Va, inget inlägg på engelska idag.
Say what?!?
Nä, inte idag.
Istället ska ni få träffa oss bloggbrudar istället.
Vi har ju ett väldigt oregelbundet återkommande tema, Bloggbrudarnas 10:a.
Idag är det dags igen.
Denna gång har den reducerats till en femma, men med tre svar under varje fråga.
Hoppa in och läs hos de andra bloggbrudarna också, de är:
Som alltid har vi svarat på samma frågor.
Häng med.
***
* Hösten är min älskling bland årstider. Men, nu vill jag veta tre saker med hösten som du ogillar?
1. Att den går ACK så fort.
Knappt har det blivit höst så är den över.
Det känns som om hösten går fortare än någon annan årstid. Fattar inte, eller det gör jag väl ...
September är en sann sommarmånad här (även om jag givetvis räknar den som den första höstmånaden). Dagarna varma, fukten har (för det mesta) flytt sin väg och nätterna blir klart svalare.
I mitten av oktober har det blivit så pass svalt att höstkläderna gör entre, och värmen i huset slås på.
Den vackraste hösten med alla gyllene träd går alltför, alltför fort.
I December börjar vintern. Hösten är FÖR kort. Jag skulle mer än gärna vilja klämma in en månad TILL mellan november och december. Eller för allt del, mellan oktober och november.
2. Att så många höstplaner aldrig blir av.
När det ännu är sommar tänker jag att, i höst ska vi besöka en massa vingårdar, vi ska vandra mycket och vi ska hänga på decket framför en eld i vår solo-stove.
I fjol tror jag inte vi besökte en enda vingård. Ej heller blev det knappt någon vandring i skog och mark, och det kändes för omständligt att tända en eld ute då mörkret fallit. Det var skönare inne i stugvärmen än att sitta framför en eld på decket.
OK då, det här var den fråga jag ställde till bloggbrudarna, och för mig är den svårast att svara på av samtliga i detta inlägg, haha.
Jag har verkligen fått fundera … För jo, jag älskar ju hösten och närapå allt den innebär.
3. MEN en sak jag ogillar med hösten är BLÖTA LÖV. OCH då menar jag den sorten som dessutom är så hala att jag riskerar att halka och bryta mig då jag är ute på morgonrundan.
Så. Där. Det är något jag ogillar och är lite rädd för—-blöta, hala löv.
Detta foto tog jag den 17 november i fjol.
OOO ännu så svår fråga.
Jag får ta tre favoriter.
1. Mina drömmars stad, hela bokserien, av Per-Anders Fågelström.
Den bästa stockholmsskildring jag vet. Boken var påtvingad läsning i högstadiet, och då var den inte kul att ta sig igenom. ALLS.
När jag sedan läste om serien i vuxen ålder föll jag plakat och slukade alla sju böcker i ett nafs. Idag känns så fint att gå på Söders höjder och tänka på Henning och Lotten och deras öde i Stockholm.
Bild. Wiki.
Jag tycker den boken är så vacker, finstämd och sorglig på en och samma gång. Kanske beror det på det faktum att jag själv utvandrat till USA.
Men bäst gillar jag att Wilhelm Moberg så väl beskriver det förgångna, och den tid som aldrig mer kommer tillbaka.
När jag kom till Laguna Beach i Kalifornien för något år sedan var “Din stund på jorden” nästan allt jag tänkte på när jag jag gick omkring på denna vackra plats.
Bokens huvudperson, Albert, befinner sig i Laguna när han skriver ner sitt livs historia och ser tillbaka på sitt liv.
En verkligt vacker och fin bok som jag kan läsa om och om igen.
Bild, Wilhelm Moberg-Sällskapet.
Den här boken fick jag i 30-årspresent av min moster. Inbuden.
Jag fullkomligt plöjde den, och älskade den. Jag äskade att läsa om Sophies totala förälskelse i Kaja och alla glädjeämnen och problem de gick igenom. Jag älskade varenda del i den tjocka boken.
Ärligt talat, jag vet inte hur många gånger jag läst om den. Men den är sönderläst. Boken har verkligen gått sönder.
Men det kommer inte att hindra mig från att läsa den igen.
Bild, Norstedts.
Bästa:
1.
