Sjunde resebrevet. Det om Bryce Canyon.




Godmorgon alla novembermänniskor!


Resebreven fortsätter ett litet tag till.
För mig är det som att återuppleva den underbara resan då jag skriver om den.
Givetvis hoppas jag att du som läser ska finna det intressant likaså.


  ***


Ännu en dag i underbara Utah!
Har jag sagt att jag är galet kär i den staten? Jo det har jag. Men jag är kär i nästan varenda stat som ligger i, och väster, om The Rocky Mountains. Så är det. 
Jag har några stater kvar att besöka i den delen av USA, Wyoming, Montana och Idaho. Men det tar vi med tiden, Peter och jag. Dessa stater ska ses, och jag vet redan nu att jag kommer att älska dem.


Men nu denna morgon for vi på motsatt håll från Zion.
Vi for mot Bryce Canyon, som ju såklart också ligger i Utah. Det var en vacker väg vi färdades på.
Men tjaa, vad kan jag säga? De allra flesta landsvägar i denna del av landet är vackra. Det tog ungefär 90 minuter att köra från vårt ranchhus till Bryce Canyon National Park


Bryce Canyon är också en högst imponerande park.
Kommer du till Utah så måste du besöka den. Den är känd för sina röda och vita klippor, de stenstoder som kallas för hoodoos och den enorma kanjonen.
Frågan är, hur många imponerande kanjoner finns i denna del av USA? MÅNGA!!


Då vi kom fram till parken hoppade vi ur bilen och begav oss ut.
Vi var duktigt påklädda eftersom tempen bara visade på 3 grader. Dock, solen stekte ner så vi började skala av oss plaggen ganska så snart efter ankomst.


Men den är så vacker att det faktiskt inte går att fatta att det är sant. Kanjonen ligger under en, hela tiden. Ska man vandra, ja då går man NER, inte upp. Hela världen svindlar under mig. Jag har svårare att börja med att vandra ner än tvärtom. Vet inte om det beror på att jag då ser de svindlande höjderna så väl.


Jag försökte, men fick sådan yrsel och svindel att det bara var att gå upp igen. Vilket handikapp det är. Jag hatar att jag har det på det här sättet. Men det är något jag bara får tugga i mig.


Istället gick jag på leder ovanför kanjonen och det funkade också bra.

På ett sätt ännu mer fascinerande än Grand Canyon. Dessa hoodos är så unika, och så coola.
Bryce är enormt stort. Då vi ätit lunch tog vi en tur med bilen genom parken. Det finns massor, massor med ställen att parkera på då man besöker denna plats, massor med leder och en uppsjö av utsiktsplatser där man kan stanna med bilen. Jag vill tillbaka till Bryce. Jag vill upptäcka mer av denna underbart fina  plats.



 





Då vi var på väg hem stannade vi och köpte en grillad kyckling och sallad.
Det blev vårt middagsmål denna dag. Sedan fick vi packa ihop alla våra värdsliga ting ännu en gång.
Följande dag skulle vi lämna Utah. SORGLIGT!
Men mer om det i nästa resebrev.



 

Peter och Keith köpte öl som var perfekt för tillfället.


***



Jag önskar dig en fin Allhelgonahelg.
November är det, hos mig är det märklig högsommarvärme. HÖGST onormalt.  Jag är ganska less på det nu och längtar efter en radda dagar med kyligare väder. Det är även så torrt att det dammar i backen. Jag har inte sett en regndroppe på långt över en månad. Jag har knappt sett moln på lika länge. Vi lär gå en mild vinter till mötes, det är ett så kallat La Nina år. Jaja, vi år se vad det blir, men jag är redo för lite gråväder snart. HA, jag vet, det låter helknäppt men det är sant.
SÅ. LESS. PÅ. VÄRME.


HA det bäst nu!!

Comments

Dr Jo said…
Åh vilket äventyr, och vilka häftiga hoodoos! Man kan ju se att det varit vatten/hav där för x antal miljoner år sedan men va häftigt att det kan bli sådana formationer. Så vackra. Kan tänka mig att man känner sig lite liten när man står där. Förstår dock att man inte kan ha staket där då marken är så porös. Rolig bild med trädets rötter :D Finns det någon mat som är typisk för det området? Jobbigt med så varmt väder, man vill ju ha kallt på hösten och vintern. Hoppas det kommer i kapp något. Ser fram emot allt julpynt och mys som kommer komma i bloggen framöver :) Kramar Johanna
Yvonne said…
Sååå häftigt landskap att vandra i, förstår att ni var lyriska över vandringen. Räcken borde helt klart vara självklart, tror iofs inte jag skulle fixa höjderna ändå. Förstår att man inte kan ha räcken överallt, men bra skulle det vara.

