Idag kommer det sista inlägget från The Outer Banks för denna gång.
De första två delarna la jag ut i förra veckan.
***
The Outer Banks, utanför North Carolinas kust, är ett antal barriäröar som sträcker sig över 500 kilometer från norr till söder.
I norr hittar vi Corolla som den mest nordliga utposten.
I söder avlutas bankarna med Cape Lookout strax utanför Morehead City.
Ibland räknas inte de allra sydligaste bankarna in i det som kallas OBX, men jag tycker att de är en KLAR del av hela Outer Banks.
Ungefär i mitten av OBX ligger ön Ocracoke som är helt ifrånfluten och den ön kan bara nås med färja.
Det var på The Outer Banks sjörövare härjade som mest under delar av 1700-talet, som Captain Blackbeard och hans mannar.
Captain Blackbeards skugga vilar ännu över OBX.
Många andra rövare har också röjt där och lockat skepp att gå på grund. Skepp som rövarna sedan länsat innan båtarna sjönk
I Atlanten utanför OBX, och i sunden innanför bankarna, ligger det otaliga vrak.
Det är inte för inte som man kallar denna plats “The graveyard of the Atlantic”.
Speciellt gäller det de delar där vi huserar, på Hatteras Island.
I vattnen utanför Cape Hatteras är det än idag lite trixigt för båtar att navigera. Det beror på starka underströmmar, väder och vind samt att det där går som en gräns mellan söder och norr. Vattnen där har alltid varit svårnavigerade på olika sätt.
Det har också att göra med hur OBX, och bankarna där, skiftar i sin utformning på grund av hur sandbottnar ständigt flyttar på sig.
Strömmarna utanför kusten är starka, inte minst den varma Golfströmmen som rör sig precis i dessa vatten.
PLUS att en kall ström som kallas Labradorströmmen även den löper i dessa vatten. I skiftet mellan dessa strömmar kan det uppstå väderfenomen av alla de slag.
Sedan har vi ju stormar och orkaner som OBX ofta hemsöks av.
Det lär ligga mellan 2000-5000 vrak i vattnen runt the OBX.
Spökhistorierna på bankarna är många, för den som vill grotta ner sig i dem finns det massor.
Inte minst om sjörövare och drunknade sjöman som går igen.
Men, jag som är halvskraj för allt sånt håller mig borta från samtliga berättelser om spöken och gastar.
Karolina är övertygad om att var och varannat hus på OBX är hemsökt. MEN det tror inte jag, haha.
Mig veterligen har vi aldrig hyrt ett hus där det spökar.
MEN, with the being SAID, en gång var Peter, Karolina och jag i Nags Head (OBX) under ett av Karolinas vårlov från Elon.
Vi tog in på ett hotell, och bodde där ett par nätter. Detta var i mars, eller möjligen i början av april. Det var kallt så in i … Ja det till och med snöande lite.
Det var inte mycket folk på det hotell vi bodde på. Tror att vi eventuellt kan ha varit de enda gästerna. Både Karolina och jag fick en mycket konstig känsla då vi klev in på det hotellet, och den känslan förstärktes hela tiden. Det fanns något skumt i luften där.
På natten vaknade jag av att Peter plötsligt satte sig upp i sängen och han sa; Hello, we are in here, wrong room!
Peter sa att det var någon som försökt öppna dörren till rummet.
Jag gick upp och tittade genom tittögat på dörren. Helt tomt därutanför. Och dörren var låst och säkerhetskedjan var intakt.
Alldeles tomt i hotellkorridoren alltså, och jag gick tillbaka till sängen igen.
Tror vi hade svårt att somna efter det. Allihopa.
NÄSTA morgon när jag gick på toa såg jag att taklampans glaskupol i halldelen av rummet låg på golvet, helt perfekt lagd under lampan. DÄR låg den INTE när jag tittade ut genom tittögat under natten.
Inte heller hade vi hört då den ramlat ner. Och den torde då ha gått i tusen bitar.
Nej, den bara låg där, upp och ner, direkt placerad under taklampan. DET var såååå SPOOKY då det gick upp för oss.
På det hotellet spökade det, det är då säkert.
Vi såg hotellet nyligen då vi körde igenom Nags Head på vägen till Hatteras island. Idag är det ett Hilton, men spöken bryr sig inte om i vems ägo det är.
