Godmorgon!!
Vinter?
Den verkar inte existera hos mig iår. Istället känns dagarna lika. Det är (i snitt) runt 3-5 grader varmt, oftast med några minusgrader nattetid.
Ingen is på sjöar och vattendrag. Absolut inte en snöflinga i sikte.
Det är som en enda lång senhöst, allting.
Det är samma sak i stora delar av Sverige, speciellt i de södra delarna. Stockholm har knappt sett en snöflinga i vinter.
Vissa säger att det är härligt och skönt och att det VÅÅÅÅRAS. Eeehh, nej, det våras INTE.
Däremot är det något mycket fel när snödropparna tittar fram under första halvan i januari och när körsbärsträden i Kungsan börjar blomma lite smått under midvintern.
Men våras? Nej, det gör inte det.
Snarare, istället för HÄRLIGT och SKÖNT, är det väl egentligen HÖGST skrämmande och TOTALT onormalt.
När jag växte upp var det ju vinter på riktigt.
Somliga vintrar var svinkalla. Andra mildare.
Men, de hade iallafall ett gemensamt och det var att det förr eller senare alltid blev vinter.
OCH vintern brukade visa sitt ansikte för första gången någon gång i november i form av större snödrabbningar. Sen töade det bort. OCH så snöade det igen. OCH töade bort.
SÅ minns jag vintrarna från när jag bodde i Stockholm. Det gick fram och tillbaka hela tiden från äkta vinter med otaliga minusgrader till att kvicksilvret kröp upp runt nollan och det töade. Barmark blev med jämna mellanrum på vintern, men sen kom snön ALLTID tillbaka.
Vissa vintrar var strängare än andra. Det kunde verkligen vara vinter en hel vinter ibland. Fast, som sagt, mest minns jag att det gick fram och tillbaka mellan snö och tö. ATT det alltid blev snövinter--otaliga gånger om-- från november till mars. Ibland in i april också.
Aprilsnödrabbningar är/var inget ovanligt.
Det jag egentligen menar att skiva om idag är hur mycket och gärna vi lekte i snön när det var vinter och snö.
ÅÅÅ, det var ju så himla ROLIGT allting som hade med snön att göra. Vi åkte pulka nästan varje dag, och skridskor åkte vi på spolade isbanor så fort det fanns is på dem. I min förort spolades flera banor, så vi hade många att välja på.
Inne i Rålamshovsparken i Stockholm spolades en jättebana, ungefär som en 8, och man kunde åka och åka. SÅ roligt.
Alla oändliga eftermiddagar i pulkbackar och kvällar på upplysta skridskobanor. Eller, för all del ibland även på Mälarens is.
Bild från tanto i Stockholm från Sveriges radio.
DET som däremot var mindre kul--under all lek i snö och på is--var hur frusen man blev. Ja, visst fanns det termobyxor som vi hade på ibland. Fast mest minns jag ändå hur vi lekte, eller åkte, i jeans eller manchesterbyxor. Vi hade givetvis täckjacka, toppluva, stickad halsduk, Nivea på läppar och kinder (jag kan fortfarande känna doften av Nivea).
OCH så kom vi då till det plagg som gjorde att vi började frysa snabbt, vantarna. Nästan alla på den tiden hade Lovikkavantar, eller andra stickade vantar. När de blev blöta blev de TUNGA och KALLA. OCh dess inverkan gjorde att man började frysa över hela kroppen. Jag kan fortfarande minnas hur Lovikkavantarna blev fulla med snökockor som fastnat i den långa ullen. Fullständigt tunga och våta.
När vi kom inomhus igen hängde vi upp dem över element där de dropp-dripp-droppade ner på golvet (där det låg tidningspapper eller gamla tygtrasor för att fånga upp vattnet).
Ett annat plagg som gjorde att man började frysa var jeansen. NÄR de blir blöta är det ju så OTÄCKT. DE kunde bli så fulla av issörja, snö och vatten att de slafsade runt anklarna. OCH för att inte tala om hur blötan från låren spred sig. UUUÄÄÄCK … bara minnet av detta alltså!
Jag skrev om termobyxor ovan likaså, de var ju inte som dagens skidbyxor precis. De där termobyxorna sög också i sig vatten och blev blöta och kalla. OM än inte på samma sätt som jeansen, hua,
När jag tänker på detta börjar jag faktiskt frysa bara vid tanken.
Bild från tradera
Jag minns också hur jag SÖG snön och vattnet ur vantarna. FRÄSCHT, haha. Men jag tror nästan alla ungar gick och sög och tuggade på sina vantar.
