Friday, January 08, 2016

Årskrönika 2015

Godmorgon!

Idag har jag knåpat ihop en årskrönika över 2015.


Det är ett mastigt inlägg med  MÅNGA bilder.
Den som vill läser inlägget i fritt valda stycken över helgen, hihi!
Men jag valde--trots allt-- att göra ett stort inlägg istället för två mindre.


Håll till godo.

Jag ska också passa på att önska er en fin och trevlig helg!




Januari




Januari bjöd på kallt vinterväder.  Vi förstod tidigt att vi gick en kall vinter till mötes.  OCH ja, det blev  också en såkallad Polar Vortex-vinter, precis som vintern 2014.



Jag köpte tulpaner hela vintern, som alltid.  Peter och jag avnjöt många goda och mysiga vintermiddagar i köket.


Klassisk plats utanför mitt hem. Den nedre uteplatsen som vetter mot golfbanan. Jag fick verkligen mitt lystmäte stillat vad gäller vinterkyla, och vinterbilder.
Huset var dock kallt. Husen här är inte byggda för sträng kyla, och börjar det krypa ner mot -10-15 grader så KÄNNS det. Mest känns det då det blåser.
Peter och jag fick stor användning för värmefiltar och dylikt.

I början av januari hade vi besök av älskad syster med familj. De tillbringade julen med oss och for hem till Stockholm den femte januari. Den femte januari styrde Peter, Karolina och jag kosan mot Elon likaså (så syster med familj fick ta taxi till Dulles Airport och låsa vårt hem).
På hemvägen från Elon drabbades vi av snöstorm som var TUFF. Ingen rolig hemfärd, kan jag säga. Vi drog en djup suck av lättnad då vi säkra steg över tröskeln i Reston igen.
Jag plockade ner julen sent i fjol, den 6-7 januari. Ingen ide att göra det medan det älskade besöket var kvar.



Februari



En upprepning av januari vädermässigt.  Jag njöt i fulla drag varenda dag tempen låg på minus.  Skolorna stängde ofta i kommunen, inte alltid på grund av snön, utan även på grund av KYLAN.  Japp, det tyckte jag ytterligt fånigt.  Det var samma sak vintern 2014.  Det är en sak att stänga för snö, men för kyla? Pffft....
Jag tog åtskilliga PWs då låren blev som is.  Men ack och o vad härlig det var.  Tänkte/tänker ofta att jag borde bo i ett ännu kallare klimat.


När det är jättekallt ute, eller föralldel bara -5, så är jag nästan alltid ensam då jag är ute och går.  Jag möter ingen, jag ser inga andra som är ute och promenixar.  Golfbanan sköts ju föstås iallafall.  Ja, det vill säga ingen SPELAR på den, men arbetarna är där och plogar och fixar (som traktorn  på bilden).  När det snöar tillhör golfbanan oss som bor omkring den.  Den blir ett sant "winter wonderland".




Mars



I månadskiftet februari-mars for vi ner till Elon för att hälsa på vår tös.  Det var snö även på Elon!  Härligt att träffa Karolina igen.  
Hemresan blev återigen vidrig.  Vi hamnade i en isstorm där isen lade sig i sjok på bilen.  Men, vi klarade oss återigen utan en skråma på vare sig bilen, eller oss själva.  Tacksamma.   


I början av mars fick vi säsongens sista stora snödrabbning.  Vackert som ett julkort var det.  Vid det här laget var alla mer eller mindre less på vintern.  Jag tog som vanligt tillfället i akt och fotade.  
Jag fyllde 49 år, och vi firade den dagen på en av de bästa restauranger vi har i DC-området.  Mycket gott!


Karolina hade vårlov, spring break, från college.  Vi for till vårt ÄLSKADE Outer Banks i North Carolina.  Det var isande kallt där, även i slutet av mars.  Ja, det till och med snöade.  Men, OBX är alltid OBX och vi njöt av stället!  På bilden en gammal nedlagd kustbevakningsstation.



