Friday, May 09, 2014

Tankar när strömmen går...

Läsarvänner!

Happy Friday!

TGIF!


När jag skriver detta inlägg, på torsdagens eftermiddag, sitter jag i ett strömlöst hem. Datorn har jag gott om batteritid kvar på! Så WHY not skriva då??
Strömmen har varit borta sedan 9:40, och när jag skriver detta är klockan snart 13.
Strömavbrott kommer alltid olämpligt, och på något sätt blir man alltid lika paff.
För mig, som var värdinna för svennefrullen, innebar det att jag och mina vänner fick dela på en enda kanna kaffe. Sen fanns det inget mer att dricka.
Men, vi delade kaffet systerligt.
Alla hade vi velat ha påtår-tretår-fyrtår, men vi fick nöja oss med det som fanns.
Ovanligt, jag tror aldrig vi haft strömavbrott förr på en svennefrulle. Det är något större arbete som pågår nära mig, och det ströp visst strömmen. OH well!!!


Tänk så galet beroende vi är av vår ström, och av vårt vattten.
Vi är vana vid att bara slå på en knapp. Vi får genast värme, ljus och energi till alla våra apparater som vi behöver för att fungera i det dagliga livet.
Vill vi ha friskt vatten tar vi det ur vår kran. När vi ska koka upp vårt vatten sätter vi bara en kastrull på spisen, eller tar en vattenkokare.
Vi har det ju så bra.
Plus att vi tar det för givet.

Jag vet hur det är att bo (OK sommarboende då) utan ström och rinnande vatten.
Innan vi byggde den sommarstuga vi har idag (1988) så huserade vi i vårt “gammelhus” från 1931 som min gammelmorfar byggde som fäbod. Vid den fäboden vid sundet var min mormor som liten och vallade kor. När min mamma och moster var små var de också där med korna. Korna gick på sommarbete i skärgården. Bönderna flyttade sina kor från gårdarna i byn till skären i augusti månad då slåttern pågick i byarna.
Under dagarna var det bara barn och kor på skären. På kvällarna kom mammorna cyklande till fäbodarna för att vara där över natten med sina barn. Men på dagarna klarade sig barnen ensamma.
De fick då ta av den mat som fanns. De gjorde smörgåsar, drack mjöl och åt filbunkar. De tog ansvar för sina yngre syskon.
Betänk att de alla var vid havet.
Inte var det snack om flytvästar och annan säkerhet på den tiden.
Barnen lärde sig ro som mycket små, så de hade knappast båtförbud heller.
OCH inget hände, fastän de badade, åkte ut i båten, tog vatten från djupa brunnar, gjorde upp eld i öppna spisar och i köksspisar.
Otroligt va!
Det här var på 50-talet, och min mamma och moster talar så varmt om den tiden. En helt annan värld.
En värld som JAG absolut inte ens kan föreställa mig.



Bilderna har jag lånat från Norrnäs hemsida.  Uppenbarligen har de många år på nacken...




Men, i denna gamla fäbod levde jag mitt sommarstugeliv fram tills att jag 22 år gammal. Stugan blev tillbyggd på 60-talet med ett litet kök och två sängar.


Jag har så fina minnen från denna stuga.
Den ligger bara 12 meter från vattnet, i rakt västerläge. På kvällarna sken/skiner solen rätt in i det mysiga rummet med det fina trägolvet. Man hade/har perfekt utsikt över sund och inlopp.
Längs med väggarna fanns bänkar, och i de bänkarna var det samtidigt förvarning. Min gammelmorfar hade byggt allt.
Sängarna var robusta. Öppna spisen stor och mysig.
På kvällarna tändes ljus och fotogenlampa. Ofta, ofta ville min pappa grilla korv framåt nattkröken i öppna spisen. SÅ himla fina minnen!
Vatten hade vi tagit med från mormor och morfars gård i byn, för de hade ju sedan 60-talet rinnande vatten.
Vattnet hade vi inte i plastdunkar, som man har idag. Vi hade det i gamla mjölkannor.
Radio hade vi som gick på batteri. OCH den lyssnades det på!
På nätterna höll myggorna konsert i huset. De kunde ta sig in överallt, och jag undrar hur många myggspiraler jag andats in i mina dagar?
Kylskåp?
Nä, något sådant hade vi inte. Vi hade istället en brunn där vi sänkte ner mjölk, ost, smör, ägg och sådant.
Det var spännande att gå till brunnen och hämta varorna, ofta satt det en groda på hinken.
Fina minnen!
Frukostarna var extra goda, de åts på husets östersida. Alla måltider åt vi ute om vädret tillät (så är det än idag).
Livet var liksom lugnt. Åtminstone minns jag det så.
När vi varit på skären några dagar for vi upp till mormors och morfars gård igen och var där i ett par dagar. Sen for vi ner till skären igen.
Hela somrarna.
Tacksam!


