Wednesday, June 21, 2017

Solens strålar! Tankar om solskyddskrämer nu, och DÅ.




Godmorgon så här på onsdagen!


Sommar i kvadrat där jag bor.
Helt och hållet sommar. Tung, het, fuktig, jobbig men ändå HÄRLIG sommar!
Då och då bryts hettan av stora åskstormar framåt eftermiddagen.
Riktiga urladdningar.

Vid poolerna ligger folk om dagarna.
Även i sjöarna badas det.
Jag kan inte sälla mig till dem, som ni vet. Jag får vika denna sommar till att bli en icke-solande, icke-badande sommar.
Visst, jag kan säkert ta mig ett dopp då och då, men allt jobb som följer i dess kölvatten avskräcker.
 Armen, armen, armen …

Snart drar jag till ett älskat ställe, till två älskade ställen, men det första stället ska besökas inom en mycket snar framtid.
Det blir nog att sitta under parasollet mestadels.
OCH det blir att ha skydd över armen precis hela tiden.
Solen, solen, solen ...

Tänker tillbaka på då jag var yngre …
JU brunare desto bättre!
Solskyddfaktor? Pfft … VEM brydde sig liksom?
Jag minns att jag köpte sololja från bland annat Hawaiian Tropic som skulle göra så att man blev brun fort. Ibland, om vi inte hade sololja, användes barnolja eller matolja.
Say what?
Jo, det är sant.

När jag var barn då?
Att man--då jag var liten--skulle ha smörjt in oss med solskydd tror jag inte fanns på kartan.
När Karolina var liten var vi väldigt noga med att smörja in, Tack och lov för det.  Men då jag var liten tror jag inte att någon skyddade sitt barn från solen med hjälp av solskyddskrämer.
Frågan är, fanns de ens?

Bild från Hawaiian Tropic


Min egen make, som vuxit upp mestadels i södra, sydvästra och östra USA (samt i Tyskland) var jämt ute och lekte, sportade, simmade, surfade och utövade olika sporter under uppväxten.
När han var 33 år togs ett födelsemärke bort som visade sig vara borderline malignt melanom. Efter den skämmande diagnosen är Peter superförsiktig i solen. Hela tiden.
När vi är på stranden sitter vi i en slags “tält” som är halvcirkelformat. Bägge två skyddar vi oss för solen. Peter mer än jag. Men iår blir det lika mycket skyddande för oss bägge.


Smart strandpryl!  Bland det bästa vi införskaffat.  Slår ett parasoll med hästlängder!!


När jag var i San Diego för första, och enda gången—1990—spenderade jag en av  dagarna på stranden där.
Jag var så lycklig över att vara där,  älskade närheten till Stilla Havet och stranden så där infernaliskt intensivt.
Sololja använde jag, kanske med solskyddfaktor fyra.  Högst. Den gången brände jag mig som jag aldrig har bränt mig förr av solen.
Det måste ha varit på gränsen till en andra gradens brännskada, eller nästintill. Huden blev så röd att den gick över i lila, och jag minns att jag fick blåsor på låren och axlarna. Minns också att jag mådde rent fysiskt illa och fick feber. Säkert något slags solsting. Jag underskattade solen i södra Kalifornien å det grövsta.
Det var där och då jag lärde mig vikten av solskydd.

Jag 1990 innan solen bränt upp mig! :-)  OCH de där högt skurna baddräkterna är INNE idag igen.  Karolina äger ett par!  Känns som en blast from the past för mig!

Jag minns att jag  i sena tonåren, tidiga 20-åren, brukade använda mig av just rena sololjor, och alltid med väldigt låg SPF.
Delial är ett annat solkrämsmärke jag minns, en solkräm som köptes i solgul flaska och den luktade HELT underbart!
SPF på den var kanske 4, på sin höjd! PÅ sin höjd.
Det kanske även var så förr att det fanns solkräm som helt och hållet saknade SPF. Åtminstone fanns det sådana sololjor.

Bild från Pinterest.

