Wednesday, March 13, 2019

Dit där inte ens radiovågorna når ...




Hej och godmorgon denna onsdag!


Resebrev från Västra Texas …



Texas, Texas ALL day long. All Day. All night.
The Lone Star State …


Vi lämnade Austin tidigt på morgonen och solen sken verkligen!
Vilken skillnad allt ändå blir då solen behagar kasta sina strålar på oss.

Siktet var nu satt på El Paso som ligger 92 mil från Austin.
En MAXdagsresa med extra ALLT alltså. En bitig sådan, mind you!!
Nästan på gränsen på vad man står ut med under en dag.  OCH allt inom en och samma stat.


Efter att vi lämnat Austin kan jag verkligen säga att landskapet ändrades. Radikalt.
Vi började köra in i allt mer ökenliknande trakter. Stundom var det platt som en pannkaka, stundom bergigt.
Kaktusar och enar började kanta den väg vi for.


On the road again ...





Texas är mer kuperat än jag trodde.
Vägarna är stundtals lika raka som jag innan hört att de skulle vara. RAKA som linjaler mil efter mil. Bra kvalitet på vägarna i Texas också.
Trafiken var sparsam här mitt ute i rena rama glesbygden.
Glesbygd är kanske också att ta i. Jag kallar det nog rena rama ödemarken. DET hade jag nog inte heller förväntat mig av Texas. DÄR fick jag lära mig något nytt.



Ökenlandskap någonstans i trakterna runt Fort Stockton, Texas.  Bilden tagen på en rastplats.






Vi färdades västerut längs interstate, I-10, hela tiden.
En motorväg alltså.
Jag förundrades mer och mer över detta landskap. Det totalfascinerande mig.
Något som också gladde mig--och förvånade mig-- i denna ödemark är att det fanns rastplatser och bensinmackar (ibland obemannade) med jämna mellanrum. MYCKET bra! Vi undrade också VAR de människor som jobbar där bor?
Under många timmar hade vi “NO SERVICE” på våra mobiler. Ingenting. Det är då man man förstår vitsen över att ha wifi i bilen (vilket vi inte hade/har).
För första gången fick jag också uppleva total radioskugga. INGA radiostationer fanns att tillgå ALLS. Bara brus.
Mycket underligt. Mycket talande.
DETTA ÄR ÖDEMARK!
Texas ödemarker.





Rastplats igen.




PLATT så in i ...



Jag kan, kära läsare, säga att något som verkligen slagit mig under vår långa resa västerut är att jag upptäckt hur otroligt mycket obebyggd mark det finns i detta land.
Så stora ytor där INGEN bor.
Man kan färdas timmar i sin bil utan att se ett enda hus, en enda bosättning.
Ja, så mycket ödemark, helt enkelt.
När jag sedan flög hem från Kalifornien till Washington kunde jag konstatera detsamma från luften. Det var dessutom en nattflygning, så det var ännu lättare att se då. SÅ många mörka--nermörka--delar av detta land.
SÅ mycket glesbygd.
Jag gillar det så otroligt!





En mycket vanlig syn längs vägarna, husbil med vanlig bil på släp.  Ju längre västerut vi kom desto fler RV-parker dök upp (campingar för husbilar och husvagnar).  Husbilar och husvagnar ser man såååå ofta på vägarna i USA.  
Vi träffade ett par från Arkansas som sålt sitt stora hus, köpt sig en RV och nu kör de runt på vägarna på obestämd tid.  De tänker resa över hela USA, ta sig till delar av Mexico, upp till Kanada och till sist till Alaska.  Där tänker de sälja sin husbil och sen flyga hem till Arkansas och köpa sig en  lägenhet.  Smart plan för ett nypensionerat par!


... OCH så tågen som dök upp med jämna mellanrum ...


Peter på en rastplats i Van Horn.


Västra Texas tilltalade mig. Jag tyckte naturen var vacker i sin karghet.
Jag gladdes över att ömsom se plattland, och ömsom se berg.




