Wednesday, September 09, 2020

Älskade Outer Banks!




Godmorgon onsdag!

NU är jag tillbaka här i Bloglandia igen.
Tillbaka efter en helt underbart fantastisk skön vecka i Rodanthe-Waves-Salvo långt ute på The Outer Banks i North Carolina.
Det är ett av de allra bästa ställena i hela världen för mig!
Faktiskt är det den amerikanska motsvarigheten till mitt älskade sommarhus i Ledörsundet.  DET fastän de är olika.  Visserligen ligger bägge vid havet, men där upphör nästan all likhet.
Ett ställe det däremot liknar är mitt tredje älsklingställe i världen, Fårö och Gotland.  Det är något med ljuset, sanden och havet som gör det.
Kargheten likaså.





Det är här vi befinner oss!  I byarna Rodanthe-Waves-Salvo.  Vårt hus låg i Salvo.  Öppet hav på alla håll.  Österut den stora Atlanten, västerut Pamlico Sound där man bara ser obruten horisont i väster.  Underbara plats!




Här har vi precis kört in på The Outer Banks.  OCH vi ska styra kosan mot Hatteras Island.  Hela Hatteras är naturskyddat, en så kallad National Seashore.





När man färdas över sanddynerna i kilometervis utan att se ett enda hus kommer man till Rodanthes norra infart.  Det finns bara en väg som leder hit, highway 12.




Så, ja vi kom verkligen iväg detta år också.
DET trodde jag verkligen inte ens då vi bokade huset någon gång i mitten av juli.  Jag trodde att något skulle stoppa oss.  Ja, till exempel Covid …
Men vi kom IVÄG!!!






Utsikt från vår Widow's Peek, takterrass, i kvällssolen.




Keith och Peter i kvällssolen.






Karolina, Mike och Peter på väg hem från stranden.














OCH ja, vilken vecka vi fick.
Allt var bara så BÄST, från vädret till sällskapet!
Det var som om alla bitar bara föll på plats.
Jag är djupt och innerlig tacksam för det.
Karolina och Mike kom från Kalifornien på lördagkvällen.  Klockan 18 körde de in på gatan med sin hyrbil.
OCH ja, det var så himla fint att ses igen.
Mike, denne kille jag bara hört talas om, sett på bild och haft lite kontakt med via Facetime visade sig vara en riktigt svärmorsdröm.
Ja, på riktigt alltså! På allra bästa sätt.
SÅ trevlig, så lättsam, så intresserad, så intressant, så hjälpsam och så generös.
Jag sa till Peter, det är lustigt att man kan klicka så bra med en människa man aldrig träffat förr.  OCH därtill känna som om att han funnits med oss i flera år.
Positivt överraskad är bara förnamnet, ska ni veta.  
Karolina var precis sig själv med honom, det såg jag direkt.  OCH jag såg också hur innerligt mycket de tycker om varandra.
Jaja, time will tell hur allt kommer att gå.  DE har bara varit ihop i nio månader och jag är inte den som tycker man ska stadga sig för tidigt.  Allra minst i dagens läge.
Men so far, so …

Huset vi hyrde i Salvo har vi hyrt en gång förut.  Det var 2016 när vi först börjar åka till de allra yttersta barriäröarna, alltså Hatteras Island.
Det här är femte året vi hyr i Rodanthe-Waves-Salvo.  Och ja, där kommer vi att fortsätta vistas.
Det har liksom “blivit vårt” nu.
Huset är bra, no frills.  Men allt finns där som man behöver.  Det enda som fattas är en pool.  De har dock en jacuzzi på ett av decken.  DEN jacuzzin nyttjade vi varje dag.  Eftersom vi inte hade pool drog vi ner tempen till 33 grader.
Det var skönt att sitta i den och läsa (utan bubblor) på eftermiddagen då vi kom tillbaka från stranden.
Dock, nästa år ska vi ha ett hus med pool eftersom jag har viss skräck för Atlantens stora vågor, hehe.






Här är huset, det hus som går under namnet Dusty's Beach Ball.








