Wednesday, August 26, 2020

Läsglasögon, åldrande och lite stil till slut ...




Hej onsdag!!



Hur många av er använder läsglasögon?
För mig är läsglasögon ett absolut måste i vardagen. Numera är det så.
Jag kan inte läsa tidningen, böcker, skriva här på datorn, läsa på datorn eller skriva överhuvudtaget utan mina läsglasögon.
Nu har jag varit beroende av läsisar i snart tio år. Minns att jag var 45 år då jag köpte mitt första par.
Den gången satt jag på Barnes and Noble (bokhandel) och läste tidningar. Jag blev allt mer trött i ögonen och innan jag lämnade B&N den dagen hade jag köpt mitt allra första par läsisar.

Sen dess har glasögon kommit och gått i en aldrig sinande ström.
Jag har flera par på varje våningsplan. Här på mellanplanet har jag ett par i köket, ett annat i vardagsrummet, ett par ligger i min handväska.


Mina glasögon här på mellanplanet just nu.




Om jag någon gång råkat glömma läsglasögen hemma, till exempel om jag åker och handlar, blir jag så störd då jag inte kan läsa det finstilta på förpackningarna.
SÅ. Otroligt. Störigt.
För, ibland kan det hända att jag drar till affären med endast plånboken i fickan. DÅ är det nästan givet att jag glömmer läsisarna hemma, om de inte sitter på skulten.
DET är trist för en person som alltid haft bra syn att plötsligt behöva använda glasögon. MEN så är livets gång.
Det är ju en typisk åldersåkomma. OCH jag undrar om någon alls kommer undan ödet med läsglasögon?
Ingen big deal ÄR det ju i och för sig. Inte alls. Det är bara så konstigt att plötsligt en dag inte kunna se det finstilta.
En annan sak jag lagt märke till är att det numera är mycket svårare att läsa i dunkel. DET hade jag aldrig problem med förr. Jag kunde sitta i skymningen och läsa utan problem.
Det går inte längre.
En lampa måste vara tänd och läsglasögonen måste sitta på näsan.

Jag undrar ibland hur många läsglasögon som passerat revy sedan jag köpte mitt första par?
Ty läsisar tappas, de går sönder, de glöms kvar, de tappar glasen …
Mina allra första var ett sådant par som hade de där typiskt långsmala läsglasögonutseendet. Jag har kvar dem, konstigt nog.
Kanske beror det på att jag snabbt insåg att det fanns så många snygga glasögonpar istället för de där “typiska”?
Jag har köpt läsglasögon på Anthropologie (en favoritaffär som säljer kläder och inredning), mitt allra bästa par köpte jag på Ann Taylor Loft (klädaffär). Jag har köpt glasögon på Target och de allra flesta har jag beställt från Amazon.
Numera vill jag absolut inte ha de där smala sorterna. Jag vill ha stora läsglasögon. Ganska stora glas.
Vilken tur ändå att det är så otroligt LÄTT att skaffa sig ett par läsisar. De finns precis överallt.  Om man skulle råka glömma dem hemma på en resa kan man lätt skaffa sig ett par nya.
BRA där!!
Så var det nog inte förr i världen, då fick man sitta med förstoringsglas. Förhoppningsvis hade man ett sådant i hushållet då det begav sig.
Annars var det väl i stort sett kört vad gällde läsning och finstilta i livet, UGH!!








Något jag hittills aldrig gjort är en ordentlig syn och ögonundersökning. DET borde jag nog boka in mig på, helt klart. NU, vid min ålder, kan man säkert börja spåra de tidigaste farliga ögonåkommorna.
Peter gör en grundlig ögonundersökning en gång om året, men så har han också vansinnigt dålig syn och har haft glasögon (numera linser) sedan han var liten.
Jag har oftast inga problem alls att se på långt håll. Inga problem att se på TV, eller se skyltar då jag kör bil. DAGTID, tillägger jag.
Mörkerkörning ÄR numera inte alls roligt. OCH om det regnar och är mörkt sätter jag mig helst inte alls bakom ratten om jag slipper.
Peter köpte ett par glasögon till mig enkom för mörkerkörning för ett tag sedan, de ser ut ungefär som solglasögon. Dock, de hjälper inte ett dugg.
Trist nog.
Som tur är ser Peter bättre i mörkret än jag då vi kör bil. Jag har så himla svårt att bedöma avstånd i mörkret, vilket ju kan vara ett smärre problem.

