Wednesday, January 30, 2019

Nostalgi-Annika: Kassetter!





Onsdag!


Idag tänkte jag att vi ska dyka ner i nostalgins gömmor igen. Det var ett bra tag sen sist jag skrev på det temat på min blogg.
Varje måndag lyssnar jag på Söndagsmorgan i P4 då jag är ute på min PW. Jag gillar Morgan, gillar hans bisittare och jag tycker om lättsamheten i programmet.
I söndags hade Morgan tema nostalgi, och det är alltid inspirerande att höra vad andra tycker i ämnet.
I programmet talade man bland annat om kassettband, och det fick mig att minnas …


Kassettbanden …


Oh dessa band!
Älskade och hatade!
Det var på dessa band man spelade in låtar och musik från radion. Det gällde att trycka på rätt knapp på exakt rätt tid så att man skulle få med så lite snack som möjligt.
Somliga programledare på den tiden (here’s looking at YOU, Clabbe) hade fena på att snacka en bra bit in på låten. Andra programledare (Thumbs up, Ulf Elfving) brukade inte prata sönder låten, utan körde den oftast i sin helhet.
Under tiden satt vi där vid våra kassettbandspelare och väntade med pekfingret på pausknappen! Pause, rec, play :-)


Det var även på dessa kassetter vi spelade in varandras LP-skivor. Hade en kompis köpt en ny skiva så spelade oftast vi andra av hennes skiva. Perfekt.
För tro mig, LP-skivor gick man inte köpte “bara sådär”, det var inget vi hade råd med speciellt ofta.
Precis, det var därför vi spelade in från radion, och det var därför vi spelade in hos varandra.

När bandet var inspelat skrev man noga låttitlarna på bandets omslag. Man vände omslaget ut och in, och på ryggen skrevs  exempelvis “blandade låtar 3” eller namnet på den LP-skiva man just spelat in, givetvis.
Vissa låtar kan jag inte höra ÄN idag utan att tänka på det mellansnack som ibland kom med fastän man försökte undvika det till varje pris. HAHA!
Precis på samma sätt som jag än idag inte kan lyssna på vissa låtar utan att höra hack och repor i dem. De hack som kanske fanns på en LP-skiva. För ja, de fick ju hack ibland och repor de däringa vinylskivorna.



Klassiskt band.  För ja, man sa bara band, kort och gott :-)

Kassetterna gick verkligen inte heller fria från smärre katastrofer. De kunde trassla in sig enormt i bandspelaren ibland. OCH det var hemskt varje gång. Man fick sakta dra ut bandet, och sen fick man leta upp en blyertspenna och långsamt snurra på de små hjulen i mitten av kassetten. Någon enstaka gång stod inte banden att rädda. Det var bara att kasta dem.
SÅ tråkigt.
Andra gånger KUNDE de gå av, och då fick man försiktigt tejpa dem. GISSA om det blev HACK i låtarna då.
Detsamma hände de kassettband man köpte, de färdiginspelade. DE var inte heller säkra på något sätt, de kunde trassla in sig också.
I valet mellan att köpa ett färdigsinspelat band, eller en LP, valdes med fördel alltid LP-skivan. DE var bättre, och roligare, på alla sätt. Större konvolut, fler bilder och ofta med sångtexterna tryckta, mycket uppskattat av oss (shoutout to you, ABBA).

Jag minns inte idag vilket som kostade mest, en LP eller ett färdiginspelat kassettband? Förmodligen LP-skivan? Men jag kan ha FEL.
Minns ni läsare vilket som var dyrare?


Bild från tradera


De “tomma kassetterna”, alltså de vi köpte för att spela in från radio, eller skivor, var heller inte billiga.
OCH det var alltid snack om vilket märke som var BÄST. OCH var det bättre att köpa 60 minutersband, eller var 90 det enda raka?
Har för mig att det fanns 140 minuters också? MEN där var risken tydligen större att de skulle trassla in sig, så sas det iallafall.

Jag har ingen aning om vart mina gamla blandband tagit vägen?
Förmodligen spelades de flesta sönder. Banden verkade bli sämre för var gång man spelade dem. OCH ja, de spelades ofta. Ibland gillade man en låt sådär EXTRA mycket, och då spelade man fram till den, och sen spelade man tillbaka. Flera gånger. Om och om igen.
På vissa bandspelare fanns räkneverk, och där kunde man hålla koll på VAR en viss låt låg. Ja, om man kom ihåg att nollställa dessa räkneverk innan man började leta.


Bild från Franks garage.  Klassisk kasssettradio!


Både kassetterna och LP-skivorna gick i graven (för mig) när CD-skivorna kom i slutet på 80-talet.
Jag tyckte att CD skivorna var helt otroligt underbara. Just att man kunde trycka på “repeat” eller det att man kunde spela dem non-stop. ATT man slapp VÄNDA på skivan eller kassettbandet. Ja, såvida man inte hade ett kassettdäck där bandspelaren automatiskt gjorde det.
Faktum är att jag såg CD-skivans inmarsch som en smärre relovolution.