Det var ganska gott om långtradare längs denna rutt.
Nu ska jag ge långtradarchaffisar en shout out!
När jag åkt med bil, vilket jag ju gjort/gör ofta längs I-95 (Som är östkustens stora pulsåder, den interstate som går från Maine till sydligaste Florida) tycker jag ofta att långtradarchaffisar kör lite hipp som happ, att de till exempel ofta ligger som stoppklossar i bredd.
Ju längre västerut vi kom desto bättre och mer hänsynsfullt körde långtradarchaffisarna. De var noga med att krypa in i högerfilen så fort de gjort en omkörning.
Så heder åt dem!
Så ska långtradare köras.










Ju närmare vi kom El Paso desto närmare körde vi längs gränsen till Mexico.
Under många mil hade såg vi Mexico till vänster om oss. SÅ nära gränsen låg vi.
El Paso är en riktig gränsstad. Jag har ingen uppfattning om den staden överhuvudtaget. Vi kom till vårt hotell i solnedgången, åt middag och gick i säng. MEN utsikten från vårt hotellrum var över Mexico.
Ganska coolt.






Bensinstation in the middle of nowhere i Västra Texas.





Dagen efter fortsatte färden vidare västerut. Vi var i det som verkligen är SouthWest USA.
Mer om det i nästa resebrev ...







Karolina tittar ut över Mexico då vi kommit till El Paso i Texas västra hörn.

TACK för att ni läser mina resebrev från denna road trip.
Det är så roligt att ha er alla med!!

24 comments:

Anne-Marie said...

Tänk vilka enorma sträckor med dessa raka vägar som finns. Det här inlägget ger mig litet Thelma and Louise-vibbar med tanke på de ödsliga vägarna som de körde ibland.
I västra USA finns nog fortfarande stora, stora områden med natur och knappt någon bebyggelse. I östra USA är det väl litet annorlunda har jag fått för mig.
Det där med radioskugga och inte ha någon uppkoppling låter tilltalande. Tror att det vore väldigt bra för oss att inte ständigt vara omgivna av alla olika slags “vågor.”
Har aldrig besökt någon gränsstad men kan tänka mig att det är litet speciellt.
Verkligen kul att se mer av dessa delar av USA som jag aldrig besökt. :)
Kramar!!

Pia said...

Läser med glädje dina resebrev, mycket intressant och spännande. Jag hade nog tyckt det hade varit lite läskigt att köra omkring ute i ”ingenstans” och med noll kommunikation om något skulle hänt.

Anonymous said...

Vilket landskap och så mycket obebott, det tror man inte existerar i USA, men så fel man haft. Lite läskigt att åka när man inte har "kontakt med yttervärlden" om något skulle hända kan man tycka. Total radioskugga är ju också något som man inte råkar ut för särskilt ofta, kanske någon enstaka gång har vi haft det här i Spanien när vi har varit högt upp i bergen.


Gillar alla dina bilder och den sista är ju magiskt.


Ha en fin onsdag hälsar Yvonne i Spanien med en stor kram

jennievivi said...

Wow, vilka bilder, vilket stat! Och El Paso verkar vara en spännande stad att besöka faktiskt *antecknar*. Texas som har varit på min önskelista ändå sedan jag som liten satt med öppen mun och tittade på 'Dallas', familjen Ewing och alla intriger! Ha en bra dag!

Annika said...

AM:
Men visst, det är helt otroligt.
Det var nog nästan det som slog mig mest. Jag vistas ju mest på östkusten, och här är det så bebyggt, tycker jag. Även på landsbygden. Man ser inte dessa enorma ödemarker här på det sättet man gör då man kommer västerut. MKT tilltalande, tycker jag.
Jag gillar det.
Det var underligt då vi kom ställena där total radioskugga råder, men inte skrämmande. Det var ju dagtid och hyfsat trafikerat. Det hade nog varit kusligare på natten, mkt kusligare.
Ja, nere vid gränsen har de även kontroller väl innanför USA, ska berätta om det sedan ...
Kramar och tack!!

Annika said...