Ibland tänker jag på vilken skillnad det är att vara 54 år idag mot hur det var för 30-100 år sedan.
En 54-åring 1920 var gammal.
Hon var sedd som en åldrad kvinna.
Idag blir man knappast sedd som lastgammal, om än inte ung heller.
Vi klär oss inte efter någon slags obligatorisk åldrande stil som ju var ganska given förr. Vi har inte håret i knut bakom ett huckle. OK, jag har håret i knut när jag är ute och går, hehe. Om inte skulle jag försmäkta. Ja, ni vet …
Vi sportar på och håller igång, klär oss i det vi vill (numera är ju vad “som är passande” väldigt uppluckrat). Vi klär oss som vi vill.
Jag går till exempel gärna i korta kjolar, framförallt på vintern. DÅ med tjocka strumpbyxor. Nu på sommaren har jag noll problem med att ha shorts på mig, eller för all del kortare klänningar. Kan dock säga att jag har snäppet kortare kjolar och klänningar vintertid än sommartid.
Jag kan inte säga att min stil idag är direkt annorlunda än hur den var runt 30. Det var då jag började hitta det jag kallar “min egen stil” och den har jag nog hållit fast vid, mer eller mindre.
Det ska bli intressant att se hur mycket som ändrats “when I am 64”?
Jag minns ju själv hur det var att gå omkring i Stockholm för inte allt för länge sen och fortfarande se “riktiga tanter” med hatt, kappa, beiga strumpbyxor, fotriktiga skor, silkesscarf runt halsen, och ofta med liten hund i koppel. HANDVÄSKAN var given.
Finns hon idag?  
När jag växte upp fanns hon överallt.
Idag är nästan alla “tanter” piffiga och ungdomliga.
AM I RIGHT!?


Den här är lite kul. Tant Brun, Tant Grön, Tant Gredelin och Austin Morris målad av Roy Svensson. Äkta tanter av den klassiska skolan.



Från läsglasögon till stil …
Sådan vinkel kan ett inlägg få ibland.

Hur är det med dig?
Kan du klara dig utan läsglasögon?
För dig som kanske är något yngre än jag har du förmodligen inte kommit till den fasen än.
Har din stil ändrats mycket genom åren?
Stil, det skulle förresten kunna förtjäna ett alldeles eget inlägg ...
Tycker du också att det är skillnad på hur man ser på “lite äldre kvinnor” idag mot för bara  några decennier sedan?
När man tänker efter behöver man kanske inte ens gå så jättelångt tillbaka i tiden, eller vad säger du?

Med detta avslutar jag dagens inlägg.
Jag skjuter härmed upp mina läsglasögon i pannan och tackar för att DE finns!!!

30 comments:

Annika said...

Jag behöver också läsglasögon för att kunna läsa! Men jag har olika skärpa på mina ögon så jag går till optikern och får ett par som är justerade för det. Jag blev riktigt nöjd när jag började behöva glasögon faktiskt - de får mig att både se äldre och lite mer intellektuell ut :P. Kan behövas med mitt babyface och för att få lite auktoritet.

Du borde verkligen kolla dina ögon regelbundet - det är lite som tandläkaren eller gyn tycker jag ;). Bra att ha en eller annan regelbunden check-up.

Jag tycker det är tråkigt att tanter blivit så sällsynta!!! Tanten hon var det stil på, med kappa, permanentat hår, kappa, hatt och handskar. Mormor gick inte utanför dörren utan att håret var lagt och hon kände sig iordning. Jag skulle gärna bli tant - bara par små problem med det 1. Lite jobbigt att ha klänning och kappa, strumpbyxor och hatt i Sydkalifornien och 2. Tanten - oavsett om uniformen kändes lite ålderdomlig - var välklädd. Inte ett hår låg fel när hon gick ut. Själv drar jag iväg i linne och jeans, okammat hår, etc. på t.ex. hundpromenaderna. Jag är helt enkelt för slarvig stilmässigt för att kunna bli tant... En snygg solhatt har jag ju iallafall. Och om min frisör någongång dyker upp igen efter Covid kanske det blir en återgång till någorlunda friserat hår.
Men som sagt, jag saknar tanterna!
Kram!

Elisabeth said...

Jag är ju yngre än du, så än så länge behöver jag inte läsglasögon. Däremot har jag glasögon, och har så haft sedan jag var 16. Egentligen borde jag ha haft glasögon sedan jag var 11, för redan då hade jag dålig syn på ena ögat. Dock kompenserade det andra ögat för detta, så jag såg perfekt om jag tittade med båda ögonen. Vilket man ju oftast gör. ;-) Därför vägrade jag glasögon i flera år, tills jag insåg att jag inte såg vad som stod på tavlan i skolan. Och vilken uppenbarelse det blev när jag fick mina glasögon - plötsligt insåg jag att man kunde se löven på träden, inte bara en grön massa! Nu har jag haft mina nuvarande glasögon i 12 år, så jag borde verkligen gå till en optiker, för rimligen har min syn ändrats en del på dessa år.

Ja, visst är det skillnad på att vara 54 idag och mot för ett antal decennier sedan! Precis som du skriver har stilen för "äldre" ändrats mycket jämfört med hur det var förr, och det tycker jag är bra. Sedan är det ju inte konstigt att till exempel 70-åringar idag generellt är piggare än 70-åringar år 1980 (eller ännu mer om man går ännu längre tillbaka i tiden), 70-åringar på 80-talet hade förstås haft ett betydligt mer slitsamt liv. Generellt då alltså.

Jag har förresten också en del kjolar som är lite för korta för att ha utan strumpbyxor eller med ljusa strumpbyxor. Det ger liksom en annan känsla om man har mörka strumpbyxor till kort kjol.

Eva i Dalarna said...

"Senilsnören" är bra till läsglasögonen...då glömmer du dem inte hemma när du ska till affären.
Min optiker säger att hen brukar börja kolla trycket i ögonen på människor som fyllt 40. Om trycket inte är bra kan man få grön starr och det är en ögonsjukdom som kan pågå väldigt länge utan att man märket nåt och där man kan behöver behandling för att inte bli blind.

