Burn update and other things

Good morning!



Another Tuesday.
Another post.


In bullets this very day.


*   My arm


Yes, I can understand that it was shocking for you all to see the pics I posted of my arm on Thursday.
Yet, I am glad I did show you the damage.
And yes, a cup of tea CAN and WILL do this to you if you are not careful.
A big mug—and boiling water straight from the water boiler—can severely hurt you!

My arm is better now, but not even close to good. I have to continue this treatment, and cover my arm in layers upon layers of bandaging until at least Friday.
Sometimes my arm hurts really bad. At other times it feels fine.
The nights are better now.
I am not taking any more narcotics.

The silvadene (a cream consisting of silver sulfadiazine) has to be applied with care. That cream will prevent infections , and with that comes sepsis. Sepsis is a huge risk when you burn a big part of your body. My body has a 9% burn.
I am mostly scared of the infections, and of course I am really scared of sepsis.

Anyhoooo, it is getting better. But it is still so tiring and so hard everything. I drove to the dentist yesterday, he’s located about ten minutes from my house. Rough drive, peeps, rough drive on my arm. It was aching and throbbing while driving.
I am so tired of this.
I’ll show you some pics on Thursday again. I warn you, it is STILL gross!!



*   Elon


So, we picked up our girl!
She was so prepared for our arrival. Everything was packed, she had cleared and cleaned her room, and a lot of her belongings were already put in storage ready for the next apartment and the upcoming school year.
Very good.
I could not help her AT all with the move. Peter, Karolina and Austin were carrying all the bags to the car in very hot weather.

Elon was as pretty as always. It is hard to believe that Karolina only has ONE more year to go. I felt sentimental walking around campus. Graduation was about to take place, and the whole campus was decked out for that ceremony. One more year until we will travel down to Karolina's commencement. And after that, no more Elon for us.
Yes, it IS sad!!



Elon campus in the evening sun




You may not know this, but the whole campus is a registered botanical garden.  I love, love, love just walking around it and checking out trees, bushes and flowers.  This is a Japanese Stewertia tree, just so incredible lovely!







Graduation this year took place on May, 20.

*   Jimmy Buffett


Jimmy Buffett is a super popular American singer/song writer. He’s music is HUGE in the US. He’s songs are mainly beach, vacation and summer songs. And, everybody knows them!! He’s like a combo of Gyllene Tider, Tomas Ledin and Ted Gärdestad put into one person.
Summer galore in his songs, and party galore.
People of ALL ages love HIM!!
We went to see him play at Nissan Pavillion here in NoVA on Saturday night. Nissan Pavillion is an outdoor venue, and it was packed. Almost scary!!
The most fun part of the concert was the tail gating beforehand. People party it up in the parking lot with picnics, bar-b-cues and drinks! And music.
The concert itself was way too packed, and we found the last spot on the lawn, or so it felt. We lasted a little more than an hour. I would love to see JB again, but then I will have to have a better spot. I do like his music, I do like him. I learned to like him after I moved to the US. Jimmy Buffett has a HUGE fan base, and they are all called Parrotheads.




This is his most famous song! When he sings this song the crowd goes completely nuts. It is a true American summer/beach classic!  I think almost every American knows this song by heart.





Another classic! Yes, the dude himself is almost 71 years old. Still rocking it for all ages!


*   The weather ...



... Is coolish again now. No more 95 degree days (35C) in the foreseeable future. And, that is fine with me.
Now it is around 21 C (70F) a bit gray and cloudy.
It looks warmer towards the end of the week.



Abundant roses everywhere in Elon




AND, one of my favorites of all time; the Southern Magnolia!  The Southern Magnolia is a huge, green tree with windy branches and flowers as big as dinner plates.  And to top it all off, the flowers smell like the grandest perfume!









I hope you all had a wonderful and good weekend!


And, the young couple will mark the end to this post.

Comments

Cari said…
Vilken helg ni har haft. Skönt att höra att det gick relativt lätt att flytta Karolina den här gången.
Ska hon byta lägenhet igen till nästa termin?
Bra att din arm läker men förstår att det är jobbigt särskilt då det är så varmt.
Keith said…
Good your arm feels better. I am sure it aches at times during the day as you use it. See what happens come Friday! ... A little sentimental knowing Karolina has one more year at Elon. Beautiful campus. Cite pic of the couple :-)
Keith said…
That's cute note cite ;-)
Monica said…
Börjar med slutet:-), så gulliga de är:-), fina och söta! Och vad fort det går, bara ett år kvar på det fina Elon, skönt att bli klar men samtidigt tryggt när man vet var man ska vara en tid men det blir spännande också med framtiden. Så vackert där, vilka vackra blommor du fotat.

Och låter så bra med din läkning av armen, ni sköter det professionellt och du får professionell läkarvård också, vilken trygghet. Vet att Sverige hade förut sin bästa brännskadevård i Linköping, team fick resa iväg och göra insatser internationellt vid hotellbränder m.m., hade en del kontakter via mitt arbete med dem men vet inte hur det är idag, ledningen har förstås blivit äldre så det har kanske förändrats.

