I sexton år har jag skrivit och fejat med Life in the Suburb!
Jag kan ärligt säga att det har varit—och är— jätteroligt!
Lyckligt förskonad från elaka kommentarer är jag. Jag har bara fina läsare! Gissa om jag är glad och lycklig över det.
Fastän jag skrivit i 16 långa år har jag ännu inte tröttnat.
Säkert lessnar jag en dag, men än känns den dagen avlägsen.
Mycket beror ju på er, kära läsare. Det är NI som ger mig inspiration och glädje att skriva.
Utan er, ingen blogg. DET är så enkelt.
Om man inte skriver en blogg själv tror jag heller inte att man förstår hur viktigt det är med kommentarer för den som författar bloggen. För bloggaren bakom tangentbordet är sådana a och o.
Så enkelt är det.
Idag är det Sweet 16 som gäller.
HA, otroligt det också!
Jag var 40 år när jag började skriva den här bloggen.
Bloggen startades för att jag på ett lätt sätt skulle kunna dela min vardag med vänner och familj därhemma.
Sedan passar just bloggformatet mig som hand i handske eftersom jag tycker så mycket om att skriva och formulera mig.
Dessutom är det här ett perfekt sätt för mig att hålla min svenska au jour!
Med tiden började fler och fler “okända” titta in och kommentera. Så himla ROLIGT!
På så sätt uppstår bloggcirklar och bloggvänner kliver in i ens värld. Man lär känna de personer som kommenterar ens blogg, speciellt om de har egna bloggar också.
MEN, man lär även känna de läsare som inte har några egna bloggar väldigt väl likaså.
En blogg gör det lätt att kommunicera, jag älskar det.
Numera har många före detta bloggare helt gått över till Instagram.
Deras gamla bloggar ligger kvar, men inget skrivs längre på dem. DET är tråkigt, för inget annat inom sociala medier är lika roligt som en blogg.
Facebook känns så utslitet och tråkigt. Jag erkänner rakt av att jag är galet inaktiv där, och jag kan också erkänna att jag inte direkt tycker det är jättekul på något sätt därinne.
OK, det skulle vara olika grupper då, men även de blir tjatiga till slut.
Messenger är helt ok, ett bra sätt att hålla kontakt med folk. OCH det faktum att man kan ringa via Messenger är fantastiskt bra.
Jag kommer inte att lämna Fejjan, men av alla sociala medier är det DEN jag gillar sämst.
Och aktiv där kommer jag nog inte att bli igen (när jag reser kommer den till pass, det är bra att skiva ett inlägg där nu och då under semestrar).
Men det är långt ifrån en blogg.
Instagram kan aldrig, aldrig ersätta bloggformatet.
Dock, jag tycker SÅ mycket om Insta och vill inte vara utan det.
Aldrig.
Där finns alla gamla bloggvänner vars bloggar jag en gång läste. Kul det, men inte samma sak (som sagt).
TikTok? Orka. Inte min grej.
Snapchat? Absolut inte min cuppa heller.
Twitter? Nope.
Nä, bloggar for the win!
Det har blivit otaliga inlägg från mig genom åren.
Vi har talat om amerikanska fenomen, nostalgi, aktuella händelser, vardagen i stort och det har även blivit många bilder.
Life in the Suburb har genom åren gjort mig till en bra fotograf, det är verkligen en rolig aspekt av det hela likaså.
Just att dela bilder är halva nöjet med bloggen.
När jag började skriva här var Karolina 9 år gammal och gick i fyran.
Genom åren har det blivit många skolinlägg om hur den amerikanska skolan funkar. Sådana inlägg har varit uppskattade av många.
Ni har fått följa Karolina hela vägen genom Elementary School, Middle School, High school och genom HELA processen att söka in på universitet.
Att det skulle bli en scenskola visste ni alla.
En scenskola blev det också på Elon University i North Carolina.
Ni fick hänga med när vi for längs halva amerikanska östkusten då hon skulle göra sina antagningsprov till de olika universitet som hade/har scenskolor.
Ni fick hänga med då hon tog sin universitetsexamen, för fyra år sen. FYRA år sen!
DET är bara inte klokt. FYRA år har passerat sedan hon gick ut Elon med en Bachelor of Fine Arts in Theater Arts.
Ni fick hänga med när vi flyttade ut henne till Los Angeles, då vi körde över hela USA i Karolinas Nissan Altima.
Nu är hon där, och hon lär bli kvar där ett bra tag till.
Peter har ni fått lära känna på kuppen.
Han som är min klippa hela tiden, i alla väder, i alla situationer. Den bäste!
Och kanske den snällaste. En sann keeper!
Det är underbart att ha så fina läsare, och trogna kommentatorer.
Ni är absolut bäst!
Jag har många tysta läsare också.
Vet ni, idag skulle jag bli jätteglad om just DU ville skriva en kommentar.