Numera använder jag uteslutande solskydd som sällan går under SPF 30.
Jag behöver inte bli brun.
Klart att det vackert med lite färg, men det gäller verkligen att sola med försiktighet.
Det där med att ligga och “pressa” i solen har jag aldrig riktigt stått ut med. För varmt, för trist och för enformigt.
Jag kan inte heller sitta och äta i solen, det blir för jobbigt.

Hur är det med dig?
Minns du sololjor och solkrämer under uppväxten?
Är du noga med att smörja in dig idag?
Undviker du solen?
Orkar du sitta och pressa i en solstol timme ut och timme in?
Väljer du bordet mitt i solen på en uteservering?

Här råder solig onsdag!
Ska strax gå ut och gå den dagliga promenaden!

Ha en fin dag alla NI!!!

20 comments:

Anonymous said...

Ja, jösses vad man inte visste något om SPF i tonåren... Minns att man gjorde allt för att bli så brun som möjligt.
Nu då? Undviker solen mest jag kan, smörjer in men solar aldrig. Precis som du skriver; för varmt, långtråkigt och bara enformigt. Sitter i skuggan istället och helt OK med det.
Nu har jag inte någon blek hy så jag ser väl inte kritvit ut och lite färg får jag ju av att gå mina PW (fast inte just nu då pga den jävla höften...). Benen vill jag ha lite färg på men det löser jag med bra brun-utan-sol, enklare så!
Och högt skurna badplagg... Jösses vad man inte passar i sånt längre!

Humlan said...

Jag känner doften av Delial när jag ser flaskan! Jag kommer ihåg att vi hade solkräm men solskyddet låg nog på 3-6, har för mig att jag köpte 10 vid något tillfälle och tyckte att det var väl nästan total solblock.
I dag sitter jag helst i skuggan och jag funderar på om jag ska skaffa ett stort jätteparasoll till min uteplats, jag älskar att sitta ute men föredrar helt klart skuggan. Och det är skönare att sitta i skuggan än att ha heltäckande kläder. Ert tält såg perfekt ut för stränder och öppna platser.
Jag har ett stort problem med solskyddet i ansiktet, alla krämer med solskydd som jag har provat (utom en som jag köpte på Kanarieöarna för många år sedan) ger mig finnar och/eller eksem. Mineralpuder påstås vara solskyddande, men ingen kan säga i hur stor grad, men det kan jag ha till vardags och vet jag att jag ska vara i solen någon längre stund så blir det kräm, trots att huden reagerar. Hellre det än framtida problem!
Här har värmen flytt sin kos och det är lite kyliga vindar (och hårda vindbyar), så jag vet inte om det är utesittarväder precis, kanske mer en perfekt dag för att få saker gjorda här hemma.
Önskar dig också en fin dag!
Kramar!

Annika said...

Brysselkakan:
Eller hur!?
Det skulle vara så brunt det bara gick. Till vilken kostnad som helst. Sjukt. Men, det var ju så då.
Att sola är bara jobbigt, och värst om man inte ens har tillgång till vatten. Fattar inte hur de står ut som går ut och lägger sig på första bästa gräsplätt. YUK!!
Jag vet, tänker också så, att sol får man på PW och när man är ute fö. Men att pressa i solen timme ut och timme in? nej tack.
De där högt skurna baddräkterna ja, herregud tänk om man skulle komma i en sån idag,hahha!!
Unga tjejer som passar i sådana.
:-)

Annika said...

Humlan:
Alltså DEN doften!!
SÅ underbar! Skulle vilja känna den doften igen. Tror den skulle ge mig enorma flashbacks på ett underbart sätt-
HAHA, ja SPF 10 tyckte vi nog alla gånger var solblock galore, tänk ändå alltså. Så annorlunda det är nu mot då.
Skaffa parasoll, gör det!!
De är jättebra. Jag undviker också solen så mkt jag kan.
Ja vårt lilla tält är helt underbart bra på stranden. Det bästa vi skaffat. Klår ett parasoll med hästlängder.
Jag hör dig, jag har samma problem med solskydd för ansiktet. Brukar nog mest ha min vanliga L'oreal som har spf 18 inbyggt.
Men, jag har även testat andra enbart för ansiktet, det är svårt.
Jasså, så mineralpuder sägs skydda, där ser man. Intressant.
Håller tummarna för att värmen ska återkomma. Nu till midsommar och allt.
Kramar!

