Några tankar från mig.




Hej vänner!


Tänkte att jag skulle knåpa ihop ett inlägg idag.


Det är en del som har hänt som inte är så roligt eller upplyftande. 
Det är tvärtom, asjobbigt och osäkert.


Jag ska inte tala i gåtor. Min mamma mår inte så bra, vi vet inte riktigt vad det är som har hänt. Men hon ligger på sjukhus. I dagsläget vet jag inte om jag måste åka till Sverige eller inte. Det får tiden utvisa. Men just nu är det väldigt mycket “touch and go”.
Så mycket mer än så här säger jag inte om dagsläget. Men nu vet ni lite iallafall.


Det är ganska skönt för mig att skriva här också.
Så nog ska jag fortsätta att blogga enligt mitt vanliga schema, tisdag till fredag. Om något annat händer så kommer du att märka det.


Jag är iallafall klar med mitt broderi. Det är det jag suttit med dessa dagar.  Nu har jag avslutat det. Jag är nybörjare vad gäller broderande, det vet ni. Men, jag tycker ju att det är så roligt.
Jag har fått lära mig en massa stygn jag aldrig förr tagit mig an. Franska knutar, till exempel--WHAT a pain.
Tackar grundkursen i broderi jag tog plus YouTube för allt jag lärt mig. Det har varit så kul!



 

Det här är det broderi jag jobbat med sedan i början av oktober.


Nu har jag ett nytt broderi på gång.
Ett mycket svårare, visserligen bara korsstygn och halva korstygn, men ett där jag måste räkna hela tiden. Ni vet. Så här.


 

Det var i skolan jag senast broderade på det här sättet, att räkna stygn.  Nu så ...



Just det, det blir en utmaning.
Denna gång på aidaväv också. Det förra var på broderiduk. Gillade det. Minns ju aidaväven från förr. Det var på sådan vi broderade i skolan.
Hur som helst, just nu är jag glad både för handarbete och att jag har min blogg. Och er!!! Inte minst DU som läser här och skriver i fältet. Tack för det. Det känns fint för mig.



 

Jag har märkt ut mitten med denna tråd.  TUR att jag iallafall kan se där mitten är, det ser lite vanskligt ut på fotot, haha


Igår eftermiddag var jag hos min frisör.
Jag har inte varit där sedan maj!
Mitt hår var bedrövligt när jag gick dit. Långt, trist och bara blä. Det känns som om mitt hår gått in i en depression! Är det också något som händer efter klimakteriet? Att håret förlorar det fall och den volym det en gång hade?
Att håret blir tunnare med åren är givet, men att det blir så rakt och tråkigt är ju ASTRIST! Rätt nytt också, noterade detta nya förfall i början av hösten.
Nåväl, när jag skriver det här vet jag inte hur det kommer att se ut efter mitt besök. Men min frisör Laura kommer att få klippa upp, klippa av och göra slingor. Rädda det som räddas kan, Laura! Ack ja. Men det är en värdslig liten sak. En väldigt värdslig sak. Vad är väl ett tråkigt hår i långa loppet?


Och så har vi börjat se på julfilmer. Jag har kommit på att jag gillar de filmer från Hallmark som ligger på Netflix.
Jag VET, cheesy deluxe. Men jag gillar dem ändå. Det märks att Hallmark fått högre budget. De filmar “on location” och inte på någon “sound stage” i Hollywood med fejksnö och annat. HA!
Det kanske också är ett ålderstecken, att börja gillar Hallmarks julfilmer. HAHA.
En julfilm ska vara cheesy, det hör till. Man fattar direkt hur manusförfattaren tänkt. Ibland känns det som det är en själv som skrivit det, fniss. Som sagt, julfilmer som är töntiga hör till. De Hallmarkfilmer jag sett hittills på Netflix är:
* Christmas Island.
* A Biltmore Christmas.
* Miracle in Bethlehem, PA (de kristna undertonerna där var lite väl in your face)
* Christmas in Notting Hill


Jag kommer att beta av samtliga tio Hallmarkfilmer på Netflix innan säsongen är över. 
Det är ganska så skönt att bara slå sig ner framför en sån här film när kvällen faller.
Peter? Han har inget emot dem heller, för jo vi tittar tillsammans. OCH gör narr av dem, så råder julfilmslagen. Och nej, jag har inte The Hallmark Channel som strömning. Men glad att Netflix köper in några av deras filmer.