Det skulle vara SÅ roligt att få veta mer om just dig, hur du hittade hit och hur länge du har läst min blogg :-)
55 comments:
Grattis till 16 år med bloggen, tror inte så många som slår det rekordet. Det är sååå roligt att läsa alla dina inlägg och se dina fantastiska bilder. märks verkligen att du gillar att skriva och gör det så bra. Flera har frågat mig hur jag hittat de bloggar jag läser och faktiskt vet jag inte det, ha, ha.
Jag förstår att det är ett stort jobb som ligger bakom varje inlägg du skriver, inget man rafsar ihop på en kafferast precis.
Trevligt även med den engelska på tisdagar så man får "damma" av sina kunskaper i engelska också.
Slutar med att säga att du skriver fantastiskt, alltid intressanta ämnen, helt sagolikt vackra bilder och spännande tis-fre att läsa vad du skrivit, bara hoppas du orkar fortsätta i mååååånga år till.
Stor kram från ett härligt Skåne
Tack för en rolig och trevlig blogg!!! Älskar att läsa dina trevliga betraktelser om allt möjligt. Jag kommenterar oftast inte, så man kan kalla mig en tyst läsare.
Hur hittade jag hit? Kommer inte riktigt ihåg men läste en blogg av en svensk tjej som bodde i London, kommer tyvärr inte ihåg hennes namn. Tyckte väldigt mycket om hennes inlägg och hon hade en lista med bloggar på sidan av inläggen. Där hittade jag många trevliga bloggar. 🙂
Ni tror jag hon flyttat tillbaka till Sverige!
Varje dag läser jag Matplatsen, Underbara Clara, Sandra Beijer och Elsa Billgren. De är lite lika varandra med mycket livsstil inspo och en del reklam. Och så läser jag såklart denna! En annan blogg jag älskar är Cote De Texas, hon skriver långa inlägg om hus, inredning och kungligheter.
Ha en fin dag! ❤️
Grattis i mängder Annika!
Du skriver precis som det är, utan vänner som tittar in så blir det inte lika roligt att skriva. Jag skriver också för att det är något jag trivs med; jag har inte heller haft elaka kommentarer och det känns bra att få respons. Jag är inte på Instagram, har inte varit och tänker inte vara. Det räcker för mig med bloggen. Jag är kvar på FB men endast för de allra närmaste. Messenger är bra, den använder jag ofta, samt Telegram. Man får sina favoriter med åren och vad som känns rätt.
Må du fortsätta blogga länge än!
Varma kramar!
Grattis på 16-årsdagen, sis! Ja, du vet ju varför jag är här och hur länge och allt det där:) Älskar att läsa bloggen och har läst alla inlägg (vågar jag nästan lova). Kommenterar i omgångar som du vet. Handlar om hur mycket tid jag har just då eftersom jag alltid gör det på datorn när jag är på jobbet. Att kommentera från mobilen har misslyckats så många gånger att jag inte chansar längre. Vackra blommor i dagens inlägg. Och vacker syster på sista bilden!
Puss, kram och älskar!
Stort grattis på 16 årsdagen av bloggen.
Jag är så glad att jag hittade hit eller om det var du som först skrev hos mig🤔.
Det ska bli skoj att fortsätta följa dig.
Ha en fin onsdag.
Kram Carin
Grattis på 16-års dagen. Hoppas och önskar du fortsätter i evigheters evighet.
Tack för alla fantastiska bilder och inlägg. Det är en njutning att besöka din blogg.
Snacka om så mycket jag har lärt mig om olika amerikanska fenomen mm mm. Alla platser jag besökt tillsammans med dig/er. OBX, Florida, LA, hela K:s flyttresa.
Aldrig ska jag glömma när jag tar Washington DC på tio poäng "På spåret", och inte nog med det, de flesta delfrågor om Arlington osv osv. Absolut underbart.
Tusen tack Annika, du är bäst🥰
KRAMAR!!
bettan den anonyma... det blir ofta knas på endera vis när jag ger på att kommentera från mobilen.
Glömde skriva att jag ibland refererar till " min vän Annika i Reston", när jag beskriver nåt om USA...
Detta på tal om att jag tycker mig ha lärt känna dig till en (hel)del.
Så glad jag fann din blogg. Kan ha varit via Londongirl/Lisbeth.
Håller med dig om fb så 1900-tal😉
Gillar Ig och försöker vara lite aktiv där. Tyvärr tar jag urkass bilder. Men jag övar!
KRAMAR!!
Yvonne:
Jag börjar nog tillhöra antiken i bloglandia nu, ja. Absolut.
HAHA.
OCH tack, tack och tack för dina fina ord!!
Yvonne, du gör mig riktig glad när du skriver detta.
DU är ju dessutom en riktig guldkommentator, tack för det såååååå roligt.
Det ligger jobb bakom varje inlägg, det är sant. Ibland mer än andra. Men alltid jobb och redigering och redigering igen, och sen lite till ...
