Wednesday, April 06, 2022

Det här med lull-lull ...




Godmorgon onsdag!



När jag kom tillbaka från Sverige hade Peter köpt hem blommor, mitt favoritvin och gjort så fint härhemma.
Nåväl, inte för att han direkt stökar till det i vanliga fall heller. Men, jag kom hem till ett välstädat hus där den vanliga husdoften slog emot mig.
Ni vet, den där doften man vanligtvis inte KÄNNER av eftersom man vänjer sig vid den då man bor i den. Nu när jag steg över tröskeln kände jag den TYDLIGT! HA, jag gillar den.
Den doftar gott, någon slags bladning mellan sköljmedel och “oss” antar jag. Tur att den inte luktar illa iallafall, phew …



Första kvällen jag var hemma tände jag alla ljusslingor jag har i huset (det är ganska många), jag tände ljus och bonade in mig i myset innan jetlagen slet tag i mig.
Jag frågade Peter då om han—en enda gång—tänt slingorna eller använt levande ljus, under mina tre veckor i Sverige?
Gissa svaret?
Nä, just det! HAN hade inte tänt vare sig slingor eller ett levande ljus en enda gång.
Är jag förvånad?
SVAR NEJ!!
Sen märkte jag att min käraste äkta make inte ens ställt fram tiden på våra analoga klockor!! 
Sommartiden hade ju inträtt medan jag var i good old Sweden! Så ja, jag gick ställa om dem också.
Peter hade typ inte SETT det. TYPISKT!!
En del av dessa slingor går i och för sig på timer, så somliga hade ju lyst ändå i sanningens namn ...



Det här är komiskt— vi pratade om det i Stocholm också—jag och min syster. Vi snackade om att det är vi tjejer som bär upp allt mys i ett hem.
Samma sak hos syster, det är hon som skapar myset. Nu är Sara visserligen gift med världens händigaste man som fixar ALLT. Men även Håkan medgav att han inte myser till det då han är ensam hemma eller åker till Småland utan Sara.
Håkan åker ner till huset i Småland ensam med jämna mellanrum, för att fixa med skogen, eller gör något annat som måste göras på hus och gård. Han sa då att han aldrig tänder levande ljus, eller mysbelysning. Brasa tänder han alltid, men det är för att han är värmeknarkare, haha. Inte för mysets skull. Annars är det rätt mörkt i vardagsrummet i Småland, bara brasan som lyser upp.



Vi satt och snackade om detta länge, vi tre. Det är ganska intressant att höra om hur killar (många iallafall. SÅKLART finns det undantag) resonerar runt detta med mys och belysning. 
Vilket jag funderat över förr, det är verkligen tjejer som lyfter myset i ett hem.
OCH utan tjejer skulle jular och andra storhelger knappast ha den lyster de har.



Sara spelade upp ett klipp från Morgonpasset i P3 för mig. DÄR snackade de just om detta! OCH de kallade fenomenet för lull-lull.
Utan tjejer inget lull-lull. Så komiskt att lyssna på, och både jag och Sara höll med programledarna. Det är kvinnor som skapar det lull-lull som killarna uppskattar och tar del av, men som de aldrig skulle ägna en tanke åt om de var ensamma.


 

Lull-lull hemma hos mig nu i vintras ...



En gång sa min pappa att om han bott ensam skulle ha en säng, ett bord och en stol.
OCH en lampa. Det skulle räcka för honom, mohohaha!!
Han skulle absolut inte ha några mattor, sa han den gången. Jag är rätt säker på att det här tänket gäller hos fler än min pappa. Sedan skulle de förmodlingen undra för sig själva VAD det är som fattas?