Fast jag MINNS att Karolina, när hon var sådär en 2-3 år, fick en gul kassettbandspelare-- modell stadig och stryktålig--från Fisher Price. Kassetterna måste ha hängt med en bra bit in på det sena 90-talet också.
Men då hade jag slutat köpa dem för egen del sedan länge.

Idag är CD-skivorna nostalgi likaså.
Vi kan ta oss ett snack om skivor, grammofoner och cd-spelare i ett kommande inlägg inom en inte alltför avlägsen framtid, om ni vill.

Minns du kassetterna?
Brukade du spela in från radion?
kommer du ihåg om du hade något särskilt favoritmärke på de kassetter du köpte?
NU kan jag bara minnas BASF (fast jag erkänner att jag såg en massa märken som jag glömt då jag googlade på bilder till det här inlägget). Det var förmodligen det billigaste märket, haha.
Vad har du mer för minnen av kassetter, kassettbandspelare och kassettdäck?

Ha en jättefin och bra onsdag!

14 comments:

Anne-Marie said...

Kan relatera till allt du skriver. :)
Visst hade jag kassettband- och spelare. Och nog spelade jag in från radion. Man fick vara beredd när favoritlåten spelades. ;)
Jag har faktiskt fortfarande en del av mina kassettband här i USA. Som jag sagt tidigare, jag gillar “vintage stuff.” Lyssnar dock aldrig på banden numera. Har en kassettbandspelare så skulle kunna.
Ett band som jag är tacksam att jag fortfarande har är ett som min pappa, farmor och jag (inte min mamma direkt) spelade in med tal och musik. Eftersom ingen finns kvar längre är det en skatt att ha. Vi pratade, skrattade och skojade och hade kul. Jag sjöng sånger och spelade piano.
Ungdomar nuförtiden vet nog oftast inte ens vad dessa band är för något. Litet tragiskt tycker jag.
Kramar!!

Sara said...

Sis, som vi satt i vårt rum och spelade in, vad kul det var! Och kan som du höra en låt på radion och fortfarande höra övergången i huvudet med den "gamla" skarven från kassettinspelningen, antingen musik eller någon som pratade.
Och tänk när vi satt och spelade in eurovision-finalen från teven! Då kunde vi verkligen alla låtar.
Och blandband som man spelade in från skivor med bara sina favoritlåtar.
Trasslet ja, vilken härva det kunde bli och när bandet tuggades sönder...inte roligt.
EE hade också en del kassettband när de var små. Tror också att det var Fisher Price bandspelare de hade.
Jaja, kul, nostalgi nostalgi. Älskar, puss & kram!

Humlan said...

Jamen precis så var det, för visst har jag också suttit där med fingret på pausknappen och gissat när pratet skulle sluta eller börja igen efter att låten spelats.
Märket som jag kommer ihåg är framför allt Maxell, men jag är inte säker på att det var de märket jag hade mest, bara det jag kommer ihåg. Och diskussionen om vilken längd på banden som var bäst, hade vi också och även jag "visste" att 120-mintersbanden var sämre för att de trasslade lättare.
Många år efter att jag slutade lyssna på mina blandband så satt de kvar i minnet så när jag hörde en låt som jag hade haft inspelad så visste jag alltid vilken låt som skulle komma efter.
Kul minnen du lockar fram i dag!

Ha en fin dag!
Kramar!

Annika said...

AM:
Förstår det!!
HAHA!
SANT, man fick verkligen vara BEREDD när man skulle spela in. OCH så lite mellansnack som möjligt skulle det vara, och det var INTE lätt. Somliga, som Clabbe, snackade sönder många låtar, fniss!
KUL, Peter har en hel kassettlåda i källaren i också. MEN jag tror inte vi har ngn kassettbandspelare längre. Roligt att du har banden kvar.
SÅDANT är så roligt. Jag har en cd med min mormor, där hon intervjuas. DET är jättefint.
OCH gamla band, med oss som barn, har pappa hemma. Sådana är guld. Det gäller att vara rädd om dem.
Absolut, för dagens barn och ungdomar är detta rena rama stenåldern. De skulle inte veta hur man sätter in en kassett, än mindre hur man spelar in.
:-)
Kramar!!

Annika said...

Sara:
HAHA, visst är det SÅ!!! Man hör övergången i huvudet per automatik. Verkligen. KOMISKT. OCH som vi spelade in!
SÅ roligt det VAR!
JAAA! ESC på TV, och inspelning från radio samtidigt. OCH där kunde de INTE snacka sönder låtarna. ESC och detta får bli ett nostalgiinlägg i sig känner jag *skriver upp*.
OCH ja, vi kunde varenda LÅT!! Fasiken det var bra det. OCH roligt.
Alla gånger, minns att EE hade samma FP-bandspelare som K hade. Stryktåliga som få de där spelarna. Vad har dagens småbarn? Ipads???
KUL, ska snart skriva på nostalgi igen.
ÄLSKAR och kramar!!

