En sista tillbakablick på sommaren som just gått ...




Godmorgon fredag!


Damn, sommaren börjar kännas avslägsen.
Redan.
Tänk vad snabbt det går när vi börjar säga  “i somras” istället för “i sommar”. Nu är det redan “i somras” som gäller.


Jag ser tillbaka på den sommar som gått med ett ett nöjt leende på läpparna.
Ja speciellt den tid jag tillbringade vid de bägge sommarhusen.


EN dag tänker jag vistas vid Ledörsundet från maj och in i oktober.
Sanningen är ju den krassa, jag vill egentligen aldrig resa därifrån. Det spelar liksom ingen roll hur lång tid jag tillbringar där, jag längtar alltid tillbaka och vill aldrig åka därifrån.


Den dagen--och tiden-- kommer då min käre make går i pension.
Jag får hålla mig till tåls ett tag till, men sen ska vi fasiken maxa järnet. Kanske får jag nog då? Kanske. Fast högst troligt, inte. Vi får se.


Jag är så glad och tacksam att mamma och moster gav oss dessa ställen att förvalta.
De, i sin tur, fick dem av sina föräldrar.
Och min mormors pappa (min gammelmorfar) fick marken tilldelad som sommarbetesmark åt korna. Under tiden slåttern ägde rum på hemmagården skulle kor och barn vara på Skären. Så börjar historien med våra sommarhus.
Dessa marker har funnits i familjens ägo sedan 1920-talet. Vi fortsätter förvalta dem med ödmjukhet och lycka.


Från fäbod till sommarstuga.


Eftersom jag tycker att sommaren svunnit lite väl snabbt kastar jag en sista blick över axeln och publicerar detta inlägg.
Det blir det andra, och sista, om min sommar på min favoritplats.


Mest är det en svit i bilder. Tack för att ni hänger med.




 

Hölada som jag fotade på väg hem från affären.  SOMMAR!!!



Jag önskar alla och envar en riktigt fin och trevlig helg var ni än är.

Comments

Yvonne said…
Det är det magiska datumet höstdagjämning som lägger sommaren i malpåse på något konstigt sätt, vi har ju ff varmt men luften är en annan, lite krispigare och både morgnar och kvällar är lite svalare, även om det inte är mycket så både känns och märks det.

Det är ett helt fantastiskt ställe ni har att förvalta, vackert så man nästan tappar andan av dina bilder. Ljuset där är magiskt och tänk om alla människor fick uppleva det ljuset någongång i livet, vore ett minne för livet.

Tack för en jättefin vandring i din sommar, så härligt att vädret var med er också detta år. Förstår du längtar dit hela tiden, skulle jag också göra.

Trevlig helg säger jag och skickar en stor kram
Monnah said…
Vilka underbara bilder! Jag förstår att du trivs där och extra fint är det när man kan hänga med storfamilj som man gillar att vara med. Lyckligtvis har vi också det så, men för många är det väldigt stressigt att hantera storfamiljen under sommaren.

Jag känner sällan att sommaren gått för fort. Sommaren som gick var verkligen smockad, men så brukar det vara. Det är alltid ett, två, tre, sjuttiofem grejer att hinna med under de månader som bjuder på de rätta väderförutsättningarna. Vi pratade ju om förväntningar på sommaren, om de är för höga och hur vi hanterar det... Visst är väl en sommar som 2025 lite extra härlig med det väder som bjöds? Men samtidigt är jag verkligen en vardagsmänniska som njuter mest när sommaren väl är över. Då tar jag med mig allt fint som ligger bakom som en energiboost inför det långa mörkret. Tack för vackra, vackra bilder och en påminnelse om vilken fin sommar vi fick på olika håll. Stor kram och trevlig helg!
Ja tiden går snabbt och stoppa den när man vill går ju inte tyvärr.
Tack för en fin sommarvandring hos dig och jag förstår att du inte vill åka där ifrån.
Kram Carin
Anna i Portugal said…
Så fint att få behålla sommaren lite till, en plats jag förstår du inte vill åka ifrån, så härlig miljö har ni där. Och dina bilder är ju helt ljuvliga, som vanligt. Ha nu en go helg så ses vi på söndag! Kram