Fast nej, vi har hittills inte bott i något spökhus vare sig i Corolla, Duck eller på Hatteras Island (där vi ju har huserat de senaste 11 åren).
Sen ska jag också passa på att säga att inget av de hus som kollapsat, och tagits av havet, byggdes i strandkanten. Inte ett enda av dem.
Nej, det är erosionen och det faktum att sanden på bankarna hela tiden flyttar på sig— samt att havsytan stigit—som gjort att dessa hus kommit allt närmare vattenlinjen.
Ingen byggare har byggt i någon strandkant någonsin.
Det är naturen som gjort att dessa hus med tiden hamnat i skottgluggen.
Oj, det blev en del OBX-info ovan, haha.
Take it or leave it, folks!
De sista dagarna i Waves byttes de soliga dagarna mot regn och åska.
OCH som det regnade och åskade. Det var inte nådigt.
Hotfulla moln i bakgrunden.
Vi är ju bara där en vecka åt gången också.
Under den veckan vill man ha vackert väder en masse.
Vi vill kunna bada i hav och pool, gå långa rundor på morgonen, sitta på något av husets däck på kvällen och njuta av happy hour. När mörkret lagt sig vill vi sitta och titta på stjärnorna, eller gå ner till stranden för att tända en lägerled (det är tillåtet på Hatteras Island). Kort sagt, vi VILL ha en solig vecka.
Regn i massor. Bilden tagit från övre däcket. Trappan går till takdäcket.
Läsa, vila, kolla TV … och ja … vad mer? Äta.
HA!
Vi badade i poolen ändå, men det är inte så kul då regnet öser ner. Vi satt i bubbelpoolen också, skönt i och för sig, men …
Yours Truly.
Det här är en campingplats i Cape Hatteras. Den var SÅÅÅ fin! Vi for in där och kollade. SÅ långt mellan ställplatserna, och så privat för de som stod där med husbilar och tält. Fast det fanns inga "hook ups" alls. Alltså det fanns ingen el, inget vatten och ingen dump att koppla upp sin husbil mot. Sådant fanns nere vid klubbhuset. Men för den som vill ha en riktigt fin och privat campingplats är denna DA SHIT! Den ägs av US Parkservice. I bakgrunden ser ni Atlanten.
Det här är en campingplats i Cape Hatteras. Den var SÅÅÅ fin! Vi for in där och kollade. SÅ långt mellan ställplatserna, och så privat för de som stod där med husbilar och tält. Fast det fanns inga "hook ups" alls. Alltså det fanns ingen el, inget vatten och ingen dump att koppla upp sin husbil mot. Sådant fanns nere vid klubbhuset. Men för den som vill ha en riktigt fin och privat campingplats är denna DA SHIT! Den ägs av US Parkservice. I bakgrunden ser ni Atlanten.
Denna bild är tagen över sundet, Pamlico Sound. Nej, man kan inte se fastlandet.
I meddelandet på skärmen stod det att bron i Rodanthe hade stängts av på grund av översvämning på någon del av den.
Panik uppstod säkert bland många sommargäster som var där, haha. Eller det är vad jag tror. Några av våra grannar ville åka hem på fredagen istället för på lördagen eftersom regnet var så deppigt. MEN tji fick de flesta av dem. Det går inte att komma därifrån om highway 12 stänger. Bron är en del av en vägen.
Det enda man KAN göra är att ta färja till Ocracoke och sedan färja därifrån till fastlandet. Det tar åtskilliga timmar.
Vi tre hade inga planer på att åka på fredagen, så vi tog det lugnt.
Men jag oroade mig lite för hur vi skulle kunna ta oss hem om samma läge skulle rå under lördagen …
SOM tur ÄR öppnade bron redan på fredagseftermiddag igen.
PUST!
REGN i massor över campingen bredvid vårt hus. OCH överallt annars, haha.
Snabba och organiserade som vi är hade vi packat rubbet på fredagen, och vi rullade ut strax efter klockan 6 på morgonen.
Det var inte bara vi som åkte i svinottan, det var det många som gjorde.
En parantes här är att de flesta hyr hus från lördag till lördag, en del hus hyrs ut söndag-söndag. Men vi bokar alltid lördag-lördag, liksom många andra. Check out är klockan 10, men så länge har vi aldrig någonsin väntat. Nej, vi drar alltid vid 6.
Alltså var det ett pärlband av bilar som for norrut över bron, och sedan då längs highway 12 som går mellan sanddynerna på de mer ödsliga delarna av Hatteras Island.