Pia:
TACK Pia!! Och välkommen hit!
Roligt roligt att du uppskattar mina resebrev.
Ja, det VAR mkt underligt att upptäcka att inte ens radiostationer fanns. DET har jag aldrig förr varit med om. Aldrig.
På dagen var det OK, tycker jag. Det var hyfsat med andra bilar i områdena. MEN på NATTEN hade det verkligen varit kusligt att köra där. För att inte tala om MÖRKT.
Ja, det var en upplevelse.
Pia, varmt välkommen tillbaka!!

Annika said...

Yvonne:
Absolut, det var nytt för mig också. Jag vistas ju mest på den så befolkade östkusten. Här ser man inget dylikt. Inte ens på landet, inte ens i riktiga glesbygder. SÅ detta var nytt för mig, och överraskande.
Kom till andra sådana ställen under resan också. MEN inget annat ställe där total radioskugga rådde.
Visst, jag har varit med om det förr att inte ha täckning på mobilen under vandringar etc. Men inget, inget som detta där INGET finns.
Låt mig säga så här, jag är glad över att inte åka där på natten, DET hade varit både läskigt och MÖRKT.
Stora kramar till dig!!

Annika said...

Jennievivi:
TACK snälla!!
Det var verkligen mycket, mycket speciellt att köra genom västra Texas.
El Paso, vet verkligen inte om det är ngt att se ... på riktigt alltså. Fick inga som helst vibbar där.
Då är Austin och Dallas mfl mkt mer intressanta.
HAHA, jag kollade också på Dallas som en tok under uppväxten. ÄLSKADE den serien :-)
Ha det så gott.

Humlan said...

Vilket speciellt landskap! Raka vägar, platt landskap omväxlande med lite kullar/berg, ingen bebyggelse och lite växtlighet. Så vilsamt och så lugnande på något sätt. Jag blir nyfiken och jag vill se det själv.

Ha en bra onsdag!
Kramar!

Lisbeth said...

Vilken fantastiskt resa!
Det har varit så roligt att följa er på Instagram! ♥

Anne said...

Igen, väldigt roligt läsa dina resebrev. Det väcker en nyfikenhet och funderingar, har gjort sedan ditt insta faktiskt. Och JA Annika, jag håller så med dig om att det är underbart det finns ödemark (du har rätt, man kan nog inte kalla det glesbygd ens utan ren och skär ödemark är det nog). Vi "pratade" ju lite om det förut också, jag hade lite svårt att släppa det här med Indien och jämförelse, då hon jag snackade med tycker det är så glesbefolkat och tyst även i städer här. Jag tänker på det igen nu när jag läser ditt inlägg. Jag kollade upp lite och det är ju inte så konstigt för USA är 3 gånger så stort som landet Indien till ytan, i Indien som alltså är 3 gånger mindre än USA bor 1,3 miljarder människor!!! Så snacka om att där hittar man ingen glesbygd direkt. Sorgligt. Apropå det här med att det är underbart vi har ödemark här i landet.
Du är ju ingen country music brud vad jag minns:) så vet inte om du känner till låten Luckenbach, Texas...det är en klassiker i alla fall med Waylon Jennings (om du hör den skulle du säkert känna igen den även om namnet inte säger dig nåt). Jag har ingen aning om var Luckenbach ligger men kommer att tänka på den låten och hör den i huvudet när jag läser och ser dina Texasbilder av ödemark, vägar. Ljuvligt. Finns förresten en ganska ny film som min man tyckte jättemycket om (jag gillade den också men han ännu mer) och utspelar sig i Texas, Hell and High Water med Jeff Bridges bla. Mycket av de här miljöerna där.

Säger som AM också, får Thelma och Louise vibbar. Tänker på öde bensinmackar de passerade och hur det låg bensinmackar i ingenstans. Du skriver om det nu, fantastiskt och tillbaka till det här med att USA är landet att resa i med bil och ödemarken är tillgänglig på det sättet eftersom vägarna är bra och bensin finns. Fascinerande det där med helt radioskugga. Jag har faktiskt varit skeptisk till wifi i bilen och tänkt när sjutton behöver man det, en extra utgift, man är ju täckt av sin mobil men nu inser jag när och var det skulle vara trevligt ha. Vi har inte kunnat ha det i våra gamla bilar men i nya bilen från i fjol finns wifi, det ingick gratis första halvåret men använde det aldrig så valde inte betala för det när gratis provperioden gick ut men det skulle nog inte vara dumt om man gjorde en riktig sån här sorts road trip.