Hoppas det fortsätter positivt och när det är helt läkt, absolut inga sår utan ny hud har bildats så finns bra oljor som hjälper huden både med att bygga upp och med att den inte stramar så väldigt utan känns mer töjbar förutom att ärren ofta syns mindre. Du får googla, känner till nyponfröolja och tror inte skolmedicinen föreslår det men det är beprövat. Kan finnas kanske liknande som du får förslag på av läkare idag. Ha det så bra du kan Annika! Skönt att det känns bättre redan!
Annika said…
Cari:
Ja, rätt mkt hanns med, trots allt.
Karolina ska byta lgh igen. Japp. Fyra ställen på fyra år :-)
Hennes nya lgh är på ett ställe där endast seniorer bor, och den är extremt fin. Bilder kommer i augusti :-)
Min arm, tålamod är en dygd.
OCH det börjar känns väldigt träligt och långsamt går det.
Men, men...
Annika said…
Keith:
It goes up and down. I did not think yesterday was a good day. Last night was awful.
It itches now, and that sort of adds to it. The nights are worse than the days.
But, as I have been saying; this too shall pass. And it will pass.
Patience is something I have got to practice.
Yes, cute pic of the young couple :-)
Annika said…
Monica.
Tack, visst är de söta!!
Jag vet, det känns så tryggt och fint att ha henne där. Man vet vad hon gör, och man vet var hon finns.
Nästa år blir allt annorlunda, då börjar allvaret.
Vet inte var hon hamnar, men tror kanske det blir LA, trots allt :-(
Nåväl det är ett år kvar, vi får se vad som händer.
Min arm var jobbig igår, och inatt.
Tycker det borde kännas mkt bättre nu än vad det gör. MEN jag får nog inse att det kommer ATT ta tid, och jag måste ha tålamod.
Ja, jag ska inte träffa kirurgen förrän på fredag, önskar det vore tidigare, men jag väntar tills dess. Det kliar nu, men jag antar att det är en del av processen.
Ska höra med plastikkirurgen på fredag om oljor etc.
Märker att den hud som kommit på ställen som jag kan se är papperstunn. Så nog gäller det att vara försiktig. Men ,jag får ha gott mod.
Tack för dina ord, fina Monica!!
Anonymous said…
Skönt att armen blir bättre även om det går sakta. Och mysigt att ha K hemma igen! En till som kan hjälpa dig nu när du så väl behöver det ju.
Vi åker och packar ihop J:s lägenhet i helgen, fyra år i Växjö (han gjorde ju sitt första år i Stockholm) är över för hans del.
Annika said…
Brysselkakan:
Ja, det blir nog bättre även om det ibland känns lite jobbigt. K är det mysigt att ha hemmavid nu, ja. Idag börjar hon sitt jobb. Ja, en epok är över för er. Förstår om det känns lite sorgligt :-(
Anonymous said…
Fattar inte att hon bara har ett år kvar på Elon!! Gud vad tiden går! Så söta de är hon och pojkvännen. Young love!!