Ja hörni, så här är läget nu.
Jag kommer att fortsätta med resebrev och annat framöver. Julbutiker ska jag också visa, lovar! Julbutiker hör till denna tid på året här på bloggen. So stay tuned.


Med detta önskar jag dig en fin torsdag.

Comments

Anonymous said…
Hoppas det löser sig med mamma och att hon tillfrisknar snabbt. I vår ålder så är våra föräldrar gamla och att ta sig tillbaka efter sjukdom för dem är väl som att klättra uppför hela tiden. Deras kroppar är äldre , mer slitna och det tar tid. Men med lite tålamod och ett litet steg i taget så brukar det gå bra, bara viljan finns ❤️.
Lena
Yvonne said…
Hoppas din kära mamma repar sig snabbt, om hon är på sjukhuset är det ju bästa stället att vara på om man är sjuk. Förstår det är oroligt när du är så långt ifrån, men det ordnar sig säkert.

Jättefint broderi du gjort, jag blir riktigt sugen att börja igen när jag ser så fint det kan bli. Broderade väldigt mycket när jag var ung, men har inte gjort det sedan dess. Har kvar massor av både dukar och julbonader som jag (tyvärr) har i gömmorna och som aldrig tas fram längre.

Hoppas din frisör lyckades göra ditt hår fint igen och att du är nöjd. Jag kom nog aldrig i klimakteriet, eller så blev det väldigt lättsamt så det inte märktes.

Hm, en julfilm vore nog kul att titta på, tack för tipset. Vi har börjat med en serie på Netflix som heter The Resident, en sjukhusserie, riktigt bra, så snart skulle vi både kunna operera och jobba på Akuten, hi hi.

Hoppas du får en fin torsdag och att allt ordnar upp sig till det bästa med din kära mor. Skickar ett stort lass styrkekramar
Cari said…
Så tråkigt att din mamma är dålig. Hoppas hon får bra hjälp på sjukhuset och att hon kan komma hem snart.