Vi hittade det säregna huset från filmen "Nights in Rodanthe".  Det är lika sällsamt i verkligheten som det är i filmen.  Och ja, det ligger i Rodanthe, och man kan hyra det.  Det är dock flyttat från originalplatsen eftersom havet höll på att svälja det...


Ja, North Carolina är en stor stat.  Say no more!  Vi for från ett vintrigt OBX mot inlandet och ett vårigt Elon University!  Här hade det börjat blomma, och grönska.  DET var härligt.
Våren var sen i DC, och Elon ligger alltid före.  Vi lämnade Karolina på Elon.  Peter och jag for sen till Smith Mountain Lake i Virginia där vi tillbringade ett par dagar med Peters systrar i hyrt hus vid sjön.



April




OCH så kom den ljuvligaste månaden, april!  April är som maj i Sverige.  Efter en tuff vinter, och  en sen vår, blommade äntligen körsbärsträden i Washington DC.  Himlars härlighet, och det vackraste som finns! Peter och jag tog tricken in till stan.  Jag fotade massor och vi hade en heldag i DC.  Väldigt väldigt NAJS!
Jag har sagt det förr, men säger det igen, OM ni tänker åka till DC så åk i april!  Åk då det blommar som vackrast av körsbär, magnolia, paradiskäpple, eastern redbud och SÅ mycket annat.


Körsbärsträd vid en av "mina" sjöar i Reston.  Reston ligger alltid någon dag senare i blomningen än DC.  Nordväst om stan, som vi är.
Peter och jag fixade decket för säsongen, och så fort det är gjort har vi ännu "ett rum" att vistas i.  Härligt!


I slutet av april fyllde Peter 50 år.  Vi två for till Miami, hyrde bil där och for sen ner till The Florida Keys.  En toppenresa.  PÅ alla sätt.  SÅ vackert, så varmt och så underbart!
Jag trodde inte jag skulle tycka så mycket om Florida Keys som jag gjorde.  Men, det var som ett paradis!
Jag skulle SÅ gärna vilja åka tillbaka igen!


Soluppgång utanför vårt hotell på ön Marathon där vi bodde.  Helt underbart.  Jag tog mitt morgonkaffe med mig och satt på den pir ni ser på bilden.  Där satt jag varje morgon.  Det var helt otroligt härligt!


Solnedgång över The Keys. Otroligt härligt! Vi var i Key West två gånger, I Bahia Honda State Park tre gånger. OCH jag älskade det!  Vattnet som en dröm.  Så stilla, och så varmt.  Jag njöt av det i fulla drag!



Maj



I maj var det närapå sommar, som alltid hos oss.  Naturen så vackert grön. Karolina avslutade sitt första år på Elon.
Peter och jag for dit för att hjälpa henne flytta ut ur studentrummet.  


Vi for tillbaka till vårt högt älskade Outer Banks i North Carolina igen.  Ett hus hyrdes tillsammans med vår kompis Keith.  Vi fick en underbar vecka i Duck.  OBX lockar mig jämt.  Jag är fullkomligt galen i de öarna!


Härliga soliga dagar fick vi.  Men vattnet ISANDE kallt, så kallt att det värkte i benen.  Dagarna runt 24- 25 grader.  





Många tidiga promenader på stranden för mig!




Juni




Många grillkvällar blev det på decket.


Svennegruppen skildes åt för läsåret.  Anna bakade en tårta som var  som en dröm!


I Reston rådde full sommar. Hett och fuktigt!


Men i Stockholm var det svalare.  Jag hade dock tur.  Jag anlände under en kort värmebölja.  Stockholm är alltid Stockholm oavsett väder, och jag älskar att vara där.  Jag tillbringade några dagar tillsammans med syster och svåger i deras lägnehet innan de for till Småland.  Jag var sedan ensam i  fyra dagar i lägenheten på Kungsholmen innan jag for till Finland.  Mitt värdpar for till sin sommarstuga i Småland och mötte sen upp i Närpes vid stugan.  Den här bilden är tagen i Pampas Marina.