Tänk så mycket vackert det finns på vår jord.

Ha en jättefin helg säger jag från vår del av Spanien som klarat oss helt från översvämningar, bara 17 mil norrut, i Valencia, har de drabbats fruktansvärt mycket 😥. Kramar 🥰
Sara i Barcelona said…
Så häftigt Annika! Klippformationerna är alla som egna konstverk och färgerna är så varma och inbjudande.
Haha, förstår precis när du säger det där om värme, när jag bodde i Sverige hade jag nog aldrig kunnat tro att jag skulle tröttna på värme, men se det kunde jag minsann :D Var så lycklig när jag åkte till Sverige och hade frisk, kylig höstluft istället för kvav, klibbig värme... allt är relativt verkligen. Idag har vi 23 gr och sol här i Bcn efter massor av regn, storm och åska, det är ändå mysigt tycker jag :) Men varmare vill jag absolut inte ha nu, haha. Men ja, som någon skrev här ovan, i Valencia har det ju varit fruktansvärt och katastrofalt verkligen, och då känns det som att vi här inte ska klaga på nån typ av väder i jämförelse... :/ Stor kram och njut av din fredag!
Elisabeth said…
Det är ALLTID lika intressant och givande att läsa dina resebrev!

Återigen: magnifik och spännande natur! Kan dock tänka mig att du drabbades av svindel... För nog hade det varit bra med lite räcken här och var. Trädets rötter är imponerande. Prata om att det har gjort sitt bästa utifrån förutsättningarna.
Annika said…
Dr Jo: Eller HUR!! OCH ja, jag får ju känsla av raukar då jag ser dem. SÅ coolt altså. Jaa, så liten när man är där. Och så mäktigt. Vi är här en bråkdel av universum. De här stoderna har stått och stått. OCH kommer, förhoppningsvis, att stå lika länge till. På vissa platser fanns staket, så jag vet inte ... men det går säkert inte att hägna in allt, just som du säger, marken för porös. Typsik mat för området skulle jag säga är sådan där westernmat, som chili. Jag åt just chili, gjord på det som kallar för elk. Inte älg, men ett snäpp mindre än älgen. Den var god. USCH ja, du anar inte så less jag är på värmen. Börjar kännas äckligt. Vi hade ju fina kallare dagar ett tag, men så kommer detta tillbaka. Ogillar. HA nu en fin och bra helg. Stora kramar från mig!!
Annika said…
Yvonne: SÅÅÅ fint där. Tycker nästan det klår Grand Canyon. Höjderna är sååå läskiga. Alltså verkligen . Bara av att gå på den vägen där fick mig att svaja. Ibland var det räcken, ibland inte. Jaa, tänk att det finns sådana här platser, helt underbart.

SÅ glad att ni klarat er i den vidriga stormen. Läst att just Valencia drabbats sååå hårt. Vädret alltså. SÅ läskigt det kan bli, känns som det blir allt mer dramatiskt.

Kramar till dig och ha en fin helg.
Anonymous said…
Breathtaking! Dit vill jag…nu…hehe…Så kul med dina resbrev, Annika. Tack för att vi får följa med! Vi är lediga här idag. Skönt. Omkring 15C och sol. Perfekt höstväder.
Kram, Lisa
Annika said…
Sara: Visst är det SÅ läckert!! SÅ coola hoodoos och de är som konstverk. OCH de finns där, mil efter mil efter mil.
Jaaa, joooo nog kan man lessna på värme. BRUTALT less. Nej det är nog mkt svårt att förställa sig om man bor i Sverige. Men det är bara så feeeel med 28 grader i slutet av okt. OCH 25 idag, den 1 nov. NEEEEJ jag vill inte.