Gammelkåken sedd från vattnet.



1988 kom nya huset som mina föräldrar lät bygga.
DET var lyx, tyckte vi. Det hade el, var vinterbonat, riktigt kök, kylskåp och frys.
OCH myggfritt.
Första gången jag sov i det huset var det så tyst på natten, inte en mygga hördes.
Det kändes också så härligt att ha sänglampa istället för levande ljus i vars sken vi tidigare läst.
MAN kunde köpa GLASS! och ta med ner till sunden och frysa IN! Bara en sådan sak.
Rinnande vatten…?
Ja, det fick vi först i förfjol! Då först drogs kommunalt vatten ner till skärgården. I fjol fick vi varmvattenberedare. WOOT!
Sommarlivet blev genast lite lyxigare.
Sådant som vi tar så totalgivet i vårt dagliga liv.
På sommaren lever man hälften så bekvämt, och dubbelt så dyrt!
Men det är SÅ jag vill ha det.
Jag klättrar upp i min översäng, pratar med min dotter och systerdotter (som jag delar rum med). Jag vill inte ha det på annat vis i världen!






Karolina, hon känner lika stor kärlek till skären som jag har.
Tack för att jag har kunnat ge henne denna gåva i livet! TACK för att jag har kunnat vara hemma hela somrarna. TACK för att Karolina fått denna kultur rätt in i sitt hjärta!
Jag är så innerligt tacksam för detta så ni anar inte.




Nu är det fjärde generationen som njuter av skärilivet. Skärilivet som tett sig så olika för oss ALLA.
Mormor, ensam utan jämnåriga syskon, med kor och ansvar. Vänner fanns förstås i stugorna omkring, men ändå..
Mamma och moster med kor, ansvar för en liten lillebror och korna, men de hade även en massa, massa, massa kompisar i sundet som levde samma liv som de gjorde.
Jag och mina syskon som verkliga sommarungar utan större ansvar på 70 och 80-talen.
Nu våra barn! Tjaa---utan ansvar, då'rå...
Stugan har byggts ut, och det har kommit gäststuga.
Gammelkåken, den gamla fäboden, den finns kvar. Men numera är det förråd och skafferi, och till viss del bar…


Det här kom jag att tänka på en dag då jag saknade ström i eget hus…


OCH igår kom sommaren hit. På eftermiddagen blev det 30 grader varmt, och fortsatte så hela kvällen...
Japp, det är nog sommar nu...

Ha en bra helg, alla!!!

32 comments:

Jenny said...

Strömmen gick här på jobbet i måndags. På en statlig myndighet. Alla blev helt handlingsförlamade, och man märker att man egentligen inte har något jobb utan datorn. Vi hade samma kaffeproblem, kaffemaskinen fungerade inte och man kunde ju inte betala med kort i kafeterian, så vi fick skramla ihop pengar och dela broderligt och systerligt på det kaffe vi fick ihop... Jag tycker det är bra att uppleva sådant ibland (precis som nyligen när Örebro hade förorenat vatten i en vecka och vi fick koka vattnet eller köpa). Då inser man hur bra man ha det. Ha en fin helg och hoppas strömmen är tillbaka nu!

alegni said...

Visst är det handikappande att vara utan el (och vatten) när man är hemma. På stugan har vi varken dera, men där är man inställt på att det är så, och då är det inga problem.
Vilka härliga minnen ni har från skären, och jag blir så glad i hjärtat när du skriver att Karolina älskar stället lika mycket som du.
KRAM och trevlig helg!

bettankax said...