Men det är kul och jag har tiden (för det mesta).
ROLIGT att du gillar de engelska tisdagarna också, yay!!
Återigen Yvonne, taaaack för dina vackra ord!
TACK!!!
Absolut fortsätter jag ett tag till. YOU bet!!
Stora kramar från mig!!!
Sofie:
SÅÅÅ glad att höra från dig idag!! Jättekul att höra från en tyst läsare.
TACK för dina jättefina ord som värmer enormt mycket!
Hmmm ... du kanske tänker på Marie?? Hon flyttade hem.
Hon skrev en sååå trevlig blogg och vi var absolut bloggvänner. Nu instavänner.
KUL att du hittade hit via hennes blogg!!
TACK igen Sofie, så glad att du läser här!
Stor kram från mig!!!
Hej,
Enda sedan jag var au pair i New Jersey har jag drömt om att bo i USA med permanent men inte fått chansen, men så googlade jag på bloggar usa för kanske 2 år sedan och hittade bland annat din blogg. Tycker du skriver intressant och lägger upp så många fina bilder så du är kul att följa.
Mvh Linda från Västerås
Karin:
TACK kära Karin!!!
Visst är det så, om inte NI som kommenterar funnits hade jag heller inte skrivit. Absolut inte.
Kommentarerna föder energi och skrivlust, så enkelt är det.
Vi får vara glada över att vi inte får elaka kommentarer, det är verkligen inte alla förunnat.
De ytterst få gånger jag fått en mer vass kommentar har det suttit i länge.
Messenger på FB ska inte underskattas, håller med. Men annars? Nope.
TACK igen fina Karin!! Kommer att fortsätta så länge jag tycker det är kul, och så länge någon vill läsa.
Hoppas du forsätter länge också!
KRAMAR!!
Sara:
TACK SIS!
OCH det VET jag, du behöver inte berätta varför du är här. HAHA!!!
VET att du läser alla inlägg och att du öven läser kommentarerna. jag kan alltid bolla med dig, och det är UNDERBART!!
Jag vet att du kommenterr i mån om tid och vad du löser ifrån. Som sagt, mobiler är det kört med ... det vet ju jag med.
TACK älskade SIS!! Och imorgon hörs vi på FT (hoppas jag inte är alltför trött, haha, med tanke på kvällens kommande galej)
ÄLSKAR!!!
Carin:
TACK Carin!!!
SÅÅ glad att du hittade mig!!
OCH ja, jag är glad att jag hittat din blogg också!
NU ska vi fortsätta länge till!!!
KRAMAR!!
Bettan:
DIN kommentar!!
TACK för den!!!
jag blir ju såååååå glad över att du gillar det jag skriver! OCH att du LÄRT dig på kuppen om USA, skolan och annat.
DET är fantastiskt. Lite av syftet med bloggen har det blivit också, att kanske krossa lite fördomar och berätta som det verkligen är
DET där med att du tog 10 poäng i På Spåret tack vare mig lägger jag verkligen bakom örat. TACK!! SÅÅÅÅÅÅ KUL alltså!! Och sen alla frågor. ATT du kunde Arlington!! YOU go!!!
Bettan, det känns som om jag verkligen känner dig! Du har inte blogg, men din dotter hade det. OCH kanske var därigenom eller om det var Lisbeth? Fast jag tror LindaLotta.
Men genom alla år känner jag vilken himla astrevlig person du ÄR!!
Hoppas att vi får träffas ngn ggn.
Glad att du har Insta!!
Öva på, jag är så glad att jg kan följa dig där.
VARMA pch bamsiga kramar till dig.
PS; så kul att du referar till mig som min vän Annika i Reston- Love it!!!
Linda:
ÅÅÅÅ tack!!
Och vad kul att du kommenterar idag, tack för det!
Blir jätteglad över dina ord och är så glad att du läser här.
Kramar från mig!
Bästa Annika!
Du skriver då bra och är så duktig på att formulera dig. BOK ska du skriva.
Liksom andra sagt tidigare i tråden är det en fröjd att komma hit och läsa det du skriver.
Tack för att du gör min morgon.
Snygg är du också.
Fortsätt i 16 år till. Minst.
Din läsare Stockholmsbon.
Stockholmsbo:
TACK så jättemycket för dina fin ord om min blogg.
Gissa om de värmer.
Så glad att du läser här!!
TACK!!!
Jaaa, nu satsar jag på 16 år till, hihi!!
TACK!!!!
Grattis! I sommar är det 17 år sedan jag började lite trevande. Blev mer än snopen hur fort det gick att lära känna andra bloggare. Jag har inte varit så flitig under senare år, saknar många gamla bloggare.
Insta förstår jag mig inte på. Tycker att det är rörigt, försöker ibland. Dessutom har jag redan läst de flesta inlägg på facebook. Jag känner mig mer hemma där och har fått kontakt med många gamla vänner den vägen.
