Idag ska vi slira in på ämnet nostalgi igen.
Det händer ju titt som tätt att Nostalgi-Annika dyker upp som gumman i lådan.
Dags igen denna nådens onsdag (mellanårsval igår, men eftersom jag skriver detta på tisdagen vet jag inte hur det gått. Hoppas på det bästa, befarar det värsta. Viker en punkt i morgondagens inlägg åt detta ödesdigra mellanårsval) för en titt bakåt i tiden.
Nu till dagens nostalgi!
Vilka av er minns kinaskor?
Kinaskor satt på var tjejs, och ibland killes, fötter i början av det glada 80-talet.
Tjejerna hade skor med slejf, idag skulle vi kalla stilen för Mary-Jane. Killarnas täckte hela foten.
Kinaskor var gjorda i sammet och hade en svart gummisula.
De var helt platta och kan inte ha varit sköna att gå med. MEN på den tiden hade jag ju knappast tankar på något sånt, och inte heller fick jag ont av att använda dem. Men vem vet, kanske de platta skorna från barndomen--och alla de smala pumps jag gått med genom ungdomen-- ger värk idag?
Äkta klassiska kinaskor i sammet. Bild från Wikipedia.
Somliga kinaskor var gjorda i tyg, men hade då brun sula.
Jag tyckte ABSOLUT bäst om de svarta i sammet och önskade mig HETT ett par innan jag till slut fick dem.
Med tiden fick jag även ett par vinröda, och jag älskade dem.
Vi gick jämt i dessa kinaskor. Det kändes onekligen som om “alla” ägde ett par.
Jag tror att Indiska sålde dem då det begav sig, eller så köpte vi dem på någon asiatisk importaffär inne i stan någonstans.
Jag minns inte längre var, men Gamla Brogatan är ett hett tips ...
Kinaskor för killar. Bild från CDON
Vad jag minns är att de inte var dyra.
På något sätt ringer en klocka om att de kostade runt 40 kronor.
Men, jag kan ha fel där. De kan ha varit ännu billigare.
Skorna måste ha varit mycket svettiga med sin gummisula.
Jag har för mig det iallafall, haha.
De användes under halva våren, hela sommaren och sen en bra bit in på hösten.
Minns någon av er hur länge dessa skor var poppis?
Det känns som om det här modet höll i sig ett tag, men det kan också ha varit en fluga som varade något år, eller ett par år? Längre? Läser på nätet att kinaskor tillhör kinesiska elevers skoluniform och att de endast används inomhus som inneskor.
Vi använde dem däremot som uteskor, hela tiden.
Ett par vinröda hade jag också, den lyckan! Speciellt snygga var de till min älskade vinröda snickarbyxor i manchester, haha. Bild från picuki.com
Undrar om det finns någon, än idag, som bär dessa skor? OCH då menar jag någon där vi alla bor.
En gång var de så heta och eftertraktade och numera (förmodligen) så bortglömda.
Minns också att i samma veva var det mycket, mycket poppis att bära indiska klänningar.
De var tunna bomullsklänningar i olika färger som var mönstrade. En så kallad indisk klänning hade ofta guld eller silvertråd invävda och de doftade på ett alldeles särskilt sätt.
Jag hade en indisk klänning i blålila toner vilken jag älskade MYCKET. Den fick till slut fick en reva i sitt tunna, tunna tyg.
Dessa klänningar införskaffades, utan tvekan, just på Indiska. Klänningarna hade långa band man knöt över midjan, ofta med tofsar. De hade ofta små bjällror som lät lite då man gick. Tror inte heller att de här indiska klänningarna var speciellt dyra. Vi tyckte dock att de var SÅÅÅÅÅ fina!
Så här såg en indisk klänning ut. Bild från Redpoppy Vintage Shop.
Vad minns du av Kinaskor?
Ägde du ett par?
Saknar du dem, haha? NOT, gissar jag.
Minns du vilken otrolig popularitet de hade?
OCH, minns du de indiska, tunna klänningarna med sin säregna doft och sina mönster?
