* Tack!
Tack kära ni för att ni tyckte om gårdagens bautainlägg från Lucketts.
Ja, det stället är magiskt. Jag fullkomligt älskar det.
Jag har inte varit där under någon annan tid på året än just vid jul. Men de håller öppet året runt. De satsar ganska mycket på sin vårmarknad, och även på Alla Hjärtans Dag.
Ja vi får se om vi åker dit, det är ju inte precis långt att köra.
Men till jul vallfärdar folk dit från hela DC-området, och ännu längre bort. Det är lätt att förstå varför.
Mest är det tjejer i alla åldrar som är där, men även en och annan av manligt kön syns till, haha. Peter är en av dem.
Igen, det har varit en ren fröjd att lägga upp “Butiker i Juletid” här på bloggen tack vare er respons.
Indeed, nästa år kommer serien tillbaka med buller och julbång!
Den här ljuslyktan, mend plats för värmeljus, fick också ett hem hos mig.
... har gått sedan min älskade, fina pappa dog.
Tre år idag.
Jag kan ärligt säga, jag tänker på honom varenda dag. Jag skulle önska att jag drömde om honom på nätterna oftare än vad jag gör. Faktum är att han nästan aldig figurerar i mina drömmar. Det är underligt med tanke på hur närvande han ännu är i mitt liv.
Men idag är det hans dödsdag. Jag vet inte om det direkt är något att uppmärksamma, det känns viktigare att komma ihåg födelsedagar även fast personen inte längre finns bland oss.
Den tredje advent 2022 tog han sitt allra sista andetag i sin säng hemma med min mamma vid sin sida. Så fint att han fick dö hemma i sin egen säng.
Han blev 89 år, min fina och unika pappa.
Och för att uppmärksamma något roligare, för 33 år sedan idag gifte Peter och jag oss borgerligt.
Där stod vi på Fairfax Museum inför en domare och sa “I do”!
Jag var nervösare då än vad jag var på vårt kyrkbröllop i Bromma Kyrka sommaren 1993. När vi gifte oss på Fairfax Museum var det bara Peter och jag. OCH såklart våra vittnen, Peters föräldrar.
Tyvärr uppmärksammar vi aldrig denna dag, Peter och jag. Vi lägger fullt krut på att fira den 3 juli istället, alltså den dagen vi gifte oss i Sverige.
Varför gifte vi oss två gånger? Jo, för att jag så lätt och smidigt som möjligt skulle kunna få mitt Green Card. Två månader efter denna vigsel hade jag det gröna kortet i min hand. Men det var efter otaligt pappersgöra, läkarundersökningar och intervjuer på amerikanska invandrarverket.
Numera är det ännu knepigare att få Green Card än vad det var 1992. Allt sådant ändrades efter 9/11.
För 33 år sedan idag. Klänningen har jag kvar, den hänger i min garderob. Fast jag har inte använt den en enda gång sedan 18 december 1992.
Jösses vad vi preppade efter den filmen. Med den stora skillnaden att vi inte hade något att dölja.
Here we are, 33 years IN!!!
Bild från Pinterest.
Dude, de senaste dagarna har det varit SÅÅÅ förbannat segt att ladda upp bilder här på bloggen. Inte klokt. Det som vanligtvis tar sekunder kan nu ta flera minuter. ORKA!!
Så ni kan bara föreställa er hur förbannat lång tid det tog att skapa gårdagens inlägg.
Som sagt, i vanliga fall kan jag ladda upp sådär en sex bilder åt gången på någon sekund. Men de senaste dagarna har det börjat sega på rejält.
Har kollat om Blogger har problem med detta, icke.
Har kollat om vår internetleverantör har problem, nope.
Kollat vårt wifi, inga problem.
Fattar inte …
Ni som bloggar på samma plattform, har ni märkt av att det tar längre tid med fotouppläggning?
Och japp, jag har provat med olika browsers på min dator, jag har testat att ladda upp från min iPhone och det är lika segt vad jag än gör.
På tal att om att fota i affärer.
Som jag skrivit tidigare i veckan, att fotografera inne i butiker är inte kul.
Jag känner mig som en spion faktiskt.
Jag är alltid lite beredd på att någon ska komma fram till mig och fråga VAD det är jag håller på med. Vem fotar jag för? Och varför tar jag bilder i deras butik?
Då skulle jag säga något om min blogg etc. Frågan är om de skulle godta det, vem vet.
Nåväl, än har ingen sagt något till mig.
Ni som var med back in the day, minns ni när vi hade som uppgift att plåta den mataffär vi oftast handlade i?
DET var nog det jobbigaste faktiskt, haha.
På den tiden, under Fredagstemats gyllene dagar, var det inte mobiler i våra händer. Nej, vi fick minsann smuggla in våra kameror på matbutiken.
Inga små platta mobiler inte, utan en kamera. DET var jobbigt, ni som var med då ni minns, eller hur?