Köket.  Tog dessa bilder precis innan vi lämnade huset och vi var redo för avfärd.  Ja, man måste själv dammsuga, rengöra kylen, skafferiet etc.  Det kommer en städgrupp då man checkat ut och gör grovjobbet.  Men lite måste man göra själv också.  Så dessa bilder är tagna sista dagen.





Vardagsrummet








Mellandecket och jacuzzin.





Takterassen, den så kallade Widow's Peek.



Jag har tagit massor, massor, massor med bilder, som alltid.
Faktiskt närmare 600 bilder.
Nej, jag kommer inte att lägga ut alla här på min blogg.  LOVAR!!
Men, jag kommer att dela upp dem i flera olika inlägg.




OCH jag kan absolut inte motstå soluppgången.  Faktum är att jag mötte den varje morgon.  Helt underbart magiskt att se solen stiga över Atlanten.  









Snäckor finns det gott om.




Himlen västerut i soluppgången.






Nej, jag får aldrig nog av detta!  ALDRIG!! Havet är mitt sanna element.



Jag SAKNAR OBX så mycket.  En vecka är så försvinnande kort.
Knappt har man anlänt så är det dags att packa igen.
Inte bra.  
Veckan blir på något konstigt sätt en nedräkning innan den knappt har börjat.  Näpp, två veckor måste vi tillbringa där någon gång.  Det är inga problem egentligen längre heller, Peter kan jobba varifrån som helst bara det finns wifi, och det finns det i nästan samtliga hus därnere.



The golden hour.




ETT äkta strandfynd!!!  Dinosaurie i sanden!!!




Återkommer med fler bilder och intryck.

Sen hojtar jag också, välkommen september.  Underbart skönt att vi nu gått in i hösten (även om det inte är speciellt höstlikt där jag befinner mig).




Peter nöjd, och han har NOLL och inga problem med stora vågor.








Morgonkaffet intogs på däcket varje morgon!




Ha en fin onsdag!

17 comments:

Anonymous said...

Yvonne said....
Åh, det ser ju helt fantastiskt ut, vilken vecka ni verkar ha haft och så härligt att rå om Karolina och hennes pojkvän i en vecka. Tänk så många vackra, fantastiska platser det finns på vår jord.

Dina bilder är ju som vanligt helt fantastiska.

Så mysigt att ni klickade så bra med Karolinas pojkvän, roligt både för henne och er och honom också.

Är huset ni hyrde bara ett sommarhus eller bor ägarna där själva ibland? Såg ju ut att finnas allt och inte så lik bara ett sommarboende.

Nu ska jag hoppa in i duschen för vi ska åka till Österbybruk och möta upp Spanienvänner som kommer från deras hus i Norrbotten, för en härlig dag och kväll på hotellet där. Imorgon fm kanske det blir Steninge Slott innan de drar vidare mot Lidköping. Vi själva drar till Malmö på fredag-måndag, ska bli sååååå mysigt att träffa våra barnbarn igen, dottern och svärsonen.

Ha en fin onsdag säger jag och skickar en stor kram från ett regnigt Åkersberga

bettan said...

Dessa OBX-inlägg gör mig salig. Underbara bilder och jag ser fram mot vad som komma skall.
Gläds med dig att Karolina och hennes pojkvän hade möjlighet att följa med er. Men som sagt, en vecka går rasande snabbt.

September är en fin månad. Idag har vi gråmulet väder 19 grader i Lund. Jag har fixat lite med min cykel, smort kedjan mm. Tycker cykel är ett bra färdmedel. Hur är det med cykling där du bor? Äger de flesta en cykel? Cyklar barnen till skolan? Finns det bra cykelvägar?
Ja nu råkade jag snöa in på cyklar. Men jag kom på att jag har aldrig hört/sett att du cyklar. Men det gör du kanske? ;)

KRAMAR!!

Annika said...

Yvonne:
Det var nog det bästa vi kunde ha fått. Tror absolut att hela årets SKIT spelar in också. Förmodligen uppskattade vi denna vecka ÄNNU mer än vad vi hade gjort ett vanligt år, kanske??
Alla bitar föll verkligen bara på plats.