Så fint broderi du gjort. Verkligen härlig julstämning. Och lycka till med korsstygnen. Det är det enda jag broderat. Räkna och sy. Tror du klarar det galant. Inte lika svårt som alla de olika stygn du sytt nu.
Anna i Portugal said…
*kramar om*
Jag är glad du fortsätter blogga, jag tror också det är bra att återgå till sitt vanliga trots att världen gungar.
Jättefint broderi! Korsstygn har jag broderat så mycket, blir lite sugen igen faktiskt nu när jag ser det du gör. Kanske ska köpa mig ett kit med julmotiv.
Jag älskar också att se cheesy julfilmer. Roger med. Vi gör precis som ni, och självklart gör vi narr av dem. Och precis som du säger så vet vi direkt hur det ska sluta.
Vi har sett två hittills, minns inte den första, men häromdagen såg vi "Meet me next Christmas". Och nej, den var usel, som alla :) Den stora fördelen med denna filmen är att Pentatonix är med och deras sång är underbar. Kram!
Du gör rätt om det känns bra för dig att blogga och att berätta. Naturligtvis. Bloggen behöver ju inte bara vara solsken och blå himmel, den ska innehålla hela livet med allt vad det innebär. Jag förstår din oro, din känsla, du är långt borta. Tack och lov för flyget...tänk på den tiden de måste ta segelfartyg över havet för att nå varandra. Mycket är bättre nu, vi är digitala dessutom. Men att vara nära sina kära när det händer något är det mest primära. Nu hoppas jag att din mamma kryar på sig och önskar allt gott som önskas kan.
Ditt broderi är härligt. Jag gillar det verkligen. Julmänniska som du är så passar motivet utmärkt.
Jag sitter här och syr små harar i min tur...
Lycka till Annika,
varma, varma kramar kommer här över halva Atlanten!
Nu får vi hoppas att din mamma tillfrisknar snabbt. Skönt att hon är på sjukhuset och får den vård hon behöver.
Jag behöver också beställa tid hos frissan för jag har inte varit sedan i juli. Jag har det senaste året börjat att tappa en massa hår och det är lite jobbigt när man haft så tjock kalufs tidigare.
Det är sällan som jag ser någon julfilm faktiskt.
Ha en bra dag.
Kram Carin
Sara i Barcelona said…
Åh kära Annika, förstår din oro nu men samtidigt gör du helt rätt i att försöka leva liite som vanligt och inte låta oron paralysera dig. Din mamma är i säkra händer nu på sjukhus vilket är det viktigaste❤️ Vilket jättefint broderi, bra jobbat!! Ja, snart är det dags för julfilmer här med, alltid lite mysigt🤗 Ha en fortsatt fin dag omständigheterna till trots🙏 stor kram!
Millan said…
Ah jag hoppas att din mamma snart mar battre! Sa oroligt nar man inte riktigt vet vad som hander, och velar over om man ska aka hem eller inte. Varit dar flera ganger!
Harligt med lite julfilm och broderi dock. Jag tanker alltid att det ska bli sa mysigt att kolla pa julfilmer... men sedan blir det aldrig av.. Kram
Annika said…
Lena: DET hoppas jag med. Vi är i en jobbig sits i våra liv med gamla föräldrar. Verkligen. Det är en utmaning. Och för mig som är så långt borta känns det också väldigt isolerande. Jag är glad att jag varit med mina föräldrar så mycket som jag har varit under de åren jag bott här. Resor jag aldrig någonsin kommer att ångra. Och nu vet jag inte riktigt hur jag ska göra. Tiden får utvisa. Ja vi får hålla tummarna, så är det. Tack Lena!!
Annika said…
Yvonne: Tack, ja hon är på den allra bästa platsen hon kan vara nu. Det är betryggande, och de tar prover och gör undersökningar och letar och letar. Så vi ska hoppas att något slags svar kommer.

Det var fantastiskt roligt att sitta med broderiet. SÅ mycket roligare än jag trodde. Rena, rama terapin. Jag kan verkligen rekommendera det, Yvonne. Ta upp det igen! :-) TA fram dina juldukar och bonader, så fina ju!!

The Resident slukar Karolina just nu, och vi ska också ta oss an den. KUL att du gillar den, då känns det ännu roligare att börja se den.

Tack kära Yvonne, jag hoppas att få lite goda nyheter idag, men jag stålsätter mig för motsatsen.

Kramar!!!
Annika said…
Cari: Hoppas det, hoppas verkligen det. Jobbigt detta.

TACK Cari! Det var så roligt att jobba med det här broderiet. Riktig terapi. Nej korstygn är lätt, det är det där med räknandet jag inte gillar. Men det ska väl gå det med, haha.
Annika said…
Anna: TACK!!! Tack Anna! Det känns faktiskt riktigt bra med rutiner i den gungande vardagen just nu där ett ständigt hål av oro finns i magen. Skönt att sätta sig ner och blogga, och att göra det normala.
TACK så kul att du gillar broderiet. Det var så himla KUL att jobba med det. Så skönt och avkopplande, speciellt när jag spelade lite lugn musik i bakgrunden. Ahhh!! Nu ska jag räkna och ha mig i nästa, så det blir nog inte lika vilsamt även om stygnen är mkt lättare.
JA just det, den filmen ska vi också se. Den med Pentatonix. Och ja, halva nöjet ÄR att mocka dessa filmer. De följer ju alla en mall. OCH det är kul. Samtidigt som de är julstämning deluxe i dessa filmer. KUL att Roger också gillar, precis som Peter :-)