Förr, innan pandemin, då min käre Peter ofta for på affärsresor fick jag vara ensam hemma en hel del. 
Ja, framförallt under hösten 2019. Det kändes som om Peter jämt var på resande fot då. OCH jag ensam hemma, vilket jag inte är förtjust i (mörkrädslan ni vet).
Men, jag vande mig ändå med tiden … DOCK, jag gjorde aldrig, inte en enda kväll, avslag på myset. Jag tände ALL mysbelysning på mellanplan och sovrum. Jag tände levande ljus varenda kväll, flera stycken. SÅKLART gjorde jag det. Det var mysigt i kvadrat.
Så vill jag ju ha det. ALLTID. Ja, oavsett om vi är två, har middag för flera eller om jag är helt mol alena. Myset är “livsviktigt” för mig, ja lull-lullen … HAHA.
Kan inte tänka mig något mer deppigt än att sitta en kväll under en kall lampa, en enda lampa tänd, och se på TV. GAWD, det är verkligen inte jag. Sara sa detsamma, alltid mys då hon är ensam. Så är det nog för många av oss tjejer.
Återigen, inte hos alla såklart, men hos SÅ många fler än hos männen. Lätt.



 

Lull-lull hos Sara.


Utan oss tjejer skulle myset upphöra. Affärerna skulle kunna sluta sälja smålampor, doftljus, dukar, mattor, bordstabletter, gardiner, ljus, kuddar …
HA, listan kan göras lång.


 

Lull-lull hemma hos mig på hösten.


Männen diggar denna värld av hemtrevnad, de uppskattar och är glada över lull-lullet och fixet omkring dem.
Men om de är ensamma hemma tänds, och används, endast det mest nödvändiga.
Tjejer ger huset och hemmet en själ. Det som alla gillar, men som halva befolkningen inte direkt “ser”. Fastän det uppskattas massor ändå …



 




Jag jag generaliser såklart, men ...
 

.... Am I right? Or, am I Right? ;-)

26 comments:

Eva i Dalarna said...

Det är klart att det finns män som gör mys och kvinnor som struntar i sånt men generaliserar man så har du helt rätt. Det är kvinnor som gör myset!
Min man är mycket duktig på att se vilken fog som passar till kaklet, vilka färger som passar ihop och hur saker ska byggas för att passa ihop. Han är hantverkare och många års erfarenhet har gett honom blick för hur det ska se ut. Men göra en kväll mysig det kan han inte. Däremot har han ett ljus på köksbordet, med egenhändigt inköpt ljusstake, det tänder han varje natt han sitter där, när han inte kan sova pga onda ryggen. Fast det är mest för att han tycker ljuset från lamporna är störande mitt i natten...

Brysselkakan said...

Haha! Ja, du har nog otroligt rätt!
Men jag har i alla fall en son, av tre, som har lull-lull hemma! Och som har en egen personlig stil på inredning, inget apa efter vad som är trendigt utan vad han gillar. Och japp, det är mellansonen i Linköping. Sedan pratar han och jag ofta kring idéer han har, hjälps åt att ta dem vidare och hitta saker (tex sätter han inte sin fot på Ikea om det inte är livsviktigt så behövs något därifrån väntar han tills jag kan fixa!).
Till de andra tvås försvar så har de det också fint hemma men inte det där sista lull-lullet och det gäller även han som har sambo! Noll intresse för sånt hos henne!

Yvonne said...

Håller helt med dig, män gillar nog när de får allt sånt "serverat" och slipper arbetet med att fixa till lull-lull. Min man är nog som din, gott vin och fått huset städat (av städerskan), det räcker bra tycker han.

Jag har en stor snurra med 10 små koppar där det ska vara värmeljus i här i uterummet, och det är rena fasan när den ska tändas tycker han, ha, ha. Vi tänder den bara när vi har gäster och äter middag där, så imorgon är det dags igen, hi, hi.

Här ute har vi några "solfångare" som lyser upp och släcker sig själva, men pg av det dåliga vädret vi har haft har de inte lyst många minuter per kväll. Idag strålar solen igen så nu hoppas jag de fyller sina depåer så det räcker över hela kvällen.

Har sååå mycket ljus av alla de slag här i Spanien så nu ska jag verkligen börja bränna ner lite av förrådet. Då vi har värmepumpen på så försvinner möjligheten att tända ljus över matbordet då vi äter inne, om man inte vill ha stearin överallt och det vill man ju inte.

Samma med kuddar, så fort vi sätter oss i soffan så plockar min man bort kuddarna där han ska sitta, de är bara i vägen tycker han :-).

