Tuesday, October 26, 2021

The weekend + my maple tree




Good morning Tuesday people!!


I hope you all have had a good weekend!


Peter and I took a local hike down by the Potomac River in nearby McLean, Virginia on Saturday morning.
McLean is located very close to Washington DC and I have to say that it is remarkable that we have this kind of nature SO close to the nation's capital.


I am always sooo thankful that we do have such easy access to nature. We have trails and paths everywhere. 

This is not a totally easy hike either. The banks of the Potomac River are steep and long. You also have to use big caution as you hike over creeks and runs.


It did not look that different when the native Americans ruled this place.
I like that thought.
Somehow it feels like we can connect to the past when we are at these places in nature.


 

It is so nice to have this just a few mere miles from DC.


AND, speaking of something else, some of you might remember that I have a big maple tree right outside my bedroom window. Right by our deck.
I follow this tree throughout the year, but especially in the fall.
I keep track of it. EVERY year on October, 23 I take a picture of it! I have no idea on WHY I picked the 23 of all days, I just did. And, that have stuck with me.


SO, I present to you—MY maple tree thru the last four years!!




And this year, still fairly green and lush.



With this I wish you all a great October Tuesday!

18 comments:

Anonymous said...

Yvonne said....
Oj, den vandringen såg jobbig ut och verkligen nödvändigt med stavar, men hade nog inte vågat ta mig över de där stenhögarna ändå. Vacker natur är det och så nära till för er, så jag förstår det är lockande.

Tänk att sådan vacker natur finns så nära huvudstaden, helt otroligt!

Tänk så olika trädet kan se ut år från år, 2019 är det fantastiskt vackert och i år fortfarande grönt och fint.

Ha en fin tisdag säger jag och skickar en stor kram från Spanien, där regn utlovas till eftermiddagen och kvällen

Brysselkakan said...

Kul med bilderna på trädet! Jag gjorde ju en liknande grej 2015, det blev bilderna till min årssammanställning på bloggen (finns under januari 2016 om någon vill se!). Sjukt mycket jobb! Och inget jag planerar att göra om (på bloggen alltså) men kanske att ta bilder så!
Ha en fin dag!

Eva i Dalarna said...

Så olika trädet såg ut, fastän korten var tagna på samma dag i oktober. Visar hur årstiderna är lika men varje år ändå olika. Som livet.

bettan said...

Vilken eländig terräng med alla stenar och klippblock. Förstår du var glad för dina stavar. Naturen är fantastiskt vacker och jag instämmer med dig, tack och lov att man har den så lättillgänglig.
Nu kan jag inte ge mig ut på så pass strapatsrika vandringar som du och Peter men det är inte fy skam att vandra genom vacker bokskog, eller i mina favoritparker, Botan och Alnarpsparken.

Ofattbart att föreställa sig, som du skrev på Ig att Washington DC ligger runt kröken på floden.

Så trevligt och intressant att följa ditt träd över åren. Det var en riktigt bra idé när du kom på den :)

KRAMAR!!

Annika said...

Yvonne:
Alltså ja, det var den. Mkt svårare än jag trodde faktiskt. Jag hade inte tänkt ta med stavarna, men såååå glad att jg gjorde det. Hade haft svårt utan dem.
SÅ mkt fin natur här, så innerligt tacksam för det.
Trädet, det är intressant att dokumentera det varje år, det är det.
KRAM från mig som hade ösregn hela natten och nu blååååser det.
Ha en fin dag i regnet.

Annika said...

Brysselkakan:
Ja, det är kul att dokumentera ett träd på det här sättet. Roligt att se tillbaka på tidigare år.
Ja, årskrönikor ligger det mkt jobb bakom. Det är nog bara vi som bloggar som fattar hur mkt jobb det ligger bakom.
Men ja, du kan "adoptera" ett träd i närheten och dokumentera det. Det är faktiskt lite kul!!
:-)
Ha en jättefin dag!!

Annika said...

Eva:
Precis så är det med trädet/träden.
Som livet!

Annika said...

Bettan:
DET var riktigt jävla tufft, mkt tuffare än jag trodde. Mina knän var inte glada.
Jag är sååå glad över att jag hade med mina vandringsstavar. Peter lämnade sina hemma.
Att ha naturen runt knuten är en sann ynnest. Vet inte vad jag skulle göra om jag inte hade den.
Exakt, som tur är finns det ju lätta leder att gå, eller bara på parkvägar. OCH som du säger, genom en vacker bokskog UNDERBART!!
SÅÅÅ nära DC detta!! Nästan vid gränsen.

TACK, ja jag är glad att jag kom på det där med trädet. Jag ser det ju från min säng, så det är nog så det hela började.

Kramar!!!!

BP said...

Alltså den hiken var verkligen värd namnet - hike alltså. Återigen är ju vandringsleden otroligt väl skött med alla trappor till exempel. Nerför okej, uppför nej tack;-) Å alla dessa stenblock. Tur att du hade tagit med dig dina stavar. Sedan tänkte jag på vilka skor ni har när ni vandrar. Precis som vi - inga vandrarkängor utan gympadojor. Men just på stenarna hade nog kängor varit mera lämpligt;-)

Keith said...

Neither you nor Peter pulled a Classic Keith and tumbled over the bank and into the Potomac? 😜 Such beautiful nature nearby!

Brysselkakan said...

Träd finns det gott om och två stora på vår egna tomt!
Men skulle nog välja utsikten från vårt sovrum, där kan man när löven faller se in till stan!

Susjos said...

Oj, lite tuff vandring, men makalöst landskap, och fräsch luft kan jag tänka mej! Skönt att ha stavarna med sig kan jag tänka.
Vilken fantastisk lönn du har där, kul att fota den samma dag varje år, den är så vacker!
Ha det fint
Kram

Annika said...

BP:
Den var svår, även fast den är lokal. Vi, P och jag, verkar visst tro att vandringar i grannskapet "ska" vara lätta.
SÅ är det inte varje gång, phew.
SÅ glad att jag hade mina stavar med mig.
Kan inte ha vandringskängor, ogillar dem enormt. De passar inte på mina fötter (har provat). Så det är vandringsskor vi har, men de ser ut som vanliga gympadojjor.
Ja, det var faktiskt en pärs på sina ställen. PUST!!

Annika said...

Keith:
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!
You really made me laugh now.
But no, No Classic Keith ...

Annika said...

Brysselkakan:
Gör det, ta ett av de träden du ser från ditt rum. Det gjorde jag!!
KUL om du börjar med detta också :-D

Annika said...

Susjos:
Tack, ja mkt tuffare än jag trodde.
Jaaa, verklgien tack och LOV för stavarna. SÅ glad att jag hade dem med mig!
Tusen tack, ja lönnen är så fin. Det blåser så hårt nu att jg är rädd att den ska missta alla sina löv i och med denna hårda blåst.
Kramar!

Elisabeth said...

Vilken mäktig natur! Vandringen ser jobbig ut dock, jag med min dåliga balans hade garanterat bara stapplat runt bland de där stenarna, haha.

Annika said...

Elisabeth:
Visst är den fin.
Alltså, Peter och jag underskattade denna vandring REJÄLT. Jag var iaf klok nog att ta med stavar. Kan inte ens tänka på hur jag gjort utan dem.
DE hjälper mig med min balans, så jag förstår dig.