Snapchap och twitter längtar jag inte till.
Det har varit roligt att följa ditt liv! Vi hittade varandra ganska snabbt.
Minns inte hur o när jag hittat din blogg. Men fortsatt att läsa mer eller mindre regelbundet när jag insett att vi är jämngamla o att du har en koppling till Österbotten. Intressant att märka hur lika o olika livet är i olika världsdelar. Annah 66:a i Vasa
Tack för din härliga blogg.
Vackra foton och alltid intressanta texter. Jag har verkligen lärt mig mycket av dig.
Tänk att du bloggat så länge.
Tror jag hittade dig via Kalaslotta (som jag tror har slutat blogga).
Kommenterar inte så ofta då jag läser via mobilen och då har det inte fungerat att kommentera (hoppas det fungerar nu via iPad).
Grattis till dig och bloggen! Hoppas att du fortsätter länge till! Jag uppskattar verkligen din blogg och har därtill lärt mig en del om USA via den.
16 år är en lång tid - det är lite märkligt att tänka på att jag, när jag började läsa din blogg, var YNGRE än Karolina är nu.
Håller med dig om att Instagram inte ersätter en blogg. Även om jag verkligen uppskattar Instagram är det inte samma sak som med bloggar. Facebook finns jag med på, men jag är nästan aldrig inloggad så jag hänger inte direkt med där, om man säger så. Håller med dig om TikTok och Snap (ska du verka ungdomlig; säg Snap istället för Snapchat ;-)), och dessutom tycker jag att de är för ungdomar/unga vuxna.
Hej Annika,
Hipp, hipp hurra! Och stort grattis till dig och din blogg på sweet sixteen dagen!
Jag håller helt med dig. Bloggvärlden är bäst och klart överlägsen andra sociala media. Och JA, visst är det trist när bloggare man följt länge bara slutar att blogga. Instagram är inte alls lika bra tycker jag.
Precis som du skriver så lår man känna sin lilla bloggcirkel på något vis och det är lite som förr i tidens brevvänner fast bättre.
Jag märker verkligen att du älskar att skriva och att du lägger ned ett stort arbete på din blogg. Underbart att kunna göra det. Nu när jag jobbar heltid har jag inte alls samma tid att blogga som jag önskar att jag hade.
Jag dagdrömmer om mer tid till att lyssna, läsa, tänka och skriva, eftersom även jag älskar att skriva.
Jag hoppas att du fortsätter att blogga för all framtid. Så kul att titta in i din och andra svensk-amerikanska bloggar när jag får lite hemlängtan till USA, som jag får med jämna mellanrum.
Jamen visst är det kul med alla läsare och kommentarer som man får. Jag har också tysta läsare och ibland undrar jag vilka de är.
Heja bloggen och ännu en gång stort grattis!
Ha det gott! Varm kram!
Anneli
Stort GRATTIS till din fina fina blogg Life in the Suburb! Så Glad att jag fann dig här! Hur jag snubblade in här runt 2009-10 var genom Marie som då bodde i München, idag bor hon i min grannstad Linköping. Hur jag hamnade hos henne var via en vacker bröllopsbild i en hed med ljung som jag fann via google bildsök... Bloggvärlden är enorm! Jättetacksam att jag fann dig och genom dig fick jag många nya svenskamerikanska bloggare! Fick uppögonen och en ny syn på USA! Kul!! Bloggen är mycket roligare än Instagram och fb. Själv började jag blogga 080801. Tycker om dig o din blogg! Fortsätt 16 år till minst! KRAMAR Anna
Nämen Grattis! Tänk att du har hållit på så länge och du är verkligen en av de få som fortfarande håller på. Jag håller med att bloggar är trevligare och roligare än FB och Instagram, men min blogg ligger ändå vilande. Jag har dåligt med ork och helt enkelt för trist och händelselöst liv för att ha något att skriva. Många gånger är det också jobbigt att skriva och formulera mig, det är därför jag inte alltid kommenterar.
Men du orkar skriva och du skriver bra, det är mycket roligt och intressant som jag har lärt mig om er vardag och detta tillsammans med alla fina bilder.
Jag tröttnar mer och mer på FB och Instagram, mycket för att det numera känns som det är mer reklam och "förslag på vad man ska följa" än inlägg från dem som man följer (kan ju bero på att folk skriver mindre också). Det är bra för att få information från grupper och sådant, men annars håller jag på att tröttna på dem. Men sådant kan ju gå i perioder också, så jag kanske hittar lusten igen.
Men du ska ha ett stort TACK för att du fortsätter att skriva och Grattis till alla dessa år!
Stora Kramar!
Grattis till det 16 åriga bloggandet! Duktigt gjort att skriva, fota och hålla bloggen vid liv. Jag tror att jag var involverad i att tjata, prata och intala dig för länge sen att du borde blogga...och så blev det. Vem vet, nästa grej för dig kanske blir att skriva en bok?
