Friday, January 10, 2020

En sammanfattning av ett gånget decennium, och en titt på 2019 första halvår.




Godmorgon!


Det är dags att göra bokslut.
Bokslut av ett decennium, och även av 10-talets sista år, 2019.
Idag tänkte jag ta er med på en bildresa under årets första sex månader. Lite senare ska jag ta mer in i 2019 andra halvår.

Faktum är att jag ska sammanfatta hela 10-talet medan jag ändå håller på likaså … Ett decennium har kommit, och gått.
Det har hänt mycket under det årtiondet, både tråkiga saker, och roliga saker. Så är det ju, det blir en blandning av allt under en tidsperiod som sträcker sig över tio år.

Under förra decenniet hände bland annat detta:

* Min älskade mormor dog, hon hann bli hela 97 år fyllda.
* Min svärmor dog, hon blev bara 75 år.
* Min mamma och moster sålde sitt barndomshem.
* Karolina började high school.
* Karolina gick ut high school.
* Karolina tog sin examen från Elon University som utbildad skådespelare (BFA in Theater Arts och med en underexamen i kommunikation).
* Karolina flyttade från östkusten till västkusten.
* Peter och jag blev empty nesters på riktigt.
* Jag fick artroser i flera leder under 10-talets andra hälft. Det lider jag av. Hatar denna stelhet och den värk som kommer alltmer ofta.
* Jag kan INTE längre sitta på huk, och det beror på artroser.
* Jag opererade mitt knä, och det måste förmodligen göras igen.
* Jag fyllde 50 år.
* Tack vare den här bloggen, och att Ginna Lindberg läser den, blev jag och två av mina vänner tillfrågade om vi kunde ställa upp som löpande punkter i P4 Extra under presidentvalet 2016.  DET var jättekul, och totalt annorlunda för oss alla tre.
* Tack vare det  radioprogram jag listar ovan blev jag "utlandskorre" på Vaken på Sveriges Radio likaså.  Det är något jag ställer upp på med jämna mellanrum, och har så gjort i fyra år nu.
* Vi kryssade i Karibien tre gånger under dessa tio år.
* Jag var i Key West, och the Florida Keys för första gången. ÄLSKADE det.
* Jag räknade ut att jag rest mellan USA och Norden tolv gånger. Alltså varje år, och lite till.
* Vi har bilat över hela USA. Det är en av de roligaste resor jag gjort i mitt liv.  GISSA om jag ser fram emot nästa stora road trip!
* Jag tillbringar allt längre tid i Sverige och Finland under mina sommarresor.
* Peter och jag har upptäckt det ljuvliga med att vandra i skog och mark. Det har varit lite dåligt med vandringar iår, och det skyller jag på spökande knän (så mina artroser har förstört mycket för mig på fem år, buhu).

Andra saker har hänt likaså, men de är antingen för privata, eller för triviala, för att listas.
Förmodligen har jag även glömt mycket av det som hänt.
Men, så är det nog för oss alla.


NU ska vi ta oss en titt på fjolårets första halvår.
Häng med!!





JANUARI!








Januari i fjol var MYCKET kallare än vad den är  i år.  Jag ser det på mina bilder, vi hade snö och kyla.  Under ganska lång tid hade vi en så kallad Polar Vortex över oss likaså.  Det betyder att det är svinkallt.
Jag tog mina rundor, som alltid.  Peter hängde med på helgerna. 






Ibland går vi till Safeway och handlar mat.  Ofta under snödrabbningar då vi inte vill köra bil, eller då vi helt enkelt VILL gå.  Det är kul att ta varsin ryggsäck och knata till affären.  Det gjorde vi under detta snöoväder, och Karolina hängde med.







Isporr fanns det GOTT om i fjol.  Jag har inte ens sett tillstymmelse till sådan det här året, eller under december.  SAKNAR den!!! 









Karolina spelade teater likaså, och hon filmade också.  Här var vi på en pjäs i vilken hon hade en ganska stor roll.  Det var roligt att se Karolina på scenen igen.  Denna spelades på en liten teater i Olney i Maryland.





Riktigt svinkallt var det tydligen.  Sjöarna var isbundna.  






Februari!









I början av februari blev det så pass varmt att jag kunde sitta på baksidan, på nedre uteplatsen, och fika.  Trevligt.