Annika said...

Humlan:
HAHA, klassiker för oss lite äldre. SÅ kul det var ändå, och som man längtade efter dessa program på radion. Rakt över Disc, Upp till 13, Lördagsbiten, Discorama etc.
SÅ KUL!!
MAXELL!! JA! JAG med minns det nu!! 12o minuters-band, TACK!! Inte 140. Och ja, det sades att de trasslades lättast.
Visst var Maxell ett sånt märke som ansågs bra?
JA! JAG MED! Minns låtföljden på bandet.
Tycker det är kul att vi alla har liknande minnen.
Nya tidens ungdomar fattar noll. Det är så stenålders för dem.
HAHA.
TACK för att du gillar dagens inlägg.
Kramar!!

Stockholmsbo said...

Annika, älskar ditt sätt att skriva på-nostalgi och du går hand i hand.
Kommer ihåg allt du skriver om. Hur jag längtade efter en viss låt ville spela in.
Precis som du kommer jag också ihåg repor och ordning på låtarna.
Det var tider det.
Tack för fint blogg inlägg

Annika said...

Stockholmsbo:
TACK!!
Ja, jag gillar att skriva på det här ämnet.
Så lusigt att vi alla kommer ihåg så lika :-)
Gillar det.

Erica said...

Vilket mysigt inlägg!
Jag minns också kassettbanden. LP var lite före min tid, men kassettbanden är barndom för mig :-D
Min första CD-skiva fick jag i julklapp 1995. Samma jul som jag fick pengar till att köpa en egen CD-spelare (en spelare som för övrigt fungerar och som jag använder än idag... Bra grejer förr :-))
Det är en spelare för både CD och kassetter, så på den har jag också spelat över en hel del låtar från CD till band. Innan jag hade någon CD-freestyle och inte kunde ta med hela CD-spelaren på resor...

Det där med att sitta med fingret på Rec-knappen minns jag tydligt. Jag/vi gjorde också det. Spelade in från radio. Och JA, jag har också minnen av hur störande det kändes när det började pratas redan innan låten var slut.

Hos oss skulle nya blandband alltid spelas in inför våra husvagnssemestrar. Vi brukade t.ex. alltid åka en sväng till Lycksele varje sommar.
Och inför dessa resor fylldes bilen av tidningar, godis, böcker... och så våra freestyles innehållande nya, fräscha batterier samt alldeles nyinspelade Blandband :-D
Åh, vilka sommarlovsminnen :-D
Kommer ihåg hur vi, inför dessa resor, satt och skrev ner listor på vilka låtar vi ville ha med på våra band, och sedan ägnades en hel del tid till att fylla de tomma kassetterna.

Jag kan dock inte minnas specifika märken på kassetterna. Det var inget vi lade någon större vikt vid, utan jag tror det fanns typ 3 -och 5-pack med oinspelade kassettband att köpa.

Under min tidiga barndom lyssnade jag nog mest på Musiksagor.
De där kassettbanden med medföljande bok. Man lyssnade på den inlästa sagan, och så kunde man samtidigt följa med i berättelsen via boken.
Minns så tydligt den där klassiska informationen i början av de banden...
"När du hör detta ljud *pling* då är det dags att vända blad" :-D


Jättemysig nostalgistund :-D

Hoppas du haft en fin dag!
Kram /Erica

Annika said...

Erica:
TACK!
Ja, det förstår jag att du gör. Det var ju fortfarande under din tid, även om du var ung när de försvann.
KUL!
Just det, spelat över från CD till band har jag också gjort :-)
Classic.
Speciellt då man hade stereo med både grammofon, kassettdäck och CD-spelare.
ja, mysiga minnen med de där banden, och freestyles!! jag var 18 år när jag köpte min första freestyle.
Pengar som jag tjänade på ett sommarjobb. ÅÅÅ vad det var härligt att ha en freestyle!
Dina sommarminnen låter så fina och härliga.
Det var så lyxigt med kassettbanden när man köpte dem i storpack. DÅ visste man att de skulle fyllas med många godbitar, haha.
Just det, det var just det som Karolina lyssnade på i sin Fisher Price, sagoböcker. OCH barnband också, för den delen. Barnvisor.
Fast mest spelade vi nog sådana på stereon.
TACK Erica, det är härligt med nostalgi.
KALLT här.
Kram till dig!

FREEDOMtravel said...

Haha vad kul! Jodå, jag hade blandband! :)

Annika said...

Helena:
TACK :-)
Blandband fot the win!

Nilla Tankebubblor said...

Maxell och TDK var de bästa. Och jag valde helst 90 minuters.
Jag har dem kvar, alla mina blandband!

Annika said...

Nilla: gud vad kul! Både m märkena och att du har dem kvar. Så bra! Och ja när du säger det minns jag nog att de bägge hade bäst rykte. Tack Nilla :)