SB
Heja oss bloggare! Grattis till alla åren.
Stort, stort GRATTIS till din fina 16-åring! Kul att du sammanfattade några "viktiga stolpar" som Karolinas utbildning. Den hade jag ingen aning om. Visste dock att hon var skådespelare.
Har ju inte hängt här hos mera än kanske max två år. Tror att jag kom in hos dig via Pettas blogg, där du hade kommenterat. Klickade på länken och minns min första kommentar hos dig - jag var totalt tagen av dina underbara bilder. Å det har hållit i sig om man säger så.
Fortsätt bara:-)
Grattis till 16 årsdagen!! Själv gjorde man sin undergrad i Australien då, time flies! Tack för att du skriver som du gör, superkul att ta del av. Läste ju hela bloggen som en bok när jag hittade den för ett-två år sen. Är ju sugen på att flytta över med familjen men det är ju inte gjort i en handvändning. Och då är det så kul att få ta del av den amerikanska kulturen från ett svensk perspektiv. Speciellt då även jag har små barn som ska gå i skola ect. Skönt att höra att du inte har planer på att sluta och skriva, det skulle jag sakna!
Varma hälsningar från Uppsala och Johanna
Hej
Jag är en tyst läsare som läst nästan alla dina bloggar. Det här är första gången jag någonsin har kommenterat någon blogg. Jag läser mycket bloggar från olika länder för att lära mig om livet och kulturen där. När jag hittar en ny blogg börjar jag alltid från det äldsta/ första och så läser jag vidare. Som att läsa en bok. För tillfället störtläser jag en blogg från Sydafrika har kommit fram till år 2015! Vissa bloggar fortsätter jag sen att följa, som din blogg, man lär ju känna personerna i bloggen. Tyvärr är det så som du säger att många slutat blogga och jag vill läsa text kompletterad med bilder inte bara se bilder med lite text som instagtam.
Fortsätt gärna skriva så fortsätter jag att vara en tyst läsare.
Mvh från Esbo, Finland
Hej,
jag snubblade in här alldeles nyligen, sannolikt via Från Glam till Damm ovan.
Jag läser av och till en del bloggar - de som nu finns kvar. Just din fastnade jag nog för därför att vi i runda slängar är lika gamla och jag också är en "promenadperson" (mina rundor är dock inte lika tidiga som dina). Tycker det är intressant att se hur andra genomlever sin middle age. Gillar din lätta ton, den är rätt långt från min egen och därför ganska behaglig att läsa.
Helén
Älskar din blogg och ditt sätt att skriva.
Sluta aldrig med det här.
Jag har också läst din blogg som en bok.
Mer,mer,mer!!!
//en tyst läsare i mellansverige.
Hälsningar från en tyst läsare som tycker du är fantastiskt duktig på att formulera texter. Det är så trevligt att läsa bloggen på morgonen. Dina inlägg om amerikanska fenomen och nostalgi är mina favoriter. Jag har läst bloggen i många år men det har aldrig blivit av att kommentera, men någon gång ska bli den första. Tack för att du förgyller min morgnar med härliga bilder och intressanta texter.
//Marie
GRATTIS och sluta inte. Det är nog, när du tar semester, saknar dej och din blogg.
Kommer i håg fotona fr Karolinas prom. -var också med
er den där urkalla vintern, då ni var ute och tittade
på universitet för Karolina.
Läser alltid och kommenterar i bland. Kram!
Ruth i Virginia (som inte begriper finessen med
Insta)
Bloggblad:
TACK!!
Ja, åren bara rinner iväg.
Håller med, otroligt hur snabbt kan skapa sig en vängrupp genom sin blogg, och andras bloggar. DET är bloggens verkliga fördel.
Saknar också många gamla bloggare, verkligen!!
Insta är roligare än FB, tycker jag alltså :-D
Nej tack till Snapchat och Twitter.
Ja, vi hittade varandra snabbt- Trevligt.
Anna:
SÅ kul att du läser här och att vi är lika gamla.
OCH såklart, vi har Österbotten genemsamt. Jättekul.
TACK för att du läser.
Följer vi varendra på insta? Vad heter du där isf?
Cari:
Säger tusen tack för att DU hänger med på färden och gillar det du läser!
BLIR så glad!!
Kalaslotta har slutat blogga ja, hon finns på insta, men det tror jag du redan vet.
Roligt att du hittade hit den vägen.
VET, det är skitsvårt (omöjligt) att kommentera via mobil.
MEN paddan lyckades, YAY!!
Tack igen, Cari!!!
Elisabeth:
TUSEN tack så glad jag blir.
Älskar att höra att min blogg faktiskt kan vara lärorik. Så roligt att höra.
Sexton är fasiken antikt i bloggvärlden, haha.
