Wednesday, April 08, 2020

Svåra konsekvenser.




Hej på er alla!!


Jomen det är väl bara att fortsätta på samma tema som alltid i dessa tider.
Det finns liksom inget annat att skriva om. En dag kommer jag att skriva om andra ämnen igen. TRO mig!
Jag lovar!
Förhoppningsvis ska det inte heller dröja för länge tills dess.

Livet under det svarta paraplyet är sorgligare och hemskare än vanligt för många just nu. För vissa mer än andra. Ja, givetvis är det nattsvart för dem som drabbats av sjukdom och ond bråd död. Det hemskaste hemska och bortom att ens kunna tänka tanken ut …


MEN, det finns andra som lider ÄNNU mer än vanligt under denna svåra tid. DE kvinnor och barn som befinner sig i ständig skräck och ångest dag in och dag ut under denna tid av nedstängningar och hemmasittande.
Jag läste i en lokal-app jag har på min mobil att våldet i hemmen ökat kraftigt under denna månad.
För ja, snart har det gått en månad.
Nu har man börjat skriva om det i media, i de stora tidningarna samt att det tas upp på tv-nyheterna.
Våldet mot kvinnor och barn i hemmen som lär ha ökat något lavinartat under denna svåra tid.
DET går inte att sätta sig in den dagliga--och nattliga-- skräck dessa kvinnor och barn känner inför de män som kan ge sig på dem när de minst anar. En terror och verklighet som är mycket hemskare än tankar på coronaspöket för dem som lever i den.

Polisen i min kommun skriver att de nu får göra många fler utryckningar än vad de vanligtvis gör vad gäller bråk och våld i hemmen.
Jag är inte förvånad, vad gör denna långa nedstängning av samhället med folks psyken egentligen?
HUR illa är inte detta också för folkhälsan?
HUR länge kan man leva i den lockdown som vi gör just nu?
VAR det smart och klokt då myndigheterna slog igen skolorna med buller och brak från ena dagen till den andra?
Tänkte de som tog de besluten överhuvudtaget ett steg längre?

Nej, detta är givetvis inte ett problem som är unikt för USA. Detta är ett universalproblem i våra svåra tider detta vidriga år.
Våldet som sker bakom stängda dörrar mot barn, tonåringar och kvinnor.
Nu kan ju kvinnorna och barnen knappt fly någonstans heller. Vem ska ta emot dem i dessa tider då besök är förbjudna?
Fast, jag hoppas ändå att de flyr, de som kan. Jag hoppas att de struntar i förordningar och åker hem till någon de litar på iallafall.
OCH så hoppas jag att de blir mottagna.
Ibland undrar jag vilka ÄRR denna igenbomning ska få i folksjälen? Kanske framför allt för de utsatta barnen.

Vad är rätt i dessa tider?
Vilka länder har tagit rätt beslut?
Vad är fel?
Vem handlar rätt i besluten?
Vem handlar fel?
Det finns inga svar. Alls. Ännu.
En dag får vi facit i hand.
MEN en sak vet vi, att det får stora, hemska konsekvenser för människor. Sår som aldrig kommer att läka.

NU måste det vända!
Vi måste få ett slut på detta.
Samhället måste snart öppna upp igen, det här är inte hållbart. Jag börjar tro det, mer och mer, detta håller inte.
Så, måtte topparna snart vara nådda. Må vi gå mot friskare tider så att livet så smått kan få återgå i gamla banor.
För somliga medmänniskor är det viktigare än för andra.
Läser nu att Danmark och Österrike, lite försiktigt och på försök, tänker börja lossa på regler och förordningar. De tänker så sakteliga lätta på pausknappen.
Jag hoppas att det bär. OOOO vad jag hoppas att det bär.

Du som läser här, jag önskar dig en så bra dag du kan ha under det svarta paraplyet.

21 comments:

Äventyret framtiden said...