Gamla tanter i bruna strumpor och kappor, som farmor såg ut, finns det få av idag, men underligt nog finns det fortfarande en och annan.
Jag för min del vill ha bekväma kläder.Hela och rena. Häromdagen såg jag en tjej med trasiga jeans, alltså man kan ju köpa såna...Det må vara modernt, men särskilt snyggt är det ju inte, ser ovårdat ut.
Men det är ju vad jag tycker, vi är ju alla olika....

Äventyret framtiden said...

Jag var också 45 år när jag insåg att jag behövde läsglasögon för att kunna läsa det finstilta. Körkortet skulle förnyas ( här är första gränsen 45 år, nästa är 70 år när det gäller körkortet och synen). Jag insåg inte hur dåligt jag såg förrän jag måste fylla i ett frågeformulär som läkaren gav mig. Jag kunde inte läsa det finstilta så hon fick ställa frågorna åt mig...och rekommenderade mig att genast gå till optikern på andra sidan gatan. Vilket jag gjorde. Sen dess har jag haft glasögon i alla lägen, progressiva, som passade bra till allt, beroende på om jag behövde läsa eller köra bil eller annars. I våras genomgick jag en operation där mina riktiga linser byttes mot konstgjorda linser, en starroperation. Nu använder jag glasögon enbart när jag läser. I övrigt ser jag bra och har ögonen på skaft när det blir dags att genomgå nästa körkortstest.

Jag tycker du ska gå till optiker och få din syn kollad Annika! Vänta inte på det...

Tanter är förändrade och ser annorlunda ut nu för tiden än då vi var barn och yngre. Tiderna förändras och vi med den, så vi tanter i dagens läge är bara annorlunda tanter mot hur tanterna var förr. Ibland upplever jag att man säger tanter med en viss ironi, ungefär som om det är lite skamligt att bli en tant, att bli äldre. Det borde vi ändra på. Lite åldersdiskriminering känns det som. Lite väl mycket klapp på huvudet för att man blir äldre och en så kallad tant. Jag känner många fräsiga tanter med barnasinnet kvar, mänskliga kvinnor som lever livet fullt ut trots att de blir äldre och så kallade tanter. Man ska vara stolt över att man blir tant och lyfta upp tanten på ett sätt som tanten verkligen förtjänar. Kvinnor som har varit med länge har en helt annan erfarenhet än de yngre tanterna har, lita på det :)

Tantkramar!

Anonymous said...

Yvonne said....
Läsglasögon har jag inte, har riktiga glasögon med inbyggt fält för läsning, alltså progressiva. Tyvärr känner man att just läsdelen behöver starkare glas varje år, vilket gör att glasögon blir ganska kostsam historia och då blir det man "står ut" så länge det går även om man inte ser helt hundra.

Tanter?, ja ibland saknar man dem här hemma iaf. I Spanien klär ju alla damer/tanter upp sig så fort de går på promenad och det ser så trevligt ut, vi turister går ju med shorts, linne och T-shirt och svettas, spanjortanterna ser helt oberörda ut av värmen.

Stil, ja vad ska man säga. Nu sen coronan och man är mest hemma så är det väldigt enkel klädsel, bryr knappt om ifall mönstret på shortsen håller mot T-shirten, men det börjar bli dags för ändring nu när hösten är på "G". Imorse var det bara +7 när jag åkte och handlade, brrr. Luften känns också väldigt krispig och klar när man går ut, så visst är den snart här.

Ha en fin onsdag säger jag och skickar en stor kram från Åkersberga

Humlan said...

Ett passande inlägg i dag när jag har suttit i telefonkö till ögonläkaren för att fråga varför jag inte blivit kallad till nytt besök!

Jag är närsynt och har därför glasögon för det. Det var runt 50 som jag skaffade ett par läsglasögon också, behövde dem ibland när jag läste pocketböcker och så. Finstilt i affärer var inget problem, jag tog av mig glasögonen så gick det bra att läsa. Tyvärr fungerar det inte på längre texter eftersom jag har astigmatism också.
När synen försämrades så blev det progressiva + datorglasögon + läsglasögon (de progressiva har så litet "läsfält" att det inte är bekvämt när man läser längre texter).
Min optiker mäter ögontryck och fotograferar ögonbotten och för 5 år sedan så såg hon en förändring på synnerven på ena ögat. Eftersom jag är rejält närsynt på det ögat så sa hon att det kan bero på det (trycket var normalt), men skickade mig till en ögonläkare för koll. Vilken tur!! Jag har lågtrycksglaukom (grön starr) på det ögat och synfältet höll på att krympa. 17% av synfältet var borta på det ögat men jag hade inte märkt något då, nu är det som att ögonfransarna skymmer lite av synen. Jag hade också lite gråstarr på andra ögat. Jag tar nu ögondroppar som ska rädda synen, men de har en hel del biverkningar tyvärr. Det senaste året att gråstarren spridit sig till båda ögonen och nu ser jag i stort sett bara sudd på ena ögat. Jag skaffade nya glasögon i december, men ser inte mycket på höger öga med dem. Med allt detta vill jag bara säga; GÅ OCH KOLLA ÖGONEN!!! Jag fick alltså grön starr tidigt, vi har ingen i släkten som haft det och jag hade inte märkt något när optikern såg förändringen. Och jag har alltså inte ens högt tryck! Grå starr kan du operera, men glaukom (grön starr) kan man inte operera, inte få tillbaka det man tappat, man kan bara hejda förloppet.
När jag opereras för gråstarr så tar de bort närsyntheten samtidigt, men tyvärr inte astigmatismen, så jag kommer att fortsätta ha glasögon från optikern, men de blir mycket billigare när jag slipper högbrytande glas som kostar massor.