JÖSSES hörni, att köra där var som att köra i en flod!!
Ni som hänger med mig via mitt resekonto på Instagram såg i en av mina reels vilken översvämning som rådde på denna väg.
Trafiken gick sååå långsamt, och det är ju verkligen inte konstigt. Det var så mycket vatten på vägen att det nästan blev läskigt.
Just på denna del av vägen är det så smalt mellan sandbankarna och Atlanten i väster och det stora Pamlico Sound i öster.
Jag är glad att vi har SUV, vette 17 hur de mindre bilarna klarade denna väg …
På väg hem. Här är det inte så farligt. Men kolla vattnet på sidan om vägen.
Här var det minsann inte så kul. Vägen är enfilig i var riktning.
Här var det minsann inte så kul. Vägen är enfilig i var riktning.
Flodkörning i sakta mak.
Hur lång tid tar det för oss med bil till och från Hatteras Island? Det tar ungefär sju timmar att köra från NOVA till OBX.
Ska man, som vi, till Hatteras Island, tar det ytterligare lite längre tid.
Vi kom hem till Restonland vid 14:30 tror jag.
Då hade vi stannat och ätit frukost i Nags Head (OBX) innan vi for raka vägen hem.
***
Tack för att ni hängt med mig på denna resa.
Nu dröjer det ett år tills nästa gång vi kommer iväg till Hatteras island igen.
Ingen sommar utan OBX.
Ha en riktigt fin och bra onsdag, kära läsare.
Comments
Tänk att havet kryper högre och högre upp och till slut kan få stora hus att försvinna ner i djupet, kanske spökena från båtarna som vill bo i hus istället, hu hemska tanke.
Tråkigt att vädret sabbade två dagar, verkar rejält med regn också och då finns ju inget annat på kartan än att stanna inomhus. Fy för att campa om vädret är dåligt, ffa i tält.
De där mobilsignalerna är verkligen högljudda så ingen kan missa att det är fara. Få så läskigt att köra i så mycket vatten, tur att alla verkar ha respekterat det och ni slapp olyckor. Så mumsig lunch ni åt, ser jättegott ut.
VIlka enorma husbilar som står parkerade, kan man verkligen köra en sådan på vägarna, eller är de stående där och man hyr en för en vecka eller två?
Fantastiskt ställe detta OBX, förstår ni vill dit en vecka varje år. Vädret kan man ju inte göra något åt, inte åt spökena heller, hi hi. Jättekul att läsa info om stället och se alla dina vackra bilder därifrån, så tusen tack!
Kramar!
Fy för att köra i allt det vatten som är på vägen. Tur att det gick bra för er!
Trist med regn under två dagar. Just det där med vädret är något som gör att jag till exempel skulle dra mig mycket för att boka en stuga någonstans vid den svenska kusten. Där är sannolikheten ganska hög att en stor del av semestern utgörs av regn och rusk, även om det förstås KAN vara soligt och fint också. Jag skulle till exempel även gärna besöka den tyska ön Rügen, vid tyska Östersjökusten. Det ser fantastiskt vackert ut och dessutom finns det en del intressanta att titta på. Men även där riskerar man att semestern regnar och blåser bort, och det är inte roligt.
Ja det är verkligen en sällsam plats ert OBX :) Spöken, mystik, övergivna hus och gamla vrak ute i havet. En tanke jag alltid får rysningar av är när folk dyker i gamla vrak, fy, jag tycker det låter jätteläskigt och obehagligt.
Ja såg ju din reel på IG angående hemresan, vilken tur ändå att allt gick bra och bron öppnades igen. Tråkigt för er att vädret saboterade dom sista dagarna, men ni är ju ett rutinerad res-team och gjorde helt säkert det bästa av situationen ;) Men jag förstår absolut besvikelsen <3
Tack för intressanta fakta om OBX!
Kramar!!
Det där hotellet vi bodde på, det var hemsökt. Lätt alltså. Det bara kändes i luften. Och sen det vi var med m om. USCH!!
Ja alla stackars hus som stryker med alltså, inte kul. Det går ju spökhistorier om somliga av dem, det gör det. Inte minst om Black Pearl.
Vidrigt att tälta i sånt väder, i husbil går det väl an. Men i tält. HUA!!
