I sommarnatten...

Morning!

Fjärde dagen hemma och långsamt börjar saker och ting falla på plats. Jag börjar känna mig redo att träffa folk, komma ut ur mitt Ingenmansland. Skönt. Tur också eftersom jag ska gå ut med ett par svenska kompisar ikväll, och det ser jag fram emot.

Något som alltid slår mig då jag kommer hem efter mina långa vistelser i den höga nord är SOMMARNÄTTERNA här i Norra Virginia.
Sommarnätterna här som har sitt alldeles speciella och säregna ljud. Nätterna i augusti är mörka, ja svarta, och sammetsvarma , eller heta, fuktiga och fulla av spelande syrsor och kväkande grodor. Augustinattens ljud är som en symfoni av spelande syrsor i olika tonlägen. Det är så häftigt, och coolt, och jag skulle så gärna dela med mig av nattens ljud till er.
Att sova med öppen balkongdörr är helt uteslutet eftersom natten är så het och fuktig, men man hör ändå syrsornas spel genom fönstren in i sovrummet. DET är nattljud! Och det är ljud jag älskar!
Underbart är att i augusti sitta på decket i mörkret en sen kväll och bara lyssna på nattens ljud. På morgonen slutar syrsorna att spela sina melodier och under dagarna kan man istället höra cikadorna som lägger upp sitt spel i träden. Sommarljud—hettans ljud!
Augusti är sensommar, tung fukt och hetta.
Sommaren är inte slut sedan heller utan den håller i sig hela september ut, men ofta ”klarnar” den i mitten av september och blir kanske något mindre fuktig. Första hälften av oktober brukar det råda ”perfekt svenskt sommarväder”. I mitten av oktober brukar det sedan bli höst, och dags för mig att byta garderoben från sommar till vinter samt sätta på värmen i huset istället för AC:n. OM man har riktig tur kan man slippa att ha på vare sig värme eller AC under ett par veckor. DET är nog den period som folk i allmänhet brukar gilla allra mest här.

Lika ljus och vacker som sommarnatten är i Norden, lika mörk är den här. Då solen i juni går ner runt 21:30 blir det ofelbart mörkt. Ja svart. Kolmörkt som i en säck. Mörkret viker inte förrän solen går upp vid ca 5:15.
I södra Österbotten där jag ju vistas hela sommaren går solen ner efter 23 i juni, och det blir aldrig mörkt. Hela natten är det ljust och hela natten är himlen i norr svagt röd efter solen. Underbart! Ja, faktiskt helt otroligt vackert.
Men, faktum är att jag är bra förälskad i sommarnätterna här också. Mörkret, tyngden, hettan, syrsorna.
OCH, sant är att det är lättare att sova HÄR än det är att sova där nätterna är vita.

Jag tycker så mycket om sommarnätter!

Önskar er ALLA en fin och bra dag!


En vit natt...