Haha, när jag ser och läser hur ni åkte nära gränsen och El Paso, dina bilder här så tänker jag mig att är det inte här partier och sträckor där den så kallade muren skulle byggas och naturen här kunna se annorlunda ut, dina bilder skulle kunna ha en muri bakgrunden. Såg du nämnde ni sett mer om gränsbevakning och att du ska skriva mer om det. Intressant, ser framemot det.
Avstånd. Du, vilken maffig dag det här blev. Jag tar av hatten, många mil den här dagen som ni fixade. Har nog inte kört så lång sträcka själv på en dag men kan tänka mig att det här är gränsfall för vad man pallar med på en dag. Tror vi kört 430 amerikanska miles som mest en dag och det var maffigt. Funkar kanske bättre när man åker i landskap som dessa med mycket raka vägar och lagom/lite trafik, kräver lite mindre mentalt att köra då. Men ändå, bra jobbat alltså. Det roliga/fascinerande/intressanta också att all den körning ni gjorde och fortfarande var ni inom samma delstat, snacka om att man får perspektiv på avstånd. Jag minns när vi en dag körde i New Mexico, vi körde och körde men "ingenstans" kom vi, alltså jag menar det kändes som vi bara körde men ändå var vi fortfarande kvar i samma delstat. Jag har bara lite erfarenhet av östkusten men det lilla jag gjort så minns jag hur fascinerad jag var av att vi på samma dag kunde svischa förbi delstat efter delstat och bocka av på listan delstater vi sett/kört igenom och hur det var annorlunda jämfört med här.
Skulle kunna skriva mer men måste sätta punkt här.
Allting ok med K förresten?
Kram!

Karin Eklund said...

Det har säkert sin naturliga förklaring när det gäller frånvaron av bebyggelse och bosättning. Ödemark är ödemark. Att dra vatten,el och liknande kräver en viss närhet till källorna. Infrastuktur kräver en hel del resurser.
Spännande var det säkert på många sätt att köra rakt igenom härligheten utan att annat än vägen . Lite otäckt också tycker jag. Man är ju rätt utsatt om det händer något.
Men vackert!
Tack igen !

Annika said...

Humlan;
ETT mkt speciellt landskap. Det tilltalade mig verkligen. Fram tills delar av Arizona var denna del min favorit under resan. Men, jag ska berätta om Arizona sen.
Ja, lustigt nog var det lugnande. Jag tyckte om det.
Kramar!!

Annika said...

Lisbeth:
Mitt livs bästa resa, tror jag. TACK för att du så troget hängde med på Insta.
Kram!

Annika said...

Anne:
TUSEN tack, jag blir mkt glad över dina ord.
Ja glesbygd är det ju på ett sätt, men vissa platser är rena, rama ödemarken. Ingen bor där, inga radiovågor når ner. Ingenting.
Mkt fascinerande . Jag gillar det. Det tilltalar mig. Det gör verkligen det.

Jag tänker också på det du berättade, om den indiska kvinnan som tycker det är så tyst- I de här trakterna är det ju dödstyst. Där finns inte ens ljus som stör.
ÄLSKAR att vi har så mkt ödemark här. SÅ mycket landsbygd. ÄLSKAR DET!!
Det passar mig som hand i handske.

Ingen country-tjej, helt rätt. MEN här har de som skriver den musiken inspo, det kan jag lova.
Ska lyssna på din låt.
Texas ÄR fascinerande, det är det.
Inte trodde JAG att det skulle finnas så mkt ödemark där. Men det är ju precis som du säger, ett stort land och inte så jättemånga som bor här, om man jämför med andra länder. Inte konstigt att det finns ödemarker.
På min kust märker jag inte av det, tror du säkert märker det mer om du börjar åka inåt landet.