TACK, det är en plats jag älskar och förmodligen speglas det i bilderna, kan jag tro ...
Blir glad över dina ord.

Mike ja, det var otroligt lyckat. Tycker det är fantatskt att man kan klicka med ngn direkt som man aldrig träffat förr. Ovanligt lätt personlighet har han väl också, kanske.

Huset är ägt av ngn. Det hyrs ut via agentur, och ägarna kan bocka av veckor då de vill vara där. Tror att det mestadels är uthyrt till andra under sommaren eftersom det är då de kan dra in storkovan. Men alla dessa hus du ser på bilderna, de är privatägda. MEN samtliga hyrs ut.
Det finns otaliga förmedlingar på OBX som hyr ut.

VILKEN trevlig vecka du har framför dig!!
Roligt med vänner, familj och resa.
Ha så jättekul!!!

Kramar från ett mulet Reston.

Annika said...

Bettan:
ÅÅÅÅÅÅÅ tack!!!
Jag blir sååå glad över dina ord.
KUL och uppmuntrande för mig att du ser fram emot framtida inlägg.

Den vecka är alltför kort. Alltför, alltför kort.
Nedräkningen börjar dag 1. Ogillar det skarpt.

Cyklar!!
Vad härligt att du hojjar mkt. SAKNAR det!!
Njea, det är många fler som cyklar i Sverige än här. Ibland ser man folk som cyklar. Vi har en stor cykelbana nära oss, cykelbana och vandringsled kombinerat. DÄR cyklar folk. Men mest i motionsform. Sen är Mountain biking poppis till max.
Men det där vardagscyklandet som man gör hemma, nej inte vanligt. DELS för att det är vanskligt i trafiken (även om vi här där jag var HAR cykelbana vid vägarna, de flesta av dem iaf), sen spelar väl sommarvädret in också, för hett och fuktigt. Men resten av året skulle det ju gå bra för det mesta. Men nej, vardagscykling existerar inte. HAR aldrig sett ngn cykla till affärer och handla mat tex. Så som jag gjorde när jag bodde i Sve.
Jag äger ingen cykel.

Kramar!!

Stockholmsbo said...

UNDERBARA FOTON!
Gör en bok, Annika.
Tycker också att du förmedlar allting så bra med dina foton. Känsla och öga det har du.

Allt låter toppen. Ser fram mot kommande inlägg.

Annika said...

Stockholmsbo:
Tack!!
Jo, jag älskar stället så mkt att det förmodligen syns via bilderna.
Tack återigen!

Roligt att du ser fram emot kommande inlägg!

Annika said...

Otroligt vackert med bilderna! Outer Banks alltså! Här har vi inte sett blå himmel på flera dagar pga. bränderna :( . Superfin andningspaus och utflykt. Jag tror man uppskattar det fina och mysiga i livet mer nu när det är svårare att komma iväg och sällsyntare att man får såna veckor och stunder.

Himla fint att du fick träffa Karolina också och att du/ni klickade med Mike!
Kram

Annika said...

Annika_
TACK!!
Ja, det är underbart där. Brukade du resa dit då du bodde i NC?
Tror också att man uppskattar mer under svåra tider, som dessa ju är-

Ert tillstånd är förfärligt. Kan inte ens föreställa mig eländet. Bilderna jag ser från Cali ser ut som tagna ur ngn apokalyptisk film.
Måtte de sluta.

MKT fint att träffa K!! Nu får vi se när det blir härnäst?
Mike, jag underligt det där hur man kan klicka med somliga.

Kramar!!

Anne said...