Många räkmackor bidde det!!


Juli



I början av juli styrde jag kosan mot det älskade sundet i Närpes i Österbotten.  Ledörssundet, närmare bestämt.
Vädret? Mest skit.  Bara regn och så KALLT.  Ingen höjdarsommar vädermässigt.  Jag badade inte en enda gång.
Myggen var inte speciellt plågsamma detta år.  Inte bromsar och flugor heller, tyckte jag.  DET tackar vi för!


Men, det var förstås roligt och underbart ändå vid stugan.  Alltid roligt med familjen.
Mindre roligt med min mormor som låg på sjukhuset så gammal och trött.  Sista gången jag träffade henne var den 2 augusti...



Vi tog en dagsresa till finfina Tammerfors.  Vilken vacker del av Finland, och vilken vackert bevarad industristad.  Impad.  Vill tillbaka igen, men då stanna kvar en natt.  Vi for till Jyväskylä också den dagen.  En riktig road trip!


Det älskade huset!  I slutet av juli kom Peter och Karolina på besök.  Vi for sedan tillbaka till US tillsammans.


Natt över sundet, men solen ligger precis under horisonten och sprider sitt ljus över gammelstugans fönster till långt in på småtimmarna. Älskar de vita nätterna.


Augusti



Tillbaka i USA igen.  Efter knappt två dygn i USA kom dödsbudet.  Den 12 augusti somnade min älskade mormor in omgiven av sina döttrar och mågar.  En fin stund, enligt dem.  Innerligt tacksam är jag över att de var med henne då hon dog.  De hade sjungit psalmer och visor en bra stund efter att mormor dött.  Fint, tycker jag.  Jag tvekade inte ens en halv sekund över att åka tillbaka till Norden igen.  Biljett beställdes genast.  Jag brydde mig inte ens om att ens försöka landa i tillvaron.  Tursamt nog hängde jag med ner till Elon när Karolina flyttade in i sin lägenhet på campus.  Det är jag glad över att jag kunde vara med om.




Mormor  Signhild somnade in vid nära 97 års ålder.  Hon skulle ha fyllt 97 den 30 augusti.  Begravningen var SÅ vacker! SÅ fin! OCH så välbesökt!  Det värmde verkligen allas våra hjärtan, den stora uppslutningen.  Återigen, jag är så innerligt tacksam över att jag åkte hem och var med på denna fina stund. Ett värdigt avsked av en av de personer jag älskat mest i mitt liv.


Jag och mina syskon vid klockstapeln vid Närpes Kyrka.


Sorgen och glädjen de vandra tillsammans...
Vi firade Villaavslutning den 29 augusti.  Ett sommarens avsked för alla som har sommarstugor.  Väldigt finlandssvenskt. Enormt vackert.  En jättefin kväll för mig och min familj.  Stämning, fullmåne, sång, stilla glädje...



September



Jag fick vara med om ett par härliga skäridagar i september.  Underbart.  En annan känsla än mitt i sommaren.  Utsikt från vår brygga.


Jag och mina föräldrar for hem till Stockholm i början av september.  Jag stannade kvar i Sverige fram till den 17 september.  Njöt den stockholmska förhösten i fulla drag.  På bilden mitt barndomshem, Hässelby Slott.  I den här flygeln tillbringade jag mina första sju år.


Tillbaka i Washington igen.  Mer sommar än höst.  Vid det här laget var jag mätt på sommaren, längtade efter kyliga höstdagar.  Bilden föreställer The Waterfront i Georgetown i DC.


Oktober



Oktober.  Härlig höstmånad.  Hösten är också en utmärkt tid att besöka Washington med omnejd. Vackra färger, sköna dagar.  MYCKET sol.
Peter och jag tog en lång vandring i Shenandoah på vårt älskade Appalachian Trail.  En skön, men tuff vandring i helt UNDERBAR natur!
Jag när en dröm om Appalachian Trail...kalla mig/oss lite besatt/a...


