Nu åker jag! Den stora bloggledigheten tar sin början ...

Godmorgon fredagen den 2 juli!

NU har vi kommit till den punkt på året då jag slår igen min laptop och tar min väldigt långa bloggledighet.

I fjol for jag inte hem till Sverige, och ej heller till Finland. NI VET varför, pandemin såklart. MEN i år, ja då ska jag åka om allt går som det ska med diverse tester (håll tummarna för negativa covidtester, annars är vi rökta) och annat vi måste ta tag i innan vi släpps ombord på planet.

Det känns nästan som en bergsbestigning allting. På riktigt.

OCH har så gjort i flera månader för mig. PUST!

THE stress is REAL!

 

Bilderna idag har absolut inget med texten att göra.  De är alla tagna under mina rundor i ARLA morgonstund denna vecka.  De beskriver hur sommaren ser ut här och nu!

Men, på måndag är det tänkt att Karolina och jag ska sätta oss på SAS-planet och styra kosan mot Sverige, med mellanlandning i Danmark.

Innan dess känns det som om jag har tusen och en saker att göra.

Överväldigad är en underdrift.

Det som förr—innan C-19 visade sitt fula tryne—var lätt vad gäller resor över Atlanten och in i Europa är nu en DJUNGEL.

Restriktioner och inreseförbud.

Konstiga luddiga regler som inte är lättydda för någon enda en.

Covidtest? Eller inte covidtest?

Bevis på vaccination? Eller inte?

Munskydd i 9 timmar över Atlanten.

Hur fullt kommer planet att vara?

Kontakt med ambassader som bara skickar förtryckta svar med länkar tillbaka. Blir tokig. Har fått psykbryt vid ett flertal tillfällen.

Har grubblat i sinne, det ska ni veta. OCH ännu är vi långt ifrån i hamn.

Den dagen jag står på byggan vid sundet kan jag pusta ut, inte innan dess.

Lake Audubon igårmorse.  HUR ljuvligt.  TUR att jag har naturen och mina älskade morgonrundor.

Alltså, i och med detta träder således den stora bloggledighten in.

Nu kommer jag att vara i Norden i över två månader och idka det sommarliv jag allra helst önskar.

Jag återkommer till USA i mitten av september igen, då är det höst. DET känns helt overkligt i skrivande stund.

 

Instagram kommer jag att vara aktiv på, speciellt vad gäller mitt privata konto. 

Den som vill följa mig där hittar mig på @nesw_travels

@skandigirl kommer också att vara aktiv givetvis, fastän det kontot inte ALLS är lika personligt som resekontot är. Ja, det  ni vet ju redan …

Facebook kommer jag säkert också att använda mig av mer än jag gör under året i övrigt.

 

Restons mest magiska plats!

Min blogg kommer att återuppväckas i september igen. 

Under sommaren, och vistelsen i Norden, kommer jag inte att blogga överhuvudtaget och jag kommer inte att vistas i Bloglandia alls.

Vill flagga för att jag går in i total bloggskugga nu.

Sedan blir desto roligare att komma tillbaka hit och skriva och berätta om allt, samt att läsa ERA bloggar igen. 

DÅ kommer jag att vara SÅ taggad inför nytt bloggår hos mig själv och hos alla andra, hurra!!

 

Karolina anländer Washington imorgon. 

Hon stannar i Norden tills den 18 juli. Sen trasslar hon sig tillbaka till LA med buss, båt, taxi, flyg och mellanlandningar.

Trains and boats and planes … 

Inte tåg dock, men väl buss, haha .. 

TUR att hon är så resvan att hon inte ens rynkar på näsan åt detta. 

Peter ska hålla ställningarna i Reston i sommar. DET kan hända att han kommer till Stockholm ett tag i slutet av min vistelse. Vi har inget bestämt ännu.

Med detta önskar jag er alla en JÄTTEFIN sommar!!

JAG vill tacka DIG som läst här under året, eller ÅREN blir det ju eftersom jag inte reste alls i fjol somras. Den minnesgoda kommer kanske ihåg att jag bloggade hela sommaren förra året.

TACK för att DU läser min blogg!!!

 

Magi vid 6 igårmorse vid Lake Thoreau.

HÅLL tummarna för Karolina och mig nu med allt som ska ske innan vi står vid vårt slutmål.

Vem vet, kanske skriver jag på tisdag igen, om allt skitit sig rejält och vi är kvar i DC på grund av eventuell covid eller något annat elände …

GOD FORBID!!!

Sommarkramar till er ALLA!!!!

SEE you in September!!