Men här var det tydligen snö igen.  Karolina förberedde sig inför sin STORA flytt till Los Angeles.  Vi förberedde oss också.  GISSA om det låg planering bakom den flytten, och den bilresan.








Den 15 februari begav vi oss iväg.   Mot Los Angeles!  Vi tre och vår kompis Keith.  Allihopa for vi i Karolinas Nissan Altima.  Bilen var välpackad, kan vi säga.   Vi hade även skickat mycket av det Karolina ville ha med sig med posten.  Det här är rutten vi tog!






Vi var flexibla till viss del vad gällde avresan.  Hade det snöat hade vi skjutit upp den ett par dagar, men vi kom iväg som vi skulle.  Här är vi någonstans utefter I-81 i sydvästra Virginia.   Den natten bodde vi i Chattanooga i Tennessee.  Vädret var riktigt dåligt, regn och genomgrått.  MEN humöret i bilen var TOPP!










Resans andra stopp blev i New Orleans i Louisiana där vi tillbringade två nätter.  HÄR var det varmt, resans absolut varmaste plats.  Det var 27 grader, och ganska fuktigt.  PUST.  Vi kollade in The French Quarter, och The Garden District.  New Orleans impade på oss alla.  En sådan LEVANDE stad.   Jag gick omkring på kyrkogården ovan en tidig morgon och var helt förundrad över den.  Karolina ska faktiskt tillbaka till New Orleans med vänner från college nästa månad.  De ska fira Mardi Gras.  Karolina fick verkligen blodad tand då vi var där.










Från New Orleans gick resan vidare mot Austin, Texas.  Vi tillbringade två nätter där på en helt underbar Airbnb.  Karolina spenderade dessa dagar med en vän från college som bor i Austin.  Vi gamlingar upptäckte staden på egen hand.  Tyvärr var vädret riktigt vidrigt.  Det ösregnade och var 5 grader varmt hela tiden.   Men, vi gillade Austin.     På bilden ovan har vi lämnat Auston och befinner oss någonstans mitt i Texas ...







Det var märkligt att färdas genom delar av Texas.  Jag tror aldrig jag sett ödemark av den sort jag såg där.  Karga öde platser utan att ett enda hus syntes.  Vägen gick bara RAKT fram.  Det fanns bensinstationer med jämna mellanrum, ibland låg de dock ganska långt ifrån varandra.  Ofta stod det exakt hur långt det var till nästa mack när man lämnade den mack man befann sig på.

Här rådde också total radioskugga.  Vi hade inget nät på våra mobiler, och inga radiovågor nådde ner till bilradion.
Egendomlig och mycket sällsam känsla.   DÅ och där förstod jag vitsen med wifi i bilar.  Det hade jag inte fattat innan jag befann mig i denna totala radioskugga som rådde i timmar.   Nej, vi hade ingen wifi i Karolinas bil.

Efter en hel dags bilåkande kom vi till El Paso i västra Texas.  Som ni kan se på bilden färdades vi längs mexikanska gränsen under åtskilliga mil.
Och jo, vi såg både murar och stängsel.







El Paso som stad gav noll mersmak.  Vi bodde bara där i en enda natt innan vi drog vidare genom New Mexico och in i Arizona.
I Arizona besökte vi westernstaden Tombstone.  Det var isande kallt, och det snöade till och med litegrann.
På kvällen kom vi till Phoenix och det ösregnade och var svinkallt.  Dessutom varnades det för stor snöstorm, och den stormen oroade oss mycket.








Meningen var att vi skulle åka till Grand Canyon via Sedona National Park.  MEN vi fick reda på att vägarna till Sedona var avstängda på grund av snöstormar.   Vi la om vår rutt, men bestämde oss för att satsa på Grand Canyon iallafall.  Peter ringde dit och pratade med vårt hotell, och de menade att vi nog kunde komma som vi tänkt.  Inga vägar var avstängda runt Grand Canyon ännu.   Så vi for mot Grand Canyon, fastän längs en annan rutt.  Regnet vek undan, och snart tittade solen fram ...







Landskapet var såååååå maffigt, så vackert och så annorlunda.  Öken, berg, kaktusar och så SNÖN!!  Då vi styrde kosan mer norrut i Arizona ändrades landskapet ytterligare.  Här är vi på väg mot Grand Canyon.  Under hela den bilresan den dagen snöade det till och från.  Ibland jättemycket, och ibland var det sol.  Jag förundrades över skönheten omkring mig.