Allt drivs till sin spets när sånt här händer. Då blir det redan ömtåliga än mera ömtåligt. Det goda det kanske medför i slutänden är att de som blir misshandlade och far illa kanske tar tag i eländet de troligen har dagligen, att de orkar göra det och att de orkar förändra sin tillvaro. Jag vet att det är väldigt enkelt att skriva de här orden, mycket enklare än att få det gjort men jag hoppas, hoppas ...
Misshanldarproblematiken har funnits tidigare, helt säkert i de drabbade familjerna, nu optimeras allt när de sitter i sina isoleringar. Hoppas droppen får bägaren att rinna över på rätt sätt.
Det är hemska konsekvenser som uppstår nu, nu läggs allt fram på tallriken, den som man har kunnat skyla med en stor servett tidigare i det medberoende som de flesta misshandlade befinner sig i. En grym verklighet för alla berörda, för den som slår kan inte heller må bra och behöver hjälp. Vem finns där som kan hjälpa?
Du lägger fingret på en mycket svår verklighet som finns bakom lyckta dörrar.

Hoppas att du kan njuta av din vardag på bästa sätt.
Var rädd om dig Annikin!
Kram över haven!

Channal said...

Det är så fruktansvärt hem! Vi vet ju att skolan är en frizon för många barn. De far illa under lov. På loven finns frita och kollon. Men under coronatider finns inget. Vi har inte stängt skolor. Men vid minsta symtom stannar vi hemma. Vi har fått sänka ribban och vi tar oss igenom detta tillsammans.

KRAMAROM

Anonymous said...

Ja,det är nog tyvärr precis så det är. Hur hemskt det än låter.
Men har man det minsta problem till en början, lägg då till att man blir uppsagd, får dåligt med pengar, ofrivilligt innesittande och med rastlösa barn. Det kan ju ta en ände med förskräckelse.
På det sättet tycker jag nog ändå att det är bra att Sveriges skolor och förskolor hålls öppna. Där kan barnen träffa trygga vuxna,få mat och ha en hyfsad vanlig vardag.
Ha en så fin dag du kan Annika!
Kram från Anette

Anonymous said...

Yvonne said….
Ja, detta virus ställer till det på alla plan och både våld, alkoholkonsumtion (vilket inte är en bra kombo alls) ökar i dessa tider. Många har ju blivit uppsagda båda i familjen så ont om pengar hör nog också till bilden. Läste att spelandet online hade ökat också. Usch så mycket som följer i Coronas spår. Man hoppas ju iaf att de som blir misshandlade har någonstans att ta vägen om det händer.

Att skolorna har öppet är väl ok, men själv känner jag (som jobbat många år på skola på fritids) att jag inte skulle vilja jobba idag. Blir väldigt många personer man träffar på en dag och då tänker jag främst på inte bara kollegor utan alla föräldrar som hämtar och lämnar sina barn och som ofta stannar och hör hur dagen varit.

Tänker också på alla, både barn och vuxna, som är fast i en liten lägenhet och kanske bara har balkongen som enda ställe de får vistas på, måste vara helt fruktansvärt. Hur ska folk som suttit "inspärrade" så många veckor bete sig när de äntligen får gå ut, känns som läskigt läge. Jag tackar varje dag för att vi var kloka nog att åka hem i början av utbrottet, nu sitter många fast i Spanien och vet inte hur de ska ta sig hem, biljetterna är asdyra nu hos de få bolag som flyger. Såg bilder från Arlanda, såg ut som en spökstad där inne.

Här på mindre orter känns det som livet går sin gilla gång, bilar vid affärerna, folk som sitter och fikar utomhus och även inomhus (de odödliga, iaf tror de det). Inne i stan tror jag det har minskat rejält med utelivet men även där finns de "odödliga" Själv ser jag allt detta på avstånd och skulle inte kunna tänka mig att ändra på det tänkesättet innan detta hemska är över.

Ha en fin onsdag och njuuut av dina fina omgivningar. Stor kram till dig !

Eva i Dalarna said...

Ja usch vilken tid att leva i. Men jag försöker så gott det går att hitta små hål av positivitet i det svarta paraplyet. Naturen tex.
Och jag önskar att jag inte behövde gå till jobbet på äldreboendet men ett positivt "hål" där är att vi har skyddsutrustning. Och ännu ingen med covid19 där jag jobbar.
Vi måste leva och agera så att vi inte tar allt hopp från barnen. Det tar slut detta med och jag tror inte att nånting kommer att ändras särskilt mycket. " Håll huvudet kallt, hjärtat varmt och händerna rena". Kram på dig Annika!

Christina said...