Faktum är att jag än idag kan känna hur en blöt yllevante luktar, och SMAKAR.
Ibland hade vi fingervantar under yllevantarna. DET hjälpte till viss del.
Underställ var ju såklart bara vanliga tjocka, ribbade strumpbyxor eller Polarn och Pyrets långkalsonger.
OCH många gånger kommer jag ihåg hur man frös så att händerna domnade bort, fötterna också. Man kunde komma hem och vara så frusen att man GRÄT.
Det gjorde SÅ ont när händer och fötter började “tina” igen, och jag minns så väl hur DET pirret kändes.
Bild från ntnews
Att frysa på det sättet man frös som barn har jag inte varit med om i vuxen ålder.
Vi hade såklart inte VETT att gå in heller när frossan satte in. Det var ju så himla roligt att leka, åka pulka eller att skrinna.
Klassiskt på vintern, Nivea. Bild från Shutterstock
Minns du detta från din barndom och uppväxt också?
Hade du Lovikkavantar som blev som tunga isproppar?
MINNS du hur det var att frysa om händer och fötter så det gjorde ONT?
ELLER hur jeans och långbyxor, som var blöta av snö och is, började smeta runt benen?
Haha, faktum är att jag börjar frysa bara genom att skriva det här inlägget.
NU ska jag avsluta och ge mig ut på ännu en mild morgonpromenad i min del av världen. TROR inte jag behöver oroa mig för att eventuell förfrysning denna nådens januarionsdag anno 2020.
Ha en fin dag idag!
PS, stay warm :-)
Comments
Jag tror inte jag använde lovikkavantar som barn. Tror att mamma insisterade på vattenfasta (lite iallafall) täckvantar. OCh antagligen täckbyxor eller galonisar. Men blött blev förstås allt. Jag fryser värre som vuxen tror jag. Mitt Raynaud´s är den värsta boven när jag fryser och det hade jag inte (eller inte lika illa) som barn.
Hoppas ni får lite kyla snart!
Kram
Ja, någon vinter har vi inte sett och det känns liiiite knepigt med gröna gräsmattor, snödroppar som sticker fram osv. Om vi inte har haft snö har vi iaf hat istäcke på gräsmattan, men icke i år.
Visst minns man lovikkavantar och raggsockor, jeans och andra tunna byxor som var svinkalla för att man inte ville ha termobyxor på sig. Konstigt att man inte fick bestående men av allt frysande.
Nu ska jag och en väninna åka till MoS och beskåda stället, har faktiskt inte varit där tidigare och det har nog varit i drift i 4 år nu. Nå, bättre sent än aldrig :-) . Igår var jag till Barkarby på IKEA, alldeles själv och gick där i lugn och ro, min man hör till dem som anser att man bara ska köpa det man skrivit upp på lappen, sen är man klar för hemfärd, så det var skönt att bara gå där och strosa i lugn och ro.
Ha en fin onsdag säger jag och skickar en stor kram från ett milt Åkersberga med termometern som visar plusgrader även idag.
Tänk att man överlevde haha. I dagens värld skulle föräldrarna säkert beskyllda för barnmisshandel . Då hörde det till.
Härliga vinterminnen,Tack för dem!
Kram
Saknar de där riktiga vintrarna. Denna vintern har vi här på Hönö bara haft 2-3 frostnätter, hur galet är inte det! Och som det ser ut så lär det inte bli några fler här på västkusten denna vinter. Känns jätte konstigt! Älskar alla våra fyra årstider så nu känns det bara halvdant.
Kram Elaine
Visst har jag rätt. Finns ingen tvekan.
Det är sjukt ändrat. Det märks med stor tydlighet överallt.
LÄSKIGT.
Du är lite yngre än jag, och alla gånger hade vantarna blivit bättre och mer snötåliga då du var barn. BRA det :-)
Ni hade ju bra overaller också, det kan man nog inte säga att vi hade.
Reynauds lider jag också av, hade det inte som barn, fick det som vuxen.
Får det oftast då det är halvkyligt, när årstiderna bryter. När sommar blir höst, och när vinter blir vår. USCH, inte kul.
Ja, jag fryser också mer som vuxen än jag gjorde som barn. HATAR att frysa.
Och hatar att svettas, haha.
Ser absolut ingen vinter de närmaste tio dagarna. Trist. Runt 5 och lite över och under ...
Kramar!!
DET är ju så himla SKUMT. När jag hör om snödroppar och småblommande träd är det ju inget annat än kusligt.
Som du säger, ingen is heller. VILKET ju kan vara väldigt skönt att slippa. Just den farliga halkan.
