Förra onsdagen skrev jag att vi nu trätt in i The Holiday Season.
Jag skrev också att den säsongen inleds med Halloween. Och ja, hos mig avslutas den med nyår.
Hos många av er läsare slutar julen vid trettonhelgen, eller tjugondag Knut.
Här hos mig uppmärksammas trettonhelgen inte överhuvudtaget (jo bland de mer religiösa kanske), men det är ingen “röd dag”. Tjugondag Knut kan jag lova er att ingen hört talas om.
Alltså business as usual.
Men förr, ja inte för så länge sen, var inte november någon månad som hade något alls med julen att göra.
Jo, det skulle väl isåfall handla om att någon började baka saffransbullar och pepparkakor i slutet av månaden. Kanske lagom till första advent, om den inträdde i november.
Annars var det väl så att allt som ens liknade julpynt var bannlyst i november månad. Alltså, ingen, ingen pyntade upp i november.
Det började lite till första advent, då med adventspyntet.
Vi fick fylla den fyrarmade adventsljustaken med vitmossa och svampar, kanske en eller annan liten tomte stacks ner i mossan.
De flesta satte nog även upp adventsstjärnor i fönsterna då också. Och jo, förmodligen togs elljustakar fram.
MEN inget mer.
Julpyntet skulle absolut inte fram.
Julpyntet fick bida sin tid flera veckor till.
Eller det gjorde vi säkert, för vi längtade ju sååå efter den. Julllov och jul—aaaah!! På den tiden kändes november som en jättelång månad som aldrig tog slut.
Möjligtvis började vi fundera på önskelistor, fast det var nog mer troligt att det skedde i början av december.
Affärerna hade ju säkert börjat julskylta iallafall.
För jag är inte så gammal att jag varit med om det som kallades skyltsöndag. Nej, några sådana har jag noll och inget minne av.
Alltså började butikerna skylta upp i november någon gång, skulle jag tro.
SÄKERT förfasade sig många över att det var FÖÖÖÖÖR tidigt då det begav sig, precis på samma sätt som att folk idag tycker att oktober och julskyltning är alltför tidigt. Fast numera är ju det normen för butiker, mer eller mindre.
När jag jobbade som dekoratör på Lord and Taylor (varuhus) här i US på 90-talet minns jag att vi riggade butikens julshop i september.
Medan vi höll på med det jobbet var det många kunder som fnös åt det, och därmed också oss dekoratörer.
Jajajmen, det minns jag mycket väl.
Men då var det inte själva julskyltningen vi höll på med alls, utan just den del av varuhuset där kunderna skulle köpa julsaker och pynt till jul.
Julskyltningen började vi med direkt efter Halloween.
Idag tror jag de börjar tidigare än så, alltså börjar.
Det är ett stort, stort jobb.
Det tar åtskilliga veckor att göra klar en julskyltning på ett varuhus.
Julgranarna var en PAIN!!! De kom från ett lager där vi förvarade all julskyltning under året.
De var både dammiga och de hade tryckts ihop. Så det var bara att fluffa grenar i sinne. Enormt tråkigt.
Vi fick ju inte synas heller ute i affären då vi gjorde detta jobb, så vi satt på ett gammalt, mörkt lager och fluffade granar dagarna i ända. Sedan skulle ljusslingor snärjas in på varenda gren, därpå skulle sidenband draperas över granarna på ett visst sätt. OCH till sist skulle de kläs, och julprydnaderna surrades fast med ståltråd. HÅRT.
DÄRPÅ skulle de ut på respektive avdelningar och fönster och ovanför rulltrappor. DÅ kunde man ge sig fasiken på att någon ljusslinga slutat funka. Det var bara att då surra om den slingan och ta bort pynt, gaahhh!!
Med det sagt, det är inte underligt att affärerna börjar sin skyltning tidigt eftersom det är så tidsödande för dekoratörer att hålla på med. OCH så ska ju butiken sälja och gå in i högsäsong deluxe vad gäller handeln.
Bild av Sergio Zhukov via Pexels
Minns en gång då mina föräldrar varit på middag hos min systers exmakes föräldrar. Det var runt lucia.
De kom hem helt paffa och förundrade—Vet ni … Berit har julpyntat hela huset. GRAN och allt!!!
Mina föräldrar tyckte det var höjden av att börja tidigt. LUCIA, nej aldrig att man kan börja SÅÅÅÅ tidigt. Vi snackar närapå helgerån.
DET var således väldigt, väldigt ovanligt på 90-talet (tror jag det var, kan ha varit sent 80-tal också) iallafall att pynta tidigt. Så pass ovanligt att det mina föräldrar totalt häpnat.
Fast under 00-talet började även mina föräldrar pynta upp tidigare. Ja inte så tidigt som till lucia, men runt den 18- 20 december iallafall.
När vi var barn började jupyntadet med ett fejande och städande.
Fejandet, dammandet, bonandet av golv etc skedde runt den 20 december.
Den 23 var huset pyntat inför jul, och på kvällen den 23 december kläddes granen. DET var stort och speciellt.
Allt var så härligt, och granen var närapå magi!!
Tror det att det var så i det flesta hem på den tiden. Det pyntades några dagar innan jul och sen kom granen på plats den 23.
Vi, och de allra flesta med oss, behöll julen till tjugondag Knut, ibland lite längre (om granen mådde topp). OCH det var alltid lika sorgligt när julen och granen plockades bort.
Alltid var det så. Det kändes kalt och kallt och tråkigt. Faktiskt rent sorgligt.
Den första januari i mitt hus, här ligger en del av mitt pynt innan det noggrant packas ner i lådorna.
Allt har sin tid.
Minns ni det så här också, vänner?
Eller har ni andra minnen av adventspynt och julpynt?
Ha en toppenfin onsdag varän ni är!
Comments