Anonymous said...

Jag växte upp bland sjöarna i Bergslagen. Kommer inte ihåg någon
salva utom Nivea; ingen sololja. Har aldrig gillat att sitta-ligga
och sola. En del ungdomar åkte till Sälen och åkte skidor under påsklovet, och då kunde dom komma hem och se ut som ugglor; vita under solglasögons-
området och väldigt bruna. Intensiv sol plus reflekt från snön!
Som du vet, så ogillar jag sandstränder, klippor är bäst; bäst av allt
klippor varifrån man kan dyka ner i vattnet. Långgrunt? Nope!

Mina döttrar växte upp i Kalifornien, inte södra, men dom har båda fått
behandling för begynnande skinncancer. Äldsta dottern gick på college i
Santa Barbara och brukade ligga på stranden och plugga (SA hon iaf) :)
Yngre dottern är rödhårig med ljus hud, har aldrig gillat att sola, men kom inte undan trots det. Jag använder ingen SPF av något slag. Min ansikts-
kräm är old fashioned Pond´s!

Maken, som var geolog, gjorde fältarbete i norra Nevada flera somrar. Han
hade cowboyhatt, men de första dagarna blev han alltid bränd på öronen.
Och så fick han "farmers neck", förstås.

Ruth i Virginia (hett igen)

Monica said...

Minns de där oljorna, fanns en som doftade kokos, ja var någon sorts kokosolja, blev snyggt brun med den:-), var ju det viktigaste då. Funderar du inte på en högt skuren baddräkt:-), kanske vi skulle slå till? Den förlänger benen sägs det, skulle kanske testa, haha.

Skönt att få lite färg och snyggt med men det kan vara lätt bara, det där mörkbruna som många strävar efter är varken snyggt eller särskilt klokt. Syns verkligen på huden vilka som solat för mycket.

Ser trevligt ut med ett litet tält på stranden och bra som skydd, parasoll är inte så mycket att ha.

Oj vad du brände dig den gången, men så svårt att veta när det inte känns förrän det är för sent.

Så skönt för dig att snart komma ut till havsbriser även om du har så mycket att tänka på denna gång, men bara att vara där och i sköna luften.

Önskar dig en fin dag idag Annika. Ha det så bra!

Steel City Anna said...

Inte hysterisk med solkräm :) Sitter inte och steker mej heller, har inte tid, skulle göra det annars :) Helst vill man ju vara på stranden så man kan svalka sej emellan stekandet ... Nu ska jag göra din lista :)

Annika said...

Ruth;
Nej, jag kan mkt väl tänka mig att ingen som helst sololja eller lotion fanns då du växte upp.
Klippor, det gillar jag bäst också.
Inte så jätteförtjust i sand.
Faktiskt, fastän jag gillar stränder.
Långgrunt, håller med, jobbigt.
Ja, solen i CA är grym, verkligen stark. Det är den här också, bränner verkligen.
Så det gäller att se upp. Som dina döttrar. Alltså, man visste ju inte bättre förr. Faktiskt inte.
Det är nu på senare år som vi vet så mkt mer.
Ja, farmers tan ja. redneck, haha.
Ja, varmt, varmt idag igen.
Stay cool,Ruth!!!

Annika said...

Monica:
Precis, de doftade kokos. Sommar!
Mmmm...
De gav verkligen bränna!!
Haha, de där högt skurna baddräkterna ja. SÅ inne igen!!
AS IF; skulle inte köpa en sån, Komisk tanke dock. Ibland brukar jag föreställa mig själv i Victoria Secrets mfl baddräkter. Blir alltid så full i garv då!!
Ja, solen i södra CA var grym på ett sätt jag inte räknat med.
Jag, korkad nordbo, haha.
Ska bli skönt att komma till havet oavsett, men bökigare blir det.
Tack gulliga fina Monica.