Jag glömmer aldrig när jag åt min första pizza på pizzeria. Jag vet inte hur gammal jag var, men kanske 8-9 år. Det var jag och min moster. Pizzerian låg på Rålambsvägen, nära DN-skrapan. Idag ligger en krog där som heter Lilla Asien.
Faktum är att nästan varje gång jag går/åker förbi där tänker jag på min första pizza och hur gudomligt ofattbart god jag tyckte den var.
Min moster och jag satt vi fönstret, vi fick ta det vi kallade “pain riche” ur en korg och sen la servitören upp pizzasallad på varsin tallrik. Jag gillade rubbet. Men sen kom den rykande nygräddade pizzan. Min moster och jag delade på den, och jag tyckte att mina halva var jättestor.
Sen första tuggan … seventh heaven med den smälta osten, tomatsåsen, svampen (somt troligen var från en konserv) och skinkan.
Rent krasst, detta är ett av mina starkaste matminnen av allra bästa slag. Tror ingen pizza har kunnat mäta sig mot den pizzan faktiskt, haha.
En pizza jag ätit hemma i good old Sweden.
När jag som 20-någonting var bjuden på surströmmingsskiva hos en bekant.
Jag tänkte innan, hur hemskt kan det vara? Jag gillar ju sill, ansjovis, strömming … ja fisk överlag. Jag tänkte hurtigt innan, att detta grejar jag lätt.
Det började så bra med drinkar och smårätter. Sedan såg jag ju tunnbrödet som var framlagt, tillbehören. Jag tänkte, det här blir lugnt.
MEN sen, när de öppnade burken!!! Ärligt talat, trodde jag skulle få spader.
HUR illa kan något lukta?
Jag, och några till, flydde ut på balkongen—HAHAHA.
Stanken så totalt vedervärdig.
Det blev att äta tunnbrödsklämmor med potatis och lök den kvällen. Tror iallafall att det var det jag åt. VET iallafall att minsta surströmming aldrig hamnade nära min tallrik.
DET hela gjorde det inte bättre av att värdinnan ville äta surströmming med mjölk som måltidsdryck.
Ja, vi fick ju välja SÅKLART … Men hon tyckte mjölk var bäst.
OCH mjölk, det är något jag INTE tycker om, och har aldrig gjort.
En trevlig kväll för övrigt, men det är nog min värsta matupplevelse.
Bild, Amazon.com
Eftersom jag har så många fina matupplevelser får jag plocka en ur mängden.
När vi var i New Mexico för knappt två år sedan åt jag något så otroligt gott på den mest oväntade plats.
Detta var när vi gjorde vår bilresa från Denver till LA.
Andra natten under denna road trip bodde vi på att hotell i Taos, NM.
Följande morgon skulle vi åka vidare i arla morgonstund. Samma kväll skulle vi på bröllopsfest i Albuquerque, så vi ville ha några timmar på hotellet där för att hinna göra oss iordning innan festen.
SÅ, vi lämnade från hotellet i Taos vid 7. Vi letade frukostställen på mobilen, och vi bestämde oss för en liten permanent food truck innan vi skulle köra in i Carson National Forest.
Vi kom till den lilla food trucken, beställde varsin breakfast burrito av en kvinna som inte pratade ett ord engelska, bara spanska. OCH spanska, det kan ingen av oss.
MEN det gick bra ändå, och folk kom och gick hela tiden medan vi väntade på våra burritos. Allt tog sin tid, för Rosa (som hon heter) gjorde allt själv.
MEN sen, då vi fick dessa burritos i våra nävar. Det var bland det godaste jag någonsin ätit--underbar hemgjord salsa, kryddig “sausage”, det perfekta stekta ägget. Gudomligt god stekt potatis och en massa krämig ost. BÄSTA burrito jag ätit i hela mitt liv. OCH detta på en liten, liten plats vid en mindre väg precis innan den stora skogen börjar (som är så vacker att det gör ont i mig).
Säger bara en sak, Southwestern US, people!!!
Bild, Pexels.
1. Amerikansk fotboll.
ACK och OOO så trist.
Trots att jag bott här så länge har jag ännu inte fattat reglerna. DET kan bero på att jag helt tappar koncentrationen när någon ska förklara för mig. Stackars Peter har försökt många gånger, men jag försvinner i andra tankar.
Den enda gång det är roligt är Super Bowl, men bara för att det är så otroligt mycket show runt själva matchen.