OCH att du var yngre än K är idag när du började läsa --- wow-
SÅ glad att du hängt med mig så länge. Värmande!!
Bloggar for the win!
Bästa sociala mediet, utan tvekan. Insta är kul. Jättekul. Men inte samma sak.
SNAP ja, det ska man säga, haha.
TikTok, glöm!!!
TACK igen för dina fina ord!!
Anneli.
TACKAR!!
Sweet 16 it is!!
LÅNG tid det i den här världen.
Bloggvärlden är överlägsen alla andra medier.
SÅ klockrent trevlig och bra.
Just att man får veta så mkt om andra platser och människor. GULD!!!
OCH ja, dessa bloggcirklar som blir till bloggvänner.
UNDERBART!!
Berikande.
TACK Anneli, det är roligt att höra att du märker att jag lägger ner tid på det jag skriver, för det gör jag. Jag har ju tiden också och kan fundera ut ämnen och inlägg.
Men, det räcker med att blogga fyra dagar i veckan. Skulle inte orka varje dag.
En dag får du också mer tid. MEN jg tycker att du skriver väldigt genomarbetade inlägg, Anneli.
Anneli, SÅÅÅ glad att du läser här.
DET är så roligt att ta del av dina inlägg också även fast vi ibland verkligen tycker olika. MEN det är OKEJ det med.
Tycker om vettiga diskussioner. Du håller ju inte med om allt jg skriver heller, det vet jag ;-) Just därför
r det ännu roligare att ha dig här. Respekt liksom, på två håll. Love!!
Ja, man jar absolut mest tysta läsare, så är det.
Roligt att höra från några idag.
För visst blir man nyfiken.
Bloggvärlden ÄGER!!!
Stor kram till DIG!!
Channal:
SÅÅÅ roligt att ha DIG här och att följa din blogg.
TACK för det!!
OCH tack för dina vackra ord.
Marie ja, det ver via henne alltså.
Roligt.
Gillade verkligen hennes blogg, så synd att hon slutat.
Men det är kul att hon bor i din grannstad.
Har ju henne på insta, inte samma sak, men ...
Roligt ändå.
TACK Anna, jag älskar att höra att du lärt dig om US via mig och att du härigenom träffade en massa andra svenskaamrikanska bloggare, vilka alla har slutat. More or less.
Saknar dem.
Återigen, de finns på insta med det är INTE samma sak.
TACK Anna, ni fortsätter både du och jag att blogga ett bra tag till.
KRAMAR i massor!!!!
Humlan:
TACK!!!
JA jag är nog närmast antik numera i Bloglandia.
Fniss!!
Så är det!!
Men jag fortsätter så länge det är roligt, så länge jag har läsare som kommenterar och så länge som jag tycke det är kul.
OCH än ÄR det kul!!
Många av våra gemensamma bloggvänner har lagt ner, det är så tråkigt. Insta är absolut inte samma sak.
JAG uppskattar alltid dina kommentarer, Humlan.
OCH du skriver ju alltid så kloka ord dessutom.
DET ska du veta.
Du får väl se om du en gång tar upp din blogg igen. Den finns ju iaf kvar om lusten skulle dyka upp.
Men ja, visst tar det tid att hålla på med en blogg.
SÄGER ett Stort tack för dina vackra ochfina ord. DE värmer ska du veta och jag är så glad att du läser här!!
FB tycker jag är ganska värdo. Orkar inte hålla på med det, det kommer till pass på sommaren om jag inte bloggar. Men annars? Nope.
Orkar inte engagera mig därinne övh.
Tycker insta är kul, men det kan inte ersätta en blogg. Tycker insta är tusen gånger bättre än FB.
MEN ja, annonser är det minsann därinne och förslag på konton och whatnot.
TACK för dina ord, Humlan. Sporrande och värmande!!
STORA kramar från mig!!
Susanna:
TACK vännen!
Så roligt den där gången i ditt kök i ditt gamla hus då vi pratade om bloggar och ni hejade på. MINNS det mkt väl!
SÅ KUL!!!
OCH roligt har det varit, hela tiden!! SÅ glad att jag började med detta, lite av mitt jobb har det ju blivit.
Bok? Vem vet, hihi!!
KRAM och tack. OCH tack för igår!!!
Nilla:
Länge leve bloggarna!!!
OCH tack!!!
:-D
BP:
TACK!!!
TACK för att du läser!!
SÅ roligt att du är här!
Ja, det var absolut genom Karin du hittade mig. Hon länkade mig i ett inlägg om ugglor och så kom du hit.
OCH så hittade jag till dig.
Bloggvärlden är bara bäst!!
Ja, där fick du lite info om Karolina också och hennes bakgrund.
Bra det :-)
Du har ju bara varit med sedan hon flyttat ut.
TACK snälla BP för dina vackra ord. Blir SÅÅÅ glad!!!
Johanna:
TUSEN tack för att DU läser och gillar.