Visst ser man tanter mer sällan numera, men några finns det kvar. Själv är jag nog mest praktiskt klädd. Smärta gör att jag inte kan ha åtsittande kläder, alltså lagom storlek, så det blir mest stort, bekvämt och fungerande. Dessutom har jag gått upp en massa i vikt och trivs inte med det, så då tappar man lite lusten också.
Men när jag tänker på det jag VILL klä mig i, så är jag nog på samma ställe som i 40-års åldern och vi har nog ganska lika stil där.
Visst är det skönt att vi numera faktiskt kan välja så mycket mer själva hur vi vill klä oss oavsett ålder. Fast lyssnar man på många 20-åringar så får man "faktiskt tänka på sin ålder" när man klär sig redan som 30-40-åring. :-)

Ser att du skjuter upp läsglasögonen när du skrivit klart, kan du ha samma glasögon till dator och när du läser böcker, eller måste du byta men kan ha standardglasögon i bägge fallen?

Jag önskar dig en fin dag!

Kramar!

Stockholmsbo said...

Du kan skriva du. Alltid en fröjd att läsa här, Annika.
Idag stod det i Dagens Nyheter om dagens unga. Många kan inte skriva vettigt, inte göra sig förstådda i skrift.
Underligt hur det är det.
Du gick inte i skolan igår. Du kan.
sidovinkling,förlåt.

Jag började med läsglasögon för ca 10 år sen jag med.
Klarar mig inte utan.
Men gå till ögonläkare Annika.
Hos mig upptäckte dom ett fel med gula fläcken. Jag är glad att jag gick i tid.

TACK duktiga Annika för att du skriver så bra och hittar på så roliga ämnen.

Erica said...

"...Läsglasögon behöver alla förr eller senare,
och en behöver fyra par. Ett par att ha hemma,
ett par att ha på jobbet, ett par att ha i pannan
och ett par att ha när man letar efter dem som
sitter i pannan.
"
- Krister Classon

Väldigt klockrent citat haha :-D
Jag själv har inte börjat med läsglasögon ännu, men kommer ihåg när min ena förälder började med sådana.
Han körde på sådana billiga i något år innan han skaffade de glasögon han har idag.
Ett säkert ålderstecken när "armarna är för korta för att läsa dagstidningen" ;-D

Som sagt så har jag inte kommit in i behovet av läsglasögon (än), men däremot skulle jag förmodligen behöva glasögon i vissa lägen, då jag har svårt att läsa saker på långt håll. Bokstäverna liksom "flyter ut" och blir grumliga.
Så när jag kör bil skulle det behövas (har dock inte glasögon som krav på körkortet).
Hade ett par glasögon tidigare, vilka jag fick när jag var runt 13-14-15-någonting år.
Jag tänker liksom inte på att jag skulle behöva glasögon, förrän jag tog på mig dem och allting blev så mycket klarare.
Råkade dock sätta mig på dem för något år sedan, då de ramlat ner i förarsätet i bilen, och hade inte råd att skaffa nya. Kanske borde ta tag i saken nu istället...

Håller också med dig till fullo angående ålder.
Folk åldrades snabbare förr, och hade man passerat 50 för 100 år sedan var det typ som att ha passerat 80 idag.
Blev man över 60 hade man levt länge, men å andra sidan tror jag ju det mest beror på det slitsamma liv de levde, rent fysiskt.
Tycker ändå det är ganska coolt att tänka på min farfars mamma. Vet inte exakt när hon föddes, men det måste ha varit slutet av 1800-talet (hennes första barn föddes 1914).
Så född på 1800-talet, och levde tills hon var över 90 år...
Och hon fick då alltså 4 barn.
De levde tills de var 88, 90, 97 respektive 99.


Och precis; egentligen behöver man inte gå jättelångt tillbaka i tiden för detta med tidigt åldrande. Skulle tro det räcker att man går till 80-talet.
Och jag vet att pappa har brukar berätta att han tyckte farfar var sååå gammal när han fyllde 50 år. Visserligen lite halvdåligt exempel, då farfar var hyfsat gammal när pappa föddes (37 år) men ändå.
Mina föräldrar har fyllt/fyller 61 respektive 58 i år och jag upplever dem absolut inte som "så gamla".

Erica said...