Det hanns också med ett besök på vår favoritvingård.  Hösten är en underbar tid vad gäller att besöka vingårdar.


Klassisk mark för mig.  Baksidan.  Vacker alla årstider.
Vi firade Halloween (nedtonad).  Våra vänner bjöd på underbar kräftskiva. Karolina var hemma på höstlov likaså.



November



Peter och jag hajkade ännu en del av The AT.  Alltså The Appalachian Trail.  Denna gång i Sky Meadows State Park här i norra Virginia.  Underbar dag!


Fint väder i november.  Denna bild är tagen vid en av "mina" sjöar.


Det blev Thanksgiving och Black Friday.  Karolina kom hem på lov i en vecka.  PÅ bilden Thanskgiving-paraden i Reston Town Center Black Friday.


December



Mitt hus stod julklart och pyntat i slutet av november.  Jag älskar det!  December är nog den allra härligaste månaden på hela året.
Min blogg blev julblogg.  
Karolina kom hem på jullov.  Vi fick tidernas mildste jul (så OTREVLIGT).


YES, indeed...vi hajkade på Appalachian Trail igen.  Denna gång knatade vi över gränsen till West Virginia.  Vi blir mer och mer bitna av vandringsfeber...Detta är Raven's Rock i West Virginia.



Mitt deck i december.  Inte så tokigt det heller.

32 comments:

Anne-Marie said...

Oj, vad mycket ni hunnit med. Och så många resor ni gjort.
Verkligen roligt att se din sammanfattning av 2015 och alla vackra platser ni besökt.
Tänk vilken vinter ni hade förra vintern med kyla och mycket snö. Outer Banks måste vara något alldeles speciellt.
Likadant med The Keys.
Det där med att vandra på olika "trails" kan nog lätt göra att man blir biten.
Jag skulle gärna besöka the Appalaichans vid något tillfälle. Minns att jag såg en film en gång (mer åt dokumentärfilmshållet) om dessa bergstrakter och den kultur som finns där. Mycket intressant.
Tack för alla fina bilder!
Kramar!!

Äventyret framtiden said...

När man tittar i backspegeln inser man oftast att man har varit med om mycket. Man glömmer lätt, så det är riktigt roligt att titta sig bakom ibland, om inte annat än för att inse att det faktiskt händer en del under ett helt år.
Väldigt vackra och stämningsfulla bilder.
Tack Annika!

Kram!

FREEDOMtravel said...

Fin årskrönika med fina bilder! Så roligt att se en bild från Pampas också! :) Och så annorlunda man verkar tänka kring kyla! I onsdags var det röd dag och 10 minus. Vi gick ut på promenad och det bar proppfullt på promenadvägarna runt Karlbergskanalen. ALLA vat ute och promenerade ;)

Musikanta said...

Det var roligt att läsa ditt inlägg och se alla vackra bilder. Ett år går så fort i synnerhet när man blir äldre.
Tyvärr har vi inte så många filmer eller foton från när de egna barnen var små men jag försöker dokumentera barnbarnen så gott jag kan.
Önskar att det hade sett ut som hos er hos oss idag. Här bara snöar och snöar det. Inget kul på landet när man måste ge sig iväg 10 km med bilen för att köpa en liter mjölk.
Kram från Ingrid som önskar dig ett riktigt GOTT NYTT ÅR!

HeLena said...

Fina minnen, om än sorgligt med mommo. Fantastiska bilder!
Knasigt väder vid jul och nu har vi full vinter...
Varm kram!

Annika said...