Fint att läsa om dina minnen. I sanning ett helt annat liv.
Underbart du haft möjlighet att dela fina somrar med Karolina i denna miljö.
Och hjälp så handikappad man blir om el och vatten inte finns till hands.
KRAMAR!!

Anonymous said...

Härliga minnen! Har väl liknande jag också men de innebär ingen stuga utan husbil. Som i kuskade runt i Europa i. Syrran och jag sov i märkliga konstruktioner som hängdes dit på natten, när vi körde satt vi bak vid matbordet (inga bilbälten...) och kunde läsa, spela spel och rita. Var vi längre stunder på samma ställe hade vi ett litet tält som vi blev snabbare och snabbare på att få upp och riva!

Lite av din värme kunde åka hit, bara +8 ute, mulet och risk för regn. Rått och trist med andra ord.

Vform said...

Tusen Tack Annika för ett underbart inlägg!
Ibland när jag läser någons berättelse från barndom och dåtid försvinner jag själv i minnen från gången tid :)
Jag själv och mina systrar tillbringade också våra somrar vid vattnet ... i Blaxnäs hos vår mormor :o) ... och de där korna i vassen och alskogen ... ååh, härliga minnen!
Borde också skriva ner medan man minns!
Ha ett fint veckoslut i sommarvärmen!
Vi ska till att fira oss, mammor, på söndag ... men INGEN värme, tyvärr!
Ha det gott!
KRAM!!

Nettan said...

Vilka barndomsminnen och vilka sommarminnen. Mina har jag från bergslagen och bohuskusten, livet så mycket enklare, kallvatten i brunnen och i plåthinkar, har aldrig druckit så gott vatten någonsin som vattnet från torpets brunn i Bergslagen, saknar det livet och lugnet som finns där, i dag ägs torpet av några stockholmare men under 70-90-talet var det mitt paradis på jorden. Bohuslän med sina pärlor, och speciellt de karga öarna utanför Orust har fått mitt hjärta sedan den där hemska sommaren 1981. Många långa sommarlov har jag tillbringat där tillsammans med min mammas bästa väninnas familj, trygghet och närhet när den behövdes som mest. Så dessa skärgårdsöar som betyder så otroligt mycket! Underbart att få ge den gåvan vidare till sina barn!

Härligt med värme men trist med strömavbrott. Vi var ju utan vatten två gånger i vinter och lärde oss snabbt att det är viktigt att vara förberedd när sådant händer!
Skönt med värme, här hemma är det fortfarande svalt.

Ha en underbar helg!

Kramar
Nettan

Miss Marie said...

Vilken härlig berättelse! Visst märker man att man är beroende av el och allt annat när man jämför med hur det var förr i tiden. Vi är ju mer lata och vana vid att ha allt vi vill ha nära till hands.

Tänk vad annorlunda det var för några generationer sen! Bara min pappa hade ett helt annat liv, 7 syskon så de fick hjälpa till hemma med saker o ting och med lantbruket. Skulle man ju aldrig komma på tanken att göra i dagens samhälle...

eastcoastmom said...

Visst klarar man sig ganska spartanskt! Tills jag var sju år bodde vi i en stuga på landet där det visserligen fanns el och rinnande vatten, men bara kallvatten och ingen centralvärme, bara spisen i köket och extraelement. Utedass 100 m bort.
Här i CT har vi gasspis, den funkar att tända med tändsticka när det är strömavbrott. Ni har kanske elspis?

Humlan said...

Jag känner så väl igen mig när du beskriver hur du har haft det på skären, precis så var det för mig också! Som du vet så saknar jag det så väldigt mycket, har inte varit där på många år.

Eftersom jag har gasspis så kan jag ju använda den trots elavbrott, oftast brukar det bli någon kopp te eller liknande (man vill ju inte öppna kylskåpet när man inte vet hur lågt avbrottet blir) men tystnaden när allt är avstängt och bara stearinljus som lyser, visst inser man hur beroende man är av elen!

Hoppas du har fått tillbaka elen och får en bra helg!
Kramar från ett regnigt Stockholm

Annika said...