Ja, ja, alla är vi olika.

Nu ska jag ta en promenad till marknaden här i krokarna och andas in lite luft efter 2 dagars innesittande pg av storm och ösregn dygnet om.

Ha en fin onsdag och tack för ett intressant inlägg igen. Jag är fascinerad av hur lika och ändå olika kvinnor och män är.

Stor kram från ett soligt Spanien

Mamma C said...

Min man älskar ljusslingor men mest utomhus. Han har klätt in nästan hela vår takterrass med solcellsslingor 🙊.
Men inomhus är det nog jag som står för lull, lullet.
Ha en bra dag.
Kram Carin

Äventyret framtiden said...

Du har så rätt så! Det finns alltid lysande undantag och då lyser det verkligen, bl.a. mitt barnbarn Wilhelm är en fena på att mysa till det men också hans storebror Timothy, men i det stora hela så är det vi kvinnor som myser till våra hem. Jag längtar verkligen efter att få till det här i vår nyrenoverade lägenhet och har förstås gjort vissa ansträngningar redan. Livet blir skönare helt enkelt, varmare, gosigare och mycket vackrare dessutom.
Så roligt att läsa ditt inlägg igen Annika, jag har flera att ta till mig, alla från tiden du var i Sverige har jag olästa. Egentligen skönt att veta när jag får läslust och bara vill njuta och mysa till det.
Ha en fin dag overthere, här surrar det borrar och liknande, då vi har snickare på gång i våra inneknutar.
Kramar!

Annika said...

Eva:
Yes, som jag skriver, en generalisering men med en stor skopa sanning :-D
Vi kvinnor står alla gånger för myset och trevnaden. Skulle det ara upp till männen skulle det vara ganska trist i hemmen, haha.
Exakt, min svåger är precis som din man, SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ händig att det är beundransvärt. En Ernst, fastän kanske utan mysnerven då, hehe. Liksom din käre make.
Men det levande ljuset på bordet ändå ... Fast så himla tråkigt med hans ryggonda. USCH och fy, jag känner med honom.

Annika said...

Brysselkakan:
ELLER hur! Så är det ju!
DE ser inte, men de älskar det ändå. Det tack vare oss.
Men YAY för din son!! VAD bra att han fick lull-lull-genen. Hans tjej måste vara väldigt glad för det! DET skulle jag vara.
MEN å andra sidan bestämmer jag helst själv vad jag vill ha för mys härhemma. HAHA.
Peter får hänga med.
Vet att du är superduktiga på fix därhemma, och jag kan tänka mig att du och din son kan bolla tankar.
Tänker ännu på den hylla du borde bakom en soffa, det var hos honom va?
Nåväl. mer lull-lull åt oss alla. Även fastän somliga inte "ser" det.

Annika said...

Yvonne:
Haha, ja det är ju så här, i 90% av fallen. Tjejerna gör trivseln och killarna trivs. Det fastän de aldrig skulle komma på att göra detsamma på egen hand. Fniss.

HAHA, ja tänd din ljusstake du!! MYSIGT!!
Han gillar det säkert också medan ni sitter där och äter med vännerna. Uppskattar myset.
MEN om det var han som skulle fixa till det skulle han aldrig ens komma på tanken att tända staken, hehe.

Ja, vad fint att solen skiner så att era lyktor kan laddas. Älskar sådana lyktor.

Du har rätt, när man har värmepump och även central AC får man verkligen tänka efter var man ställer ljusen.
Som du säger, stearin kan bli ett problem.
Har upptäckt lite smått det här med fejkljus, de kan vara rätt bra ibland.
OCH snygga är de också.


HIHI, Peter pallrar upp sig med våra kuddar i soffan, han gillar dem. MEN vore det upp till honom skulle vi säkert ha utslitna sådana som vi haft i sen vi gifte oss, typ. Varför köpa nytt liksom? What's the use?

Så glad över att ni har sol igen.
Ut ich andas den sköna luften. Här är det regn, men det gör inget.

Stora kramar från mig!!

Annika said...