Kramar i massor!!!
Anonymous said…
Hoppas hoppas verkligen att din mamms repar sig snabbt....
/Hälsningar Vendela
Annika said…
Karin: Tack fina du. Ja så är det ju, det kan inte alltid vara solsken och glädje i en blogg. Bloggar följer ju livet. Så är det. Just det här att vara så långt borta är hemskt, isolerande och ångestfyllt. Jag tackar mina syskon över att de informerar så snabbt via FaceTime och mess. Men det här ett pris vi som flyttat bort får betala.
TACK Karin!! Det var så roligt att hålla på med broderiet. Så väldigt kul.
Kramar i massor tillbaka. KRAMAR!!
Annika said…
Carin: Hoppas det. Jag är så glad att de går till botten med allt på sjukhuset trots att det är en gammal kvinna som är patient. Det ger mig hopp och kraft.
VISST är det trist när håret börjar bli deprimerat, för så känns det verkligen.
Kramar!!
Annika said…
Sara. Det är hemskt att vara så långt borta. Tack och lov går plan över Atlanten flera gånger varje dag. Men det är ju ändå sååå långt borta. Jag hänger upp livet på det normala nu.
TACK för att du gillar mitt broderi. Det har verkligen varit roligt. Julfilner är mysiga, och cheesiga :-) Massor med kramar!!!
Annika said…
Millan DET hoppas jag med. Av hela mitt hjärta. Jag avslut det där att stå mellan två världar. Priset vi som flyttat från de våra i Sverige får betala. Jag vete att du suttit i min sits många många gånger också. TACK för dina kommentar, fina Millan. KRAMAR!!!
Annika said…
Vendela: Tusen tack, det hoppas jag med.
bettan said…
Skickar omtankar och medkänsla till dig. Oro-känslan är livets följeslagare, mer eller mindre. Hoppas din mamma kan få hjälp och snart må bättre.

Herremingud vilket broderi, så fint. Jag är full av beundran. Önskar jag kunde utmana mig själv och ta tag i t ex stickning, som jag har gjort en del tidigare i livet.

Sen alltså, underskatta aldrig betydelsen av att fixa och känna sig "fin i håret." Det kan dra ner en ordentligt, tycker jag i alla fall, om håret är förvildat. Känslan av en good hairday vill jag ha varje dag(fast det har jag såklart inte) men min strävan är att känna så.
Njut av frisörbesöket och gärna en selfie till oss😉

KRAMAR och alla goda tankar till dig!!

Channal said…
Kära Annika! Tufft att bo så långt bort. Inte bara att hoppa på nästa tåg. Tur du har din syster i Stockholm. Sen får vi hoppas att din mamma snart blir bra. Tänker på dig!

Skönt att få bli omhändertagen hos frissan. Speciellt vid sådan här tillfällen. Älskar dina broderier. Så fint vinterlandskap. Oj vad min mamma broderade mycket. Även jag under en period. Det är så kul och avkopplande. Snart tar jag nu upp det igen.

Massor av kärleksfulla Kramar till dig❤️ Anna
Brysselkakan said…
Hoppas ni snart vet varför din mamma mår som hon gör, inte kul alls och ovisshet gör inte saken bättre.
Och bra att du kan sysselsätta dig med att brodera, misstänker att du liksom jag har svårt att koncentrera dig på att läsa när tankar snurrar. Och ditt julmotiv ser ju fint ut! Ska du rama in det?

Håret... alltså det är ju en del av klimakteriet att få risigt hår. Och grått hår är tunnare och sprödare. Inget kul alls. Det är skit att bli äldre just när det gäller hår och tusen andra saker. Hoppas din frisör fick ordning på det i alla fall.

Tänker på dig och hoppas på bättring för din mamma.
BP said…
Så ledsamt att läsa att din mamma inte mår bra. Hoppas och håller alla tummar och tår att hon repar sig och att man hittar vad som är fel med henne. Många styrkekramar till dig:-)

Bloggen är en "life saver" i en situation som den du befinner dig i just nu. Ja, det är broderiet också antar jag. Rena sysselsättningsterapin. Måste säga att du är riktigt duktig med ditt vinterlandskap. Personligen skulle jag inte förstå instruktionerna och än mindre mallen. Min bästis Yvonne gör ju egna mönster/mallar, men sedan så är hon civilingenjör också, vilket inte jag är;-)
Elisabeth said…
Verkligen ledsamt att läsa om din mamma! Har de någon aning om vad som kan vara problemet? Hoppas att de hittar orsaken snart i alla fall, så att de kan börja behandla. Förstår såklart att du är orolig, inte minst när du bor så långt bort. Din mamma är i alla fall i trygga händer nu, när hon är på sjukhuset.