AM:
Tack!
Ja, en del resor blev det.
Härligt.
Vintern i fjol var bister, och härlig.
Älskade den!
Iår blir det inte så, tyvärr. El Nino som spelar in även här.
OBX är ljuvligt!
OCh The Keys, ja det var ngt alldeles speciellt.
Appalackerna ja, det är verkligen en bergskedja som heter duga. SÅ långsträckt. OCH det finns mkt mystik och kultur där. PLUS att det är SÅ vackert.
Sant, när man bärbar vandra så blir man lätt biten.
Många kramar till dig!!

Annika said...

Karin:
SÅ sant. Jag tycker det är spännande att se via det stora fotoarkiv man har. Då förstår man verkligen hur mkt man hunnit med.
Det är via det arkivet jag går då jag gör en krönika. Jag har ju dagböcker också, men de använder jag inte då jag gör krönikan. Samma med bloggen, den är ju en bra oas att ösa ur, men jag skriver ofta om så mkt annat än det jag fysiskt gör på bloggen, mkt dravel, haha!!
Så tusen tack för bildberöm! Du gör mig glad.
Trevlig helg!
Kram!

Annika said...

Helena:
TACK!!!
Det var nog just den gången jag hittade er båt. SÅ himla KUL!!
Ja, nog är det skillnad på hur folk är ute och går. INGEN, med ngt undantag förstås, är ute då det är kallt här, bara JAG!! OCH det är både härligt och ensamt.
Snacka om att det är en kulturell grej. OCH ja, jag vet ju hur mkt folk som är ute och går i Sthlm då det är kyligt. DET gillar jag, och saknar!

Annika said...

Ingrid:
TACK!!
Så roligt att du tyckte om det.
Ja, tiden går så fort!
Jag önskar att även jag varit flitigare med videofilmande då K var liten. Vi hade ju en videokamera, för tusan, men jag använde den SÅ sällan. Så dumt. Ångrar det djupt, men gläds över de filmer jag har från den tiden, trots allt.
Pappa brukade filma oss med super-8 då var var små. DE filmerna skulle verkligen behöva bli digitala.
Hos mig, tre grader nu. Mulet.
I fjol hade vi en mkt strängare vinter än vad ni hade. Men iår är det precis tvärtom. JAG saknar snön, vill gärna ha den,
Kramar!!!

Annika said...

Helena:
Ja, lite sorgligt var det allt. Eller mkt sorgligt.
Men hon behövde få dö efter sin långa final på två år då hon verkligen var gammal och sjuk.
Men, ja, vid nyår i år så tänkte jag att NU är det första året i mitt liv som mormor inte finns.
Sorgligt...
Nu har ni kallt och snö, och vi har tre grader och mulet...
Så är det.
Kramar och trevlig helg!!

Miss Marie said...

Vilket spännande år! Jag är avundsjuk på snön på de första bilderna, men det är klart, isstormar klarar jag mig gärna utan! Härliga resor, det där huset i Rodanthe är ju fantastiskt. Massor med härliga bilder, kan tänka mig begravningen av din mormor var det jobbigaste, sånt är ju alltid tungt!

Hoppas 2016 blir minst lika spännande och härligt!

Annika said...

Marie:
Ja, jag är också avis på den snö vi hade i fjol, hihi. Vilken vargavinter det var. Så blir det inte iår, Marie, inte hos mig. Kanske inte hos dig heller?
Tror det är El Nino som spökar till det för oss.
Isstormar är inte kul, men de är vackra att fota. Som kristall, men livsfarliga att vara ute i ffa med bil, men även vad gäller annat, som elledningar, träd som bryts.
Mormors begravning var både jobbig och vacker och mäktig.
Tack, vi ska hoppas att 2016 blir ett bra år.
För oss alla!

Steel City Anna said...

Kul att läsa om ditt år! Ni har verkligen fyra årstider. Många vackra bilder!

Annika said...

Annika:
Tack!
Ja, vissa år iaf ;)
Ibland är det bara som en lång höst på vintern. Tror att denna vinter kan bli en sådan, tyvärr.
Tack för snälla ord!

Anne said...