Ja, så förfärligt detta är för många. Vi lider och klagar men det finns de som har det så mycket värre. Mitt hjärta blöder för dessa kvinnor och barn. Jag läste att Choice Hotels i Sverige har öppnat sina hotell för kvinnor som behövde fly hemmet. I samarbete med en kvinnojour. Utmärkt initiativ! Hoppas bara informationen når de som behöver den bäst... Här är varje dag den andra lik. Lördag eller onsdag, who knops?!
Tack för rekommendationen att Se Anne på Grönkulla! Jag läste böckerna som barn och tänkte att serien nog vände sig mot en yngre publik men jag älskar den! Precis vad som behövs i dessa tider! Som tack vill jag ge dig en rekommendation. Offspring på Netflix! Oh, Annika, du måste se den! Jag har aldrig bingewatched i hela mitt liv men såg 7 säsonger på bara några veckor. Så bra! Australiensk serie om en förlossningsläkare. Jag är så ledsen att jag sett sista avsnittet....
Var nu rädd om dig! Och Glad Påsk!
Kram kram!

Annika said...

Karin:
Så är det verkligen. Nu drivs allt till sin spets när samhället är så sårbart. När inga fasta punkter egentligen längre finns. När man går på samma plats, hela familjen, dag ut och dag in. Utan jobba utan skola.
Ja, jag undrar det? Vart kan de åka? Vet inte hur det ser ut på kvinnojourer och härbärgen nu. MEN jag hoppas innerligt att de är öppna för att kunna ta emot.
Läste igår också hur självmordsfrekvensen ökar.
Men visst, jag med. HOPPAS att de en gång för alla känner att det är NOG nu. Men som du säger, det är lätt att skriva. HOPPAS som du, att bägaren rinner över på rätt sätt.
Precis, jag började fundera på det här då jag läste om polisen här i Fairfax Co, och hur de ni verkligen ser ett uppsving vad gäller "domestic violence", och efter att jag läst om det började det dyka upp mer och mer i större medier och i nyheterna på tv.
Så nog har det ökat med tanke på den uppmärksamhet det får. Hemska tider på SÅ många plan.

Jag tar allt dag för dag. Somliga är bättre än andra. Jag tror -- på ngt märkligt sätt--att jag gått in i nästa fas och börjat acceptera ...

Kram till dig min fina Karin. Jag hoppas att allt är bra i din vardag likaså.

Annika said...

Anna:
SÅÅÅÅ, såååå sant.
Skolan är en fristad för så många. Och nu är kanske den enda fasta tillvaro de har i livet borttagen på obestämd tid. Kanske har bägge föräldrarna förlorat sina jobb.
Det får konsekvenser.
Absolut, ribban får sänkas och vi ska bita oss igenom detta.
Kramar till dig!!

Elisabeth said...

Våld och hot i hemmet har dessvärre ökat även i Sverige, trots att det i dagsläget är betydligt friare här. På Instagram följer jag en svensk kvinna, bosatt i Frankrike sedan många år, och hon berättade om hur polisen stoppat henne när hon var ute (för att se om hon hade en godkänd anledning), samtidigt som fick ett larm om våld i hemmet. Hon påpekade då att de borde prioritera detta - med följd att poliserna blev arga! Visst, de har inte stiftat dessa nya lagar, de gör bara sitt jobb, men lite skevt blir det ändå när det är viktigare att kontrollera om en person får vistas utomhus än det är att åka på ett larm om våld i hemmet.

Precis som du skriver drabbar ju detta även barnen och ungdomarna. En del av gymnasieeleverna har det inte lätt nu med situationen hemma. Det är både sådana relativt "enkla" saker som trångboddhet (sex personer i en tvåa är ingen ovanlighet) och värre saker, som misshandel och kontrollerande föräldrar/syskon. Vissa föräldrar tycker dessutom att gymnasieungdomarna kan passa småsyskonen - för de "är ju ändå bara hemma hela dagarna". Att de ska studera som vanligt väljer föräldrarna att ignorera.

Annika said...

Anette:
ja, och nu har det gått upp så otroligt mycket.
Det händer så satans mkt skit i coronans fotspår. Jösses vilka spår detta kommer att sätta på så många sätt hos oss alla.
Absolut Anette, allt det där som du räknar upp ger ju en sådan kedja av oro och hemskheter. Skolan är en fast punkt för så många barn.
Jag vet inte vad som är rätt, och vad som är fel. Men att de kanske överhandlade här, det kan jag hålla med om. Det skedde så fruktansvärt snabbt.
Och en sak är säker, folk lider.
Du med, Anette!! Ha en så bra dag som du kan!!
KRAMAR

Annika said...