HAHA, jaaaa...underligt att man inte förfrös sig, haha.
Trots att man ibland frös så man grät. Det har gått bra, iofs kanske jag fick reynauds syndrom på kuppen på gamla dagar iom det, men ...
Vem vet?
HAR aldrig varit på MoS, och har ingen längtan dit heller :-) HOPPAS du gillade det. Men på Barkarby Outlet och IKEA och andra ställen där har jag varit på många ggr, och gillar stort.
SÅG att du ätit en jättegod bowl på MoS!
:-)
Kramar från ett 4 gradigt och grått Reston!!
HIHI, kan tro att du minns.
Ja, just hur man FRÖS!!!! HUALIGEN!! OCH hur det kändes då man tinade upp.
TROR också att dagens fldrar skulle anklagas för barnmisshandel. Blir ju full i skratt när man varnar fldrar här och det är runt 0. DÅÅÅÅÅÅ garvar Annika RÅTT!!
Karin, ha en fin och bra dag!
Kramar från mig!!
HAHA, kul att du känner igen dig.
JUST att frysa sååååå mkt.
Alltså, jag kan inte minnas att vi hade overaller ... ALLS. Men jag minns att mina bröder hade det, bävernylon. De är födda 72.
Men jag minns inte att vi hade det, vi lite äldre ...
OCH ja, som du säger, det overallerna var ju inte som dagens fina overaller precis. haha. DET kändes som de där termobyxorna vi hade SÖÖÖÖG i sig snön.
PRECIS, elementen var fulla av vantar och sockor och halsdukar. Ganska mysiga minnen. OOOOOO vi hade älskat att få en egen isbana, men bodde i lgh, så det gick inte. MENNNNN ÅÅÅÅÅÅÅ vi hade älskat en egen skridskobana. Då vi var hos mormor och morfar på sportlov brukade de skotta upp en tjärn i skogen där vi åkte, och det kändes lyxigt :-DDDD
Spark, det fanns inte på kartan i Sthlm. MEN däremot hos mormor och morfar. HELT underbart ljuvligt KUL var det. Då det var före och man liksom flög fram.
Håller med Elaine, det känns sååå sjukt konstigt att liksom bara ha en förlängd senhöst.
Vill också ha fyra ordentliga årstider.
Kramar från mig!!
Ska bara förtydliga, att jag fryser aldrig utomhus längre som jag gjorde då jag var barn. Aldrig. Eller jo, en gång i NYC en vinter. DET är nog den värsta kyla jag upplevt.
Däremot fryser jag mer på daglig basis som vuxen, inomhus. Det gjorde jag aldrig förr i världen.
SÅ. Där ;-)
Jag är född 64 och minns verkligen det där med lovikka.
Dom blev verkligen kalla och tunga. Jag hade moonboots och skoter-kängor. Prata om att frysa i dom, brrrr.
Jackorna var korta med muddar.
Vilka tider.
TACK för att du skriver så bra, Annika.
Kalasbyxor Annika, jag hade kalasbyxor under elastabyxorna. På de sistnämnda fanns det "hällor" som man trädde under foten. Jag hade flera par. Bl a ett par röda, som jag älskade. När jag var 13 år fick jag vita konståkningsskridskor. Förstå hur snyggt det var till de röda elastabyxorna.
Kalasbyxor kunde vara urjobbiga. Särskilt de par som aldrig gick att få ända upp i grenen. Synnerligen irriterande när man skulle göra en dubbel Salchow:))
Jag kommer precis som du ihåg kalla fingrar och tår. Jag har alltid avskytt mössa. Men som tur är har jag väldigt tjockt hår som fungerar som en rysk pälsmössa.
Lika roligt varje gång att minnas hur det var.
KRAMAR!!
KUL att du minns. Just Lovikkavantarna var ju verkligen inget vidare att ha i snön. De blev så tunga och blöta.
PUST.
OCH doften av dem, du vet den där typiska :-D
Jag ägde inga moonboots, tyckte det var fula. Önskade mig aldrig såna just därför, hehe.
MEN jag kan TRO att de inte höll värmen. Var de inte väldigt hala också???
Muddjackorna, minns!!! Verkligen!
Fryser vid tanken ;)
TACK för att du gillar! Du gör mig glad!!
DE var inga höjdare i snön. OCH ja, klumpiga,
HAHA, du sög aldrig på dina då. Fniss.
Du missade inget :-D
Kalasbyxor. DET är ngt jag inte använt, men jag vet ju att de var föregångarna till strumpbyxorna. HIHI.