Då vi körde in på den mindre vägen som leder till Grand Canyon Village snöade det ordentligt och sikten var inte god.  Inte väglaget heller.  Men, den trogna lilla Altiman brummade på utan att konstra en enda gång.  Det var isande, isande kallt då vi kom fram.  Ja, det var alla gånger -20 grader.  Det kändes som att komma till en skidort.








Efter en natt i Grand Canyon Village for vi då till nationalparken med stort N som ligger precis vid byn där vi bodde.  
Man färdas längs en landsväg och till sist kommer man fram till DETTA!!
Att se Grand Canyon går inte att förklara.  Det måste upplevas.  Jag har aldrig i mitt liv sett något så storslaget och vackert.  Det tar andan ur en totalt.  
Jag fick tårar i ögonen då jag kom dit.  Dessutom var ju vädret sällsynt vackert.  SNÖ, strålande sol, vindstilla och ISKALLT!!   Grand Canyon var resans höjdpunkt för mig.  Jag kan inte bärga mig tills jag får se den platsen igen ...














Från Grand Canyon styrdes färden mot Nevada.  OCH nu visste vi att vi var i västra USA.  Det är endast där man kan äta In and Out Burgers. SÅ det gjorde vi :-) 






Kul skylt längs vägen.






OCH i Nevada besökte vi Las Vegas!  Vi var där i två nätter.  Det var kul, och det var jobbigt på samma gång.  Men självklart ska man tillbringa ett par dagar i Las Vegas när man färdas genom Nevada.  Staden är en enda stor lekplats för vuxna.  Ett overkligt ställe i världen.  Samma där, det måste upplevas för att förstås.












Efter två nätter i Vegas styrdes kosan mot resans slutmål, Los Angeles.  Här rullar vi in i stan ...







Mot Karolinas lägenhet i West Hollywood, och där bor hon kvar.  Ja, det är ett bra ställe att bo på.








Den första måltiden i Kalifornien intogs på IKEA i Burbank dit vi for direkt efter att vi packat ur bilen.
På IKEA köpte vi möbler och annat till Karolinas boende.






De följande dagarna var det fullt upp.  Peter och Keith skruvade möbler, Karolina och jag handlade mer till lägenheten.
Vi besökte DMV (trafikverket) för att registrera bilen i Kalifornien.  DET fick Karolina och Peter vika två morgnar åt, och de kunde iallafall inte få bilen registrerad trots att alla papper var iordning.  Dyrt som krut var det också.  Peter var tvungen att gå till DMV här i Virginia då vi kom hem igen för att reda ut allt.  MEN bilen är registrerad i Kalifornien nu, och det gick rätt snabbt när allt klarats ut.  Frustrerande till max dock.







INTE blev det mycket tid åt att göra sight seeing heller.  Nästan ingen tid alls.  Sista kvällen for vi till Malibu och åt middag där.  DET var fint.  Annars var det BARA jobb.  Mer eller mindre.  Hårt jobb också.




OCH den sista februari lämnade vi vår tös kvar i West Hollywood.  VI for tillbaka till Northern Virginia igen.  DET kändes i hjärtat och i magen.
GISSA om det kändes.  Vi landade på Dulles i snöstorm, tog en taxi hem och så var det ny månad eftersom vi landade efter midnatt ...





Mars!






Som sagt, det var snö i mars.   OCH Peter och jag var SÅÅÅÅ trötta, så trötta.  Den tröttheten häll i sig i någon vecka.  Första helgen efter att vi kommit hem vet jag att vi nästan bara sov.  Dagarna bestod endast av tupplurar.  Vi var helt slut.   Både till kropp och själ ...
Resan tog ut sin rätt.







Sen började det blomma.
Jag fyllde 53 år likaså.  Marsljuset är dessutom bland det vackraste och klaraste ljuset under hela året.





















OCH vi besökte DC när körsbären blommade.  LJUVLIGT.





Det vårades alltmer omkring oss.




April!








Ljuvliga morgnar.  I min del av världen är april årets vackraste månad.   Den är totalt ljuvlig eftersom ALLT blommar då!