Det var så fint se dina bilder på Insta, lugnande för själen och kan man inte uppleva det live är bilder i alla fall ett litet substitut ;).
Jag vågade inte fråga och börja hetsa i kommentarerna på Insta vad du tyckte om pojkvännen Mike och hur det fungerade, så jätteroligt du skrev om det här. Så härligt det låter och så positivt, jag blir uppriktigt glad att höra. Även om ens barns pojkvänner känns sisådär, så är det ju bara att gilla läget och vara positiv ändå. Så liksom ännu bättre när man känner yes, vilken trevlig kille och det klickar. Jackpot. Tycker det lät så fint också det du skrev att du märkte Karolina var sig själv i hans sällskap, jag förstår vad du menar. Det är lovande. Kanske det här är nåt riktigt seriöst, utvecklas till nåt riktigt långsiktigt seriöst....Och att märka hur mycket de tycker om varann, som du skrev,jag blir ju riktigt rörd läsa det du skriver. Oavsett vad framtiden för med sig, här och nu är det de två och det måste kännas fint och tryggt på nåt sätt för er att ha sett dem tillsammans "live" nu, veta att K har en käresta i LA där hon lever sitt liv som är bra för henne.

Hihi, det är intressant det där du säger om att stadga sig. Att vi tänker våra kids inte ska ha nån brådska bli riktigt superseriösa...men går vi till oss själva så var vi väldigt seriöst involverade i våra respeketive redan då och i den åldern hon är i nu, eller hur. Och tyckte inte alls det var för ungt... Du och Peter träffades ju också tidigt. Jag och min M blev ett par då jag var 22 och vi blev rätt snabbt väldigt seriösa. Förlovade oss när vi var nyss fyllda 24. Liknande historia för dig och Peter vill jag minnas. Men skulle min Stella börja yra på om förlovning vid 23-24 efter bara 1-2 år tillsammans skulle jag säga sakta i backarna unga damen... Jag vet, dubbelmoral så det ryker om det. Samtidigt måste jag ju säga att jag alltid uppskattat ha så lång historia med min M, att vi går så långt tillbaka och aldrig att jag känt eller tänkt vi hade bråttom. Tvärtom, jag är tacksam för att vi träffades som så unga och fått växa ihop. Så är det inte konstigt hur man samtidigt kan tycka ens eget barn kan ta det lugnt... Men samtidigt vill man ju ha de ska ha en pojkvän/man att älska, dela livet med. Komplicerat det här, hur man resonerar som förälder... Var är Mike ifrån förresten, är han native Californian?

Men du, vad härligt ni kom iväg alltså. Det här är ju alltid en plats som du älskar och njuter av att komma till, men som du bra skriver kan jag tänka mig att det med tanke på det här året som 2020 är kändes ännu mer uppskattat. Och som sagts tidigare också, jag tycker det är så fint att ni etablerat en tradition sen länge nu, med årliga besök till OBX.
Tror du att ni under "normala" år kommer gå tillbaka till att åka i juni eller kan det fortsätta bli den här tiden istället? Jag förstår juni är bättre de åren då du åker till Norden, för då är du nog inte tillbaka på amerikansk mark än den här tiden. Oavsett när ni åker på sommaren, så fint att ha den här platsen och att den trots långt avstånd ändå ligger inom bilavstånd, det ger friheten att lättare komma iväg. Och känslan lämna ditt paradis och veta ni återkommer nästa år.

Men precis, med wifi överallt så är det enkelt att kunna vara borta 2 veckor, även om man jobbar. Suveränt på det sättet faktiskt, man behöver inte ha flera semesterveckor att offra eller kunna få till, då kan det bli svårt komma iväg längre.Men kan man jobba samtidigt så går det åka rätt lätt. Skulle det inte vara svårt pga Covid att resa nu (med flyg) så skulle jag gärna själv åka nånstans och sitta i ett beach house nånstans och ha hemskola där...

Elisabeth said...

Verkligen roligt att ni kom iväg, att det blev en sådan lyckad resa och att ni dessutom fick träffa Karolina (och Mike)!

OBX ser i sanning ut att vara en helt underbar plats, även den här tiden på året. Ljuset är ju helt fantastiskt, och naturen också. Förstår att du vill återkomma dit hela tiden och att du vill tillbringa längre tid där. Måste vara skönt ändå att Peter har ett jobb som går att "ta med sig" - då är ni inte lika hänvisade till semestern för att åka till OBX eller andra platser.