Vi snackar sent 70-tal till tidigt 80-tal.
När jag ser dessa gamla klassiker på bild kan jag tycka att de är riktigt fina, än idag. Bild från Spanish Moss
En särdeles bra onsdag önskar jag dig!
27 comments:
Kinaskor, ja dem minns jag. Tror inte jag ägde några men vet att min fd svägerska alltid hade sådana, de var ju väldigt poppis i vissa politiska kretsar när de kom.
Bekväma tror jag inte de var och inte speciellt bra för fötterna att gå i heller, men vad gör man inte för att hänga med i modet, ha, ha.
Klänningarna var ju rätt snygga, men för mig som är kort var de nog för långa, så jag minns inte om jag hade någon sådan. Däremot tunika vet jag att jag köpte på Indiska. Alla kläder därifrån doftade ju speciellt och ibland lite för starkt. Nu har ju Indiska gått i konkurs förra veckan, men ska visst drivas vidare av annan ägare.
Jättekul inlägg det tackar jag för. Tänk vissa saker har man glömt tills man får se en bild och då minns man.
Stor kram från ett småregnigt Åkersberga
Jag minns kinaskorna väl men hade inget par själv.
Jag har alltid varit en sandalmänniska, mår bra i sådana.
Månne de inte är på väg tillbaka igen kinaskorna? Jag upplever att jag har sett dem på folks fötter här nu och då. Måste ge mera akt på fötter nu ett tag framöver ;)
Klänningarna minns jag och jag ägde också en eller två, sköna att ha på sig.
Valet ni har i USA ger mig dåliga vibbar. Hoppas jag har vibbar som har gått över styr den här gången, att de säger mig fel saker.
Kramar från andra sidan halva Atlanten!
Just vid den tidpunkten hade jag nog mer blöjor än kinaskor, men tycker dom ser fina ut. Kan mycket väl se kombon med klänningar och sammetskor framför mig.
Överlag tycker jag det är superkul och rätt komiskt hur modet återvänder. Jag inte säga att jag har saknat croptops eller oversized kläder som var så hett på 90 talet. Eller ens det hära modet där kläder inte ska ha någonpassform över huvudtaget. Det ska liksom vara snett och hänga på kroppen på ett osymetriskt sätt. Det får mig att känna mig väldigt gammal :P
Det ser ruskigt jämnt ut i valet, spännande värre.
Kramar Snart Dr Johanna :P
Så fort jag började att läsa ditt inlägg så tänkte jag. -Jag måste skriva att jag även hade vinröda som jag köpt på Indiska. Hahahaha, så läser jag lite till så har du skrivet det med.
Det är konstigt vad många skor var opraktiska och väldigt platta förr 🤔. Men jag kommer inte heller ihåg att jag fick ont i mina fötter.
Visst kommer jag ihåg klänningarna. Hade även en sådan mönstrad och en enfärgad i någon konstig röd färg.
Doften om klänningarna förknippar jag med rökelsedoft.
Ha en bra onsdag.
Kram Carin
Visst kommer jag ihåg skorna, men jag har aldrig haft några själv. Vad jag hade istället, det kommer jag tyvärr inte ihåg.
Klänningarna kommer jag ihåg och visst doftade alla kläder från Indiska på ett speciellt sätt. Jag hade mest kjol och blus och har inget minne av någon klänning, men det tunna tyget och alla mönster har jag haft i kjolar och blusar, väldigt sköna att ha på sig. Det var nog under den tiden som min kärlek till långa, vida kjolar grundlades. Jag trivs fortfarande väldigt bra i en lång, vid kjol, även om jag sällan har det.
Jag vaknade i dag med halsont och täppt näsa, så det blir en hemmadag i dag. Jag hoppas att det bara är en vanlig förkylning.
Ha en bra onsdag!
Kramar!
Yvonne:
TROR också det, de var poppis i många politiska kretsar och bland oss som var mkt unga, yngre tonåren. Det var samma sak med palestinasjalarna. Inte fattade vi att det stod för ngt politiskt. Vi bara SKULLE ha en , och jag fick en i lila som jag älskade. Alla hade sådana sjalar, kändes det som. När jag ser dem idag känner jag bara, neeeeääää ...