Elastabyxor, det hade jag först på 80-talet, då de kallades ski-pants. HIHI igen.
MEN jag vet ju att de som är lite äldre än jag hade sådana hela vintern. KUL att få ta del av det, Bettan. Jag kan se dig framför mig när du var klädd för vinterlek.
KONSTÅKNINGSKRIDSKOR som du hade ... JAAA klart du var jättefin. Dubbel salchow är helt klart svårt att få till i kalasbyxor ;-) Men fin var du!!
OCH tjockt hår hade du!! WOW!!!
Mössa ja, det var ju OCOOLT ett tag också, minns jag. Får väl skriva mer om det, vad det lider. HIHI.
TACK, jag det är kul med nostalgi.
KRAMAR!!
Ja, frös gjorde man... Gore-tex fanns ju inte direkt och blöt blev man. Minns när vi åkte skridskor i skolan. Först gick vi till skridskobanan, väl framme snörade man på sig de iskalla skridskorna, ingen lokal att sitta i utan det gjorde man utomhus och jo, man frös innan man ens börjat åka ju.
Men vi har februari kvar så vi ska inte ropa hej än, det kan bli vinter trots allt.
Så länge jag var barn, fram tills 12-/13-årsåldern ungefär, hade jag alltid vattentäta vantar. Först tumvantar, sedan vantar med fingrar. Termobyxor (kanske inte vattentäta direkt, men ändå "motståndskraftiga" mot vatten) hade jag alltid när vi åkte pulka, vilket väl var fram tills sexan ungefär. (Jag hade gärna åkt längre, men ingen ville ju följa med.) Jag hade aldrig strumpbyxor/långkalsonger, för jag tyckte att det var SÅ obekvämt. Och att ha så till skolan kunde jag verkligen inte tänka mig - för då blev det ju alldeles för varmt inne.
Att frysa associerar jag mest med stallet. Så länge jag satt på hästen gick det bra, men sedan blev det ofta kallt på vintern. Stallet var ju inte uppvärmt direkt, så trots speciella vinterridstövlar blev det kallt om fötterna. När jag var som mest i stallet hade jag vinterridbyxor också, d.v.s. termobyxor utan innersöm, men kallt blev det ändå, för jag var där många timmar.
När jag gick i högstadiet ansågs det så töntigt med mössa. Anti som jag var tog jag naturligtvis på mig mössa. ;-) Vid samma tid var stora, bylsiga dunjackor i fula färger vinterjackorna med stort V. Och vad gjorde jag? Köpte en mörkblå skepparkavaj, haha!
Som du vet uppskattar jag att det inte är snö. Det är lite fult att säga så, jag vet, men det är sanningen. Dessutom tycker jag att det märks att det inte är november eller mars, utan att det ändå är vinter, om än en mild sådan.
De blöta byxorna och fötterna hängde ju med upp i tonåren också, då skulle ju byxorna vara så långa att de täckte foten och endera var snön slask, åtminstone på vägarna och vid trottoarkanterna, eller så hade man fullt med snö på byxbenen när man kom in, så var byxorna alltid blöta nedtill. Och skorna eller stövlarna var alltid blöta av slasket och missfärgade av vägsaltet. Jag fryser också av minnet! :-)
I dag tog jag en bild på en blommande buske när jag var i centrum, såg att du har sett den, visst är det ett konstigt år! Jag har dessutom fullt med vintergäck utanför huset så det blommar både här och där.
Min bror la upp bild på årets första skidspår i Umeå i förrgår, så det är inte bara här.
Ha en bra dag!
Kramar!
Nej Annika .. vintern lyser nog ännu med sin frånvaro, åtminstone i sydösterbotten!
MEN på gång hoppas vi, från Vasatrakten och norrut lär det finnas snö!
Så ganska nära trots allt :)
OJ vintrarna förr minns man med skräckblandad förtjusning :O
Vi hade inte luvikkavantar, utan vanliga stickade vantar .. de var mera populära då mina grabbar va små, 70-80-talet och framåt!
Vi hade hemstickade, (huujedamej) ribbstickade långa strumpor direkt mot benen!
Kan ALDRIG glömma de nytvättade strumpor, på söndagsmorgnarna, då vi skulle till söndagsskolan ... då man gick med spikraka ben i kölden, de 'pickades' ju nå förskräckligt! Sitter faktist i ännu idag!
Dåliga skor hade vi också ... minns mamma drog på oss ullsockor UTANPÅ skorna, för att de inte rymdes inuti! För KALLT var det då, och MASSOR med snö!
Vad är då bättre!?