Höga vågor ja, som vi skrev om på Instagram är det ju inget för någon av oss. ;-) Jag väljer att kalla det sund försiktighet, haha. ;-)

BP said...

Vilka underbara bilder! Huset ni hyrde är fantastiskt, betydligt vassare än svenska röda stugor med vita knutor, som man förresten också måste städa innan man ger sig iväg.
Jättekul att du klickade med dotterns boyfriend. Ja, han kan ju faktiskt blir din svärson då han ju redan är en svärmorsdröm;-)

Annika said...

Anne:
Tusen tack, vad roligt att du tycker det.
Jag blir så himla glad också!!
TACK!!

HAHA, nu vet du vad jag tyckte. Jag tyckte om honom så in i bomben mycket.
Tacksam för det. Jag var lite rädd innan att han skulle ha attityd etc eftersom han är en riktigt NY-NJ boy. Snacka om fördomar ... ja jag vet.
Jag fick begrava dem den fösta minuten. OCH inget kan göra mig gladare. Finare kille alltså ...
Karolina var sig själv helt och hållet.
Jag kunde slappna av totalt.
DET hade mkt väl kunnat vara precis tvärtom.
Jag är inte den som hejar på att gifta sig, eller gifta sig för tidigt. Jag tycker man ska vänta medan man är ung. MEN, det är underbart fint att veta nu hur fin han är mot henne, och hon mot honom. ATT de har varandra därute i LA.
Sen får vi se hur det går. Men jag vill att de ska vänta läääänge isåfall.

HEHE... pust ... ja ....
Jag träffade Peter då jag var 24. Alltså som K idag ... hehe.
JAG tyckte inte jag var för ung :-D

Det var så KOMISKT, när de kom hit på lördagkvällen satt de i källarrummet och tittade i gamla album. De tittade bla i våra bröllopsalbum. M frågade hur gamla vi var. Jag svarade, 27 och 28.
Då säger han, ja förr gifte sig folk tidigt!!
Jag började nästan garva rätt ut. Men han sa också att han själv är 27 och inte skulle vara redo.
DET kändes gött att höra för mig, haha.
VISST, Anne, dubbelmoral galore, precis som du säger.
OCH precis som du tänker om Stella. DU vill inte att hon ska stadga sig för tidigt. HAHA.
Jamen det är verkligen så man tänker.
Sen tänker jag också att det är andra tider nu, att man förmodligen väntar lite längre ... inbillar mig det.
OCH så tänker jag att de bor i Hollywood med allt vad det innebär ... att de bägge är i industrin så att säga ...
ALLT sånt.
M är från nordöstra NJ. NYC-området.

Jaaadu, Anne ...
Om jag ska vara ärlig skulle jag nog vilja fortsätta att åka i sept. Det kan bli ett avslut på sommaren istället för en inledning.
MEN det kommer ju med orkanrisken då, som du vet. Vi hade vråltur med vädret denna gång.
Så, egentligen kvittar det då vi åker, bara vi åker.
MEN allt var väl egentligen ljuvligare nu. Från havsvattnet till de underbara kvällarna. PLUS att soluppgången var senare, så jag slapp gå upp 5:20. TYP!!
HAHA!

Absolut Anne, man kan verkligen jobba, eller ha skola, varsomhelst nu.
Helt klart!!!
Ni är ju lite kringskurna nu hos dig med alla j-a bränder som härskar västkusten. MÅ de sluta. Jag känner för och med er.
Idag ska K och M tillbaka till CA igen ...
Men tänk om ni kunde hyra ett hus i bergen, eller vid ngn sjö, eller vid havet. Bara för att komma iväg. Din M kan ju också jobba varifrån som helst.

Kramar i massor till dig fina Anne!!!

Annika said...

Elisabeth:
SÅ himla härligt.
OCH ngt jag tvivlade på tom dagen innan i for. Jag trodde verkligen att ngt skit skulle stoppa oss.
Snacka om skadad ... haha.

TACK!
Ja det ÄR en otrolig plats. Ljuset är unikt. Lite så som det blir långt ute i havet när sand, karghet och hav möts. Som på tex Gotland. Då uppstår verkligen ett speciellt ljus.
Jag älskar verkligen dessa byar.