Men det är en annan historia.
HAHA.
Nej, de kan inte ha varit bekväma, de var totalt platta. Och hade tunn gummisula. Sånt en ung tjej i yngre tonåren tänkte noll på när det begav sig.
Indiska klänningarna och deras mkt säregna doft, kan känna den än idag.
Blev så ledsen då jag såg att Indiska gått i kk. MEN glad att ngn annan köpt dem, gillar den affären mkt och vill alltid besöka den då jag är hemma.
TACK Yvonne! SÅ kul att du gillade denna lilla spaning tillbaka i tiden!
Varma kramar till dig!!!
Karin:
DU var säkert klok nog att inte skaffa ett par sådana. HAHA.
Jaadu, det skulle förstås INTE förvåna mig om skorna kommer tillbaka. Allt kommer ju igen, på ett eller annat sätt.
Du kan säkert ha rätt i din spaning.
KUL att du minns klänningarna, jag älskade dem, och när jag ser dem nu tycker jag de är fina. Än idag.
Njeaa, Karin ... jag är nog försiktigt optimistisk vad gäller valet. Trodde det skulle gå mkt sämre. Det bidde ingen röd våg och det finns hopp, trots allt.
Massor med kramar från mig!!!
Snart Dr J:
HAHA, DET hade du!!!
Utan tvekan.
det här ju läääääänge sen!! :D
JA, det är verkligen så, modet går i cykler hela tiden.
Allt kommer tillbaka i en eller annan form. Jag var ju med, också 80-tal, under den första leggings och skipantstiden. Stora tröjor och leggings, eller tights som vi sa.
NU är ju det delvis tillbaka igen, och på ett sätt har jag väl hoppat på tåget igen, för det är ju såå sköna plagg.
Men sen har vi det där med reebok och amerikastrumpor och sånt som hörde till, haha.
Axelvaddar har jag svårt att tänka mig att jag skulle köpa igen.
Men som sagt, bäst att inte säga ngt ALLS.
Valet, bättre än väntat måste jag säga. Trodde det skulle gå sååååå mkt sämre.
Det finns hopp.
Ha en finfin dag!
Kram från mig!
Carin:
VINRÖDA for the WIN!!
DE var ju sååååå snygga. ÅÅÅ vad jag älskade dem, vinrött som färg var ju bara sååå rätt.
KUL att du också hade ett par sådana.
nej, jag fick aldrig ont i fötterna av skor förr, platta som de var ... både kinaskor, ballerinor och sådana där nätskor, haha. OCH superplatta tygskor som man hade ett tag. OCH för att inte tala om alla pumps.
Men aldrig ont :-D
Kul att du minns detsamma!
KUL med klänningarna också. ja ngn slags rökelsedoft på de där klänningarna och ngn kemikalie. SÅÅÅÅ speciell doft.
Ha det bäst, Carin!
Kramar!!!
Humlan:
Du var säkert också klok nog att aldrig köpa ett par. De KAN inte ha varit sköna. Du visste säkert bättre.
JA, klänningarna så tunna och så mönstrade.
MED den där speciella doften, lite rökelse (som Carin ovan skriver) och ngn kemikalie av ngt slag. Mkt speciell doft.
Visst är det skönt med långa klänningar och kjolar, länge sen jag hade långa på mig. har mest knäkort numera.
Men jag tycker det kan vara såå fint på många. Har en riktigt lång klänning som jag tänkte ha på Thanksgiving, beställde den online och den är längre än jag trodde. Men tror det blir bra med lite klackskor.
Men du har rätt, det är såååå skönt med kjolar och längre klänningar.
MÅÅÅÅ det bara vara en vanlig förkylning! Vet att många är sjuka nu. Har du test hemma som du kan ta bara för att vara på den säkra sidan?? Tja, hur mkt man nu kan lita på det där testen.
Men Humlan, KRYA!!!!
Kramar!!