Yvonne:
JUST det!! JUST precis, läste ju om det också, hur alkohol säljs mer än nånsin.
OCH sen kombinerar vi det med att ha förlorat jobbet, bo trångt, barn som är hemma hela dagarna, att distansera sig från andra.
Pengarna sinar. Hyran kan inte betalas. Ja jösses.
Och i stabila familjer där mannen kanske ger sig på ungar och fru är det nog helt ofattbart jobbigt nu.
jag hoppas också att de som misshandlas HAR nånstans att ta vägen, verkligen.
ja, gissa om vi kommer att få läsa mkt om konsekvenser sedan.

Ja, det är bara att stark beundra förskolepersonal och skolpersonal idag i Sverige. De gör ett sådant otroligt jobb-
Här är ju både förskola och skola helt igenslagna.
Förstår att de som jobbar med detta hemma (har ju en god vän här i fältet som just nu är sjukskriven från sitt jobb på sexårs) måste tycka det är smått jobbigt alltså.
Så nog förstår jag att du är glad över att slippa.
Ska bli intressant om Sverige fortsätter sin väg med att behålla skola och dagis öppna. De verkar ju så.


Precis, alla de som sitter i små lgh, ibland kanske bara i rum som de hyr i ngt hus. Hur har inte de det nu?
Inga fasta punkter. Ser ju att byggjobben ligger nere nu också, inte överallt, men flera stycken vilka jag går förbi varje dag.
De anställer ju en hel del sk day workers. Ofta då invandrade män med begränsade kunskaper i engelska. men jobb har de kunnat få på så sätt. Men inte nu längre.
Så ja ...
USCH vilka ringar det här ger.

Jag fattar att du är innerligt glad över att du kom hem när du kom hem.
Tycker det är så förfärligt hemskt i Spanien och Frankrike där folk sitter inne med strypkoppel, i princip. Jag förstår att du är så lättad över att vara i Sverige nu.

Jomen, jag har sett bilder på "de odödliga" som sitter och fikar tätt tillsammans, barer som är öppna etc.
MEN, jag inbillar mig att de allra flesta är klokare än så. Det stora flertalet.
Följer en kille på Insta som plåtar Sthlm nu, och han brukar visa helt öde platser som annars är fulla med folk.
Så det verkar som om de kloka iaf tar avstånd. Tack och lov.

Kram till dig, fina Yvonne!!

Annika said...

Eva:
PRECIS! Jag med! Naturen är en lunga och ett sant ställe där man ser hål det svara paraplyet.
OCH vad glad jag blir över att läsa det du skriver om ditt äldreboende. OCH att ni har så bra skydd. Min svägerska i Umeå som jobbar inom äldrevården har det mkt kärvare än ni har med material. Så jag blir glad att din kommun verkligen HAR allt sådant.
Och tack och lov att ni inte har ngt fall hos er. HOPPAS nu att folk från Sthlm etc inte kommer över påsken till trakterna där du bor. Alla borde verkligen bara vara hemma nu ett bra tag framöver.
Som du säger, det ska ta slut!!
Kramar från mig!!!

Annika said...

Christina:
SÅ säger jag också, jag sitter i mitt hem med den snällaste av äkta män. Vid tuffar på med vårt dagarna i ända. och runt hörnet ser det helt annorlunda ut.
Tänker på alla som har det högst vidrigt nu, och som har förlorat sina fasta punkter i tillvaron på nolltid.
MEEEEN, så BRA det du skriver om Sthlm!!! HOPPAS, HOPPAS att det finns ngt liknande här. Måste börja kolla upp det där, känner jag.
men ÅÅÅÅ vad bra av Choice Hotels. SÅNT tror jag folk kommer att minnas efteråt. Det kommer att gagna den hotellgruppen.
Sant, det är rena rama groundhog day numera. Allt flyter ihop.
Så konstigt det är ...

Visst är Anne ljuvlig!! SÅ ljuvlig!!
Passar alla åldar. Sen är ju skådisarna så himla BRA!!
Vad glad jag blir över att du gillar den!

OCH taack för TIPS!! TACK. Vet du, det ska jag börja se redan ikväll. P och jag är i en sådan där mellansvacka nu när vi sett klart en bra serie och allt känns tomt.
SÅ TACK!
Låter som ngt jag kommer att ÄLSKA!!