SB
Ingela said…
Skönt att höra att det går framåt med armen.
Jag fattar då inte att Karolina varit på Elon i tre år redan! Vad skoj att ni får ha henne hemma i sommar (även om det betyder sämre sömn för dig...). Hon ser lika förtjusande ut som förr, och söta är de tillsammans.
Kramar!
Annika said…
Susanna:
Visst är det konstigt.
Fattar noll. Bara ett enda år kvar.
Ja, de är söta de där två :-)
Annika said…
Ingela:
Det gör det, men det är kämpigt. Just nu känns det som om ngt kryper mellan bandagen, det gör det inte, men det känns så. Inte kul.
USCH.
Ja, jag vet, helt galet att det gått så lång tid redan, och att bara är ett enda år kvar!!
Tack, ja de är söta :-)
Kramar!
Anne said…
Jag satt just och tänkte på dig, undrade hur statusen är just nu så tack för uppdateringen med armen. Jag förstår det SUGER, alltså det här tär ju på psyket. Men som du så sant säger, det här kommer ju gå över det med. Det är tillfälligt, det finns ett slut och det kommer bli som vanligt snart igen. Bara att försöka hålla humöret uppe de där dagarna/nätterna när det är kämpigt. Det blir nog mer och mer bättre dagar och nätter, stunderna med mycket ont blir mindre och mindre. Skönt du sluppit de tunga medicinerna, inte roligt ta sånt för som du sagt tidigare blir man så konstig av dem. Sepsis, är det blodförgiftning? Kan ju googla det på två sekunder men sparar det till senare. Tror det betyder blodförgiftning men kan ha fel. Om det är det, så ja, förstår din oro för det. usch ja, som du vet är jag sån där som hispar upp mig, googlar sönder och samman och inte nog med att ha ont i armen och lida av skadan (som du gör nu) skulle jag dessutom lägga extra oro och tyngd på det hela genom att gå och oroa mig för allting som KAN hända i form av infektioner osv. Störd jag vet...
JB, jaaa han är ju ett amerikanskt fenomen som jag aldrig hört talas om före flytten hit. Totalt okänd i Sverige/Europa, skulle jag tro. Hade inte du nån rolig historia om hur Peter frågat nån trubadur på en Finlandsfärja om han inte kunde spela en JB låt? Och hur snubben inte haft en aning om vem JB är... Så bra beskrivet att han är en motsvarighet av Gyllene Tider, Tomas Ledin och Ted Gärdestad. Coolt med konsert men kan lätt föreställa mig hur packat det var och partyt före var bäst. Roligt ni gick, bra att villa bort tankarna på armen och försöka göra så mycket roligt som möjligt nu bara. Visst åker ni till OBX i juni nån gång? Vid det laget ska nog armen vara sååå mycket bättre, du får se framemot den resan som en morot när det är tungt nu.
Jag tänkte faktiskt fråga om Austin och K fortfarande är ett par, vad roligt de är. De börjar ju vid det här laget vara ett riktigt stabilt, gammalt par. Han ser så snäll ut, det tänker jag alltid på då du visar bilder. Han ser också ut vara en lugn person, ett lugnt temperament och en sån där person som är positiv och har en glad inställning till livet. Apropå sommar, hur kommer din sommar se ut Annika? Vad finns för planer?
Kramar!!
Annika said…
Anne:
Precis så är det!
Det kommer att gå över, även om det är jävligt jobbigt just nu! För det är jobbigt just nu.
Det känns som om det kryper insekter på skinnet, och det sticker och svider.
Ganska otäckt.
Sepsis är blodförgiftning, helt rätt. En stor risk när man bränt stora delar av sin kropp.
OCH jag är livrädd för det.
HAHA, men vilket MINNE du har!! Helt rätt, vi var på väg till Finland, och en trubadur från US spelade på soldäck vid avgången (Viking). Peter frågade honom om han kunde dra ngra JB låtar.
-No, it is pointless. Nobody knows who he is. I¨ve tried. Does not work.
Så visst. WOW, impad av ditt minne!!
OBX is coming UP!!
Sista veckan veckan i juni!
Då hoppas jag att armen är OK.
Austin är en snäll kille, och en duktig skådis. Och en bra pojkvän till K.
Ja, jag ska precis beställa biljetter hem nu. Så jag får berätta sen när jag vet mer.
IMPAD av ditt minne, floored.
You ROCK!!
Kramar!!
Anne-Marie said…
Skönt i alla fall att armen börjar bli litet bättre. Antar att sådana här skador kan ta mycket lång tid att läka. Usch vad obehagligt med blodförgiftningsrisken. Såg ditt svar till Anne. Vi får verkligen hoppas att det nu bara blir bättre för varje dag som går. Tycker du verkar klara av att göra rätt mycket ändå trots denna brännskada, som att åka ända till Elon och vara ute och köra.
Ja men tänk så fort tiden går. Ett år kvar bara! Minns det som igår när du skrev om er “turné" till olika skolor innan det blev klart var Karolina skulle gå.
Spännande och litet vemodigt antar jag.
En så annorlunda växtlighet det är i NC jämfört med torra Kalifornien. Underbart med detta överflöd av blommor och grönt.
De är verkligen söta tillsammans det unga paret. :) Han ser snäll ut precis som Peter. :)
Kramar!!
Annika said…
AM
Ja, absolut! Tror det kan ta upp till en månad, kanske längre. Det värsta nu är klådan.
Ja, sepsis är en stor risk när så mkt av skyddande hud är borta. Så det är så viktigt att sköta om det vä, och att ha bandage över armen 24/7.
Nio procent av min kropp är bränd. Så det är ingen barnlek precis :(
Jo, jag gör grejer hela tiden. MEN ibland känns det verkligen i armen. Tex vid ansträngningar av olika slag. DÅ bultar det så det räcker och blir över.
Visst är det märkligt att ett ett enda år återstår på Elon. Jag gick omkring där och blev riktigt melankolisk.
Det är fint i NC, en sådan fin stat. Men det är DIN också!!!
Läste just om Big Sur och jordskredet. Otäckt.
Visst är det gulliga, de unga tu. Han är snäll. Jag blir glad över dina ord.
Kramar i massor!!
Anonymous said…
Fint att det gar uppat även om det tar tid. Du far ta det lugnt och sköta om dig ordentligt Annika! Förstar att kladan är värst. Fast det betyder ju ocksa att saren börjar läka.
Helt otroligt vad tiden gar fort. Bara ett ar kvar pa Elon. Tycker det känns som igar när ni var ute och kollade pa olika universitet...vad har Karolina för planer efter graduation? Ser hon fram emot att ga ut uni? Austin och hon är verkligen söta ihop!
Vad har du för planer Annika? Läste nagot om OBX och en hemresa till Sverige?
Tänker pa dig!
Kramar, Lisa
Annika said…
Lisa:
Ja, sakta men säkert.
Klådan är HELL.
Men det betyder att det läker
Jag vet, tiden går enormt fort. Helt galet.
OBX och hemresa i sommar. So very true.
Kram!