Snart sista januari ... så vad kommer härnäst ... snö eller våren!!
Ha en fin dag själv!
KRAMAR!
Jag tycker alltid det är så roligt att läsa om, och för en stund få "sätta sig in i" någon annans upplevelser av sin barndom :-)
Ja, visst är det skrämmande med den här vintern. Jag såg också någon som publicerat en bild på en KÖRSBÄRSBLOMMA som blommat nu i januari... Usch!
Jag kan inte låta bli att fundera över vad en sådan sak kommer göra för blomningen sen när det verkligen blir vår...
Jag tror också att årstiderna verkligen var tydligare förr.
Vinter var vinter, vår var vår, sommar var sommar(svensk sommar i alla fall ;-)) och höst var höst. Nu är det mer flytande.
Dock så har vi här uppe trots allt mer tydliga årstider än söderut. Att snön kommer hit under vintern är lika säkert som amen i kyrkan!
Okej, visserligen har vi haft något enstaka år ibland då det varit så gott som snöfritt, men generellt Får vi snövintrar (fortfarande).
Dock HAR det varit en väldigt speciell vinter hos oss också i år, som du märkt :-) Temperaturen har legat envist vid nollan typ hela Januari. Januari! Den här tiden brukar vi ju som regel ha en dipp ner till minus trettio...!
Just nu har vi däremot ett riktigt snölandskap ute, OCH minusgrader. Ska fortsätta så hela veckan enligt prognosen. Men vi får väl se...
--------------
Usch, jag ryser när du berättar om vantarna. Både Vilken Köld ni måste känt, samt att jag tycker blöta kläder är bland det värsta som finns!
Jag klarar ju inte ens av nyduschat, långt hår som hänger ner över tröjan man har på sig... Ryser.
Otroligt att ni inte var sjuka oftare. Men å andra sidan kan man ju kanske se det som att ni tränade upp ert immunförsvar till att klara allt ;-)
Frysa om händer och fötter är ju det VÄRSTA! Det är just de kroppsdelarna som är så viktiga att hålla varma (tillsammans med huvudet), då om man fryser där så påverkar det ju hela kroppen så tydligt.
Kommer ihåg just skridskoåkningen på vintrarna. Vi bodde i princip granne med en skridskobana (utomhushockeyrink). Den låg vid skolan, och vi bodde ju 2 minuters gångväg därifrån.
Men minns verkligen att fötterna var så stelfrusna när man åkt skridskor! Dels kände man dem knappt, och dels gjorde det så ont att det knappt gick att gå...
Nu var jag i och för sig inte så mycket utomhus under min barndom. Var ett inomhusbarn som hellre satt och ritade eller läste.
Men vid utelek hade vi vanliga täckvantar. Tumvarianten. Sådana där insidan/handflatan är täckt med... Ja, vet inte vad det är för material. Sådant vattentåligt och greppvänligt. Fodrade inuti.
https://www.ellos.se/brand/reima/barn/barnklader/accessoarer/vantar
Under dessa hade vi också fingervantar. Minns fortfarande alla gånger man skulle få hjälp på med dessa, och fingrarna ALLTID hamnade fel ;-)
Mössorna när vi var små (typ förskoleåldern) var sådana där i samma tyg som overallerna, med ett spänne under hakan och en stor "pälskant" runt ansiktet.
Hittade en bild från Tradera på en sån:
https://www.tradera.com/item/302977/367942515/barnmossa-vinter-barn-mossa-bebis-fodrad-mossa
När vi var lite äldre hade vi vanliga mössor, typ stickade.
På fötterna hade vi strumpor (såklart) och tjocksockar (stickade av mormor, som stickat typ tre miljoner tjocksockar genom tiderna :-))
Skorna jag minns att vi hade var Snowjogging.
https://www.footway.se/classic-snowjoggers-black-black.html
Har faktiskt inget minne om jag frös mycket eller inte om fötterna. Men kanske inte så mycket då; hade nog kommit ihåg det i så fall :-)
På benen:
Långkalsonger (såklart). Ibland dubbla par.
Som typ den dagen i 8:an då det var -42 grader hos oss ;-)
Sedan vanliga byxor.
Strumporna drogs alltid upp över muddarna på långkalsongerna, och tjocksockarna över byxorna, för att undvika glipa.
På överkroppen hade vi först såklart en vanlig tröja.
Sedan en tjocktröja. Hemstickad av mormor (tror jag) de också. Jag HATADE dessa tjocktröjor!!
Halsduk runt halsen. Alternativ någon typ av "polo"-krage (men bara kragen) när vi var små (typ på 80-talet).