Thelma och Louise, yes indeed.
Nog är det så.
Det är ju det landskapet.
Tänkte på den gamla filmen Paris, Texas också.
Mackarna ja, de finns. Ibland obemannade, men de finns. Vägarna i Texas BRA!!! Som väntat.
SANT, åker ni till ödemarker så aktivera Wifi i er bil. NU först fattade jag vitsen med det också.
Händer det ngt är det ju värdefullt som bara den. OCH det var långa sträckor där det bara stod No Service på mobilerna.

Vi pratade om muren, och vi pratade om hur omöjligt det skulle vara att bygga den. Det är bergigt vid gränsen till stora delar. HUR i hela friden bygger man en mur där?
En gåta.

det var gränsfall med 90 mil. Verkligen. OCH då var vi inte ens ute ur Texas. OCH vi var en bra bit in i Texas då vi började resan. SÅ mastig dag.
Vi var helt slut då vi kom till vårt hotell, åt och gick och la oss. Det var allt.

Ja, samma stat hela vägen. Samma Texas ALL DAY long.
Sant, när vi for härifrån betade vi av 6 stater på mindre än två dygn. En viss skillnad. Virginia den största staten att ta sig igenom- 6 h. Ingenting om man jämför med Texas.
jag skulle fö vilja se mer av New Mexico, vi for igenom den staten på nolltid. Vill tillbaka.

K, det går långsamt framåt. Ska skriva om henne också snart.

Kramar och TACK för din kommentar.

Annika said...

Karin:
Precis, så är det ju. Texas är en så enormt stor stat också.
Sant, hade det hänt ngt med bilen hade vi varit rätt ställda. Speciellt när det rådde total radioskugga.
Jag förstod då vitsen med wifi i bilen.
Men härligt var det, ooo så härligt ...
Tack själv, fina Karin!!

Liz said...

Hej Annika! Sa roligt att fortsatta se dina inlagg.

Vad jag dock reagerade pa var att ni inte sag nagra sk murar eller fence mellan Mexico och El Paso. Det finns ju som manga inte verkar forsta och darfor inlagger jag har nagra lankar som dina svenska foljare kanske har intresse att kolla upp da manga verkar ovetande om att det redan exixterar bade staket, murar och andra avsparrningar anda ut i Pacific Ocean mellan Mexico och USA!

Det behover inte vara en tegelstensmur for att vara en "mur"! Det finns redan sedan manga ar olika barriarer utmed gransen bade i Texas, Arizona och Californien. Vi har sett mycket av det nar vi bodde i Yuma och nar vi rest langs gransen och nu nar Chris och Cassandra bilade fran Dallas hem hit igen filmade Cassandra en lang stracka dar det var just en sadan barriar vid gransen utanfor El Paso. Sa, att detta skulle vara nagot nytt som Trump har kommit pa ar langt ifran verkligheten.

Har man bott vid gransen och har sett vad som forekommer dar och upplevt brottslighet, trafficking, kidnappningar, droger och vald som ar ett stort stort problem just i dessa delar, da ser man garna att mer hjalp till Boarder Patrol tillkommer!

Man kan ha manga asikter om politik och annat, men fakta ar fakta. Tyvarr maste jag saga att valdigt manga ar valdigt okunniga och ovetande om vad som redan finns och som dokumenterat hjalper till, och vad som hander vid gransen. Aven manga av mina svenska vanner har inte en aning, da de helt ovetande har hoppat pa "anti mur och anti Trump taget". Som sagt, ville inte kapa ditt inlagg med detta, men tanker att da du tog upp det lite och aven i kommentarsfaltet namndes det om muren och gransen, sa jag ville inflika det da det sakert ar av intresse.

Stora kramar Liz, (och kan tillagga att jag ar varken republikan eller pro Trump.. ville bara fa fram lite fakta) :)

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:US-Mexico_barrier_map.png#/media/File:US-Mexico_barrier_map.png


https://commons.wikimedia.org/wiki/File:US-Mexico_border_fence.jpg#/media/File:US-Mexico_border_fence.jpg


"The border fence between El Paso and Juarez has an elaborate gate structure to allow floodwaters to pass under. The grates prevent people being able to cross under, and can be raised for floodwaters carrying debris. Beyond the fence is a canal and levee before the Rio Grande."