Jenny:
Strömmen kom tillbaks medan jag skrev inlägget.
Den var borta i 4 timmar.
Nemas biggie.
Men då man jobbar är et ju en smärre chock. Glad att min man inte jobbade hemifrån igår, mkt lägligt.
Vi fick också dela det lilla kaffe som fanns. Det gick fint.
Tror, som du, att det är nyttigt att vara utan ström ibland. Tid att tänka blir det på ngt sätt...
Kram!!


Ingela:
Exakt, då man är hemma ja...
På skären blir det liksom ett annat liv. Tycker att er stuga är underbar och fantastiskt, det jag sett av den. Aww....
Nej, det blir ju bara mysigt om man vet att man inte har el eller vatten. Jag känner folk som har stugor som inte ens vill ha ström, de står utanför strömnätet, och jag tror inte de vill ha vatten heller indraget. Detta är ju då sommargäster, förstås. Men jag förstår dem på sätt och vis. Absolut. Livet blir så speciellt då man inte har el och vatten.
På sommaren, lägger vi till. SOM sommargäst.
JA; jag är också så glad att k har så fina, fina minnen, Lika fina som jag och mina syskon har.
Kramar!!!

Erica said...

Ja, det är egentligen ganska otroligt hur beroende vi är av el. Sådant vi numera tar för givet, och det är inte förrän det blir strömavbrott vi verkligen inser hur mycket av våra saker (typ ALLT) som faktiskt drivs med el...
Ibland brukar jag filosofera att det egentligen är ganska sjukt att vi faktiskt byggt upp precis hela samhället runt någonting som (egentligen) är så bräckligt...
Lite läskigt är det att tänka på, tycker jag.

Dina bilder i inlägget är i alla fall helt underbara! Och så din beskrivning om ert sommarställe. Det märks verkligen att du älskar det stället! :-D
Vad roligt med sådana minnen! Sådana somrar!
Ända sedan jag var liten har jag drömt om att kunna tillbringa en (eller flera) sommarlov utan dagens moderniteter, typ en "Saltkråkansommar" eller en "Bullerbysommar". Och den drömmen lever fortfarande; utan datorer, mobiler, surfplattor o.s.v. Jag skulle till och med (okej, KANSKE) kunna vara utan min älskade kamera en sommar om det betydde att jag fick uppleva ett sådant "sommarlov"!

Farfar och hans systrar föddes mellan 1914 och 1922, och växte upp i Jävrebodarna; en liten, liten by några mil söder om Piteå.
Och jag har alltid tyckt det varit så roligt att höra historier från deras barndom. Jävrebodarna fick inte elektricitet förrän 1945 eller -46, då farfars äldsta syster var över 30år.
Det känns så otroligt hur sjukt stor skillnad det är om man jämför med t.ex. min generation, och då är vi ju alla ändå födda samma århundrade... :-)
I Jävrebodarna byggde farfars systrar sin sommarstuga på 50-talet (det var endast farfar av syskonen som gifte sig och bildade familj), och det är den stugan som nu är mina föräldrars.
El tror jag i och för sig har funnits i den länge, men den har fortfarande inte rinnande vatten inne. För kanske 2-3år sedan satte pappa upp en diskbänk längst väggen ute och drog upp vatten från havet, för att det skulle gå smidigare att diska.
Dock, eftersom det är havsvatten så är det ju bara för disk och inte för att dricka eller så. Så för dricksvatten och till mat finns det kranar uppsatta på olika ställen vid "huvudvägen" (på somrarna).

Jag tror nästan det finns en anledning till att så många av oss människor ofta dras mot landsbygden och det enklare livet på somrarna, trots begränsade "moderniteter"... Man kan verkligen koppla av på ett annat sätt än om man hela tiden har möjligheten att använda all teknik :-)

Som sagt; dina bilder och din text utstrålar verkligen kärlek för skärgården.
Man märker tydligt att det är en plats som ligger dig varmt om hjärtat :-)

Hoppas att du får en bra fredag och en fin helg!
MVH /Erica

Annika said...

Bettankax:
Tack, så glad jag blir.
Ja, detta sommarliv. SÅ olika det varit för oss alla.
OCH så fint det varit.
Tror min mormor har de minst "romantiska" minnena.
Ja, men visst blir man handikappad utan ström. Står som ett fån.
HAHA.
Lika glad blir man varje ggn strömmen kommer tillbaka.
Stora kramar!!