Sist men inte minst; bävernylonoverall.
Sen när vi blev äldre: Täckbyxor och täckjacka.
Dock åkte vi ju en del skoter, så vi hade skoteroveraller även upp i tonåren. Och såklart rejälare skoterskor.
Var det mer blött hade vi även galonisar ovanpå overallen.
Lade upp ett blogginlägg i december; lite längre ner i det kan du se våra vårvinteroutfits anno 1989:
https://pixelie.webblogg.se/2019/december/scener-ur-en-barndom-1980-s-edition.html
Oj oj oj! det känns alltid nästan pinsamt när jag suttit och vräkt ur mig dessa romankommentarer. Det är aldrig meningen när jag börjar, men så av nååågon anledning blir det alltid så ;-) När jag väl sätter igång kommer det bara ord...
Ja, du känner ju mig och mina kommentarer vid det här laget ;-P
Hoppas du får en jättefin fortsatt onsdag i alla fall!
Kramar /Erica
Som du säger, man led och frös men hade inte vett gå in i tid för det var ju så roligt och oj vad man spenderade tid ute. Materialen har ju definitivt blivit bättre idag, det är ju redan rama high tech i kläder numera. Dina Stockholmsvintrar som du minns var ungefär som mina Ålandsvintrar, minns dem på samma sätt som du hur det gick fram och tillbaka.
Nivea!! Ja vad var det för magiskt med Nivea som gjorde det var ett måste, hur det kletades på och hörde vintern till. Det kan ju inte ha hjälpt eller gjort nåt gott utan måste ju varit en fix idé som alla bara trodde på...??
Och jaaa, det där med spolade isar och hur man skrann. Det var tider det och så annorlunda mot idag, det vågar man sticka ut och säga eller hur.
Härliga minnen!
Kram!
Egendomlig vinter har ni.
MKT.
Läste i tidningen idag att vi förmodligen inte kommer att gå ngn snö mer i vinter. OCH att det således blir en av de sämsta vintrarna nånsin.
SÅ sant, det var INTE vinter hela tiden då vi växte upp.
Som jag också skriver, det gick fram och tillbaka. Somliga vintrar var vintrigare än andra. Men det gick hela tiden mellan snö och kyla och mildgrader till barmark... och sen började det om ....
Hela vintrarna.
MEN att de har ytterligare blivit mildare och snöfattigare kan nog inte förnekas. De har ju inte haft snö nästan alls i Sthlm. OCH det är ju ändå ovanligt.
FRÖS ja, så in i ...
HAHA, de där vantarna som inte tålde väta alls. Det är lite annat idag vad gäller materialen i kläderna.
Så var det för oss också, vi sat ute och snörde på oss skridskorna. Alltid så. Ibland kunde vi ev gå med dem till banan med de där blåa skydden du vet. Men åååå vad jag minns mkt sittande vid banan där man snörde på sig skrillorna.
BRRR!!
TACK, kul att du gillar att läsa de hör inläggen, blir glad av det :-)
Du hader förmodligen mkt bättre vinterkläder än vad jag hade eftersom du är yngre. Tror det kom ngn boom där med bättre kläder på 80-talet än vad vi 60 och tidiga 70-talister hade.
Alla gånger var du bättre rustad.
NÄÄÄ, ville ingen hänga med när du ville åka pulka, trist. De tyckte nog att ni var för gamla då, haha. Kommer faktiskt inte alls ihåg hur långt upp i åren jag åkte pulka. Sjuan kanske?
Jag tror faktiskt att jag hade strumpbyxor, du vet de där ribbade, under jeansen i skolan varje dag. TROR det, kan inte svära på det.
JAAA, inte för att jag har ridit, men ååååååååå vad jag kan förställa mig kylan i stallet, hua- OCH ridstövlar är väl inte direkt kända för att hålla värme. Så nog fattar jag att du frös där i stallet, hutter hutter ....
Du har varit modig, Elisabeth!! Alltså verkligen, heder åt det. COOLT. Det är inte så många som stod emot det där trycket man kände i ffa högstadiet
SANT, det var OCOOLT för oss också en period med mössa. OCH fastän det var bitande kallt använde vi inte ...
SÅ korkat. Du var såååå mkt smartare.
OCH skepparkavaj, respekt. Mkt bra!!
Jag vet var du står i vinterfrågan, hihi. Det här är din sorters vinter.
Jag tycker mest det är depp. Färgerna är som på hösten, sen att ljuset kommer tillbaka ... tjaa... det är ju sant förstås. Men jag tycker det känns som en enda låååååång beige och grå höst.