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Border_fence_arroyo_crossing_by_Hart%27s_Mill.jpg#/media/File:Border_fence_arroyo_crossing_by_Hart%27s_Mill.jpg


https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Algodones_sand-dune-fence.jpg#/media/File:Algodones_sand-dune-fence.jpg

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Mexico-US_border_at_Tijuana.jpg#/media/File:Mexico-US_border_at_Tijuana.jpg

Stockholmsbo said...

Annika du skriver så levande och så bra.
Bilderna du visar även dom så fina.
gillar dig, tjejen. Du kan du!

Annika said...

Liz:
ÅÅÅÅÅ det var inte igår jag såg DIG här. Varmt välkommen tillbaka!!!
SÅG stängsel i El Paso o en bit innan. Inget annat som var direkt in your face tydligt för oss. Nej faktiskt inte, underligt nog. Sedan i NM o AZ, var vi för långt från gränsen för att kunna se den.
Men ja, vi såg gränsskydd i El Paso.

Tackar för länkarna.

Jag har ju aldrig bott vid gränsen, så jag vet ingenting alls om det levernet. Men visst kan jag tro att alla som bor där ser det. Vi kom dessutom in till El Paso så sent att vi knappt såg ngt alls. Har ingen uppfattning om den stan.
Du har ju bott där, så du vet ju vad det handlar om.

Att bygga en mur genom tex de kuperade delarna av Texas vi åkte igenom, blir nog omöjligt att genomföra.

Tack Liz, den som är intresserad får klicka sig in i dina länkar och jag uppskattar att du la ut dem.

Hoppas att jag snart ser dig här igen.

KRAMAR!!!

Annika said...

Stockholmsbo:
TACK så mkt.
You made my evening :-)

Anonymous said...

Intressant läsning o fina bilder. En liten anmärkning om långtradare: gjorde en gång en resa med min son när han körde långtradare, o ändrade då helt uppfattning när jag märkte hur många som kör förbi o sen lägger sig som en bromskloss framför. Ett stort ekipage som en långtradare måste då bromsa in, sen tar det länge för dem att accelerera igen. Hastigheten blir ojämn, o de hinner inte så långt innan de måste ta lagstadgad paus. De är ju faktiskt på sitt jobb. Vi andra är vanligtvis på väg till eller från jobb, eller ute o nöjeskör. Fortsätt o leverera reseberättelser!

Annika said...

Ano:
Trevligt att du gillar det jag skriver. UPPSKATTAR enormt.
Ja, långtradarchaffisar har ett tungt jobb, kör ofta nattetid och långt.
Ogillar verkligen att ligga bakom tradare, kör om så fort det bara är möjligt.
Tycker jag såg så bra förare på denna resa.
Tusen tack, och välkommen tillbaka.

Brysselkakan said...

Förstår precis vad du menar med mil efter mil av ödemark, inga hus, ingenting och så plötsligt en korsning och där ligger en mack, kanske en liten restaurang och sedan återigen mil efter mil med ingenting.
Undrar också hur och var folk bor? Hur kan man bo så öde utan att bli helt knäpp till slut?
Och dessa RV med en bil på släp, mängder av dem.
Kul att vi har upplevt samma fast i helt olika delstater i USA!

Annika said...

Brysselkakan:
Visst är det intressant!!! Otroligt. OCH faktiskt helt nytt för mig som vistats mest på den befolkningsrika östkusten där landsbygden inte ser ut så här.
Fascinerande och stort med ALL denna ödemark. Jag gillar det.
Ja, vi undrade flera ggr var de bor. OCH hur man KAN? Som du säger. RV's, ju längre västerut vi kom desto fler stora RVs och RV-parks. Väcker längtan på ngt sätt.
KUL att vi upplevt så lika fastän i helt olika delar. It speaks volumes.