Ett Dagen-B inlägg: Att kanske använda sin mammas brudklänning?

Godmorgon onsdagskompisar!

Vad sägs om ett Dagen-B inlägg detta nådens bröllopsår. 

Vi kör så. Idag blir det tema bröllop.

 

Bild av Pew Nguyen via Pexels

Som ni vet har Karolina köpt sin brudklänning. Den hänger i hennes gamla rum, i en stor rosa tygpåse. Bredvid hennes klänning hänger den klänning jag ska ha som MOB (Mother of the Bride) och den smoking som Peter har köpt.

Där hänger hela vår lilla familj på tre galgar.

På golvet står även de skor jag köpt till mig, mina bröllopsskor

Det blev ett par ballroom-skor. Jag blev tipsad om just dansskor via de Facebookgrupper jag följer.  Tipset kommer från många tidigare MOBs och MOGs.  Japp, japp, dessa blir perfekta till min klänning.  Dessutom, väldigt bekväma. 

Min egen brudklänning, den jag bar 1993, hyrde jag. OCH gissa om jag är glad för det. 

Att hyra här verkar inte vara ett alternativ, och jag vet faktiskt inte om det är något alternativ i Sverige längre heller? Det känns som om “alla” köper sina klänningar idag.

Märk väl att jag skriver alla med citationstecken, för antagligen finns en liten bortglömd--men ack så smart--marknad.

Vad händer med en brudklänning efter dagen B?

Ja, det flesta verkar bara hänga undan dem i klädpåsar. Där få de hänga år ut och år in.

Hey, kanske provas klänningen en gång om året, på bröllopsdagen (fast säkert bara de första åren som gift), bara för att se hur det känns. Men sedan glöms den bara bort. Den gulnar, blir skörare och så blir den snabbt omodern. För ja, det igår ju verkligen mode i brudklänningar.

 

Bild av Jonathan Borba via Pexels.

När en brud köper sin klänning tänker hon säkert, ååå denna är tidlös. Den här klänningen kommer min framtida dotter att kunna ha den dagen hon gifter sig också.

HA, hur ofta händer DET, att dottern har samma klänning som modern haft? Aldrig, skulle jag säga. Eller så gott som aldrig.

Vad jag sett i det bägge MOB och MOGgrupper jag följer är att OM klänningar från 80 eller 90-talet återanvänds, då görs de om så att de inte ens längre går att känna igen.

Ofta sys de om till den “morgonrock” bruden har på sig medan hon fixad till brud. Alltså de klipps sönder, och görs helt annorlunda.

Den klänning 90-talsbruden hade har gjorts om så totalt. För det är klart att ingen tjej idag vill ha en bakelseliknande klänning med stor rosett i svanken, spetsar, pärlor och tyll. OCH puffärmar. Glöm det. 

Ibland ser jag också att vissa brudar av idag klipper av sin mammas stora bakelseklänning, gör den kort. Tar bort allt “bjäfs” och använder den på The welcome party/rehearsel dinner. Alltså dagen innan bröllopet. Det kan ju vara lite kul, kanske. Men då är det ändå en klänning som absolut inte är den klänning den en gång varit.

Återigen, jag ångrar inte för en sekund att jag inte köpte min brudklänning. Tvärtom. 

Tänk om det var lika självklart som det var på 90-talet att hyra. Karolina tror, liksom de flesta gör, att hennes klänning är tidlös. Men det är så få brudklänningar som är det, finns det ens någon?

Grace Kellys kanske? Men alas, nej.

Carolyn Besettes? Enkel, skulle möjligtvis funka. 

Absolut inte Lady Di’s klänning.

Prinsessan Kates? Nope. 

Silvias? Nej, nej. 

Victorias? Kanske det kanske, men det är nog bara i ett par år till. Högst.

Min egen mammas brudklänning var av sant 60-talssnitt, den var kort. 

Till den hade hon en slöja som nådde dit klänningen slutade, mitt på knät. Min mamma hade även en  krans i håret. Den var så rätt då. 

Men att jag som brud 1993 skulle ha valt den? ALDRIG. Nu var min mamma smart, hon hyrde sin klänning också år 1964.

Karolina skulle aldrig velat ha min heller.

Ej heller, sorgligt nog, kommer Karolinas eventuella framtida dotter att vilja ha den vackra skapelse Karolina har valt. För den är SÅ vacker! Men om 25-30 år är den bara gammaldags.

 

Min mamma och pappa på bröllopsdagen i augusti 1964.  Hittar tyvärr ingen helfigursbild på mamma, har inget sånt foto i min samling.  Måste fota av en sån bild nästa gång jag är hemma.

Peter och jag i vår första dans, Fly me to the moon, i juli 1993.

Ärligt talat, jag vet inte vad Karolina kommer att göra med sin klänning efteråt. 

Misstänker att den hamnar hos Mikes föräldrar i New Jersey tills vidare (planen för de unga tu är ju att flytta till NJ/NY i framtiden). Karolina och Mike drar till Italien på bröllopsresa redan söndagen efter bröllopet. Där kommer de sedan att tillbringa två veckor. Jag är avis så in i bomben, haha.

Peter och jag behöver nog också dra iväg på en resa efter bröllopet, that is not going to happen. MEN vad underbart det vore även för oss, att åka bort.

Ha en jättefin onsdag!!