Håller också med om att klädstilen har bidragit mycket till hur man sett på äldre människor.
Som du skriver har det ju liksom funnits en "tantuniform" tidigare.
Vadlång (eller hellång) kjol, blus, kappa, handväska och hatt (eller någonting i mig vill säga Basker; säkert för att farmor brukade ha det).
Måste också få säga att jag inte kunde låta bli att skratta till lite när jag såg den där tecknade bilden. Shit! Vad det hade kunnat vara en bild av mina gammelfastrar!
Hade kunnat vara de tre som stått modell för bilden! ;-D

Jag är otroligt glad över att den där "tantuniformen" börjar luckras upp tillsammans med reglerna att det och det är inte passande efter en viss ålder.
Hitta sin egen stil och klä sig i det är min melodi.

Jag har dock ingen direkt klädstil egentligen, och har aldrig haft.
Däremot känner jag mig numera bekväm i vad som är jag. Jag har aldrig någonsin varit ens ett uns intresserad av mode och kläder. Aldrig.
Jag har en enda regel för vad jag tar på mig: Det måste vara bekvämt!
Helst ska det kännas som att jag inte har kläder på mig alls. Ingenting får sitta åt någonstans. Jag skulle helst vilja leva i T-shirtar dubbelt min storlek samt leggins (vilka egentligen räknas till att vara på gränsen till "för åtsittande").

En sak har jag däremot anammat från tantstilen: Hårknut ;-)
Jag avskyr - det är ett starkt ord, men verkligen AVSKYR - när håret hänger ner över axlarna och ryggen och hänger runt ansiktet.
Så jag gör en fläta som jag sedan snurrar upp till en knut bak på huvudet.
Det är frisyren jag har 7 dagar i veckan.
En vacker dag SKA jag klippa av alltihop, men det har inte blivit av ännu.


Ja, vad säger man... Tillbaka med besked hehe ;-) Detta blev långt.
Ha en toppenonsdag!
Kramar /Erica

Annika said...

Annika:
Ja, just det ... men bra att du kan få dina läsisar inställda hos optiker.
Skönt.
Tack och lov för optiker!!
Annika, så glajjerna matchar dig då!! Alltså, du är ju professor och intellektuell. Perfekt!!!

Du har rätt. Jag borde verkligen kolla mina ögon, precis på samma sätt som jag går till tandis, hjärtläkare och andra doktorer.
SÅÅ sant.
SKA fasiken ta och göra det.

PRECIIIS!!
Var är tanten idag?
Hon finns inte längre. Hon har blivit en snygg och poppig pension. Du vet vad jag brukar säga, Sverige har nog världens snyggast pensionärer.
Så ungdomliga.
Men den där klassiska tanten finns inte längre. Eller hon är väldigt sällsynt.
HAHA, nej det är svårt att bli gammal klassisk tant här.
För varmt och soligt, både i SoCal och här.
Vi går spetsa in oss på en annan stil ;-)
Som du säger, den gamla klassiska tanten hade STIL!!!
Minns att jag brukade tänka, när jag såg henne en het sommardag i Sthlm, hur står hon ut i sin kappa, hatt och handskar???
Det medan jag själv höll på att förgås.
Fniss. Minns verkligen att jag tänkte det.
Ja, Annika, vi borde iaf köra med solhattar med breda brätten. DET är coolt.

Jag har varit hos frissan nu, ja i mitten av juli. Kändes bra. HOPPAS din öppnar snart igen. ÅÅÅÅ kom just på att Cali har tuffare där än vad vi har.
Jobbigt.
Pratade med min nageltjej om det när jag fixade naglarna nyligen. Hon är fr CA (Vietnam iofs, men ...) och hon sa att hon har så många vänner därute som är nageltekniker och de har inte jobbat på flera månader. SÅ tufft. En del jobbar utomhus, tar kunderna bakom salongen. Men det är tufft att sitta ute i hettan och jobba också. Pust, vilka tider. Make it STOP!!!
Samma med frissorna givetvis. Hoppas att det snart ändras.

Kramar!!!

Annika said...

Elisabeth:
Du är inte där ännu, det är du inte. I din ålder hade jag bra, bra syn på nära håll också.
Men glasögon har du.
SÅ sant, man kan verkligen kompensera med bägge ögonen. Jag har också sämre syn på ett öga, det har jag märkt.
Kan tänka mig att det är ganska vanligt.

VAD underbart det måste ha varit när du verkligen KUNDE SE igen med hjälp av glasögon. Kan tänka mig att det måste ha varit rent ljuvligt.
Du borde nog gå igen, precis som jag borde. Få en riktig synundersökning.

Ja, absolut. Du har rätt.
Precis som jag hört att svenska pensios idag kan vara så ungdomliga och väl bibehållna för att de egentligen aldrig drabbats av krig. Vilket ju grannländerna gjorde och le av länge även efter krigsslutet..
Och ja, de flesta länder i Europa drabbades ju av WW2. Man menar att det är en bieffekt.
OCH dagens äldre hänger ju med på ett hela annat sätt än bara för några decennier sen.
Tidens gång.
Men den gamla tanten var verkligen klassisk.

Exakt, med strumpbyxor till kort kjol, blir man verkligen väldigt "klädd" min höst och vinteruniform!!
Gillar inte jeans, hehe.
Men dessa klänningar och kjolar under vintertid skulle jag aldrig ha på mig utan ett par opaques!!

Annika said...

Eva:
Det är bara ett problem där, jag avskyr senilsnören.
Hehe.
Nej, jag gillar dem verkligen inte.