:-)
HAHA, kan TRO att du känner igen.
Ja, sådär var det verkligen för oss som växte upp i Sthlm. Vintrar som kom och gick, blötsnö och slask. Köldgrader i massor och så tre grader varmt.
OCH Lovikka som blev som tunga klumpar med fastfrusen snö. GAAAHHH.
Kul att du också sög på dina, hehe. Tyckte nästan alla gick och sög på vantarna. Komiskt på ett sätt.
SANT, det var verkligen samma i tonåren, kan än idag känna hur det var att ha de där isiga byxorna mot benen ...
HUA.
Ryser.
JA, jag såg din bild på insta. . Finns inget att säga mer än att det är läskigt. USCH.
Jag har ju också en bror i Ume, precis som du, har också hört att de fått vinter nu. BRA-
Men du och jag lär nog inte få ngn ... blä... Inte jag iaf.
ha en superfin kväll nu.
Kramar från mig!!
URTRIST!! Alltså, och så mysko hos er också, som ju verkligen SKA ha vinter. I Umeå har de snö, men inte ni.
Ja, det är verkligen så KONSTIGT.
NI hade ju verkligen kallt om vintrarna förr. Min mormor brukade påpeka hur dåliga vintrarna blev sen hon blev gammal, ffa sen hon flyttade till Näsby.
MEn nog hade NI kallt alltid.
Vivan, de där strumporna måste ju ha varit hemska. Stickiga och vidriga. vet du, jag tyder bara jag tänker på det ...
Stackars er. Vilken plåga att dra på sig dem ...
OMG, din mamma drog sockorna utanför skorna. Jamen det säger verkligen ngt om hur dåliga skorna var. Snacka om att vi har kommit LÅNGT idag vad gäller det, och sååååå mkt annat. Men stackars din mamma. Det var alla ggr säkert detsamma hos min mormor, måste fråga min mamma om det där.
Oj oj oj ...
Som du säger, var det bättre? Nej, det var det ju inte. För don fanns inte för den sortens kyla och den sortens snö.
Idag finns det.
Kan lova att våra förfäder förmodligen hade gillar årets vinter ... kanske, kanske (vad vet jag egentligen ... )
TACK för att du berättade om detta. INTRESSANT. Väcker många tankar.
KRAMAR!!!
TACK Erica! Du gör mig GLAD!!! Så himla KUL att det uppskattas!!!
Tycker nostalgi är superkul hos andra också. Hint, hint Erica ;-)
Ja, det är mkt märkligt iår. Överallt. HOS dig också ju. Ni har ju egentligen precis fått er vinter.
men visst, numera flyter årstiderna ihop på ett annat sätt än de gjorde förr.
Som här nu, vi har ungefär samma väder och samma färger sedan i slutet av november.
Samma temp, samma allt. Det är ljusare kvällar nu, men det är väl sgs den enda skillnaden också ...
NOT a fan.
Men, men ...
Ni har absolut tydligare gränser mellan årstiderna hos dig. Jag vet ju att ni har skumt, skumt i vinter.
Som du säger, det ska dippa ner mot -30 ...
Men, nu kanske ni får vinter ett tag.
Du vet jur jag känner, avis ;-)
Jadu, det var inte kul med de blöta Lovikkavantarna. ICK!
USCH, och de blöta jeansen.
HIAAA...
HATAR också blöt hår, Erica. Får mig att frysa. KOM just att tänka på när vi på vintern badade i bassäng vid skolan eller simhallen, då gick vi ut med blöt hår och det frös ju till is. Det tyckte vi var COOLT, haha. Men bara tanken på det idag får mig att skaka. HIA.
TROR inte vi var så förkylda ändå? Fast en vinter minns jag ständiga halsflussar. Hela tiden.
HAHA.
OCH ja, som du säger, fasiken vad man frös om fötterna när man åkte skridskor. USCH ja ...
Har också minnen av att man faktiskt knappt kunde gå ibland.
BYTER ruta nu :-)
När du var barn hade ni SÅÅÅÅ mkt bättre vantar och kläder på vintern än vad vi 60 och tidiga 70-talsungar hade.
DET hade ni.
Reima hade ni, det är ju ett märke som är bra. Reima, vet fasiken inte ens om det fanns när jag var i den åldern att man lekte ute. Mina bröder hade overaller i bävernylon, men jag och min syster var nog för gamla när de kom overallerna kom. Alltså, vi ville inte ha dem, haha.
Karolina hade en sådan där underbart söt mössa med pälskant när hon var baby, jag älskade dem!!! De är sååå fina, fina, fina!!!