Carin:
MEN ÅÅÅÅÅÅÅÅÅ vad trevligt av din man!! GILLAR!!
Älskar ljusslingor utomhus.
BÄSTA.
OCH inne, men det är din avdelning. Såklart. HIHI!!
En fin onsdag önskar jag dig.
Kramar!

Annika said...

Karin:
HIHI, ja så är det, hehe.
MEn finfina undantag finnes givetvis, som dina barnbarn. Vad trevligt att de har fått den genen!!
Love it.
Men ja, annars är det vi kvinnor som står för lull-lull och mys.
Å ja, nog fattar jag att du längtar efter att mysa till det. Livet blir mkt trevligare med mys, ljus och kuddar och allt sånt som gör hemmet till en varm och ombonad plats.
TACK kära fina Karin för fina ord.
Jag skrev ingen blogg då jag var i Sverige, och har bara skrivit ett enda inlägg om tiden där.
Men flera kommer.
JAG är såååååå glad att ha DIG tillbaka igen.
Skickar stora kramar till ön mitt i Atlanten!!!

Bloggblad said...

Samma sak här! Min man skulle inte komma på idén att tända ett ljus eller köpa hem blommor (endast till födelsedag och bröllopsd:o). Dukar? Hm... knappast.
Det enda manliga hem med pyssel och mys jag varit i, var hos två bögar. Så snyggt!

Jag vet precis vad du pratar om med doften! Som barn, när vi flyttade till färdigmöblerade tjänstebostäder, var det så läskigt att bo i en annan lukt. Efter ett tag märkte jag att lukten hade försvunnit - jag lärde mig med tiden att vår egen "Fogelbergslukt" inte kändes.

Alltid när jag varit borta länge, eller att vårt hus stått tomt, har jag njutit extra när jag kommit hem, av att det har luktat "hemma". Riktigt sugit in doften.

Sara said...

Haha, roligt inlägg, sis! Såklart generaliserar vi men tittar man på alla man känner så är det faktiskt så. Och det gäller såklart inte alla, läste om någons son här i kommentarerna ovan.

Och så lustigt att P inte tände ljusen eller slingorna en enda gång när du var i Svedala. Som du skrev om H när han åker till Småland, han skulle aldrig tända ljusen i köket eller vardagsrummet vilket är det första jag gör när vi kommer till köket och börjar med maten eller liknande. Samma till frukosten. Ja, inte på sommaren då (frukosten alltså). För det är klart att jag inte tänder lika mycket ljus på sommaren som på vintern, när det är ljust nästan jämt. Under den mörka tiden behövs den som en avskärmning mot mörkret och för lull-lull. Med bara lampor känns allt mycket tristare.
Mer lull-lull till folket:) Puss, kram och älskar!

Brysselkakan said...

Japp, det är sonen med hyllan. Och ingen flickvän, de gick isär för snart 2 år sedan.

Channal said...

Så sant! Vi får till det där lilla extra som gör ett hem hemtrevligt! En ungkarlslya är oftast väldigt sorglig. Men visst finns det män som Ernst Kirchsteiger. Min man han tänder ljus för att värma upp, inte för att mysa till det. Älskar lull lull!

KRAM Anna

BP said...

Hahaha! Undantaget som bekräftar regeln säger man ju. Jag är ett sådant - undantag alltså. Lull-lull, mys-pys, levande ljus osv. är inte min grej. Inte min mans heller som tur är. Men LED-slingor året om är helt okej.

Susjos said...

Visst ligger det nåt i det du säger, min man tycker att ljusen speglar sig i TV:n, så är det en bra film vill han inte ha några ljus tända, och han skulle aldrig tända dem om han är ensam hemma!
Men jag måste säga att så mycket "lull-lull" som jag såg hemma hos våra kompisar som är gay när vi var där på ESC-finalen sist, det ser jag inte ens hos oss, de hade det så mysigt med massa lull-lull och fantastiska blommor på balkongen så jag bara gapade! Så, nej man kan inte dra alla över en kam ;-)

Ha det gott!
KRAM!

Annika said...