SÅ roligt att du gjorde din undergrad i Aus. Jag var jättesugen på Australien ett tag också som ung, men det blev US.
Ja jag vet, att flytta till US är en mindre vetenskap och så svårt.
Det enda sättet är nästan att komma hit via utbildning, ett unikt jobb eller giftermål. Tänk att det är sååå svår som det är.
Jag är såååååååååå glad att du läst min blogg som en bok. O MY!! GISSA om DET värmer.
TACK Johanna och stor kram till dig!
Esbo:
MEN åååå, jag känner mig hedrad över att detta är den första bloggen du kommenterar. TACK för det!!
SÅ roligt att höra ifrån dig.
OCH ja, ad KUL att du gillar att läsa det jag skriver. GISSA om det värmer och sporrar!!
Att du också läst min blogg som en bok tar jag som en jättekomplimang.
OCH att du faktiskt läser från allra första början.
STORT tack!!!
Insta är kul, men kan aldrig mäta sig med en blogg. Aldrig.
Som du säger, det är så liten text och jag märker själv att jag ibland inte orkar engagera mig i det somstår där. Jag scrollar vidare. Mycket för att det är så litet. Jag har heller ingen padda, och jag kan tänka mig att det kanske läses mer på en sån? Större format som det ju blir.
IALLAFALL, TACK för att du är en trogen och tyst läsare.
Jätte, jättekul att du hörde av dig!!!
Helen!
Så roligt att ha dig här.
OCH att du kom via Anneli!
Jag uppskattar verkligen att du uppskattar mitt sätt att skriva.
Medelåldern ja ... ack ja... ack ja ...
Borde kanske skriva mer om just den. Hehe.
TACK tack för att du läser och gillar. Jag blir så glad!!
Tysta G:
ÅÅÅÅ tack!!
Alltså det här att läsas som en bok .. det är underbart att höra.
Tusen tack.
Jaaa, nu fortsätter jag att skriva och är glad för att ha just dig som läsare!!!
Marie.
TACK, gud vad glad och sporrad jag blir över dina varma och fina ord.
TACK!! TACK för att du läser och gillar!
AWWW, blir så glad.
Ja, jag fortsätter absolut.
TACK Marie!!!!
Ruth:
Kära granne!!
TACK för att DU läser och GILLAR!!!
BLIR glad!
KOMMER inte att sluta!
OCH jag älskar när du kommenterar. Men känn inte att du måste :-*
Stor kram till dig denna mulna morgon!!!
Jag följer ditt resekonto, heter annahs280
Oj! Fick för mig att jag såg detta inlägg i morse, men det var IGÅR morse! Tiden flyger när man (alltså jag) är så jobbigt inaktiv i bloggvärlden ;-)
Först vill jag säga GRATTIS till Life in the suburb, och GRATTIS till DIG som författare av bloggen!!!
Helt sjukt att det gått sexton år redan.
Jag har inte följt dig ända från början, men när jag börjar räkna så nästan ända från början... I höst har jag följt din blogg i 15(!) år. Och jag blir fortfarande lika glad varje gång du skriver att du fortfarande älskar bloggandet, eftersom det betyder att din blogg kommer fortsätta finnas kvar :-D
Din blogg introducerade mig för bloggvärlden. Bokstavligt.
Det var så gott som första gången jag kom i kontakt med ordet "blogg", det var när jag av en ren slump trillade in här på din sida. Som jag skrivit förut så satt jag och googlade typ "leva/plugga/bo i USA", vilket var typ det enda jag gjorde på internet på den tiden.
Enda gången jag stött på ordet Blogg innan dess var via Lunarstorm, eftersom dagboksfunktionen där kallades Blogg.
Jag kommer också ihåg när jag skrev min första kommentar här. Minns att jag nästan var nervös, eftersom jag aldrig kommenterat på internet hos någon jag inte kände tidigare. Men tror det var efter det som jag verkligen blev kär i bloggvärlden.
Din blogg inspirerade mig att själv prova på bloggandet.
Nu har jag tyvärr inte varit lika duktig på att hålla mig till en (1) blogg, utan mitt problem är att jag är så ombytlig ;-P Dock fyller min Pixelie-blogg 10 år i sommar. Ska bara komma igång ordentligt igen ;-)
Förstår till 100% vad du menar med kommentarernas betydelse. Det är kommentarerna och kommunikationen med läsarna som gör en blogg levande.
Känner det extra tydligt de perioder då jag har svackor och inte producerar några inlägg, vilket i sin tur såklart inte resulterar i några kommentarer. Loggar in på bloggen varje dag (har bara inte motivation att komma längre än så) och det är bara tomt och dött. Det drar ner motivationen ytterligare, och så hamnar man i en ond spiral...
Underbart också när bloggvärlden genererat i så pass många vänskapsrelationer utanför internet.