Körsbärsträden vid Lake Anne här i Reston är extremt vackra, och jag for dit en morgon i soluppgången för att fota dem.  Magi!









De här träden blommar utanför mitt hus.  Ljuvliga.






Dogwoods, kanske det finaste som finns vad gäller blomning. 



Maj!








I början av maj stod decket klart att använda.  Underbart.  Sommarsäsongen inleddes.






I mitten av maj återvände vi till Los Angeles.  MED flyg denna gång!!







Karolina hade funnit sig väl tillrätta med jobb och nya vänner.  Skönt.








VI vandrade upp längs Runyon Canyon.  DET var en hike som brände i låren.  Men utsikten var strålande. 






Hollywoodskylten syns däruppe bland bergen.







Under vintern hade det regnat mycket, mycket runt LA.  De regnen resulterade i den så kallade Super Bloom.  Det blommande otroligt mycket på bergen runt Los Angeles.  Strålande vackert var det.







Vi upptäckte, och lärde oss älska Venice.   Jag föll som en fura för kanalerna där.  UNDERBART ställe.







Vackra blommande boganvilla syntes överallt i Venice.  Ljuvliga!








OCH vi for till Orange County likaså.  Till Balboa Island.  OCH till Laguna Beach.  På bilden ovan rullar vi in Laguna.
Otroligt vackert!!







Laguna Beach!  Jag tänkte på Vilhelm Mobergs bok "Din Stund på Jorden" nästan hela tiden vi var i Laguna.  Det var ju där som bokens huvudperson satt medan han tänkte tillbaka på sitt liv. Den boken ÄLSKAR jag!
Laguna är en mycket välmående stad, så välmående att det nästan blir en överdos.  Vacker, tjusig och rik ...







Malibu är lika tjusigt, men mindre utstuderat.  Mer jordnära.  Jag gillar därför Malibu bättre, även om det ingalunda är mindre välmående.  Men det är inte lika mycket IN YOUR FACE som Laguna är.  Stränderna i Malibu är sagolika.  OCH man kommer dit längs en av världens vackraste bilvägar, Pacific Coast Highway.






Vi bodde i en helt underbar Airbnb medan vi var i LA.  I Studio City.  SÅ fin, med världens utsikt över The Valley.





Sen kom vi hem igen, och hemmalivet togs vid igen.  SOMMAR, fukt och varmt. 



Juni!








På våren, sommaren och i början av hösten sitter jag alltid ute i min täppa och intar mitt kaffe.  Jag sitter där efter att jag kommit hem från min PW.  Lika härligt varje morgon.








EN av årets få vandringar skedde i juni.  Det var härligt.  Här är vi i Harpers Ferry i West Virginia.






OCH som traditionen bjuder for vi till mitt älskade Outer Banks i North Carolina.  Ett av de ställen jag älskar mest i hela världen.  Vi for till Salvo (som brukligt) på Hatteras Island.






Ljuvliga morgnar med kameran, både Canon och iPhone.  Vilken plats detta ÄR!!






OCH soluppgångarna lockade ut mig.  Jag bara kunde inte ligga kvar i sängen.  Det gick inte ...







Solnedgångarna över sundet var lika vackra ...







En morgon for jag till den gamla sjöbevakningsstationen.  Där råder en alldeles särskild stämning som jag älskar.  Detta gamla hus alltså ...







Morgon i Rodanthe.





OCH Karolina kom ju också ut till oss på OBX.  DET var härligt!!!




Oj, oj! Detta blev en bildbomb som vi kan kalla galore, haha.
Men, mycket hände och jag har svårt att välja bilder, så ...
Hoppas att ni orkade hänga med till slutet iallafall.


Med detta bombastiska inlägg önskar jag alla och envar en riktigt fin och trevlig helg!

26 comments:

Anonymous said...

Yvonne said….
Tusen tack för ett intressant inlägg och vilka bilder, Wow! Verkligen vackert som naturen bjuder på.

Ha en fin helg säger jag och skickar en stor kram från Spanien, glad jag hann läsa och njuta av dina bilder idag innan vi åker iväg under förmiddagen.

Sara said...