Marianne:
Exakt, boom igen. Samma med Peter. Till födelsedagar och Valentine och då jag återvänder från Sverige ... men aldrig annars.
Så din man är likadan, jag är inte förvånad, haha!!
NÄ, aldrig att ett levande ljus skulle tändas om P är ensam hemma. Aldrig.
Yes, bögar kan, for SURE!!

Exakt, den där personliga doften som finns hos alla. Den känner man inte själv, men den finns där hela tiden.
Den enda gången den känns är när man varit borta ett längre tag.
Kan förstå att det var konstigt för dig som barn när no flyttade och du kände en annan lukt. Sen kom er egen ... bra det :-)

VISST är det HÄRLIGT att komma hem och känna doften av sitt eget hem. Synd att den förnimmelsen försvinner så fort. Nu doftar det ingenting här, tycker jag. Trist.

Annika said...

Sara:
HAHA, kul att du gillade. Vi hade ju så roligt när vi snackade om det också, du, jag och H.
Du och jag har ju snackat om det förr också.
Håkan som är då duktig och händig är som en Ernst, men utan lull lull. DET erkänner han ju också, hehe.
Precis, helt mörkt i Småland förutom brasan.
Skulle vi varit där hade vi tänt alla smålampor, ljus etc.
Givet.
Nope, P tände inte en enda slinga, inte ett ljus.
Tur att somliga slingor går på timer, haha. Då fick han iaf lite mysbelysning, fniss.
Lulllull känns starkare under den mörka årstiden, men den gäller hela året. Alltid.
MER lull lull tills oss alla!
Kramar, pussar och älskar right back attcha!!

Annika said...

Brysselkakan:
SÅÅÅ himla smart och snyggt. En bra ide ni kom på där.
Aha, singel nu alltså. Men kul för hans nästa tjej, hihi!!

Annika said...

Channal:
Så är det bara, det är så. HAHA. Rent genetiskt.
HAHA, ja just det att tända ljus för värmen funkar ju också, det gör det.
Mer lull lull åt oss alla.
Heja det!!
Älskar det också!!
Kramar!

Annika said...

BP:
Undantag som bekräftar regeln måste finnas.
Välkommen ;.D
HAHA!!
Slingor for the WIN!!!

Annika said...

Susjos:
Absolut kan ljusen spegla sig, men jag tror att jag tänker bort det.
MEN, jag kan förstå om de stör också.
Gay guys, de kan de!!
DET är då säkert. KAN tro att det var lullull där, haha.
Härligt!!!
Kramar!!

Elisabeth said...

Det ligger nog mycket i det du skriver, för även om det naturligtvis finns män som fixar det mysigt hemma är det nog - i heterosexuella relationer - betydligt oftare kvinnan som står för den biten. Nu är jag förvisso inte den som tänder speciellt mycket levande ljus eller har så många ljusslingor, men däremot har jag såklart lampor i fönstren. Gillar även dukar! Och prydnadskatter! ;-D Annars är krukväxter viktigt för min trivsel. Gillar alla möjliga varianter och tycker dessutom om att ta sticklingar.

Annika said...

Elisabeth;
Det gör det, ligger mkt i det. Det är hårddraget förstås, men stor sanning ligger däri.
Gener.
Precis, du kör ju mys a la dig därhemma och gillar ditt lullull. Krukväxter sällar sig absolut till lullull.
:-)

Nilla Tankebubblor said...

Vi har ju en hel del ljus och ljusslingor och en kamin här hemma. Fönsterlampor och en ljusslinga i uterummet går på timer. Levande ljus tänder jag kanske på helgen ibland, mest på vinterhalvåret. Min man och jag är ungefär lika benägna att tända ljus. Han tänder en brasa oftare än mig. Just nu känns det som jag inte är så mycket för lull-lull alls. Jag glömmer bort det. Jag skulle kunna ha det mycket mera rent från sådant hemma än vad jag har, ingen typisk lull-lull-kvinna…

Annika said...

Nilla:
Ja ljus och mys är ett måste i ett hem, yes!!
Låter om om du har gott om det även om du inte är ngn direkt lulllullare ;D