Brysselkakan:
Visst är det fint med de där minnena från barndomen.
ÅÅ vilka skatter vi har.
Förstår att du älskar att tänka tillbaka på era resor. Säkerhet ja? Tror knappt vi satt fastspända i bilen. OCH det gick ju bra ändå. Ibland satt vi i skuffen på vår kombi. HAHA!!
Kan gärna skicka över lite värme till er!!
Ha en fin helg!!

Annika said...

Vivan_
OCH tusen tack för att du gillade det. GISSA om du gör mig glad!!
Förstår ju att du känner igen en hel del i det jag skriver.
JA, skriv ner det. Berätta!!
Ha en jättefin helg!!
Mors Dag på söndag här också!!
Kramar och ha det så bra!!


Nettan:
Visst är det fantastiskt med de här sommarminnena som vi bär med oss. De är som juveler. Så fina att tänka tillbaka på.
Visst känns det som om livet var enklare då. Måste fråga min mamma om vad hon egentligen tyckte om de åren, pappa också. Jag har bara en känsla av att allt var en lättare tillvaro.
Jag är så glad att du kan ge detta till din barn också. Det är ngt alldeles särskilt när barnen börjar gilla lika mkt som vi.

Ja, sommarvarmt här. Men det blir en hel del regn och åska i helgen,
Ström är vi galet beroende av.

Ha en fin helg.
Kramar!!!

Annika said...

Marie:
TACK!!!!
Vi är verkligen beroende så till den milda grad av ström och vatten. OCH att det ska finnas.
Exakt, våra flädrars generation så olika dagens. OCh jag tror det var bra att de fick hjälpa till så mkt. Idag kan kiddsen knappt koka vatten.
Ha en fin helg!!!


AM:
Visst klarar man sig, bara man vet om det är och beredd.
Absolut. Som du i din stuga. Det var säkert jättemysigt kan jag tro.
Har ingen gas, bara el.
Trevlig helg!!

Annika said...

Humlan:
TACK!
Ja, du har ju liknande minnen!
Så fina.
Önskar du kunde åka tillbaka!
Ja, el ja...galet beronde. Önskar jag hade gas, men det har jag icke. Har man det klarar man sig ju med mat och dryck iaf (om man har vatten).
Det blir verkligen tyst när strömmen går. SÅ tyst.
Jadå, strömmen kom tillbaka efter 4 h. :-)
Kramar och ha en trevlig helg!



Erica:
Det går en serie på tv nu, Revolution, som handlar om ett strömavbrott. Eller, rättare sagt, strömmen kommer aldrig tillbaka igen.
Den är ganska bra, iaf i början då när folk började förstå. Snacka om utslaget samhälle.
Tack, jag har älskar de somrar jag haft.
Vi har ju lite så än idag. Vi har ingen tv i stugan, inget wifi.
Så det är så skönt att verkligen koppla av och koppla ner när vi är där.
Uppskattar det jättemkt!!
Ert ställe låter underbart, lite som vårt. Vi har diskat i havsvatten också. Men numera är det färskvatten direkt fr kranen, mkt nytt dock för oss.
Så jag tror att våra sommarliv är mkt lika.
Just sådant älskar jag.
Exakt, jag tror också det finns ngn mening i att vi längtar ut och bort på sommaren. Bort från det bekväma alldagliga livet.
Tack återigen, ja detta ligger mig verkligen varmt om hjärtat, och det var detta jag satt och tänkte på igår då all ström var borta och huset var helt tyst.
Ha en fin helg!!!

L said...

Skönt att pausa för att få lite perspektiv ibland.

Jag har också en del minnen från min barndom om riktigt primitivt boende, kanske inte i den omfattning som du har, men någon vecka om året blev det nog.
Det är nog något som försvinner mer och mer, undrar om våra barns generation får uppleva detta?

Jag kan tänka mig att du var glad att få tillbaks a/c framåt eftermiddagen.....

Annika said...

Lisa:
Ja, på ett sätt är det det. Speciellt eftersom jag visste att strömmen var borta under begränsad tid.
Undrar också om våra barns barn får uppleva detta? Tvivlar.
Jag är så glad över mina minnen.
Jag har inte AC på ännu :-)
Det var så konstigt för det blev varmt hux flux, och idag är det nog lite svalare. OCh helgen ser ostadig ut. AC får vänta. Nu har jag hela värme/ac aggregatet avstängt.
Nice.
Ha en bra helg!