Inte alls får långt och mastigt, oh nej, jag hade gärna tagit ännu mer. Vad roligt ta del av ditt år på det här viset, en överblick och sammanfattat. Jag minns ju ditt år via dina inlägg löpande under året, men är så roligt få en sammanfattning så här. Trevligt inlägg.
Vilket händelserikt år, med massor av upplevelser. Vad mycket ni hann med och gjorde. Så mycket fina minnen och upplevelser. Det där med vandringsfeber är intressant, det märks via dina inlägg då ni gjort en vandring att du/ni verkligen tycker det är kul. Det är säkert så, har man börjat så blir man biten. Kul med nya intressen också, perfekt med nåt man kan göra tillsammans också känner jag. Key West resan minns jag, blev inspirerad av dina inlägg från den resan.
Det här året kommer bli toppen det med, ni har väl nåt på gång i mars under spring break, eller hur? Hur blir sommaren tror du? Jag vet, det är långt dit men frågar ändå. Blir det för dig att åka efter midsommar och stanna till början av augusti som vanligt eller??
Kram!

Nettan said...

2015 blev förvisso ett år kantat av sorg då du och dina syskon förlorade er älskade mormor, men du har hunnit med många mysiga dagar Annika, tillsammans med de du älskar. Bara de där underbara vandringarna ger inspiration även på den här sidan Atlanten och både maken och jag som är lite vandringsbitna blir så inspirerade av dig och Peter. Att komma ut i naturen och bara få gå/vandra är så skönt och kroppen mår så bra av det!

Och era turer till The OBX gör att man vill komma över på studs och se de vackra morgnarna och se gryning och skymning vid havet härligt!

Hoppas nu att ni får en underbar helg som ger avkoppling och vila!

Kramar

Nettan

Monica said...

Så roligt att se och läsa! Så mycket fint och vad mycket som händer under ett år. Ser väldigt skönt ut på decket i solen, den tiden ligger framför nu:-). Vackert ändå med alla årstider, du har väldigt fina snöbilder som är skönast så där på foto tycker jag:-). Och så bra att du återvände fast det blev hastigt till din mormors avsked, det förstår jag känns så rätt efteråt även om det blev en långresa till så snart men allt fungerade ändå med flyttningar på universitetet, det gick att få det att stämma. Och ett extra Stockholmsbesök blev det.
Alla årstider är så vackra och fint med de växlingarna, ibland kan jag tycka att hösten, oj så fint, finast men innan våren med alla blommande träd, tänk vad underbart och sommaren, och jultiden sen, det går inte att välja. Skönt med omväxlingen och det är så fint på dina promenadvägar alla årstider.

Önskar dig en fin helg!

Annika said...

Anne:
TACK!!
Du ska veta vad jag tvekade innan jag la ut det här inlägget, just pga längden.
Men jag gör hellre så än delar det på två. BRA om du inte tyckte det blev för mastigt.
ja, det blev en del resor, ja.
I mars har vi en större resa inplanerad, runt min stora dag du vet...
I sommar, K ska vara i LA, vet inte hur min sommar ser ut. Men visst ska jag hem ngn ggn under den.
Vet inte när.
Men, ne..planerar en tripp till CA också, så det blir nog inte en helt vanlig sverige-finlandsommar
Ska du åka i sommar?
Kramar!!

Annika said...

Nettan:
Fastän det var väntat, och fast hon verkligen behövde få dö så var det sorgligt. Inte så sorgligt som jag befarade. Vi hade ju två år på oss att mentalt förbereda oss. Man kan säga att hon låg för döden så länge.
Men, när det blev 2016 tänkte jag starkt, mitt i fest och dans, att detta år blir mitt allra första år utan mormor.
Det är verkligen konstigt.
Men, ja det har varit många fina stunder under året förstås. En del tyngre, som jag inte skriver om. Lite blandad konfekt.
Vandringen ja, det är verkligen KUL. SÅ roligt om vi kan inspirera. P och jag tar inspo själva fr böcker, YouTube och instagram. Gillar det här nya intresset som vi bägge delar.
Tack snälla Nettan!! Kramar och trevlig helg!!