Och jag håller helt och hållet med dig om bloggen i motsats till övriga sociala medier! Inget av dem kan mäta sig med bloggarna.
Facebook: Usch! Har aldrig varit något fan av den sidan. Skittråkig.
Instagram: Gillar såklart. Men jag gillar inte att skriva längre texter i den appen. Välarbetade inlägg vill jag använda bloggen till.
Snapchat: Nope. Aldrig fattat grejen. Mest för barn och yngre ungdomar.
Twitter: Fick egentligen ingen enorm genomslagskraft här hemma tycker jag. Trist app.
Tiktok: Fruktansvärt! Och det finns INGEN sociala medier-plattform som är lika beroendeframkallande som den!! Laddade faktiskt hem den förra året (tror jag det var), men var tvungen radera den igen. För min mentala hälsa... :-P
Trodde bokstavligen man suttit i tio minuter, men det hade i själva verket gått sex timmar. Alla sociala medier är beroendeframkallande, men ingen som Tiktok.
Har dessutom aldrig sett så mycket HAT på NÅGON plattform som på just Tiktok.
Så ja, bloggarna vinner alltid till sist! Och din blogg i synnerhet!
En specifik sak jag älskar med din blogg (förutom din imponerande förmåga att hitta intressanta ämnen år efter år) är klimatet här!
Dels den tid du lägger ner på att svara personligt på alla kommentarer, men också att hela bloggen och kommentarsfältet liksom känns som att komma in i en fristad. Det känns som så familjärt och kamratligt.
Igen vill jag säga: Stort GRATTIS på bloggens Sweet 16!
Ser fram emot år 17, och många härliga, mysiga, inspirerande och trevliga bloggår efter det :-D
Stora kramar från Piteå! /Erica
Här är också en tyst läsare som aldrig kommenterat. Minns inte hur jag hittade din blogg men har för mig att jag började läsa när jag var au pair i USA, och det var väl 2015, kära nån vad tiden går. Tack i alla fall för en mycket välskriven blogg! Ett nöje att läsa! :)
Anna:
Ok, kul!!
Erica:
HEEJ!!
Du är tiillbaka och ag har saknat DIG.
HOPPAS att du känner inspo att börja skriva själv snart också.
SÅ glad att du är här nu för jag HAR verkligen saknat dig!
OCH tack, tack och tack.
Du gör mig glad och rörd, Erica. Det har du gjort många gånger i det vackra du skrivit till mig genom åren.
SÅ fint.
Sp roligt att kunna vara inspo till dig, Erica!
Du har verkligen varit aktiv också och engagerat dig mycket i dina kommenterar och det är ju en bloggares dröm med sådana läsare.
SÅ tack för att du tog mod till dig och skrev dren dör fösta kommentaren för länge sen.
Absolut, det är verkligen så, utan kommentarer dör en blogg. Det är de som gör en blogg aktiv och levande.
Utan dem, ingen blogg.
Bloggandet har verkligen gett mig nya vänner, du är en av dem.
Många har jag träfat IRL, och ytterligare många har jag ännu inte träffat. men som sagt, vänner ändå-
Det blir verkligen bloggcirklar som sen blir till vänner.
Älskar det.
Bloggar är absolut så bäst!!
Exakt, FB ... NÄÄÄ!! Vore det inte för messenger och ett fåtal grupper skulle jg lägga av där. Aktiv har jag ingen lust att vara därinne. Förutom vid resor, då kan det passa eftersom jag inte bloggar då.
Insta är KUL!! Men långa texter här INTE hemma där. Jag märker ju själv hur dåligt jag läser långa texter där. För smått och det är ändå bilderna som räknas mest.
Men för verkligen fatta det måste man nog ha en blogg själv, annars förstår man inte hur viktigt det är.
Twitter, astrist, känns som ngt politker ägnar sig åt för smutskastning mer än ngt annat.
TikTok, nOLL intresse. Jag har hört, precis som du säger, att den är galet beroendeframkallande. Har en vän som liksom du la ner sitt konto. Det sög bort hennes tid. Inte min grej, har fått för mig att det mest är för yngre ändå.
Det är mkt hat där alltså? Fan, ytterligare en anledning att inte skaffa den appen.
TACK Erica igen, du är så snäll och generös i det du skriver till mig. TACK!!
Så glad att du tycker så mkt om min blogg.
Ja, jag tycker också att det är ett skönt klimat i kommentarerna, alla så så snälla. OCH det är så fint att ha en kommunikation här på riktigt. Jag tycker det är så trist med bloggare som inte svarar. Fattar att de kanske inte tror att folk kommer tillbaka och läser svaren, men många kommer tillbaka just därför, för att se vad bloggaren svarat.
Erica, de varmaste kramarna till dig!!!!
Anna:
OCH jag tackar dig för att du läser här!!
Så roligt att du gillar det jag skriver blir jätteglad!!
Kram och tack från mig!!
Post a Comment