TA hand om er nu. OCH tack snälla du!!
Ha en så fin påsk du kan!
Kramar från mig!!

Annika said...

Elisabeth:
Jomen det är nog ett universalproblem i dessa tider under det svarta paraplyet.
Att våld på hemmaplan ökat enormt.
hemskt är det!

När jag läste det du skriver om kvinnan i F sa jag HERREGUD rätt ut i luften. HELT förbannat otroligt alltså.
Mållös
nej ... jag vet inte ens vad jag ska säga. DET är bara för jävligt hemskt. Prioriteringar, som sagt. Orkar inte ...

Ja, Elisabeth ... SÅ många som får ta smällar nu. Som du säger , några av dina elever som faktiskt förväntas passa småsyskon nu när de egentligen ska vara i skolan. Kanske det förväntas laga mat, handla och städa också.

Nej, det är verkligen tider som kommer att lämna spår och ärr i folks inre för lång tid.

Humlan said...

Jag bor ju själv och visst kan jag känna mig ensam, både i vanliga fall och speciellt nu under det svarta paraplyet, men jag har så många gånger tänkt att jag föredrar detta alla dagar mot ett hem där stämningen inte är bra. Att bara känna att man går på helspänn för att inte irritera eller där man sväljer en massa för att slippa bråk ... och då är ju det ingenting mot riktigt våld och hot! Flera gånger har jag tänkt på dem som nu inte kan slippa ifrån och de senaste dagarna har jag läst och hört om hur mycket värre det har blivit nu, i ALLA länder. Så viktigt att detta tas upp och att man faktiskt talar om det. Hoppas nu att man försöker hjälpa dem också!

Nej, vi vet inte vilka länder som gör rätt och vilka som gör fel just nu. Jag tror inte att det bara finns ett rätt och jag tror också att det rätta beror på flera faktorer, så det som är rätt på ett ställe kan vara fullständigt fel på ett annat. Men det blir intressant att se utvärderingarna när detta är över och så hoppas jag innerligen att alla lär sig från detta och är mer redo, mer kunniga och gör mer rätt nästa gång! Men tills detta är över så kan vi bara göra vårt bästa för att göra så rätt som möjligt, sprida smittan så lite som möjligt, för vår egen och för andras skull.

Stor kram från en tyst, men lugn och trygg vrå, i allt det hemska som sker just nu.

Annika said...

Humlan:
DET förstår jag.
VERKLIGEN!!! Jag har en god, gd granne som är äldre och ensam. Jag handlar åt henne ibland. OCH ibland sitter vi och pratar på varsin stol med minst två meters mellanrum ute. HOPPAS att du har ngn granne som du kan slå dig ner med då och då. Grannar är de enda vi kan träffa nu, så jag hoppas att du har ngn bra granne där som du kan prata med lite då och då. Jag förstår ju att det är ensamt. Ja, precis mej i jämförelse med våldsamma hem är det ju en klar och jättefördel för ensamma.
USCH ja, precis, minsta lilla grej kan ju utlösa ett utbrott i vissa hem. en felsägning eller att kanske ha smackat för högt, boom så sitter smockan där. Vad vidrigt. Stackars, stackars alla dem som sitter i sådana hem. GUD vad jag känner för och med dem!!!
MYCKET bra att tidningar skriver om det. För det här blir nog ett allt större problem ju längre tiden fortgår under det svarta paraplyet.

Helt rätt, ingen vet vad som är den rätta vägen idag.
en dag vet vi, men inte än.
Tror du har rätt, det kan finnas flera rätt beroende på situation. Helt klart.
Sant, tills dess gör vi alla vad vi kan för att förhindra smittan. DET gör vi.

Stora kramar från mig till dig idag!!!

Brysselkakan said...

Ja, även här, fast vi kan röra oss mer fritt, har väldet mot kvinnor och barn ökat. Kvinnojourerna vittnar om att färre ringer för att de inte kan ringa, de har inga "andningshål" utan är fast hemma (pga hemmajobb) med den som slår...
Fruktansvärt.
Hoppas också att det vänder. Snart. Nu.

Anne said...

