* Minnas
Tack till er som skrev kommentarer igår på mitt inlägg om hur det var när corona och covid bröt in i allas våra liv.
Somligt hade jag glömt bort, men blev påmind om tack vare det ni skrev.
Jag tycker att pandemin känns både långt borta och nära.
Jag kommer ihåg hur vi sa att det var tur att vi gick mot vår och sommar, och inte mot höst och vinter.
Inte anade vi väl då att det skulle vara (nästan) lika illa under den höst och vinter som tog vid.
* Igår …
… ja då fyllde jag hela 59 år.
Mitt sista år som 50-something har börjat. Det är faktiskt en ganska konstig känsla.
Jag har aldrig haft åldersnoja, men nu börjar det nog kännas lite.
Peter fyller 60 i april, jag nästa år.
DET känns underligt.
Vi kan väl knappats ens kalla oss medelålders längre? Eller kan vi det?
Läste någonstans någon gång att man är medelålders tills man fyller 62. Efter det går man in i en yngre ålderdom.
Jodå, jag ser ålderstrappan framför mig, haha.
Krokigare och krokigare och skröpligare och skröpligare för varje nedgående trappsteg.
Bild från Kurbits och Hantverk.
Men, att vara 60 idag är inte som det var en gång.
Det är alla snygga, fräscha och pigga 60-somethings levande bevis på.
Sådant är mycket uppiggande.
* På tal om det …
Tanten, ni vet av den sorten vi alltid såg förr. Ni vet hon med kappa, handväska, fotriktiga skor, sjalett runt halsen, handskar och liten hatt, hon finns inte mer.
Förr såg man henne överallt, hon var en självklar del av gatubilden. Lika given som det konditori hon och hennes väninnor drack kaffe och åt bakelser på. Alla tanter liknande varandra. De körde exakt samma stil.
På den tiden blev man tant (av detta slag) ganska tidigt. Ja, man kunde säkert anses som tant redan runt 45 årsålder.
Tror det var väldigt få tanter då som inte inrättade sig i de leden.
Idag är alla “tanter” helt annorlunda. De klär sig som de själva vill, allt funkar.
Håret behöver inte vara permanentat, kort och upplagt på spolar.
Idag gör alla tanter som de vill, har vilken frisyr de vill, klär sig i det som passar just dem.
Smink? går jättebra.
Somliga färgar sina hår långt upp i åren, andra bestämmer sig för att bli gråhåriga så fort de kan.
Vissa av oss har långt hår, medan andra klipper det i en tuff frisyr.
Skulle jag idag vara vit eller gråhårig skulle jag lätt kunna gå den vägen. Men jag har en konstig salt och peppar-färg som jag än så länge täcker med slingor (som kostar en halv förmögenhet att göra på salong). Jag kommer att fortsätta det spåret ett tag till, men en dag ska jag sluta.
Jag kommer själv att veta när den dagen är kommen.
En kompis till mina föräldrar sa en gång till mig, sluta aldrig gå i högklackade skor. Den dagen du slutar med det kommer du aldrig att börja igen.
Det är sant, men jag har dragit ner på riktigt höga klackar. Får för ont i fötterna av dem, men helt har jag inte slutat. Ska jag vara fin då åker klackar på.
Fast när jag var ung kunde jag gå i högklackat jämt. Jämt. Faktiskt till och med när jag skulle gå långt.
Those were the days.
* Här och nu
Det märks att våren är senare än den varit på åratal in my neck of the woods.
Jag letar efter de vanliga vårtecknen varje gång jag är ute. Ännu har inga tidiga prunusar dykt upp, knappt det finns påsk och pingstliljor, även om de börjat komma nu.
Men snart, snart snart!! Ingen panik heller, för den delen. Det får dröja ett tag till, det gör ingenting.
Då det kommer, ja då kommer det!
Här är några foton jag tagit i veckan.
***
Med detta önskar jag alla en fin torsdag!
Comments
* Stort grattis i efterskott! Hoppas att du hade en bra födelsedag! :-) Det där med medelålders, ja, hur länge är man det? Helt klart är i alla fall att medelålders år 2025 är något annat än medelålders 1975 - man är medelålders längre nu, tycker jag.
* Lite kul det där med högklackade skor. Själv har jag inte ens börjat, haha. Har aldrig klarat det, och inte riktigt velat heller. Däremot hade jag platåskor när jag gick i högstadiet. De var också en viss konst att gå i, haha.
Visst är det annorlunda och mycket friare för äldre idag än tidigare. Dessvärre tycker jag dock att det finns många fördomar om äldre, framförallt när det gäller teknik. Det kontantlösa samhället framställs som ett så stort problem, det tjatas om hur svårt de har för teknik, för bank-ID och så vidare. Många äldre framställs också som så svaga, det ifrågasätts att framförallt ensamma kvinnor (och för den delen män) verkligen ska bo kvar i sina villor och sägs att de borde flytta till något mer lättskött. (Gärna med tillägget att de ju då får mer tid till barnbarnen...)
* Fina foton från Reston! Även om våren är sen så syns det att det inte är vinter längre. Ljuset är verkligen helt underbart!
Tanten, ja det var tider det, vore nästan lite kul att träffa på ett gäng sådana som de var förr. Idag är det ju svårt att se om de är 60 eller 70 år. Jag som är 70+ har faktiskt bara fått lite gråa "polisonger" och det klipper jag bort mellan frisörbesöken. Jag har alltid varit mörkblond men med åren blir botten bara mörkare och mörkare, ljusa slingor gör jag alltid, ca var 6:e vecka. Har en jätteduktig finsk tjej här i Spanien jag går hos, här kostar det 65 Euro med klippning, slingor och blåsa och göra det fint, hemma säkert det dubbla. Slingor är också bra då jag har tunt och många hårstrån, man får lite stadga i håret med slingorna,
Högklackat har jag aldrig gått i, bara med normalklack och nu bara med liten klack för att stå stadig på jorden, ha, ha.
Våren, ja hemma verkar den ha tagit en paus om man får tro väderleksrapporterna, här får jag ingen riktig vårkänsla då allt är grönt året om. Det man märker är att vårt apelsinträd och citronträd är full i blomknoppar som förhoppningsvis slår ut innan vi åker hem, för den doften är helt underbar.
Fantastiska bilder och visst ser man vår i luften hos dig och det härliga vårljuset. Ha en fin torsdag säger jag och skickar en stor kram
KRAMAR till Dig! Anna
Kram
Min man fyller 60 nu och det är verkligen konstigt när man ser siffran, vad hände liksom? Själv fyller jag 54 nästa gång och ja, vad ska man säga, det är som det är, haha :D Jag är naturligtvis tacksam över att vara här och dessutom frisk, och det är där jag lägger mitt fokus ;)
Men stort grattis igen <3!! Kramar!!
Vilka underbara bilder du tagit! Tack för dessa promenadstunder. Själv försöker jag fortfarande hantera den där hälsporren. Får väl bara acceptera att den är där.
Jag är inte helt nöjd med hur mitt hår grånar, men det är okej. Orkade inte hålla på med utväxten längre! Det känns befriande på ett sätt, samtidigt som jag ser andra vara så snygga i håret. Jaja, something’s gotta give… igen, grattis och må det kommande året bjuda på mer sång, kärlek och äventyr än oro. ❤️🙏🏼 Kram!