Nej, den gamla skolans tant är nog utrotningshotad. Hon fanns överallt då jag växte upp, och även senare.
Numera kanske hon finns i ngt sällsynt exemplar.
Nej, jag gillar verkligen inte heller söndertrasade jeans.
Helt obegripligt tom.

Annika said...

Karin.
AHA, vi var lika gamla. Tror det är en ganska vanlig ålder det där.
Runt 45.
Så du märkte det vid körkortsförnyandet.
DET är lustigt det där att man faktiskt minns när det slog till som mest.
Så bra, Karin, att du gick raka vägen till optikern därifrån.
ÅÅÅ Karin, vad härligt att du numera bara behöver glasögon då du läser.
Jag vet att min mamma och moster genomgått den operationen du gjort. OCH de sa bägge vilken skillnad det blev.
Just därför måste jag pallra mig iväg. Bara för att få det kollat att allt är OK med ögonen.
DU kommer lätt att klara nästa test.
Jag förnyade mitt körkort i fjol. Inga problem då med syntestet, men sånt kan ju ändras fort.

Precis, den gamla klassiska tanten från förr finns inte längre.
Nu är hon modern och cool.
Tidens gång.
Precis som en 54 åring idag inte är som en 54 åring på 60-talet.
Tanter är COOLA! De ska aldrig förnedras och bli "lillade" ALDRIG!!
De sitter på kunskap och erfarenhet och har varit med.
Dessutom har livet lärt dem att våga stå upp för sig själva och andra.
Länge leve tanten. OCH det sagt helt utan ironi!
Bara med POWER!!!

Tantkram tillbaka!!!

Annika said...

Yvonne:
AH, ja ...
Ja jag kan förstå att det är läsdelen på de progressiva som måste bytas ut oftare, ja.
SÅ otroligt dyrt med glajjer också.
Otroligt!!

Absolut, den gamla skolans tant i Sverige finns inte längre.
Numera har hon hängt med och struntar i vad som är rätt eller fel.
YAY!
MEN ja, det gäller Europa i mkt. Italienskor, spanjorskor, fransyskor är så himla fina och eleganta.
DAMER tamejtusan, damer av det gamla slaget fastän på modernt sätt.
Piffiga.
Jag vet, nordbor och amrisar kan slänga sig i väggen faktiskt då vi kommer i våra bekväma kläder och fotriktiga skor. HAHA!!

VISST, coronnan gör verkligen så att man numera väl i princip aldrig klär upp sig.
Jag kan åka till affären efter en PW i mina träningskläder. och håret svettigt.
DET skulle en chic spanjorska aldrig göra.
Hehe.


Värmen hos er har brutits, på gott och ont!!

Kramar i massor från mig!!

Annika said...

Humlan;
HAHA, som gjutet då.
Men trist att sitta i telefonkö. USCH.

Aj då, jag du har då din beskärda del av synfel.
Inte roligt.
Astigmatism har jag hört är jobbigt.

OOOO HUMLAN!!
Du, och alla andra här, har SÅÅÅÅ rätt. Jag måste gå och kolla mina ögon-
Jag tror, som du skriver, att man vänjer sig vid dålig syn och faktiskt inte ens vet att man SER dåligt.
USCH!!
Det du skriver får mig verkligen att besluta mig.
Grön starr!!
Det är väl den som är den farligare av de två??
men gud vad tråkigt att din syn blivit så försämrad, Humlan :(
Jag vet ju att du skrivit om det förr här. Men jag visste nog inte att det är så här illa. SÅ trist, trist.
OCH så ska du behöva frå gråstarr också. NOT FAIR!!
Tur att man iaf kan operera den gråa. Har hört mkt gott om de resultaten. Karin här, och min mamma och moster mfl.
Må det hjölpa dig.
Humlan, lovar att beställa tid hos Peters optiker och så får vi ta det därifrån.

DET är bra att det finns några gamla klassiska tanter kvar.
Nästa ngn jag är i Sthlm ska jag spana efter sällsynta exemplar.
Ja, det där med vikten är tråkigt. Jag vet hur det är, Humlan.
Älskar att vi får klä oss precis som vi vill. Modet för oss är absolut inte slaviskt. Vi gör det vi känner för och kär vår stil.
JOOOOO, haha, klart att de yngre tycker till, fniss.
MEN om de har tur blir de också äldre en dag. OCH då tänker de helt annorlunda!!

Jag har samma glasögon vid datorn som då jag läser.
Har inga speciella terminalglasögon. Hade ett par en gång, men nu har jag dem nog inte kvar.
Det funkar bra för mig så här.


Humlan, stora kramar till dig!!!

Annika said...

Stockholmsbo:
Jag blir riktigt glad och sporrad över dina fina ord.
TACK!!!
Vet du, jag läste OCKSÅ den artikeln i DN imorse!
SKRÄMMANDE!!
Vi hade verkligen lärare som bankade in saker i oss vad gällde skrivande och stavning.
Sen har jag lite språkpoliser i släkten, kan vara irra, men också vansinnigt bra.
Jag har lärt mig mkt där, kan jag säga.
TACK ändå för att du skriver så snällt.