Jag är född sent 70-tal, och jag hade kinaskor som finskor, inomhus, vintertid. Dvs jag hade dem inte som ni som var ungdomar hade dem! Det visste jag jnte ens om, jag har nog alltid trott att det var finskor till barn :-).
Absolut! Kinaskor har jag haft men tror de var mest finskor, till julfester mm men kan vara så att jag inte minns.
Och klänningar från Indiska hade jag inte, vad jag minns, men däremot kjol med de där tofsarna med bjällror i! Kan vara en av de få saker som köptes i klädväg då mamma i princip sydde eller stickade allt till syrran och mig. Kanske inte allt men i alla fall väldigt mycket.
Detta inlägg fick mig att tänka på sockiplast och gympakläder. Som hängdes in i skåp vecka efter vecka... URK!
Christina:
HAHA, nu fick du lära dig ngt nytt!!
Vi lite äldre hade dem utomhus hela tiden. OCH gick med dem jämt.
DET är ju mer småflicksskor, kan jag tycka nu. Men vi körde på.
Mary-Janes har jag haft sedan dess också, men i lack, haha. I 25-¨årsåldern. OCH jag har Mary Janes med klack idag, slejfskor. Gillar.
Men just de platta, platta kinaskona skulle inte kunna ha igen.
Brysselkakan:
Du hade dem mer så alltså, förmodligen sååå mkt smartare.
Det var säkert ngn liknande kjol du hade, de hade säkert sådana kjolar också. Just med bjällror och tofsar i tunt tyg.
URRK; ja ... jösses ... sockiplast. De stank och de sprack. OCH gympadräkter med liten volang ...
Ack ja, the memories ...
Jag minns 1983 när vi var på Carola-konsert och Linda och hennes kompis hade "cykelbyxor", vita t-shirts med Carolatryck och så svarta Kinaskor.
Palestinasjalar jomenvisst. Jag hade en svart-vitmed tofsar. Denna bar jag till en grön lodenrock. Ursnyggt, eller inte?
I torsdags i förra veckan hade jag skrivet en lång kommentar, du vet en sådan där man tänker och tycker mycket, till dit inlägg. Försvann iväg och jag orkade inte skriva om. Vill bara säga att jag hade så stor behållning och nöje av detta inlägg. Så retligt när allt försvinner. Kan vara att jag tryckt fel nånstans såklart.
Viktigt att notera, även jag väldigt begeistrad i Joel Kinnaman och tycker han är så himla snygg.
KRAMAR!!
PS...jag minns doften från Indiskans kläder. Rökelse och starkt doftande värmeljus är inget för mitt luktsinne.
Bettan:
CLASSIC!!!
Verkligen klassisk utstyrsel för tjejerna. HIHI!!
VILKEN grej för Linda att få gå på Carola-konsert 1983!!
WOW, måste ha varit en sann upplevelse.
Palestinasjalarna var verkligen inne. Jag fick tjata ett tag innan jag fick min, fick minsann höra att det kanske inte passade etc etc etc ... MEN det var ju ett mode, och "alla" hade dem.
Det var väl kanske också ett ställningstagande politiskt för de som var lite äldre, men för oss i yngre tonåren var det endast mode.
Minns du hur du resonerade?
NÄÄÄMEN vad tråkigt när kommentarer går upp i rök sådär- FASIKEN, ledsamt ju. jag vill alltid höra från dig.
TACK för att du skriver, hoppas inga fler ska försvinna. Men blogger är blogger är blogger ... man vet aldrig med dem.
TACK för att du gillade detta inlägg, det var roligt att skriva det. EXTRA kul att du gillar det då :-*
Joel Kinnaman, flämt. JA!! KAN vara snyggast i Hollywood just nu.
My FAVE!!
Kul att du håller med, hihi.
OCH indiskas kläder från förr, det var en sådan märklig doft ... rökelse och kemikalier av ngt slag.
Stora kramar från mig!!
Jag tror att min dotter hade kinaskor. Jag är för plattfotad för såna skor.