Bra poänger och det här är ju en annan vinkel på hur viruset påverkar. Jag VET ju våld mot kvinnor och barn är en vardag för så många, och det har inget med Corona att göra utan varit så långt tidigare, men på nåt sätt känner jag personligen jag kanske blivit ännu mer medveten om det nu, då det uppmärksammats mer i och med Corona så har ju som du säger den problematiken blivit än värre för så många. Jag kan undra många gånger vad vi människor är för några, det onda, mörka och hemska känns så stort. Om man börjar fundera på allt elände där ute och hur så många människor behandlar varann (även inom familjer...) på så vidriga sätt. Jag vill ju tro världen mest består av gott och goda saker men ibland tvivlar man ju...

Jag såg nåt klipp igår, det var mer humoristiskt gjort och med glimten i ögat där de pratade om hur de tydligt kan se att alkohol & droger användning gått upp, porrkonsumtionen har ökat rejält, junk food och onyttig mat har klart stigit i försäljning. Men det ligger ju nåt sorgligt över den statistiken också, även om den rapporterades om på ett humoristiskt sätt.

Precis, vad är rätt att göra.... Ingen som vet. Alla verkar ju dock drabbas, oavsett hur länder/platser gjort. Jag menar, såvitt jag ser och förstår så är det inget land (oavsett val av åtgärd) som inte drabbats hittills. I slutändan kommer väl diskussionen att handla om "vi hade BARA x antal som dog" och inte "vi klarade oss undan" för det har ju ingen gjort oavsett vilka åtgärder som tagits.

Jag tror absolut samhället måste börja öppna upp igen, som du skrev tidigare, pö om pö och lite på prov. Skolorna tycker jag dock man ska vara försiktig med, det är ju såna enorma mängder personer på liten, intim yta där. Det går inte heller att upprätthålla social distansering med barn i en klass och skola. Men många arbetsplatser kan nog gå tillbaka men till en början ha striktare regler som ändå rätt lätt kan tillämpas.

Men vi måste börja komma tillbaka till något som liknar normalt fungerande samhälle igen, definitivt.
Det pratas och pratas om att få upp testandet, till såna nivåer att "alla" kan testas men när händer det. Och det kommande blodprovet som kan visa vem som är immun osv. Hur dessa saker blir avgörande för att veta hur man ska gå vidare med allting, eller hur. Även om testandet har ökat rejält så är det såvitt jag förstår fortfarande mycket svårt testas.
Vår hosta har för övrigt inte blivit sämre, tvärtom faktiskt bättre redan, så det ser jag som positivt tecken. Men skulle inte säga nej till test, om det fanns tillgång till. Och blodprovet sen, det med immunitesbesked, det tror jag vi alla vill göra på sikt eller hur.

Här skiner solen, våren blommar och det gör så gott att se, känna och uppleva naturen. Ja, du vet precis. En dag i taget är vad som gäller. Känner ändå vi är vid gott mod, har det bra och hanterar det här utan att "krisa"som så många gör så det är nåt att ta fasta på också. Mat på bordet, tak över huvudet, alla friska (förhoppningsvis...), en inkomst som tickar in och ja, det kunde vara mycket värre. Men åh vad jag drömmer om friheten, det vanliga och att bara ha "vanlig" oro i kroppen och inte det här virusrelaterade.
Det vänder!!! Ska vi tro det närmar sig här också? Sista april är det datumet jag tagit fasta på i alla fall och dit är det bara några veckor.

Kramar!

Annika said...

Bryseelkakan:
DET är ju så hemskt, så hemskt. Alla gånger över hela världen nu, att det våldet ökar. DET är i sanning ett hot och en fara mot kvinnor och barn, värre än viruset.
Just det, som du säger, nu vågar inte kvinnor och barn RINGA heller eftersom de är hemma och mannen kan höra dem.
FY så hemska effekter detta får.
NU får det sluta. NU!!

Annika said...

Anne:
Ja, jag vet. Det har ju alltid funnits, detta vidriga problem. Folk som lever i ständig skräck för sina äkta män, pojkvänner, fäder och andra närstående män.
NU eskalerar det när folk sitter i isolering. En mycket farlig aspekt är det.
Visst, vissa människor är verkligen ONDA. Och corona gör dem ännu farligare än vanligt.
Jag tror att de flesta människor är goda, det är jag övertygad om, men sen finns dessa rötägg också som förstår livet för sina närmaste. Hemskt.