Ditt broderi är jättefint! Imponerande att du lyckats få till alla de små detaljerna och de olika stygnen.

Frisörbesök är inget jag uppskattar alls, men det är ju alltid trevligt att bli fin i håret! Jag färgar mitt hår hemma var fjärde till femte veka, för att bli av med de gråa/vita stråna som blir fler och fler. Har ärvt min morfars och mammas gener när det gäller att få grått hår tidigt, så det är tur att det finns hårfärg att köpa i affären.
Titti08 said…
Önskar det bästa för din mamma. ja för dig också.
Åh vad fint du broderat.
Vilket konstverk.
Min mormor och moster var bra på sådant.
Mamma och jag inte så mycket!
Kramar.
Susjos said…
Här kommer mera varma kramar till dig, och visst är bloggen skön att ha även när tuffa saker händer. Håller tummarna för att din mamma snart mår bättre!
Vilket fint broderi du har gjort, jag blir så imponerad! Jag har broderat korsstygn när barnen var små, gjorde doptavlor i vår syjunta ( minns inte om den sista doptavlan till yngsta killen blev färdig?) jag hade aldrig broderat förut, så det var lite kul minns jag. Varma Kramar till dig från ett lagom varmt Gran Canaria!
Anonymous said…
Vad tråkigt att höra att din mamma inte mår bra. Det är tungt när nära anhöriga inte mår bra och avståndet gör att man inte kan stötta i person. Det är en jobbig tid när föräldrar inte längre är pigga och friska. Hoppas hon tillfrisknar snabbt! Julfilmer är så cheesy, men det senaste åren så har blivit en tradition att titta på några. De är så förutsägbara, men på något sätt så mysiga. Härligt att få sjunka in i den fantasivärlden en stund. Önskar dig en bra helg!
Linda Borås
Anonymous said…
Det kan vara bra med rutiner när det är svårt. Tänker på dig och din familj. Förstår att det känns jobbigt att vara så långt borta.
Vilket fint broderi!
Tittade på en cheesy julfilm förra helgen, “Entertaining Christmas”. Den var verkligen cheesy, men lite mysig ändå.
Skickar många kramar, Lisa
Annika said…
Bettan: Jamen visst., visst är det så. Oron går ständigt vid ens sida. Hela livet. Det gäller att ta vara på de stunderna som verkligen är bra. Tack, bättring har skett. Så innerligt tacksam.

TACK för ditt beröm. Det var så himla roligt att sitta med det där broderiet. Vilken terapi. Så ja, ta tag i stickningen igen. SÅ fint att bara sitta och handarbeta.

Vill också ha en good hair day varje dag. Men nu är det fixat och det känns bättre. Fortfarande Lauras styling, det blir en annan femma då jag ska göra det själv, haha. Men det känns fint med fix. Selfie, hehe .. we'll see .
Kramar i massor!!!!!!
Annika said…
Channal: DET är tufft, jag känner mig så isolerad och ensam. Så långt borta. Men tacksam för att mina syskon rapporterar så fort de vet ngt. Facetimar och messar. Guld. Det är faktiskt bättre nu, jinxar inget så vi Iämnar det där. Ja jag har både syster och bror i Sthlm. tack och lov.

Broderi ja, vad roligt det var. Har inte börjat med det nya ännu, men ska. Det har jag tänkt ha upp i vinter. Jaaa, det är sååå avkopplande. Gillar det så mkt.