Vilken härlig bildbomb, tänk ändå hur mycket det händer under ett halvår och vad naturen skiftar. Alla vackra, blommande träd, en underbar tid på året när man förundras över naturens skönhet varje dag. Tack för att du delar med dig av dina vackra bilder! Så härligt att vi har 4 årstider att njuta av:)
Och decenniet ja, det är roligt med alla listor om 10-talet som man ser nu, musik, filmer etc.
Läste att du skrev om Ginna Lindberg. Jag hörde henne på Morgonpasset i P3 i morse, hon gick igenom läget Iran-USA och varför det ser ut som det gör. Hon är helt underbar!! Saklig, korrekt, rolig, KUNNIG och så himla bra på att förklara svåra saker på ett enkelt sätt. Jag älskar att lyssna på henne! Ha nu en underbar fredag och helg, sis! PoK, älskar!

Taina said...

Åh så trist med artrosen och dina knän! Hoppas du har hittat något som lindrar värken, typ övningar eller liknande. Själv har jag bekymmer med fingrarna!!! Inte kul att bli "gammal".

Underbara bilder! Intressant att jämföra januari 2019 och 2020 för oss i alla fall. Kallt och snö för ett år Sean och nu? Triiiiiiist!

Oj, att försöka tänka på allt som hänt sedan 10 år tillbaka. Känns ju som igår. Läskigt vad fort tiden går nu.

Ha en fin fredag!

Kram kram

Anonymous said...

Alldeles, alldeles underbart Annika! Jag blev alldeles varm om hjärtat. Bilderna är magiska som vanligt. Tack för att du delar med dig. Tänk vad mycket som händer ända under ett halvar, ja...under ett ar, eller under 10 ar för den delen. Tänkte lite pa det du skrev att K började HS, gick ut HS och sen tog examen fran Elon...allt detta hände under förra decenniet...wow! Hur har hon det i LA?
Verkligen trist med artrosen. Finns det nagot du kan göra för att lindra värken?
Skickar manga kramar och önskar trevlig helg!
Lisa

Humlan said...

Vilken härlig bildbomb med fina bilder. Jag kommer nog alltid att tänka på dina snöbilder när jag tänker på Grand Canyon, de är magiska och jag kan bara tänka mig hur det var att faktiskt uppleva detta.

Önskar dig en fin helg!
Kramar!

Uffe said...

Jag har ju följt dig under året i varje inlägg och allt detta var en ända lång och härlig dejavu´. Njutbara bilder, skön text förutom detta med artrosen som gör mig ledsen för din skull. Du är ju fortfarande så ung. Ålderstillägg kan det ju inte vara.
Jag hoppas du hittar på någon lösning som fungerar skapligt och bra.
Trevlig helg önskas!

Varm kram!
Karin

Annika said...

Yvonne:
TACK!! Det tog upp hela sidan, haha. OCH det tog tid att skriva, kan jag tala om ... pUUUST!!
TACK för fina och värmande ord!!
ha en fin helg och STORA kramar!!!

Annika said...

Sara:
TACKAR!!
Ja, jösses, kunde ju inte välja ut endast ett fåtal bilder heller, hehe. Omöjligt. SÅ hela sidan gick åt, haha.
JAAAA!
Tack och LOV för fyra årstider. Jag skulle inte kunna leva i ett klimat där evig sommar råder. Tror jag skulle bli deppig då. Behöver balansen som de fyra årstiderna ger.
TACK sis för dina fina ord.
Ginna Lindberg ja, hon kan hon. Håller med dig. Lyssnar ju på henne i USA-podden varje vecka, och saklig och BRA och förklarar så fint. Hon och Carina B på SVT vet vad de gör, och talar om.
Sis, ha en toppenfin helg du med.
Kramar och ÄLSKAR!!

Annika said...

Taina:
DET är det, och inte bara i mina knän heller, utan i de stora lederna. SÅ tråkigt.
Det ligger i min familj, men det är ju lika trist ändå.
:-/
Är stel och så ...blä.
Men, det kunde ha varit värre.

Ja, det är intressant att jämföra fjolårets januari mot årets. Imorrn ska vi inte ens tala om vilket väder det blir ...
Samma på söndag. SUCK.

Jamen ja, jag vet. TIO år. Sen tänker man tio år framåt ... det är läskigt.

Kramar och ha en fin helg!!

Annika said...