JAPP, jag läste att alkoholförsäljningen går spikrätt uppåt. Jag är med i den båten också, hehe.
MEN, det kommer ju mkt, mkt elände därur likaså.
Verkligen.
Samma med junkfood. OCh porr, ja det kan jag tro.

Nä, vem vet vad som är rätt och fel nu. Ingen.
en dag vet vi.
Men som du säger, ALLA länder är drabbade. ALLA.
Kanske blir det så att de land med minst döda per capita "vinner"?
Vad är rätt? Vad är fel?
SÅ svårt att säga.

Tror nog att samhället så försiktigt kommer att börja öppna upp nu snart. Kanske då peakarna är nådda?
Håller med dig dock, ingen ide att öppna skolorna detta läsår. Det skulle nog bli så fel det kan med tanke på att viruset förmodligen skulle gå i taket då.
Sp skolorna måste vara stängda tills i höst. Vi får se vad de börjar göra i höst också? Har hört lite olika bud där från folk som jobbar inom skolorna här.
Tror inte de kommer att köra som de gjort tidigare. Det kommer att ske mkt mer koll. Men vi får se, vi får se ...
DOCK, öppna dem inte i en hast. Det kommer de inte göra heller eftersom de redan kungjort att de håller stängt till terminens slut.

Som sagt, det kommer att gå tillbaka på stapplande steg. Ju fler tester vi får, desto bättre blir det. JUST det här testet om man är immun eller inte kommer att bli SÅ avgörande för SÅ mkt till en början.

ÅÅÅÅÅ din hosta mer bättre!!
SKÖNT!!
Jag har tänkt på dig mkt sen du berättade igår.

Ja, Anne, jag känner som du. Tror jag kommit in i acceptansfasen nu. Lever inte i den mardröm jag kände att jag levde i i början.
Innerlgt tacksam för det just det DU är tacksam för.
Så oändligt tacksam för det.
Jag längtar efter "vanliga problem" och vanliga nojor jag kan känna för sjukdomar. HAAH. Dock, mina nojor har blivit bättre under coronaspöket.
Lustigt.
Fick också höra av en granne som är nurse practitioner att hjärtinfarktsfrekvensen gått ner under denna tid. De får inte in lika många med infarkt längre. HUR det pusslet går ihop fattar ingen. Man skulle ju tro att infarkterna skulle öka med stressen för detta, men ...
Märkligt, märkligt ... FATTAR noll.

Läste idag att peaken i VA ska vara nådd den 22 april. DET är snart. I början av maj är jag övertygad om att vi har andra siffror än idag. YAY. KAN inte bärga mig!!

Kramar!!!!!

Erica said...

Ja, det är sannerligen svårt att veta vad som är rätt och fel beslut i de här tiderna. Eller rättare sagt; omöjligt. Det är endast tiden som kan visa vad som hjälpte bäst och vad som hjälpte sämst.
Och som du skriver; hur länge kommer folk klara av att vara instängda? Hur länge klarar psyket en lockdown?
Dessutom klarar ju samhället inte hur många lockdowns som helst.
Hur blir det när ett land stänger ner och isolerar befolkningen... spridningen kanske lugnar ner sig en stund. Men vad händer när alla släpps ut igen, och spridningen kommer tillbaka som en smocka (prognosen om andra vågen till hösten)?
Ska länderna gå in i lockdown då igen? Och hålla på så ett antal gånger?
Vad händer med samhället då?
Så mycket frågor, så lite svar...

För närvarande tror jag verkligen på Sveriges val att inte gå in i lockdown för tidigt, utan "spara" den möjligheten till om det verkligen behövs.
Men som sagt; det kommer dröja innan vi får veta vad som är "rätt".
Tills dess får vi försöka hantera det vi har just nu :-)


Och ja! Alla kvinnor och barn som lever i skräck (speciellt) just nu.
Alla kvinnor och barn som är instängda dag ut och dag in tillsammans med sin förövare, utan att kunna göra något åt det. Usch, jag gråter av tanken.
Tror jag har läst att kvinnojourer här har rustat extra pga detta.
Kommer inte ihåg var jag läste det här, så jag har inte källan, men har det för att jag läste att våldet mot kvinnor i Frankrike ökat med 30%(!!) nu under Corona...
Och så alla BARN som lever i sådana hem.
Nej, usch. Jag klarar inte av att skriva mer om det. Usch!


Hoppas du haft en bra onsdag i alla fall, trots det där paraplyet :-)
Kramar /Erica