Men jag hade en sån lufttunn klänning från indiska. Lilablommig, lång och fladdrig. Den köpte jag till ett bröllop, ca 1981. Då bodde vi på landet, och hade flugremsor i taket. När jag flaxade för att ta på eller av klänningen fastnade ärmen i klisterremsan … vilket elände att få bort eländet utan att ha sönder tyget.
Jag är nog för ung för att minna dessa skor, och även klänningarna. Palestinasjal däremot hade jag när jag gick på gymnasiet. Den var inköpt i Stockholm, för där jag bodde fanns självklart inga sådana att köpa. Minns fortfarande hur stolt jag var över den, och hur alternativ jag kände mig, haha.
För tillfället känns modet - när vi pratar ungdomars mode - på något sätt antingen eller. Antingen har de tröjor om de hade kunnat tälta i och jeans som sitter nästan uppe vid brösten, eller så är det så korta toppar att de hade passat bättre på badstranden. Nåväl, nästan så i alla fall. ;-)
Roligt förresten att se bilder från er dimmiga vandring. Trots bristen på utsikt är det vackert!
Måste medge att jag inte minns dessa kinaskor. Kan inte ens minnas att jag sett dom. Vad minns du av Kinaskor?
Indiska klänningar däremot minns jag mycket väl, även om jag själv aldrig hade en sådan. Redan där var jag en jeans-/byxflicka;-)
Hade helt glömt kinaskorna, kanske för att jag tyckte de var fula redan på 80-talet. Minns att några hade dem i högstadiet, antagligen inköpta på andra sidan potten, i Umeå. Däremot minns jag 80-tals jeansen, kallades lökärit här, kommer från finska, löysät housut=lösa byxor. Är det de som kallas mom-jeans idag? Annah
Mitt 70-tal!! Jag gick i åk.1-9, från 1970 till 1979! Visst minns jag Kinaskor. Jag hade aldrig några. Det var de som var lite yngre än jag. Det var typ när jag gick i 3:an-4:an. Alltså 1972-1975. Så söta och så poppis!
KRAMAR Anna Channal
Bloggblad:
Ja snacka om dåliga skor för fötterna alltså. De var ju så totalt platta så jg fattar att du inte ville ha dem.
HAHA, NEEEJJJJ!!
Med din klänning, fattar att det var en hel vetenskap att få bort de där äckliga flygpappret från den tunna, tunna klänningen.
De var verkligen lövtunna, men fina!!!
Elisabeth;
Förstår det. Du är för ung, utan tvekan.
Det här modet var totalt över 1984 då du föddes :-)
OK, då palestinasjalar var poppis även när du gick i skolan, på gymnasiet. Intressant.
Visste inte det.
Kna verkligen fatta att du kände dig alternativ, haha.
Intressant med modet idag också hos eleverna på gymn. På "min tid" var det så strömjinjeformat, alla skulle ha lika. Med tiden känns det som om modet luckrats upp och alla kan ha vad de vill. ELLER så inbillar jag mig bara det, vad vet jag? Du kan ju det här på ett helt annat sätt än jag. Det känns som om vi var mer dömda av andra när det kom till vad vi hade på oss.
Tack, vandrigen var speciell, det var den. Dimman är tilltalande, även om jag såklart velat ha klart väder med enorm utsikt.
BP:
Aha, intressant. Trodde "alla" kände till dessa plattskor :-D
Ingen indisk klänning för dig alltså. Mer de jeans som gällde då som man snörpte ihop i midjan, haha.
Annah:
Säkert inköpta i Umeå, kan tänka mig det.
Nu i efterhand är de inte speciellt snygga, men dååååå älskade jag dem.
Jeansen ja, hos oss skärpte man ihop dem i midjan med ett smalt skärp. De var vida i låren och smalnade långsamt av ner till vaderna där de var smala. Fickorna satt högt, ofta var det stentvättade. Det är absolut sådana man kallar mom-jeans idag.
Channal:
De var så poppis. Jag är tre år yngre än du, det kan ha haft inverkan.
Älskade dem.
Kramar!!
Post a Comment