Annika said...

Anna:
Nej, precis, sitter man inte och steker sig så är det ju nog ingen större risk sas.
I dagliga livet har jag ingen heller, på mina PWs etc.
Dumt kanske, men jag smörjer inte in mig dagligdags. Bara på stranden.
KUL att du ska göra galna listan, hahah!!

Molly said...

Det hörde snarast till att bränna sig i början av sommaren när jag växte upp på 70-talet. Låter helt galet nu! Tycker också att det blir jobbigare med värme och stekande sol ju äldre jag blir. Men älskar att bada, så lite solande blir det ju, alltid med solskyddsfaktor 30 minst.

Anonymous said...

Ha,nej tanken på solcremer fanns inte då vi var små.
Minns så många ggr då man kvidande med eldröd kropp skulle lägga sej i lakan som kändes som sandpapper.
Numera smörjer jag alltid in mej när jag ska sola men måste erkänna att det är först på ålderns (o förståndets) höst.
Kram från Anette

Annika said...

Molly;
Jamen så var det ju
Visst var det så. Minns också det, haha.
Nu är vi äldre och klokare.
TUR det!!

Annika said...

Anette:
INTE alls. Fanns inte på kartan!!
USCH ja, jag med. Just kvällarna när ALLT hettade. OCH man fick ju solfrossa ibland också hua!!
Exakt, jag med, smörjer in mig på beacher etc. MEN inte annars. Bad me BAD!!
Kramar!!

Anne said...

Vilket roligt inlägg Annika, jag kan inte låta bli att fnissa för det är så hög igenkänningsfaktor och nästan lite pinsamt minnas tillbaka för jag undrar hur kunde man vara så...så korkad och oförståndig. Men det var ju så, alla gjorde så. De här oljorna...ja du milde... Man gjorde verkligen vad som helst för den där perfekta brännan. Har du solat solarium nåt i yngre dagar? Jag har, inte på nåt extremt sätt, vissa har varit mycket värre men definitivt att det hänt så skyldig på den punkten. fy fasen vad det känns ofräscht, tanken på att gå in under ett solarium känns helt otänkbart idag. Det gör väl ändå ingen mer...?
Nej, jag blev nog heller aldrig insmord som barn och då är jag ju lite äldre än dig. Det var fullt ös i solen bara och lek dagarna långa. Sedan kom ju oljorna då som luktade gott, men de var ju värdelösa och syftade väl till ge snyggare bränna än att skydda.
Sånt där solskyddstält måste vara super! Det är nåt jag ska införskaffa nästa gång det blir strandliv.
Jag såg du skrev du har dina vanliga fuktighetskräm som solkräm dagtid hemmavid. Så gör jag också, har vanlig ansiktskräm med spf som jag använder. Det är så bra alla krämer nästan kommer med spf, det är en annan sak som inte heller fanns förr.
Idealet att sola och hur fint det är med solbränna, det tycker jag dock inte minskat mycket i Sverige, vilket är lite märkligt för mig då vi alla är så upplysta idag. Det är säkert svårt då man är svulten på sol och allt det där, men jag måste igen säga att jag faktiskt reagerar på det då jag är hemma sommartid, hur mycket brunare folk är där än här. Jag kommer ihåg då vi blev fast i ankomstterminalen på Arlanda för nån sommar sedan då våra väskor var borta och vi blev att hänga där och jag använde dötiden spana på svenskar som kom med flyg och semesterresor från diverse Medelhavsländer och varit på solsemester. Hur de var som bruna pepparkakor och fullständigt sönderpressade. Det är ju en annan sak, hur många svennar som årligen åker på sk solsemester med syftet att komma hem brun och pressa. Ett svenskt fenomen? Läskigt det där med födelsemärket på Peter, förstår han helt ändrat beteende efter det. Så bra vara försiktig, jag är det också numera men kan vara rädd gamla synder kan komma fram och straffa sig i nåt skede. Till sist, vad du är lik på K på sista bilden, den i havet med baddräkten!!! Visst är det underligt hur precis allting kommer tillbaka, ALLTING. Går i cykler och även det man trodde aldrig mer, men ge det nåt årtionde och man kan ge sig den på att det är tillbaka.
Kram!!