Lisa:
ÅÅÅÅÅÅÅ tack vad gullig du är. Jag blir jätteglad över att läsa vad du tycker.
Inlägget tog sin duktiga tid att få ihop, kan jag säga. Men kul var det, och jag vill ju gärna göra sådana här bokslut.
Ja, så mkt som händer.
Ska skriva lite om K framöver. Lovar!!!
Artosen, nej men om jag har ont tar jag ibuprofen, inget annat. Än så länge är det överkomligt.
TACK för dina jättefina ord.
Ha en fin helg och jag skickar stora kramar!!!

Annika said...

Humlan:
TACKAR!!!
ja men JA!! GC i snön och kylan alltså ...
Helt obegripligt vackert. Satt och kollade en kille på Youtube igår som vandrade där. Det gav sådan mersmak också. Platsen är såååååå stor, och det finns så mkt att upptäcka där.
Humlan, önskar dig en toppenfin helg också.
Stora kramar!!!

Annika said...

Karin:
ÅÅÅÅ tack fina KARIN!! Dina ord gör mig såå glad. TACK!!!
Jag vet, artosen, ibland tänker jag på hur det ska bli ...
Det jag hört om gamla fastrar som var helt ledbrutna etc. Ska jag också bli sån? JAG försöker hålla igång så gott jag kan med prommisar och annat. SÅ tråkigt alltså.
Men jag intalar mig också att det kunde vara värre ...MKT värre.
JAG SAKNAR att inte kunna sitta på huk. Fasiken vad jag saknar det. Ibland drömmer jag om det på natten ...
BUHU.
Men, men ...
Kramar i massor till dig!!!

Elisabeth said...

Självklart orkade jag hänga med hela vägen. Det var bara roligt att läsa din sammanfattning, både av första halvåret 2019 och av 10-talet! Ni hann verkligen med mycket bara under årets första sex månader - skulle jag göra en liknande sammanfattning skulle den i sanning INTE innehålla lika mycket, utan mest bara vardag och en och annan resa genom Småland. Hur som helst: Bilderna från Grand Canyon är fantastiska! Vilket landskap liksom, jag blir verkligen lockad att åka dit. Fast allra bäst är blombilderna. Älskar blommande träd och vårljus så mycket.

Och på tio år hinner det onekligen hända en hel del. Hade någon, år 2010, sagt till mig att om tio år, då kommer du vara lärare och bo i en liten stad i Småland, då hade jag bara skakat på huvudet. Jag var helt övertygad om att jag ville jobba med något där jag slapp träffa människor i så stor utsträckning som möjligt, och skulle jag flytta någonstans skulle det vara till någon större stad i Tyskland, eller möjligen till Lund, Uppsala eller någon liknande stad. Haha, så fel jag hade. ;-D

Artros - trist, helt klart. Jag har alltid haft onormala leder, en del är överrörliga (främst fingrarna, till viss del även fotlederna), andra har jag mindre rörlighet än andra i. Men jag vet ju inget annat, så det stör inte på samma sätt.

Har ni förresten planerat någon ny resa till Karolina?

Vform said...

TACK!
Du måste vara den lyckligaste människan jag känner på östkusten där över! Haha!!
Härligt att få uppleva allt genom dina fantastiska bilder!
Tänk att det är sååå längesedan det där och det där ... så tänkte jag flera gånger!
Alla (läs:jag) borde göra en sådan uppdatering!
Inget går ändå uppemot ditt 'minnesinlägg' .. men kanske man gjort mera än man minns!
Väntar med spänning på nästa!
Ha en bra dag!
Kram Vivan

Annika said...

Elisabeth:
KUL!!
När jag såg hur långt det blev tänkte jag att nu har jag nog gått överbord här ..
HAHA.
Så därför blir jag superglad över att läsa din kommentar, Elisabeth.
GC är en klass för sig. Måste upplevas för att förstås. Jag hade sett bilder och filmer därifrån, förstås. MEN inte kunde jag tro att det skulle vara som det är på riktigt. Det är så stort, och så djupt och så vackert.
Ja, blommorna ja...när man sitter och letar upp de där vårbilderna känns det som om det dröjer så länge tills det är dags, men det är det ju INTE-

Du ser, på tio år händer det mkt oväntade och BRA saker, som för dig!! Toppen. Du bor ju en jättefin stad nu..Mysig idyll. Trivs på jobbet och allt. Bättre kan det inte vara!!