JA! Jag förstår nu, ni skriver alla om ögonläkare/optiker.
TAR till mig era kloka ord.

Annika said...

Erica:
HAHA!
MYCKET bra och SANT citat där. TACK för det.
SÅ är det, precis SÅ!!!


Ja, du kommer dit en dag. DU är för ung ännu, när jag var 35 hade jag noll problem med synen.
MEN det är ju enkelt fix.
DOCK, alla skriver om ögonläkare och optiker här och jag inser verkligen nu att jag måste gå iväg och få en riktig undersökning.
Erica, det låter som om du behöver gå också!!!
Verkligen.
Vi får ta och pallra oss iväg bägge två.
Jag kan också ha svårt med vägskyltar fakstiskt. INTE bra.
Erica, jaaa, gå till optiker!!
Hjälpen finns att få!! Det låter som om du behöver glajjer på riktigt.

STOR skillnad idag på ålder.
Som du så klokt säger, man levde så mkt hårdare liv för och åldrades därmed mkt, mkt fortare.
Idag är det bekvämare med allt.
Således håller sig folk också ungdomliga längre.
Tycker också det är coolt att tänka på sina förfäder, gjorde det senast idag då jag hörde ett radioprogram där ngn pratade om sin mormorsmor. OCH hur hårt de levde.
SÅ är det. Visst skulle det vara roligt OM man kunde få möta sina gamla släktingar.
Ja, det var inte länge sen man "blev gammal" vid 60.
Tack och lov att tiderna ändras.
Din fldrar ÄR unga, Erica!!! Undebart härligt!!!

Byter ruta!

Annika said...

Erica igen:
Abolut, klädstilen har verkligen ändrats.
Förr var det nästan en uniform för äldre kvinnor, eller kvinnor i medelåldern som jag, att klä sig på ett visst sätt.
Sedesamt och propert. Inte sticka ut-
IDAG är det verkligen skillnad. TUR DET!!!!
Tycker det är toppen att det luckras upp. Alla för köra som de vill.
VISST är bilden ROLIG!!!
DEN är en sådan jättefin illustration över den gamla tidens tanter. Det är så man minns dem!!

Härligt Erica, då har du ju ändå hittat det du gillar med kläder. OCH har landat i det.
Super.
För, är man inte intresserad av kläder så blir det ju bara et tvång om man ska tvingas göra ngt man har noll intresse av.
Som jag, jag skiter i trender totalt. Vet vad jag passar i och trivs i. Kör på det.

JUST det, Erica...NU minns jag det. DU skulle ju klippa dig!!!
YAY, gp for it.
Jag tål inte värme och hår som är utsläppt. BLIR så VARM.
Alltså ffa då jag är ute och går.


VÄLKOMMMEN tillbaka!
Jag HAR saknat dig!!
Glad att du är här igen!!

Brysselkakan said...

Haha! Ja, skaffade också läsglasögon kring när jag var 45. Eller ska säga att det blev progressiva och läsglasögon. Jag har haft glasögon sedan jag var kring 10 år så är med andra ord van, progressiva tog några veckor att vänja sig vid och givetvis går det att läsa med dem men jag blir rätt irriterad, trots mest avancerade glasen (stor läsyta), för jag läser så fort så jag insåg att jag rörde huvudet som om jag såg en snabb tennismatch! Så jag har läsglasögon; ett par vid sängen så jag kan läsa vad som står på mobilen och ett par som oftast ligger på köksbordet eller i ett fodral i handväskan. Tyvärr kan jag inte köpa de där man kan köpa lite här och där som du gör, jag har så olika synfel och styrkor på mina ögon så de måste köpas via optiker. Men de har ofta erbjudande där man får ett par av deras bågar+glas som kostar 395 kr när man gör synundersökning för 345 kr så gör inte så mycket. De nya läser jag med och de gamla hamnar vid sängen.
Maken däremot, han har helt andra synfel och har visserligen glasögon men när han läser åker de upp i pannan för han ser på det avståndet bäst utan!

Annika said...

Brysselkakan:
KLASSISK ålder, efter vad det verkar!!
Ja, du la till läsdelen på dina glasögon då.
Verkar lite jobbigt det där att vänja sig vid progressiva. Många har berättat om det du säger, att det tar tid att känna sig bekväm i dem,
Läsglasögon som är spridda över huset verkar vara klassiskt det också, haha.
Ja, jag kn tro att det inte riktigt är lika lätt för dig att gå in och köpa ett par som det är för mig. Trist. Men ändå bra att en optiker kan fixa det.
Ja, det finns verkligen MÅNGA olika synfel. Som skillnaderna mellan ditt och Ts.

Eva i Dalarna said...

Jag tror att den tanten är i stort sett borta men idag på samhället mötte jag faktiskt en....

Lotta said...

Apropå stil, jag tycker att det är viktigast att man trivs i sin stil. Det lyser liksom igenom.

Har så svårt med klädregler och blir skogstokig när folk kommenterar mina korta kjolar/shorts och höga stövlar. Morr.

Läsglasögon är ett måste, köpte superbilliga på Amazon och har överallt, i bilar, väskor, sovrum, vardagsrum, kök, badrum..haha överallt. Hittade till och med några läs-solglasögon som jag gillar jättemycket.

