Regn och minnet av en riktigt god och fin granne

Godmorgon onsdag!

Ännu en regnig onsdag i min del av världen.

Det är den tredje onsdagen i rad som regnet fullkomligt öser ner över oss. Alltså blir det en dag med broderiet. Det är inte så tokigt förstås.

Men nu är jag mer än redo för sol och värme. Enligt väderkartan återkommer värmen lägligt den första juni. Lagom till dess att sommaren börjar på riktigt.

Jag är rätt trött på alla som siar över sommarvädret. När stämmer sånt, egentligen? Och hur kan man förutspå vädret för en hel sommar redan i april? 

Lika lite funkar det som när meteorologerna har sin “winter forecast” i mitten av november. Nej, det blir vad det blir.

För något år sedan, kanske 2023? spåddes det bli en sommar, likt 2018, i Norden.

Alla förväntade sig något grymt (grymt kan läsas som man själv vill i detta fall, haha). Vi stålsatte oss med fläktar och var beredda på värmebölja av rang. Det bidde inget sånt, nej. Det blev istället regn, gråväder och hyfsat kylslaget.

Här i The Mid-Atlantic kan man bara räkna med att sommaren blir het och mycket fuktig. Dock, det kan ju regna lite för mycket ibland. Men vädret, på det stora taget, är ändå mer förutsägbart än vädret i Norden. Du vet, helt enkelt, att det blir en lång och het sommar.

Och nej, jag önskar absolut inte temperaturer på över 30 grader när jag är i Norden. Det är bara jobbigt.

Faktum är att allt som går över 25 grader är jobbigt där. Man kommer inte undan någonstans, det finns ingen AC att fly in i.

Isåfall har jag hellre 20-23 grader, det är lagom värme. I det här fallet är jag mycket lagom. I andra fall är jag det inte, hehe.

Nätterna, om det blir för varmt, är vidriga. Ja då blir det att ha en fläkt vid sängen. Ett absolut måste.

Så visst, vi får se vad sommarvädret för med sig iår.

Men regn denna vecka i Yours Truly’s värld.

Ja naturen är så grön, lummig och välmående.

***

Ett dödsbud kom i söndags.

En god granne har dött.

Det känns så konstigt. SÅ konstigt.

Den goda grannen bodde här redan när vi flyttade in i augusti år 2000. Hon var en av de allra första jag träffade då vi kom hit. Det är även hon, jag kan lika gärna skriva hennes namn—Marty, som haft alla nyårsfester i grannskapet. 

Marty älskade att vara värdinna för dem. Peter stod för spellistan (en gedigen danslista finns på Spotify för ändamålet) och vi roade oss kungligt hos Marty varenda nyårsafton.

Marty ville alltid att vi skulle sitta under hennes körsbärsträd på våren när det blommade som vackrast.  Vi brukade sitta där och dricka vin och äta något gott. Vi var flera grannar som slöt upp.

Marty kom på nästan varenda fest Peter och jag har varit värdar för genom åren, och det är många. Alltid var hon på gott humör.

 

Martys körsbärsträd.

De senaste åren har jag placerat hennes morgontidning utanför dörren.

Vårt tidningsbud brukar slänga tidningarna lite som hon vill, ibland ligger de i någon buske, ibland flera meter från huset. Marty har haft ont i sina knän och jag ville inte att hon skulle gå långt för att hämta tidningen.

Under pandemin handlade jag åt henne då och då. Hon var alltid lika tacksam.

Nu i år har både jag och min granne, Ingrid, kollat till Marty då och då. Ja speciellt under april månad. Jag brukade gå dit på morgonen (eftersom jag är så morgonpigg) och Ingrid på eftermiddagen och kvällen. Marty själv var sängliggande då. Vi har även turats om att köra henne till olika läkarbesök då Marty själv tyckt att hon mått för illa för att köra.

 

När Marty var i Stockholm för något år sedan skrev jag en lista på vad hon skulle se och hitta på när hon (och fem av hennes väninnor) var där.

Marty älskade öl, och hon ville veta vad hon skulle beställa för svenska sorter då hon var i Stockholm. Av alla städer de besökte under sin resa i Norden älskade Marty Stockholm mest, och det gladde mig SÅ! 

Marty levde livet till max.

Hon var lärare på högstadiet under hela sitt yrkesverksamma liv. Efter pensionen, hon gick i pension vid 62 års ålder, reste hon över hela USA med sin Subaru. Hon, bilen och tältet.

Marty besökte så gott som samtliga nationalparker i både USA och Canada. Hon var i Europa titt som tätt. Hon bodde i Tyskland ett par år på 80-talet och undervisade i engelska.  Många gånger berättade hon dråpliga historier om när hon runt somrarna 1970 kajkade runt i en gammal ombyggd folkabuss i Italien, Österrike, Schweiz och Tyskland.

Efter pensionen for hon återigen tillbaka till Europa och kuskade runt med vänner runt hela kontinenten, denna gång under mer bekväma former.

Med åren började hon bege sig ut på  kryssningar allt mer.  Hon kryssade i Alaska, Karibien och  Medelhavet. Hon levde livet, och hennes resor var hennes allt. Ibland drog hon solo, och andra gånger med vänner.

Marty bodde ensam i ett områdets allra trevligaste hus, hon lät renovera sitt kök, sina badrum och hon byggde ett däck som hon älskade att sitta på.

 

Goda grannar på vingård, jag, Marty, Ingrid och Sara.

Marty blev 77 år. Hon borde ha fått leva i minst 15 år till.

Det blev en tarminfektion som tog hennes liv. Inte den cancer hon behandlades för, cancern hölls under god kontroll. Istället blev det en bakterie som till slut stoppade henne.

Jag ser hennes hus från mina fönster på framsidan.

Det är så ofantligt konstigt att hon inte längre finns.

Jag kommer aldrig mer att se Marty gå upp till sitt hus, eller se henne påta i trädgården, eller se henne sitta under sitt älskade körsbärsträd i kvällssolen. Inga fler fester med Marty som alltid ville ha roligt. Marty, som alltid gladdes så över min utebelysning på julen. Hon såg den perfekt från sitt kök.

Marty som alltid hade en ny resa på lut. I juni skulle ännu en kryssning äga rum, nu får den lägga ut utan henne.

 

Med grannar under det kära körsbärsträdet i april för några år sedan.

Snart är det begravning.

Och trots att Marty inte hade någon egen familj så kommer det att komma massor med människor till den begravningen.

Sedan ska hon jordfästas i Iowa, därifrån hon en gång flyttade. Nu ska hon tillbaka och få sin sista vila i samma grav som föräldrarna.

Marty, jag SAKNAR dig!!!

***

Ja, kära läsare, nu fick ni ta del av Martys liv också.

En fin onsdag önskas.