Teatereleverna! OCH ja, det finns gråa dagar...

Då söndagen grydde vaknade vi till järngråa skyar.
Så vad jag vill säga med min rubrik är att det även finns gråa höstdagar i North Carolina. Ifall nu någon av er trodde att det INTE var så, haha!!
Gråa dagar finns, och även väldigt kalla och RÅA dagar. Luftens råhet kröp in under skinnet i söndags. Fastän det varit kallare på lördagen--rent temperaturmässigt--så kändes söndagsvädret så mycket KALLARE!!

Det här är Elons symbol, och maskot, Fågel Fenix. Denna staty finns vid en av de stora infarterna till Elon University.

Efter frukost for jag, Peter och Keith tillbaka till universitet igen. Vi köpte varsin kopp varmt te/kaffe och gick omkring på campus.
Som ni vet är ju jag förtjust i gråa dagar och ruskväder.   Jag behöver sådana dagar för att må BRA!
Alltså njöt jag av vädret och höstfärgerna, men råkallt var det!!

Elon är ett privat universitet. Det är ett såkallat Liberal Arts University.
Det som är lite kul på Elon är att så många elever kommer från nordöstra USA. De allra flesta studenter på Elon kommer från Boston och Massachusetts. Sedan följs det av New Jersey, New York, Connecticut och Virginia.
Så inslaget från The North East är stort.
De flesta av dessa studenter har velat läsa just i södern, på ett liberal arts college. SÅ många (av Karolinas vänner) jag pratade med har velat komma bort från "rough winters. I am SOOOO over them".
Lite lustigt det där...
Och så kommer det; "I am colder here than I was in Boston. It is just soooo cold here! I did not sign up for this, brrrr...".
Yeah, sure...
Men visst, den kyla som råder därnere ÄR rå. De får trösta sig med att vintrarna är mycket kortare än var de kommer ifrån.

Jag är kär i den här klockan som ligger mitt på campus.

Ser ni figuren  som kommer vandrande under träden?  DET är Karolina.  Hon är på väg från Carolina Hall till teatern.  Hon visste inte att jag stod och kikade på henne.  JO jag hojtade och ropade, men barnet hade  GIVETVIS hörlurar på sig.  What else is...

På söndagen var det dags för förstaårsleverna på scenskolan, alltså Karolinas klass, att ge sin första föreställning. The First Year Showcase. I Karolinas BFA-Acting program är de 12 antagna elever. OCH som på alla bättre teaterskolor på universitetsnivå var konkurrensen benhård under intagningarna. Det lär ha varit 900+ sökande till dessa tolv platser. Så de antagna eleverna kan sträcka på sig. På Elon finns även en musikteaterutbildning, liksom en dansarutbildning.
Antagningen till BFA in Musical Theater är ännu hårdare än den till Acting.  När man tar en BFA in Musical Theater måste man under sin audition framföra en monolog.  Sedan är det en dans-audition och slutligen en sång-audition.

De 12 BFA Acting-elverna spelade sex scener ur sex olika teaterstycken. Detta skedde i par.
Varje scen var runt 12 minuter lång.
OCH ja, vad kan SÄGA, jag blev så impad. Återigen.
Dessa kids alltså!! Eller kids och kids, de är alla i övre tonåren, eller i nedre tjugoårsåldern. De som är lite äldre är antingen "transfers" från andra teaterskolor, eller så har de bestämt sig för att hoppa på teaterutbildningen i mitten av sina universitetsstudier.
OCH ska man då ta en BFA (Bachelor of Fine Arts) måste man börja om på ruta 1, alltså läsa fyra år vid  teaterhögskolan. Även de elever som kommer från andra teaterhögskolor, så kallade "transfers" måste börja om från ruta 1. Varför? Jo, för att alla teaterutbildningar har sin egen "röst" även om de alla kör med Meisner-metoden, som de flesta stora amerikanska scenskolor gör. Byter man teaterskola under sina fyra år börjar man alltid om på nytt.

Detta var presentationen av BFA-eleverna.  

OCH det här är alla efter föreställningen.  Otroliga, otroliga "ungar"!!

Nu kan jag knappt bärga mig tills det är dags för dem att vara med i pjäser på skolan. Oftast är det lite svårare att få en roll när man är förstaårselev, rollerna går för det mesta till de elever som är andra, tredje eller fjärdeårselever. Men, om det vill sig väl kan även en förstaårselev få en större (eller för all del, mindre) roll.
På många teaterskolor (dock inte på Elon) får inte ens förstaårseleverna stå på scenen under skolans föreställningar. De får inte göra auditions till skolans pjäser. På Elon är det fritt fram.


En annan grej som var rolig med söndagens föreställningar var att vi träffade många andra teaterföräldrar. DET var både roligt och intressant.
Vi är så många som stöttade våra barn under hela skoltiden då de höll på med sin teater.  Skjutsade till  dramagrupperna då de växte upp, hejade på under high school då de alla hade drama som främsta ämne,  betalde för dyra privatlärare inom klassisk teater som skulle ta dem till drömskolorna genom att hitta unika monologer och sedan träna, träna och åter träna dessa blivande skådespelare.  Vi föräldrar delade alla upplevelsen att i vintras ha kört/flugit med våra telningar runt hela östkusten,  The Mid-West OCH Kalifornien på audition efter audition efter audition (i snitt söker en dramaelev 14 skolor. Alltså  betyder det 14 auditions).
I snö, regn storm och is for vi. Vintern 2014 har ju gått till historien som en av de kallaste vintrarna någonsin här på östkusten. OCH det var då vi föräldrar körde, och flög, land och rike runt med "våra små."
Vi var alla rörande överens om att det nu är skönt att ha just den delen bakom sig.


PÅ söndagkvällen var vi ute och åt middag med Karolina och Genny.
Trevligt.
Karolina sov sen över med oss på den mysiga Bed and Breakfast vid Elon där vi bodde. Acorn Inn ligger på Campus, och jag hoppas att Peter och jag får chansen att bo där igen. SÅ mysigt ställe.  OCH, det var såklart extra mysigt att Karolina också ville sova där med oss.


På måndagen var det regnoväder grande. Kallt, grått, blåsig, regnigt och dimmigt.
Vi lämnade av Karolina vid Carolina Hall innan vi for tillbaks till DC-området igen.
Resan hem tog sex timmar, och det var hällregn från Elon till Reston HELA vägen. Inte roligt, men ack så skönt att komma hem efter en sådan bilresa.

Hej då, Karolina!!! Vi ses om mindre än en vecka!!

Nu har ni fått ta del av vår resa till Elon.  Ni har också fått lära er lite mer om livet på en scenskola på universitetsnivå.   Det har, som vanligt, varit roligt att få dela reseupplevelsen med er, kära läsare.

Ha en fin onsdag!