Du har rätt, sund försiktighet. HELT klart!! Nej, det är det sämsta därute, för mig, vågarna. För andra är de de allra bästa. Alla som surfar tex.

Annika said...

BP:
TACK snälla!!
Nej, ngn röd liten stuga är det inte.
Det är ett äkta beach-hus a la östkusten, skulle jag nog säga.
Svärsmorsdröm ÄR han. MEN jag vill att de ska gå sakta i backarna. VÄÄÄÄLDIGT sakta.
Jag längtar INTE efter barnbarn ett enda dugg.
OCH jag vill inte att de ska stadga sig för tidigt.
HAha.
Dubbelmoral då jag var 24 då jag träffade Peter ;-)

Äventyret framtiden said...

Ljuvligt, ljuvligt och åter ljuvligt.
Jag vet att du älskar det där stället och bilderna bara bekräftar det.
Härligt att ni fick vara en hel vecka tillsammans med Karolina och Mike. Men Annika, det är ju Karolina och Mike som avgör hur de vill ha det, oberoende om det går snabbt eller långsamt eller väldigt lååångsamt. Haha, söta svärmor, du är för gullig. Ibland kan det bli precis hur bra som helst också fastän det går undan. Det är känslan som avgör och det där vet man ju själv djupt inom sig. Lägg bara armarna runt dem och låt det bli som det blir.
Ni hade verkligen en fin vecka, det syns på alla dina bilder!
Ha en fin dag idag också!
Kram, kram!

Annika said...

Karin:
TACK så jättemycket. Vad glad jag blir.
JA, jag älskar det verkligen. OCH bilderna förmedlar det säkert.
HAHA, klart det är de unga tu som avgör. Men jag vill inte att det ska gå för fort. På ngt håll.
Men skulle de vilja stadga sig kan jag bara hänga med på färden.
OCH isf tacka för en fin svärson :-)
MEN, jag tror inte de har ngn brådska ngn av dem. Bra det!
HEHE.
Kramar!!

Theresa williams said...

Hej, jag är Theresa Williams Efter att ha varit i förhållande med Anderson i flera år, släppte han upp med mig, jag gjorde allt för att få honom tillbaka men allt var förgäves, jag ville ha honom tillbaka så mycket på grund av den kärlek jag har till honom, Jag bad honom med allt, jag gav löften men han vägrade. Jag förklarade mitt problem för min vän och hon föreslog att jag hellre skulle kontakta en trollformler som skulle kunna hjälpa mig att trolla för att få tillbaka honom men jag är den typen som aldrig trodde på trollformel, jag hade inget annat val än att prova det, jag mailade spell caster, och han sa till mig att det inte var något problem att allt kommer att vara okej före tre dagar, att mitt ex kommer tillbaka till mig före tre dagar, han kastade trollformeln och överraskande den andra dagen var det runt 16:00. Mitt ex ringde mig, jag blev så förvånad, jag svarade på samtalet och allt han sa var att han var så ledsen för allt som hände att han ville att jag skulle återvända till honom, att han älskar mig så mycket. Jag var så glad och gick till honom. Det var så vi började leva tillsammans lyckligt igen. Sedan dess har jag lovat att alla jag känner som har ett förhållandeproblem, jag skulle vara till hjälp för en sådan person genom att hänvisa honom eller henne till den enda riktiga och kraftfulla trollformeln som hjälpte mig med mitt eget problem. Hans e-post: {drogunduspellcaster@gmail.com} du kan skicka honom e-post om du behöver hans hjälp i ditt förhållande eller något annat ärende.
1) Love Spells
2) Förlorade kärleksformer
3) Stoppa skilsmässa
4) Äktenskapstavlar
5) Graviditetsförtrollning
6) Breakup Spells
7) Dödsförtrollning
8.) Du vill bli befordrad på ditt kontor
9) vill tillfredsställa din älskare
10) Lotteri
Kontakta den här stora mannen om du har några problem för en hållbar lösning
via {drogunduspellcaster@gmail.com}