt.
Visst, det är min lilla täppa på bilderna :-)
Stort tack fina, fina Monica!!

Annika said...

Channal:
Så glad att du hittade mig, och jag dig.
Så lustigt det kan vara när man hamnar på en bild. Du sökte brudklännings och kom hit, och en annan i tråden sökte gamla bondstugor, och kom hit.
Ja, du kom indirekt via Marie. Saknar hennes blogg.
Bloggvärlden och de band det ger ÄR fantastisk!!
Kramar!

Anne-Marie said...

Tydligen fungerade Blogger bra med tanke på antalet kommentarer. ;)
Stort grattis Annika till din tonåring!
Som jag skrivit tidigare är jag verkligen glad att vi fick kontakt med varandra via bloggarna. Det var genom Annes blogg som jag hittade till dig.
Min blogg blir en 12-åring i oktober eller november i år. Inte hade jag en tanke på att bloggen skulle fortvara så många år när jag startade.
Bloggvärlden har nog krympt en del verkar det som men det är kul att det fortfarande är en trogen skara som skriver, läser och kommenterar.
Förhoppningsvis får jag även träffa dig framöver och inte bara via kommentarsfältet.
Stora kramar!!

Anne-Marie said...

Insåg nu att jag räknade fel - min blogg fyller också tonåring i slutet av 2019. Inte dåligt. :)

Annika said...

AM:
Ja, det är jag mkt tacksam för, haha.
Tack AM"!!
Bloggarna är fantastiska, de har verkligen gett oss nya vänner, nya perspektiv, öppnat dörrar + att det är roligt.
Jag vet, jag trodde nog inte heller jag skulle blogga efter 13 år då jag började.
Vi ska hoppas att vi kan ses en dag, AM! Det skulle vara roligt. OCH så är våra bloggar lika gamla, kul!
Kramar!

Cari said...

Tack för att du bloggat och lycka till med det fortsatta skrivandet.
Det är en fin och intressant blogg du har. Jag läser och uppskattar den verkligen även om jag är dålig på att kommentera.

Annika said...

Cari:
TACK!
Uppskattar dina ord så mkt.
Tack för att du läser, och det är verkligen trevligt då du kommenterar. Men det är alls inget tvång, som du ju vet :-)
Tusen tack igen!

Evas blogg said...

Grattis till 13 år! Jag minns inte hur jag hittade din blogg men har följt dig länge. Själv är jag lite off när det gäller min blogg, lägger in något ibland men får sällan kommentarer och då känns det på nåt vis inte lika roligt längre. Har väl tappat gnistan helt enkelt. Hoppas ni nu får en underbar vistelse i Kalifornien.

Annika said...

Eva:
Tack snälla.
Ja, har man ingen gnista blir det ju inte roligt.
Men, en dag kanske din lust kommer tillbaka?
Glad att du följer mig, tack för det!!

Anonymous said...

Det är så roligt, jag har läst din blogg HUR länge som helst nu, säkert 8-10 år. Och det är så roligt följa dig, du skriver så bra och tar upp intressanta ämnen. Jag befinner mig i helt annan fas i livet (drygt 30, har en snart 2-åring hemma) men känner att så mycket du skriver berör och engagerar. Tack för det :) /Emilia

Annika said...

Emilia:
Men vad roligt. TACK!!! Blir så glad över att du gillar och att du läser. Stort tack för DET!!
OCH vad roligt att du kommenterade :-)
Skriver mer senare i veckan här på bloggen.
TACK igen!!