Annika said...

Anne:
TACK!!
Gud vad kul att du tycker det!
Vi var nog alla lika dumma då. Vi fattade inte.
Så vi har gått igenom samma misstag, haha.
Kanske är solen farligare idag också? Det spelar säkert också in.
JA!! Jag solade solarium.
Jättemkt ett tag. Men vid 21 fick jag konstiga utslag, och så la jag av. SÅ glad att jag slutade då.
Du då?
Hoppas att du inte solade sådana.
Ja, jag har en vanlig ansiktskräm med 18 SPF. Dagligen, i det dagliga livet, är det det enas skydd jag använder. En vanlig dag smörjer jag inte in resten av kroppen med SPF.
Ja, det där strandtältet är helt underbart!!
Älskar det.
Bättre än alla parasoller.
Precis, det har säkert med solstress att göra att folk solar mer hemma.
Brukar tycka som du, att folk är galet solbrända.
Det där med solcharter ja, det är nog en nordeuro grej,tror du inte?
Man åker enkom för att sola, och pressar, pressar.
Nuförtiden tycke jag inte att sådana solbrännor ens är snygga eller fräscha. Absolut, lite bränna av solen är väl vackert, men inte SÅÅÅÅÅ mkt.
Förr tävlade jag och i mina kompisar om vem som var brunast, suck...
Ja, det är ju det, de gamla solsynderna ligger och vilar, och sen poppar de upp som hudcancer. Fy fan, så var försiktig.
Ja, det var hemskt när P fick sin diagnos. USCH vad rädd jag blev då.
OCH han med, givetvis.
Ja, K är rätt lik mig, jag kan se det. FFa på undomsfoton.
OCH allt mode går igen, det är helt otroligt.
Kramar!!

Anonymous said...

Jag kan kan nästan känna lukten av Delial när jag ser flaskan! Du jag gillar ert strandtält. Ett sånt vill jag köpa för kommande strandsemestrar...när det nu blir? Åker ni till Outer banks snart?

SB

Annika said...

Susanna:
SÅÅÅ god, visst?
Mmmm..
Vårt strandtält är GULD!!!
Tror det kommer från Dicks, kostar runt 100 dollar. SÅ värt det!!
OBX is coming up!!!
YAY!!

Anne-Marie said...

Jag brände mig något helt otroligt 1977 i England av alla platser.
Låg på stranden under kanske 30 minuter, högst en timme. Fick blåsor och efter det har jag varit mycket försiktig med solandet. Tror inte att jag hade någon solkräm då eftersom det ju var England. Hur kunde man bränna sig där? ;)
Numera har jag alltid på mig solhatt när jag är utomhus. Och solglasögon pga den mycket starka solen vi har. Jag sitter aldrig ute eller ligger i solen. Är egentligen bara ute i solen när jag promenerar och jag går aldrig längre promenader under dagtid pga hettan.
Jag blir aldrig brun numera utan kör mer med den där “looken" som damer hade förr. ;)
Känner igen allt det du skriver om hur man pressade och var oförståndig - but no more.
Kramar!!

Malin C said...

Det är skönt att det där har ändrats! Så läskigt! Man ska njuta av solen, men vara försiktig. Har aldrig gillat att sola, minns när jag växte upp så köpte min mamma ett ansiktssolarie till mig för hon tyckte jag var så blek! Helt galet när man tänker på det idag.
Jag kör SPF 25 i ansiktet och läppar, 20 på kroppen. Ansiktet året runt och kroppen så fort någon kroppsdel är ute och svingar sig i solen. Sonen kör vi 50 på och även UV-kläder för att slippa smörja så mkt.

Min man däremot får man jaga med SPF, det är först i år han har börjat förstå hur viktigt det är... Så jag hoppas att han skärper sig.

PS: Läskigt med olyckan med brännskadan på armen!!