OHHH ja, du ser desa enorma husbilar på vägarna. Ofta med en vanlig personbil på släp. En mkt vanlig syn. Men jag gror faktiskt att en del på just den här campingen hade hyrt in sig för hela sommaren sas. Somliga stod där utan personbil. Speciellt husvagnar, som ju också är bauta. men även husbilar. Fast som sagt, sådana här jätteekipage är en vanlig syn på vägarna här.
TACK snälla Yvonne för att du gillat detta. Det gör mig jätteglad!!
KRAMAR!!!
GUD ja, så mkt vatten tror jag aldrig förr vi kört i. Det var lite otäckt och det fortsatte under ganska många kilometrar. Vi får vara glada att de inte stängde vägen. Olika hus varje gång, och det är kul. Som sagt, inte ett enda spöke än, haha. Nej men det är kul med olika hus. Vi har kommit på att det är bäst att hyra i den södra delen, mest privat där. Så just där vi var i år hyr vi nog inte igen. Fast det var toppen, men vi vill ha lite mer privat ändå. Vi brukar boka direkt efter jul, så vi får se vilket hus det blir nästa sommar. Kramar!!
Tror ju att det finns så mkt vi inte kan förklara, och alla de som upplevt oförklarliga händelser vet vad de varit med om. Så ja, det var rätt bra att din kollega fick känna det där, hehe. Sen tror jag väl att många spöken är vänligt sinnade, speciellt om det är familjen sas. MEN otäckt är det ju oavsett. Har varit med om lite skumma grejer til och från i mitt liv. Förnekar inte en enda av dem.
USCH ja, när man bara är där i en vecka och har siktet inställt på sol och bad är det ASTRIST när det förstörs av regn. Riktigt deppigt. Faktum är att jag också lekte med tanken att sticka på fredagen ...
Rugen ja, där är det nog jätte, jättefint!!! Har sett bilder därifrån. men ja, vädret rår man ju noll över, så det är en risk då man drar iväg under några-1 vecka. Fast ja, du borde nog åka ändå ett år, tycker jag, hihi!!
JAG med, jag är preis som du ... när jag hör att folk varit nere i gamla vrak ryser jag. Det är ngt så hemskt med vrak. SÅ mkt skräck och sorg och förlorade saker, och kanske död också.
Trist med vädret var det onekligen. Som du säger, vi är vana som bara den av att åka dit.
TACK för att du gillade dagens inlägg.
Kramar!!
KRAMAR I massor till dig!!
Visst är det trist när vädret gör att man inte kan göra det man vill under en kort vistelse någonstans. Det är lättare om man är där några veckor och "vet" att det bara är några tillfälliga dagar som man får stå ut med regn och vind. Men skönt ändå att ni inte bodde i tält!
Vilken tur att ni (eller andra på den enfiliga vägen) inte fick stopp i allt vatten som ni fick köra genom. Med de där sanddynerna på bägge sidor så kan man ju förstå att det tar tid innan vattnet sjunker undan. Det är en sak att köra igenom EN stor vattensamling, men att köra länge igenom vatten, som ni fick göra, måste vara väldigt jobbigt! Jag skulle tycka det i alla fall.
Skönt ändå att ni har sluppit spökhusen (eller att de har hållit sig lugna), hoppas det fortsätter så, för hus som det där hotellet du berättade om, vill man ju inte bo en hel vecka i!
Tack för att vi fick följa med er dit än en gång och väldigt roligt med lite extra information.
Kramar /Humlan
Nu är ni inne på upploppet för bröllopet antar jag - spännande!
Kram
Men oj vilka fantastiska stränder det är där!
Spöken ja, vilken historia du berättar om lampan, jag tror inte heller på spöken, men när sånt där inträffar blir man fundersam!
KRAM!!
KRAM till DIG!! Anna
Det där vattnet vi körde igenom var otäckt. USCH och fy! Som sagt, tur att ingen bil fick stopp. Ren flax.
Glad att ha sluppit spökfria hus. Hittills.
TACK för att du hängde med, Humlan!!
Kramar!
Kramar!
JAA, imorgon är det bara FEM veckor kvar till Dagen B!
Kramar!!!
Spöken ja ... Tror nog på dem, men vill helst inte vara med om ngt. KRAMAR!!
Vädret var lite trist denna gång, men det var finfint att vara där ändå. Såklart. Ja Nights in Rodanthe, så glad att du och Lasse såg den!! GILLAR DEN!! Kramar!!