Jobbigaste temauppgiften ever!! Men inte ens den gången blev jag ifrågasatt och den gången MÄRKTES det minsann vad jag höll på med. Vad vi ALLA höll på med som var med i temat.
Ska se om jag kan länka till det inlägget från tjugohundrakallt.
Jodå, hittade ... HÄR ... men det var visst inte så mycket jag pallade att fota. Helt förståeligt.
* Ripple
Nu kära alla ska ni få ett serietips att ta till hjärtat.
Peter och jag började se serien “Ripple” i helgen. Vi föll direkt.
Denna serie handlar om en liten grupp människor på Manhattan. Det handlar om ödet, eller slumpen, hur man nu ser det.
Hur en liten händelse ger ringar på vattnet för oss människor.
Serien handlar om relationer, sjukdomar, oro, glädje och kärlek.
Det är riktigt fin feelgood, och ni dras in i så till den grad att ni vill knarka den tills alla åtta avsnitt är färdigsedda.
Serien ligger på Netflix. Jag kan lova--ni kommer att älska den.
Gissa vem som har tagit en “red eye” från Los Angeles inatt?
Just det, Karolina anländer denna morgon.
Vi ska hämta henne på Dulles Airport vid 7:30.
Gissa om vi är glada att få hem henne över jul.
Så mysigt.
Mike är kvar i Portland, Oregon och filmar fram till den 23 december. Den dagen åker han hem till New Jersey och är med sin familj över jul.
Karolina behöver vila. Som hon har flängt och jobbat denna höst.
Först med flytten och sedan har hon nyligen (den 5-8 dec) varit på helgvisit i New Jersey, där de unga tu var bröllopsgäster på ännu ett av alla otaliga bröllop de varit på.
Mike for tillbaka till Oregon ganska omgående efteråt. Karolina, å sin sida, for ner till Austin, Texas där hennes företag ordnade julfest.
Därifrån tillbaka till LA, och mindre än en vecka senare styr hon återigen kosan till östkusten, och till föräldrahemmet.
Sedan fortsätter hennes tempo i samma takt under januari med en helgresa till Death Valley. En resa till Miami, Florida väntar i januari likaså där en av hennes allra bästa vänner ska fira sin 30-årsdag.
Som mamma är jag rädd att det blir för mycket.
Jag räknar nästan med att hon ska bli sjuk då hon kommer hit. MÅ jag ha fel!
Men idag kommer hon iallafall. Det bästa är att alla hennes poddare tar jullov från sina podcasts och det betyder att Karolina också har jullov. SÅ BRA!!!
***
Med detta önskar jag alla en riktigt fin torsdag!!
Comments
3 år, helt galet så fort tiden går, hoppas allt är så bra det kan med din mamma.
33 år sedan ni gifte er första gången, tiden går men kärleken består.
Så tråkigt med segheten med bilderna, sånt är inte kul när inte allt fungerar som det brukar. Hoppas det ordnar sig till det bättre snabbt. Jag förstår att det är lite pinsamt att fota, jag brukar fota någon enstaka sak om jag ska jämföra pris när jag handlar på vår lite mindre ICA här i krokarna jämfört med ICA Maxi. Bara det känns lite märkligt att fota så jag förstår det är klart pinsamt att fota mer, men så länge ingen ifrågasätter så är det väl ok.
Ripple ska jag lägga på minnet, låter som en film jag skulle gilla. Vi har sett 3 julfilmer nu och jag gillade dem skarpt även om de är som de är, ha ha.
Mysigt att få hem Karolina över julen, både hon och ni kommer säkert bara att njuta. Våra barn m familjer kommer den 21 och jag längtar så tills dess. Har all mat i stort sett färdig inköpt så då kan man bara ha mysigt. Ska förbereda middagen den 21 och 23 så långt det går, den 22 ska dottern m fam iväg och äta middag med goda vänner i Tyresö, så då blir vi bara 3, sonens flickvän firar med sin familj hela julhelgen, men sen är huset fullt de andra dagarna
Ha en jättefin torsdag säger jag och skickar en stor kram
Hoppas din mamma har det bra.
Så fina julsaker du köpte. Räven är så fin och julgranarna i porslin ger mig inspiration till att köpa någon. Verkligen fint julpynt.
Härligt att Karolina kommer till er över jul. Hennes liv låter roligt hoppas hon orkar det är nog när man är ung som det kan fungera.
Roligt att ni också hade ett vinterbröllop. Vi gifte oss borgerligt den 14 december 1991.
Allt du köpte på Lucketts är jätte fint! Gillar!
Härligt att ha Karolina hemma en längre tid och att hon inte måste jobba. Njuuut…hoppas hon kan varva ner lite. Karolina lever verkligen intensivt och i högt tempo. Och nästa jul är hon gift. Det blir sista julen som ogift. Hur går det förresten med mother of the bride klänningen? Har jag missat något?
Tycker nätet är jätte segt f.n. Trodde det var bara här…
Ha det nu så bra, Annika.
Skickar stora kramar och en extra kram till din mamma.
Lisa