Artrosen suger, men jag tänker att allt kunde varit värre.

Jodå, vi åker till Kali i vår igen ngn ggn. Ska bli KUL!!!

Ha en fin och bra helg!!

Annika said...

Vivan:
HHaha, är det så!
Finns nog många lyckliga gamla Närpesbor häröver, tror jag!!
Vivan, kör en sådan här återblick!! GÖR det, det är verkligen jättekul. OCH så roligt att skriva också. GÖR DET. Skriv och berätta!!
I nästa blir det mkt Närpes, det kan jag lova :-)
Men Vivan, gör ett sådant här inlägg på din blogg. Ös på med bilder och berätta. SÅ kul!!
Kramar och trevlig helg!!!

Anonymous said...

Tack för uppdatering och tillbakablick Annika! Ja, mycket har hänt på 10 år. Både bra och dåliga saker. Även jag satt och tänkte tillbaka. Mycket har verkligen hänt. Många bra saker men också en hel del dåligt. Men det är väl så livet är, högt och lågt om vartannat. Trist när kroppen inte hänger med och tråkigt när nära och kära går bort eller blir sjuka.
Vi ser fram mot ett härligt 20-tal :-)
Kram från Anette!

Annika said...

Anette:
TACK vännen!!
Visst har det hänt mkt på tio år. Skrämmande också att tänka på hur snabbt de närmsta tio åren kommer att gå. Hjälp!!!
Ja, så är det, högt och lågt hela tiden.
Nu ska vi se till att leva i the roaring 20s. Vi skiter i artroser och annat :-)
Kramar!!!

Anonymous said...

Kul inlägg! Det är din förtjänst att jag själv har börjat föra årsprotokoll månadsvis. Har gjort det sen 2013. Det är så himla bra för jag har noll minne av vad vid gjort och vad som har hänt om jag inte plitar ned lite varje månad. Så tack för det!

SB

Annika said...

Susanna;
GUD vad KUL!!
Vad glad jag blir att du gör det!!
TOPPEN!!!
YAY!! Jag vet, det är guld att ha det nerskrivet. Jag har ju den här bloggen (till viss del) men ffa mina dagböcker.
Ha en superfin helg, vännen!!!

ginna said...

Annika, vilket härligt och tankeväckande inlägg och helt fantastiska bilder - som alltid i din blogg. Det är så roligt att följa dig både här och genom din medverkan i SR. Keep up the great work! Och TACK för snälla ord i kommentarerna här ovan, Sara och Annika - jag blir så glad!

Brysselkakan said...

Fin återblick!
Värk... Ja, det är ett helvete. Jag är så extremt begränsad av min värk, mest i vänster höft men även höger. Gjorde MRI och vet nu att det inte är artros och om det är är bra eller dåligt går ju diskutera, hade ju blivit OP om det var artros och nu är det väl x antal år av rehab innan det kan tänkas bli bättre.
Så förstår dig precis, det är fasen inte bara en dans på rosor att bli äldre.

Channal said...

Innehållsrikt decennium och halvår! Många fina minnen. Kul det där med utlandskorrespondent på Vaken. Har lyssnat på dig några dagar. Önskar dig ett fint 20-tal!
KRAMAR Anna

Annika said...

Ginna:
TACK fina DU!!
Jag är SÅ glad över att du läser här. Jag hoppas att vi kan ses ngn ggn då du är i DC och jobbar. OCH du ska veta att du har en TROGEN lyssnare i mig varje vecka i USA-podden.
Stora kramar från ett nu (efter en otroligt VARM helg) vinterrått NoVA

Annika said...

Brysselkakan:
TACK!
Värk och skit ja, sååååå himla tråkigt. USCH.
Mina knän är så stela, bägge två. Även det vänstra. jag lider över att inte lägre kunna sitta på huk, eller över att det värker då jag går i trappor. Fy sjutton alltså.
Jag vet att du verkligen har din beskärda del av värk likaså. OCH mer än jag, det är då säkert :-(
Nej, att bli äldre är nästan bara skit.
GUD så upplyftande jag låter, men det är OK haha

Annika said...

Channal:
Mkt som har hänt.
Ja, det är kul att vara en stadig punkt i Vaken.
Detsamma önskar jag dig, ett fint 20-tal.
Kram!