Och jag minns, från när jag jobbade på dagis i Sthlm på 80-talet att barnen hade sådana mössor som du menar.
MINNS också vilket bök det var att klä på de där barnen i overaller, och värst av allt, om galonisar skulle på .... GAAAAHHH!!! De barnen var i din ålder, födda runt 84-85 o däromkring :-)
-42 Erica ... OMG, oj o j oj ----sådan kyla har jag aldrig upplevt. Runt -25 och så kunde vi ibland ha i Sthlm. OCH då jävlar var det kallt. -30 upplevde jag i Närpes en vinter. Men kallare än så, nej ... det har jag inte känt.
-42 ...
Men ni var klädda efter vädret. SÅKLART.
Hey, jag gillar dina kommentarer. Verkligen. Sluta inte med dem.
Intressant att ta del av. VERKLIGEN.
Och ja, ni var klädda efter vädret och ni hade VÄDER!!
Tack Erica, ha en jättefin kväll NU!!
KRAMAR!!
HAHA, tack OCH KUL!!
Det är sååå roligt när jag hör att du känner igen dig i det jag skriver.
När jag skrev mitt inlägg frös jag hela tiden. Var tvungen att dricka te hela tiden för att inte frysa alltför mkt, haha.
SÅ jag gillar att du också fryser nu ;-) ;-)
HIHI.
ÄNNU roligare att du också sög på vantarna. Jag minns nästan att alla kids gick o sög på sina vantar. SÅÅÅÅÅÅ äckligt, och jag känner både lukten och smaken än idag. Vi åt snöblafforna också när vi hade stora sådana på vantarna- Herregud alltså ...
Idag är kläderna så fina, och jag tvivlar på att ungarna fryser.
Visst gick vintrarna fram och tillbaka hela tiden, från KYLA och SNÖ till tö och barmark. Så höll det på från nov till mars-april.
Skillnaden idag är att det inte är så ... det blir ju knappt vinter.
Men ja, n i hade ju helt klart väldigt lika vintrar på Åland. Vi kan ju skriva lite om när Ålands hav frös också ... GUD vad jag minns många båtresor när isen var så tjock, och när båten pressade undan isflaken, och hade man hytt i fören kunde man glömma att sova ...
SOM DET LÄT.
OCH isbrytarna fick stäva på Östersjön och i Bottenhavet och Bottenviken hela tiden, non stop.
ja du vet ju vad jag talar om. JÖSSES.
Nivea, läste att det var skadligt närapå att ha det på sig. Att det fanns vattenpartiklar i det som gjorde mer skada än nytta.
MEN så var det, alla var insmorda. HAHA.
Men visst, det var så annorlunda då med skridskoåkande och utelek. DET vågar vi absolut säga.
Stora kramar och TACK för minnena du delar med dig av också!
Just våra vantar var inte Reima; vet inte om det märket fanns då. Länkade till de vantarna då det var de jag hittade vid en snabbgoogling som såg likadana ut som våra.
Likadana men något annat märke då som sagt :-)
Coolt! Ja, då var det ju ganska precis min årskull barn du hade hand om när du jobbade på dagis :-D Född -84.
-42 grader ja. Det var sannerligen kallt.
Minns att skolorna höll öppet, men de som inte kom fick inte ogiltig frånvaro.
Inga bussar gick den dagen, och jag kan tänka mig att mååånga bilar strejkade.
Jag hade dock som sagt bara 2 minuters gångväg till skolan, så jag (och mina syskon då) gick till skolan den dagen.
Var så påpälsad att ALLT som var framme var bokstavligen ögonen och näsan.
Och igen: Jag hade TVÅ MINUTERS gångväg.
Jag hann förfrysa näsan under den tiden...
Var tvungen snabbgoogla på köldrekord för Sverige också.
Via SMHI hittade jag att det den 2:a februari 1966 uppmättes -52,6 grader i Vuoggatjålme, Lappland.
Shit! Vid den temperaturen lär man ju knappt kunna röra sig!!
Tänk 25 minusgrader... och dubbla det...
/Erica
Ja, de där vantarna var ju en viss skillnad på de jag hade, haha.
precis, du var i den åldersgrupp jag hade hand om. Overaller, minns dem. OCH galonisar över dem ibland. PUUUST.
Ja den där dagen du hade -42 alltså ... KAN inte ens föreställa mig. OCH du förfrös nästan näsan den dagen. FATTAR det, oh boy så otroligt kallt.
Köldrekordet? Alltså, ja ... vad ska man säga om det. OTROLIGT!!!!