Nu är det dags att återuppväcka Life in the Suburb igen efter min resa hem till Stockholm.
Jag kom tillbaka hit till Reston i torsdags efter en jättefin -och innerlig- vistelse i min gamla hemstad.
Fokus för resan var ju givetvis min pappas minnesstund, och sedan umgicks jag nästan enbart med min familj den här gången. Det var syftet med resan.
Jag kan berätta att min pappas minnesstund blev så fantastiskt fin.
Min pappa Hugo hade själv skrivit ner EXAKT hur han ville att stunden skulle bli. Det blev, glädjande nog, precis som han önskade.
Jag är säker på att han satt och log i sin himmel då han tittade ner på oss.
Det var märkligt att komma hem till en lägenhet där han inte längre fanns kvar.
Faktum är att jag var lite rädd för hur jag skulle reagera då jag anlände, men det gick fint. Jag pratade ofta direkt till honom som om han ännu skulle finnas kvar. Min mamma och jag pratade med, och om pappa Hugo, varje dag.
Han finns verkligen med oss i våra hjärtan.
Hässelby Slotts huvudbyggnad.
Just det faktum att min pappa i livet regisserade och planerade hela processen efter sin död har hjälpt oss i familjen så otroligt mycket.
Ett tips till alla är att skriva ner precis hur ni vill ha det till den dagen det händer. Det är en sådan otroligt stor hjälp för de efterlevande.
Min pappas död har lett mig till hur jag själv vill ha det efter min död. Han var så klok där, min pappa Hugo.
En sak jag verkligen uppskattade med hans önskan var hur han inte ville att vi skulle ha bråttom med minnesstunden. Min lilla familj slapp kasta oss på första bästa flight hem i julas då han dött.
Min familj i Sverige kunde fira julen som de fann bra utan att ha en omedelbar begravning att planera. SÅ oändligt skönt.
Vi hade gott om tid på oss att planera minnesstund och plats.
Tacksam för detta.
Han anlade den trädgård som finns där idag, sedan jobbade han vid slottet i över trettio år innan han gick i pension.
Jag tillbringade mina första sju år i den östra flygeln som på den tiden var tjänstebostad. Och jo, det är onekligen speciellt att bo på ett slott.
Ingen plats kunde ha varit bättre för detta ändamål, Firande av Livet (Celebration of Life, som man ofta kallar minnesstunder utan religiösa undertoner här i US). För nej, han ville inte ha en begravning, ingen präst, inga psalmer, ingen jordfästning. Han ville bara att vi skulle ha roligt på minnesstunden, äta och dricka gott, minnas och skratta åt roliga saker vi varit med om genom åren. Så blev det också (fast visst föll en tår, eller två). Det hölls fina och roliga tal, vi spelade hans favoritmusik i bakgrunden och sen sjöng jag och mina syskon min pappas paradnummer genom åren, Auktionsvisan.
DEN sången drog min pappa till allas jubel på alla de fester mina föräldrar gick på, eller ordnade, under min uppväxt och sedan senare i livet. Pappa Hugo brukade även dra visan för mindre sällskap även då han blev äldre.
Auktionsvisan är en del av min pappa och att sjunga den kändes helt och hållet RÄTT!
Vi åt god mat, drack vin och öl (pappa Hugo ville absolut att det skulle serveras under minnesstundens lunch).
Jag är så nöjd över hur fint Hässelby Slott gjort för oss. Det var så vackert dukat, maten var toppen och miljön perfekt.
Det rådde snöstorm dagen för minnestunden, men solen tittade fram då vi avslutade och målade hela slottet i de mest fantastiska färger.
Här bodde jag tills jag fyllde sju år, i den östra flygeln. Sovrummen låg på övervåningen och kök, matrum och vardagsrum på bottenplanet.
Imorgon kommer jag att vika alla punkter åt min resa, men sen vet jag inte om jag kommer att skriva så mycket mer om min vistelse hemma. Det får vara bra så, känner jag.
Jag önskar DIG välkommen tillbaka hit igen!
Ha en jättefin onsdag!
20 comments:
Så bra att ni fick en fin minnesstund! Jag ser fram emot att läsa dina andra punkter imorgon. :-) Förstår självklart att två inlägg om din Stockholmsvistelse räcker den här gången, för det var ju en speciell resa.