Annika said...

Monica:
Tusen tack, så roligt att du gillade.
Ja, mitt deck gillar jag. Ett verkligt extrarum under vår och sommar (på hösten är jag så less på värme så då sitter vi faktist inte där ofta).
Ja, jag är så glad att jag kunde åka hem igen utan att blinka sas. Det hade känts så fel att inte vara med.
Fyra årstider, det är min grej, det. Vill inte vara utan en enda av dem.
men jag vet, hihi, jag kan inte heller bestämma vilken som är vackrast, höst eller vår :-)
Tur att vi slipper välja.
Trevlig helg!!!

Vform said...

Tänk så mycket ett år kan innehålla .. och säkert massor däremellan!
Både glädje och sorg ryms, och så ska det ju va! Har läst alla dina texter och beundrat dina fantastiska bilder!
Hittar många som snabbt blivit favoritbilder för just den dagen och det inlägget!
Nu börjar vi på ett nytt år och hoppas det blir ljust och lyckligt ... med många fina bilder och berättelser (som du är mästare på)!!
Tack för dina fina ord på min blogg!
Ha en skön helg!
KRAM!!

Översätterskan said...

Hej Annika! Vackra bilder. Hur kommer det sig egentligen att du är uppvuxen på ett slott? Finns säkert en intressant historia om det...

Cari said...

Tack för året. Så fint och trevligt beskrivet. Och dina foton. Underbara.
Ser fram emot att följa dig i år igen.

Channal said...

Underbara bilder Annika! Vilka platser du har varit på. Så mycket vackert. Ett fint men sorgligt år. Din mormor var rik dom hade er❤️

KRAMAROM!! Anna

Annika said...

Vivan:
Så sant, ett år innehåller mkt.
OCH så mkt som inte syns här. Så mkt jag inte skriver om, trots allt.
Allt ryms inom ett år.
Ah, tack för dina fina ord. Jag blir så glad över dem!
De värmer mig!
Stora kramar och trevlig helg till dig!!

Annika said...

Översätterskan:
Tusen tack!
Jag har nog skrivit om slottet, men det var länge sen. Minns inte vilket år, men det finns i arkiven.
Min pappa jobbade där, så enkelt är det. Vi bodde i en av tjänstebostäderna. Det fanns två sådana, en i vardera flygel. Och vi bodde på två våningar i den östra flygeln. Bra minnen därifrån har jag, kan jag säga :-)

Annika said...

Cari:
OCH tusen tack för dina fina ord. DE värmer!!!
OCH sporrar.
Tack så mkt!!!

Annika said...

Channal:
TACK snälla du!
Jag blir glad.
Ja, det blev en del resor.
Vi var rika som hade min mormor. Hon förgyllde hela min barndom, uppväxt och mitt vuxna liv. Mina syskon säger samma sak.
Nu lever hon för alltid kvar i våra minnen.
Kramar och trevlig helg!!

L said...

Härliga bilder från många vackra platser.

Desiree said...

Vilken fin summering av året som gått. Måååånga otroligt vackra bilder. Vilka helt underbara skymningsbilder från Sverige och Finland. Härligt för dig med en riktigt vit och vintrig start på året. Åh ja just det, det var i år ni for ner till Key West. Tidiga strandpromenader är ju bara bäst! Sedan höst med alla underbara hiker som du och Peter gjort. Ett fint år med mycket att glädjas över förutom det sorgliga att din älskade mormor gick bort. Må ni få ett superhärligt 2016 också.
Kramar

Anonymous said...

Det är så himla bra att ha sin blogg som en perfekt dagbok när man vill minnas året som gått!

Annika said...

Brysselkakan:
OCH att ha ett bildbibliotek att ösa ur. DET hjälper verkligen minnet på traven.