SÅÅÅ sant, Valencia så drabbat av den storm som drog in där. OBEHAGLIGT till max. Så jag fattar så vad du menar. men begriper också att 23 är absolut max vad du vill ha. Massor med kramar till dig, fina Sara. Trevlig helg!!
Annika said…
Elisabeth: TACK tack tack för att du tycker det. Det värmer. Visst är naturen sååå häftig där. OCH svindel ja, man knallar ju bara upp till kanjonen och plötsligt finns det bara ett stort hål i marken, haha. Trädet ja, det har minsann gjort vad det kunnat, haha. TREVLIG helg!!!!
Annika said…
Lisa: TACK Lisa, såååå glad att du gillar dem. DET värmer!! TACK för att du hänger med. ÅÅÅ så skönt med ledigt. Allhelgonaledigt, visst? NJUT av din perfekta höst. Jag vill också ha 15 grader, men vi får 25 idag enligt appen. Blir säkert 26-27- LESS!! Kramar och trevlig helg!!
Det är helt otroligt så vackert det är.
Förstår att du blir frustrerad när du inte kan gå vart som helst när du så gärna vill det.
Här har vi blåsigt idag och även lite regn.
Önskar dig en fin helg.
Kram Carin
bettan said…
Svårt att hitta ord för allt i detta magnifika landskap. Jag är verkligen helt betagen. Värdesätter dina foton och reseskildringar mer än du kan förstå.
Svårt att se sig mätt på allt det vackra. Fick svindel vid några tillfällen via dina bilder, jag vet att verkligheten är nåt annat.
Staket, ja jag vet inte riktigt? De där mäktiga, ointagbara, råa vyerna skulle kanske om inte förminskas, men invaderade på nåt vis?

Fin helg önskar jag dig/er.
KRAMAR!!
Cari said…
Tack för dina fantastiska bilder. Där har jag inte varit. Så stort tack för tipset. Måste tillbaka till sydvästra USA.
BP said…
Återigen - helt otroliga vyer. Dessa hoodoos ser ut som hus/kyrkor/palats. Take your pick! Har nog aldrig sett nåt liknande. Moder Natur är en fantastisk byggmästare och konstnär.
Googlade ordet "hoodoo" och såg att det betyder att förhäxa. Jo, det kan jag nästan hålla med om;-)
Anna i Portugal said…
Det här är min favorit hittills! Vilka vyer och vilka former, mönster och färger. Åh jag blir alldeles tagen. Tack snälla för att du verkligen öser ut bilder, så jag kan gotta mig ordentligt. Goa kramar från lite regn, kallt och grått Portugal :) Men snart kommer solen igen, vilket jag längtar efter.
Channal said…
WOW WOW WOW Annika!!! Vikla vidunderliga vyer... LOVE IT!! Dina bilder känns i magen... otroligt! Hoppas jag får uppleva dessa vyer en dag... att vara där på riktigt måste vara en dröm!