2. Här har vi America’s favorite pastime —BASEBALL.
Den kan eventuellt vara ännu tristare än amerikansk fotboll. SÅ långdraget och sååååå segt. Jag blir totalt uttråkad.
Att se på plats kan vara kul, men bara för att det då finns mycket annat att titta på- Men suck och stön så trist baseball ÄR!
3. Tennis.
Jag vet att jag är udda, men jag tycker det är så in i helsike trist. Bryr mig absolut noll om tennis.
Jag är ingen sportmänniska överhuvudtaget, men dessa tre … ZZZZZNAAARRRRKKKK …
Bild, Pexels.
1. George Michael, Hovet i Stockholm.
Det var sent 80-tal. Konserten en enda dröm från början till slut.
Hela Hovet kokade då George sjöng “Everything she wants”.
Det är den bästa konsert jag varit på, tror jag.
2. Baletten Onegin på Operan i Stockholm.
Jag är balettälskare. När jag bodde i Stockholm var jag på Operan flera gånger i månaden och såg Kungliga Baletten i olika föreställningar. Ett tag kunde jag, och mina medberoende balettvänner, namnen på varenda dansare i Operabaletten. Vi kände igen varendaste en på scenen.
Onegin är en balett koreograferad av John Cranko, och den är baserad på Pusjkins roman, Eugen Onegin.
Vilken upplevelse det var, och vilka dansare. Tror aldrig en balett dittills rört mig så mycket som Onegin gjorde där och då.
3. Whitney Houston, Hovet i Stockholm.
Ja jag har sett henne där. Tror det var 1988, men är inte helt säker på åtal.
Helt säker ÄR jag iallafall på att det var en oförglömlig kväll.
Whitney gav sitt allt och rösten, DEN RÖSTEN!!!
Gåshud och tårar i ögonen.
Alla oförglömliga låtar hon sjöng den kvällen. Så vacker hon var, sådan utstrålning, hennes musiker, hela showen. OCH rösten. Rösten som fyllde hela Hovet.
Whitney, om du bara hade fått leva …
Bild, Pexels.
***
Det var det hela, mina vänner.
Som alltid, om någon vill kopiera frågorna, och skriva på egen blogg, gör det! Hojta i kommentarsfältet hos någon av oss bloggbrudar så kommer vi och läser med största intresse.
Ha en toppenbra tisdag!
Comments
Böcker läser jag aldrig om, men har faktiskt funderat på det vad gäller serien Mina drömmar stad. Finns massor av böcker som platsar på topp 3 för mig. Gillade Lucinda Rileys serie om de Sju systrarna, telgelstenar allihopa men ack så bra. Ruth Kvarnström Jones serie gillar jag också jättemycket och bara väntar på "Systrarna på Sophiahemmet" som släpps nu i september. Finns verkligen massor av böcker jag gillar skarpt. Har alltid en bok på gång, just nu Malin Nordströms "Kalla mig syster" som är en historisk roman.
Godast maten, ja på finkrog i NY åt vi på River Café vid brofästet på Brooklynsidan en fantastisk 3-rätters middag med fina viner till, dyrt som attan men vilken upplevelse både av stället, läget och maten. Tror vi åt där varje gång vi var i NY, sen även en oförglömlig lunch var lobster rolls på Luke´s lobster, såååå gott!
Värsta jag ätit är nog Bräss, såååå läskigt och det var på en fin krog i Malmö. Ostron tycker jag har en så läskig konsistens så de hör också till den katergorin. Har försökt några gånger men kan inte få ner de där halkiga sakerna, huuuu.
Sport är inte min grej heller, så inget är jag är intresserad av i den vägen.
Bästa live-föreställningar jag varit på är nog ABBA musikalen i London och i Stockholm, Andrea Bocelli i Globen.
Kul inlägg med bra frågor, så tack för dem.
Kramar!
Att ha möjligheten att få uppleva underbara Whitney Houston live, wow! Jag hade så gärna velat göra detsamma. Nej, en sådan röst har nog aldrig funnits, varken före eller efter Whitney. Hon hade en unik förmåga att fånga toner och ge uttryck för känslor av alla de slag.
Intressant att höra hur du känner för dina favoritböcker! Du delar verkligen smak med min make (nummer ett och två), men jag gissar att Louise BaG:s bok hade intresserat honom mindre. Kanske jag läser den någon dag? Kram!