Jag förstod att det skulle bli så fint som din pappa ville att det skulle bli. En väldigt klok man var han, är han.
Det är precis så där som en minnesstund ska vara, väldigt levande och så som den som har lämnat världen ville ha det.
Du beskriver det så bra Annika, när du kom hem till lägenheten. Så kände jag också. Jag pratade högt med pappa, senare också med mamma, numera till dem båda när jag känner det så. Många gånger inom mig. De finns där, allihopa, nära och kära. Så länge man själv lever så lever de också. Man bär dem inom sig.
Så fint att få vara med om allt detta fina på ett värdigt härligt sätt.
Tack Annika!
Ha en fin dag!
Kramar!
Verkligen en fin minnesstund ni fick och så fint att din pappa skrivit ner precis hur han ville ha det. Klok man verkar din pappa varit. Så fint att vara där på slottet där allt började, måste verkligen ha varit speciellt.
Ett fint minne ni har av er pappa både i livet och efter att han gått bort.
Välkommen tillbaka, har varit lite tomt utan dina inlägg och bilder. Har ju sett på Insta men det är inte riktigt detsamma.
Ha en fin onsdag säger jag och skickar en stor kram från ett soligt och varmt Spanien
Vilken fin minnesstund ni fick, Annika. Tack för att du delar med dig!
Kramar, Lisa
Så kul att du är tillbaka och va fin er minnesstund lät!
Absolut en bra idé att ha minnesstuden vid ett senare tillfälle. Även bra att kunna öppna upp att prata mer om döden och hur man vill ha sin begravning. Mamma var lika dan, visste precis hur hon ville ha det.
Även fint att calla det "Celebration of Life".
Såg även via instagram att du fick njuta av "lite" vinterväder också.
Jag är som vanligt redo för en värmande sol, blommor och sjungande fåglar. Fåglarna är här så nu fattas det bara att snön töar bort och ger plats till fina blommor.
Kramar från Johanna
Verkligen en fin minnesstund som ni fick.
Så bra att din pappa skrivit ner precis så som han ville ha det.
Det händer titt som tätt att jag pratar inombords med min mamma och pappa.
Ha en fortsatt bra onsdag.
Kram Carin
Elisabeth:
Ja, det kunde inte ha blivit bättre än det var. Så tacksam för det.
Ja, det var en speciell resa så två inlägg får det bli.
Karin;
TACK, det blev verkligen precis som han ville ha det. Jag är bortom tacksam för det. Och för att det blev en så himla fin stund.
Karin just så, jag pratade med min pappa varje dag. Precis som om han skulle ha varit där. Varje gång min mamma och jag kom hem hälsade vi på pappa som vi brukade.
Allt kändes fint.
Som du säger, de våra finns inom oss (tills vi ses igen) och det KÄNNS verkligen i hjärtat att han finns där.
Och min mormor med.
Tusen tack för din fina kommentar, Karin.
Kamar!!!
Yvonne:
Otroligt klokt av honom att göra som han gjorde. Han var inte den som direkt snackade om döden, men han var helt säker på detta. SÅ vill han ha det, och så blev det. Oerhört klokt. Han hade skrivit ner det i det Vita Arkivet.
Att ha denna minnesstund på slottet är helt och hållet rätt, allt annat hade nog känts lite fel.
Awww, tack gulliga Yvonne. Din ord värmer. TACK!! Det är jättekul att skriva här igen.
Stora, stora kramar från mig!!
Lisa:
Det fick vi verkligen.
Kramar!!
Dr Jo;
TACK snälla Johanna!!
Ja, det var mkt smart av honom att inte vilja skynda på. Alltså jag kan inte med ord beskriva hur skönt det var i julas att slippa boka biljetter i sista stund, att allt fick ta sin tid. Jag hade ju redan i somras bestämt att jag skulle komma hem i mars. Så min familj tyckte då att minnesstunden gott och väl kunde äga rum då också. Så blev det,
Vi hade så gott om tid att planera, boka slottet, göra spellista och annat.
TACK kära pappa för att du ville ha det så. Jag kommer att vilja ha det på liknande sätt.