Strax "På spåret"! KRAM till dig! Anna
Monet said…
Helt fantastisk! Så underbart att få bo i detta enormt stora och varierande land där det finns så mycket fascinerande att upptäcka! Ni måste verkligen ha gjort er research väl och planerat detta i detalj - det verkar så välgenomtänkt? Förstår att detta lämnar spår för resten av livet! (Skriver detta från min sjuksäng och vill bara tillägga att jag gratulerar er till er bältrosvaccination! Jag har fått det för tre dagar sedan - eftersom jag vet hur det yttrar sig var jag snabb på att få antivirusbehandling som i viss mån kan förhindra spridning och dämpa symptom - men säger som alla andra: en helvetisk åkomma med smärtor och sjukdomskänsla man inte trodde var möjligt! En vecka före eget stort jubileumsmingel för familj och vänner dessutom. Säger det inte för att beklaga mig men för att igen understryka vikten av vaccination trots att det är så dyrt. Önskar verkligen vi hade gjort det!) Kram från ett soligt men blåsigt Svalnäs!
Annika said…
Carin; Visst är det bara så majestätiskt vackert. OCH ja, jag är så ledsen på mig själv att jag inte grejar de vackra vandringarna när det stupar. Det är sååå mkt jag missar. Blåst och regn ja. Snart dags att vända söderut för er igen. Kramar och ha en fin helg!
Annika said…
Bettan: Visst är det så, det är svårt at beskriva det även för mig som varit där. Det är som att det är svårt att hitta orden. OCH BETTAN, tack för dina fina ord som både värmer och sporrar mig. TACK! Ja denna plats triggar verkligen svindel, det gör den. Sådana stup och så stort. Nej visst är det ju så, staket skulle förta mkt av naturupplevelsen , men de skulle hjälpa mig massor, aha. Du har helt rätt i din analys. Helt rätt. Vissa ställen fanns det räcken vid, men det mesta är utan. Kramar i massor och en önskan om en fortsatt fin helg!!!
Annika said…
Cari: Du måste återvända! Denna plats är värd så många besök. OCH sen måste nu ju vandra The Narrow i Zion. Södra Utah har fem nationalparker som kallas the BIG five, Zion, Bryce, Arches, Canyonlands och Capitol Reef. Så vi har tre kvar av dem att upptäcka. Underbara plats i världen. SÅ glad att jag kan tipsa dig.
Annika said…
BP: ja denna del av USA förnekar sig ICKE!! SÅ storslagen och det ena fina efter det andra. Moder natur är en byggmästare och konstnär av rang. Just det, förhäxa ... tycker också det stämmer :-) Trevlig helg!
Annika said…
Anna: ÅÅÅ är det det? Ja denna park är helt betagande mäktig. OCH med dess färger och hoodoos. TACK Anna, dina ord värmer mig. Massor med kramar från ett 8-gradigt Reston denna morgon, men det ska bli 18. Solen skiner nog över dig nu!
Annika said…
Anna: Så är det, otroligt mäktigt och coolt och allting. Roligt om bilderna känns, tack vad roligt!! HOPPAS ni åker hit till denna plats i USA. Södra Utah, norra Arizona IMPAR!!! Hörde att DC var med i PÅ Spåret, kul!!! Kramar och ha en fortsatt fin helg!
Annika said…
Monet: TACK!! ja USA har verkligen ALL natur och lite till. På vissa håll är ju naturen nästan som på en annan planet. Yes, det är mkt planerat när vi ger oss av. Vi vet exakt vart vi ska, vilken dag vi ska dit etc. Min make är MASTER PLANNER number one!! Mkt tacksam för det. OOOO nej Monet, fick du sådana reaktioner av sprutan, och det var första? Jag hoppas verkligen att det blir lättare vid andra sprutan. OCH att du känner sig bättre SNARAST. Det är väl väldigt olika hur man reagerar, kan inte minnas att vi blev så dåliga. Men allmän sjukdomskänsla hade vi säkert, minns så dåligt. Det var nästan ett år sen. Jo jag vet att sprutorna är dyra, men såååå värt det. Som du ju säger. Försäkringen täckte våra, tacksam för det. Iallafall, MÅ du vara pigg och frisk inför jubileumsminglet. Stora krya-kramar från mig!
Monet said…
Åh, nej jag uttryckte mig kanske fel! Jag har FÅTT bältros och är illa sjuk - ångrar att jag otroligt att hag inte kostat på mig vaccinering. Det är en djävulssjukdom som man inte önskar någon. Gå och vaccinera er alla!
Annika said…
Monet: Nej NEJ!! MÅTTE du må bättre snarast. MÅ det vika hädan. USCH vad jag tycker synd om dig. Min mormor hade det en gång, jag vet hur vidrigt det är. Hennes gick över hyfsat fort. Jag hoppas verkligen att det är detsamma för dig. Må din man slippa, just nu minns jag inte om det är smittsamt, eller inte. Måste googla. Jag tycker såååååå synd om dig. Kram och KRYA!!!!
Makalösa vyer! Så coolt och vilka höstlandskap. Nu har jag lärt mig något nytt. Hade ingen aning om att de där naturskulpturerna kallas för Hoodoos. Jag har varit i Grand Canyon men aldrig i Bryce Canyon, men min dotter var där med sin pappa sist hon var i USA. Det finns så enormt mycket fint att se och uppleva i USA. Livet räcker nästan inte till kan jag känna ibland.
Ha det gott.
Kramen,
Anneli
Jag hittar inte ord alls för det här makalöst vackra fina, snudd på overkliga. Är glad att du visar det med så fina foton...det känns som att vara med på kanterna. Njutbart i kubik!
Tack Annika, vilken resa ni gjorde!
Kram
Annika said…
Anneli: TACK!! Visst är det bara så coolt. Denna resa var den bästa av de bästa. Älskade den. Hoodoos ja, visst är de så speciella. ÅÅÅ Anneli, nästa gång du är i US så besök dessa parker. Håller med, livet räcker inte till. KRAMAR!!!
Annika said…
Karin; ÅÅÅ tack, men så är det .. overklig natur och majestätiskt att det inte är klokt. TACK för dina fina ord. TACK Karin för att du hänger med via resebreven. KRAMAR!!
Hannas krypin said…
Wow, vilket häftigt landskap att vandra i! Fascinerande hur naturen kan forma dessa hoodoos. Makalöst vackert! Jobbigt med din svindel. Jag har också problem med höjder och kan inte ens gå ut på däck på Gotlandsfärjan utan att bli både yr och illamående.
Annika said…
Hanna: JA!! SÅÅÅÅ läckert och underbart. Hoodoos är verkligen speciella. Ja jag har sådan svindel att det inte är klokt. Visst är det ett handikapp, ja du vet ju.