Kramen

Humlan said...

Det är bra att du lyssnar på oss här inne och kommer iväg och kollar dina ögon!
Det luriga för mig är ju att jag inte har högt tryck i ögonen vilket man oftast har när man har grön starr (det är den farliga som man blir blind av om man inte behandlar), så det var tur att min optiker var uppmärksam och såg att synnerven såg annorlunda ut på höger öga. Det blev många undersökningar hos ögonläkaren innan man kunde ställa en diagnos.

Grå starr är den vanliga och precis som du skriver så är det många som opererat för det, båda mina föräldrar har gjort det. Jag nämnde för ögonmottagningen i dag, i telefon, att gråstarrsoperation verkligen behövs nu, så det lär nog bli av i höst och det är jag glad för.

Stora kramar till dig också Annika och vi får hoppas att allt är bra med dina ögon, men det är skönt att få det kollat!

BP said...

Jo då, jag har glasögon. Har ett brytningsfel och är närsynt. Så mina första glasögon för att se på långt håll fick jag när jag var cirka 30 år. Läsglasögon kom mycket senare är jag 50 tror jag. Så jag har två par glasögon som jag byter. Progressiva funkade inte för mig, och linser funkar inte heller på grund av astigmatismen.
Har aldrig lidit av glasögon. Tycker de är snygga och jag ser dom som ett modeaccessoar.

Annika said...

Eva:
WOW, kul!!!

Annika said...

Lotta:
DET tror jag också.
Det lyser igenom. helt klart!!!

Suck, ja en gång var det ngn som sa att man inte ska ha korta kjolar efter 30 ...
Jag bah, VA!!
HAHA!
Tur att de inte bestämmer över oss.

Läsglajjer, ja verkligen. ÖVERALLT!!
Amazon har sååååå mkt, så otroligt många att välja på.
Åteigen, gotta love them!!!

Kramar!!

Annika said...

Humlan.
Morgondagens första punkt handlar om just det. Jag har verkligen tagit till mig era ord.
OJ oj låter plågsamt det u gick igenom. Svårdiagnosticerat.
Inte bra.
MEN desto bättre att man faktiskt såg det i tid!!
Tack och lov!

Jag TROR att allt är bra med mina ögon. Men förstår ju också att det inte behöver vara så.
Så, jag ska till Peters optiker nu!

Stora, stora kramar från mig!!

Annika said...

BP:
Du har haft glasögon ganska länge och är van vid dem.
Ja, det är ju taskigt det där att ni också behöver läsglasögon till slut, ni som varit närsynta. MEN konstigt är det ju inte, även om jag förstår att det blir mer bökigt.
Tycker glasögon är COOLA också- en accessoar ja. Skulle jag bli tvungen att skaffa mig ett par skulle jag inte gråta ihjäl mig.
:-)

Anonymous said...

Jag som har synfel och haft glasögon sedan jag var 4 år måste nu mera ta av mina glasögon för att se något över huvud taget på när håll 😬 nästa gång jag byter glas måste det bli progressiva, orkar inte med att flänga av och på med glasögonen hela tiden. Samtidigt har jag hört att det kan ta tid att vänja sig vid progressiva glas, om man någonsin gör det och det känns ju sådär att slänga ut många tusenlappar på något man kanske har svårt för att använda 🤔. Just nu är det extra svårt med att jag inget ser på nära håll med glasögonen på då jag ju jobbar i hemtjänst och vi nu mer måste ha visir på oss hos våra vårdtagare pga covid-19. Finns ju inte en chans attjag kan ta av och på glasögonen när jag är inne hos någon av mina gamla så jag får försöka kika över glasögonen så gott det går för att signera medicin m.m. Ja, det var lite gnäll från mig, men det här med ålders synen är jag inte helt bekväm med 🤗😉.

Det här med klädstil och åldrande är ju också ett intressant ämne, min mormor som har varit död i många år föddes 1911. När hon var lika gammal som jag är nu dvs 46 år var hennes klädsel korsett med strumphållare, klänning med städrock över då hon var hemma. När hon gick ut var det kappa, lågklackade skor, en liten hatt på huvudet och handväska som hon bar i armvecket. Denna klädsel hade hon tills hon gick bort 2004 93 år gammal. Själv har jag nog en väldigt alldaglig klädsel, jeans och tröja den kalla årstiden och shorts och linne på sommaren.

Lite tankar från mig☺️
Elaine (Lajnus74)

Annika said...

Lajnus-Elaine:
Sant, det låter nog som om du borde skaffa progressiva. Det skulle nog bli lättare då.
Förstår fullt ut om det är asjobbigt att ta av och på glasögonen hela tiden.
HAR hört som du, att det tar tid att vänja ögonen vid progressiva.
Ja, och ännu svårare på jobbet bakom visir.
Inte lätt alls nu i ditt jobb övh.
Gnäll du, du gör ett jättejobb nu!!!

Stilen så ...
JA jösses, snacka om att stilen har ändrats. JUST det, städrock!!
Ofta så chica då de var ute och fingick etc. Ja, även i vardagen. En helt annan tid.
Hon var av den gamla skolan, verkligen.
Så kommer inte vi att se ut.
Du är cool, Elaine. Följer dig ju på insta!