SÅ fint att din mamma också visste, åååå vad sånt underlättar för de efterlevande, eller hur?
HAHA, jamen JA!! Snacka om VINTER!!!
Jag var glad hela tiden, typ den enda i hela Sthlm som njöt.
Och jag har vår, nästan sommar. Helt galet.
Snart har ni vår på riktigt.
KRAMAR!!!
Carin;
Så tackam för att min pappa skrivit ner allt, jag visste ju också för han talade med mig om detta i somras och sen för ett år sen.
KLOKT!!
Visst är det fint att vi kan tala med de våra fastän de "gått vidare", jag vet att de lyssnar och finns där.
Ha det toppen!!
Kramar!!
Vilken klok och omtänksam pappa. Så fint allt blev som han önskat.
Vet av egen erfarenhet hur betydelsefullt det är att den det berör dokumenterat sin vilja och önskemål.
Min/vår mor hade gjort detsamma så det var för mig och mina bröder att läsa innantill. Hon hade reviderat en del under årens lopp och då var jag delaktig, och hon förvissad sig om att jag förstått.
Sista ändringen var bara någon vecka innan hon dog. Det gällde urnan.
Har ju sett en del bilder via Ig från minnesstunden och jag blev både rörd och berörd.
Fint du är igång igen med bloggen.
Ebba är hos mig och tänk, nästa gång fyller hon fjorton år.
KRAMAR!!
Bettan:
Men visst, så klokt av honom. Det underlättar verkligen för de anhöriga att veta vad som önskas. Fantastiskt fint med din mor också, att ni visste exakt. Det är bra att tacka dem för deras klokhet.
TACK fina, söta Bettan, jag blir rörd av dina ord.
TACK för att du gillar att jag bloggar igen.
OCH vad roligt med Ebbas besök. Såg det på insta. Önskar er jättefina dagar!
Otroligt att hon blir 14!!
KRAMAR!!!
Välkommen hem! Är så glad för din och din familjs skull att minnesstunden blev precis som din pappa önskat. Det har sina fördelar att "specificera" hus man vill ha det när man väl lämnar jordelivet.
Att dessutom solen kom fram förhöjde säkert stämningen. Antar att din pappa var väldigt nöjd den dagen.
Vilken fin uppväxt du har haft. Det är inte många som kan "skryta med" att vara född och uppvuxen i ett slott. Har varit på Hässelby Slott en gång på ett företagsjippo. Gillade både exteriören som interiören.
Sedan fick du vara med om minst tre om inte fyra snösvängar i nollåtta. Den som kom idag missade dy lyckligtvis...
Så glad för din och er skull att det blev precis så fint som ni och din pappa ville! Att ni fick det avslut ni ville, och han ville!
Vilket fint inlägg med bilder, om din pappa och hans begravning. Du har så rätt, man borde förbereda för de efterlevande hur man vill ha sin begravning...jag vet, men ack så jobbigt!
Har aldrig varit på Hässelby slott, trots att jag åkt förbi där många gånger, bodde ju i Vällingby under 80-talet.
En av mina schlagerkompisar Robert Österdahl, är sedan i januari " destinationsdirektör" på just Hässelby slott!
Kram till Dig!
Bp:
Tack!
Ja, så otroligt klokt att planera sin minnesstund och hur man vill ha det direkt efter att man dött. För evigt tacksam mot honom för detta.
Solen kom på slutet, då vi skulle gå. Den må lade hela slottet i de mest underbara färger.
Haha, jag vet... det är ovanligt att vara uppvuxen på ett slott. Jag tycker själv det är speciellt.
KUL att du gillade slottet!!
OH jag fick snö och jag ÄLSKADE det!!
När ni fick snö igår hade vi sjuka 31 grader. Inte så kul det heller.
:-D
Brysselkakan:
Ja, jag är så glad för det.
Tack och lov.
Tack!
Susjos:
Tack Sus!
Visst är det så, vi borde alla prata om det. Det underlättar så mycket för familjen när man vet exakt hur den älskade ville ha det.
JA! Hässelby är ju musikslott numera. Du får åka dit, tror du kommer att gilla!!
Dessutom nu när din kompis jobbar där.
Kramar!
Post a Comment