Tack fina fina Anna! Stora kramar tillbaka till DIG!!
Annika said…
Brysselkakan: Ovissheten är nog nästan det värsta. Ingen diagnos ännu, men de tror ju att det är ngt annat. Ja du vet ju, vi har ju skrivit lite på insta. Jag sitter liksom på helspänn med telefonen bredvid mig konstant. Just det, så är det ... jag kan inte läsa när tankar snurrar ... så du ska veta att jag broderade i sinne när det var som värst. OCH att prata med syskon och vänner hjälper också. Men jag har inte haft lust att pynta, inte läsa, inte skriva, men det har vänt nu. Inser att vardagen är en bra krok. Har börjat läsa också, du vet vilken bok ... men ettan var bättre, helt klart. TACK snälla L för omtanke PS, ja håret ja, det blir tunnar med åren. Men att det raknat så jävligt ... oh well ...hormoner ...
Annika said…
BP. Tack, ja det har varit så jobbigt (viss bättring har skett) men det är såklart ännu jobbigt och jag är rädd för dippar. Hela tiden. Det är som Bettan skriver ovan, oron är ens ständiga följeslagare genom livet. SÅ är det.

Ja, bloggen ÄR en life saver, det är den. Mer mkt bättre då jag får skriva här. Idag ska jag besöka mina bloggvänner också. Har inte orkat det i veckan. DU skulle lätt fatta instruktioner i de broderi jag gjort, lovar. Men det jag ska ta mig an ... phew ... kan bli knepigt. TACK för att du gillar. KUL med Yvonnes egna mallar, funderar lite på att göra detsamma ngn gång. MEN på vanlig broderiduk. Kramar och TACK!!
Annika said…
Elisabeth: Det är så jobbigt, och så hemskt att sitta på andra sidan Atlanten. Som tur är har jag syskon som hela tiden informerar. Tack och LOV!! Det är bättre med min mamma nu. Messar dig via Insta. skriver här om det hela då saker och ting lugnat sig, men vill inte skriva än. Hör av mig via insta.
TACK, det var sååå roligt och petigt med broderiet. Men en sådan avslappning för mig. Underbart. Nu ska jag bita tag i det andra, svårare mall men lättare stygn ...
Gillar du inte frisörbesök? Mitt tar sådan lång tid, fyra timmar. GULP: Jag känner min frisör bra efter 20 år eller så, haha. Det ör slingorna som tar en sådan erbarmlig tid. Elisabeth, skulle du kunna tänka dig att låta bli att färga? Att go gray? Skitsnyggt tycker jag. Om mitt hår var mer grått än det är skulle jag göra det. OCH kommer att göra så fort det grånar mer.
Annika said…
Titti: Tusen tack, det värmer mitt hjärta. TACK för att du gillar mitt broderi. Det var SÅ roligt att göra det. Trodde inte jag skulle var bra på det, men misstog mig. PROVA!!! Kramar!!
Annika said…
Susjos_ TACK Susanne!! Jo bloggen är skön när saker och ting inte är som det ska. Nu är den mkt skön när det liksom lättat lite. I början av veckan kunde jag inte skriva ens, eller ville absolut inte. Hjärnan gick på högvarv av grubbel. TACK för att du gillar mitt broderi. DET har varit så kul att jobba med det. SÅ så roligt. TA upp det igen, Sus! SÅ roligt!!! För du blir pensio, då!!! Härligt ni har det på Gran Canaria. MYSIGT. Kramar!!!
Annika said…
Linda: Hej och välkommen till min blogg. TACK, ja det är så jobbigt när en sådan närstående är sjuk. Det är liksom ett ständigt drag av djup oro. Vår generation där vi är nu har ju det här med äldre föräldrar att oroa oss över. Det är ofrånkomligt, men ack så jobbigt. Den person som en gång var så stark i både psyke och kropp blir allt svagare. Visst är det så, julfilmer för den där cheesiga mallen. Det är roligt att se några varje år. TACK för din kommentar, och ha en fin helg.
Annika said…
Lisa: Väldigt bra med rutiner, iallafall efter ett tag. Jag hade inte orkat skriva tidigare i veckan. Det ÄR jobbigt att bo så långt borta när elände sker. tack för att du gillar mitt broderi. Entertaining xmas, måste leta upp den, haha. Classic att de är så cheeesy, men det hör till. Kramar!!
Jossu said…
Jag håller tummarna för din mamma. Det måste vara jobbigt att vara så långt ifrån henne, annars också förstås men speciellt när hon inte mår bra.
Tur att du har broderiet till hands om du behöver få tankarna på annat. Det ser jättefint ut.