Esther said...

Annika du berättar så målande. jag känner nästan att jag är där.
Skriv en bok!
trevlig weekend.

Annika said...

Esther:
TACK!
Så glad jag blir över dina ord.
TACK!!
Trevlig helg!!

Annika said...

Ert skäriliv låter helt underbart, jag förstår att du är tacksam!! Fina sommarminnen ända sen barndomen. Saker och ting har förändrats, det går inte att undvika, och visst är det ganska skönt med bekvämligheter trots allt :-).
Ha en skön helg!

Anonymous said...

Vilken lycka att skärisstugorna fortfarande finns kvar i er familj så ni kan fortsätta njuta dessa somrar. Du visar så fantastiska foton därifrån och det ser verkligen ut som rena idyllen. När jag var liten tillbringade vi mycket tid i min mormor och morfars stuga. Så glad att jag fick det med mig i bagaget. Tyvärr såldes stugan och jag kan sakna den enormt mycket ibland. Men det skulle inte vara samma sak idag, vi är ju inte så många kvar.

Vi fick strömavbrott i söndags! Snacka om förvåning! 16 000 hushåll plus köpcentra i stan drabbades. Jag var mest stressad över min knökfyllda frys, men det varade bara i 40 minuter, så det var ingen fara på taket med den saken. Det var lite jobbigt dock att inte veta när jag skulle få min nästa kopp te.;-)

Trevlig helg!

Desiree said...

Sååå otorligt vackert här. Vilket smultronställe ni har haft att njuta av flera generationer här. Jättekul att få läsa lite om dina bardomssommrar här. Usch det där med massor av mygg är inte min grej. Jag brukar bli så himla myggbiten. Men väldigt intressant och fyndigt att förvara era färskvaror i brunnen. Antar att det var en gammal brunn utan vatten då? Nog är det underbart att Karolina har fått vara med och också hon fått växa upp med detta och ha detta ställe med många fina barndomsminnen.
Kramar och trevlig helg.

Channal said...

Vi är verkligen vanemänniskor! Hur gjorde vi innan disk- tvättmaskin, kyl, frys och spis? Vad gjorde vi innan mobil, dator, TV och spotify?!! Att kunna tvätta sig och laga mat är viktigt! Det fixade de förr! Idag är vi jäkligt sårbara och bortskämda.

Älskar skären! Även mina bästa barndomsminnen!

Trevlig Helg! KRAM Anna

Anne-Marie said...

Tror precis som du att det är väldigt nyttigt att ibland minnas hur det är att inte ha el eller rinnande vatten - för att uppskatta att vi har dessa saker i våra liv.
Det riktigt känns så mycket du älskar denna del av världen och det liv ni har där.
Underbart att K känner likadant.
Eftersom du levt denna sortens liv under många somrar vet du i alla fall vad man kan göra om det inte finns el eller vatten. Tror att många barn och ungdomar inte har en aning om hur de skall bete sig.
Kramar!!

Martina said...

Ja det är svart, omöjligt, tänka sig ett liv utan ström och rinnande vatten. Helt klart.

Underbart härliga sommarbilder! Längtar efter den svenska sommaren...! Haller tummarna för att den blir lika härlig som den förra.
Kramar

Fröken L said...

Härliga minnen och vackra bilder! Ja, vad beroende vi är av el och vatten. Här gick strömmen på självaste julafton, mitt i Kalle Anka och hela tjocka släkten här. Det blev panik kan man lugnt säga. Tack vare en vän som är elektriker så löste det sig efter en timme och räddade resten av julafton :-)

Kram Linda

Annika said...

Annika:
Jag har så fina, fina skäriminnen.
Bevarar dem djupt i mitt hjärta.
Men visst, klart jag är glad för att vi har el och rinnande vatten.
KAN inte vänta tills vi får vattentoa :-))))
Kram!!


Penny:
TACK!
Ja, jag är evigt tacksam för detta.
Att ha fått uppleva båda.
Både det gamla, och det nya.
ja, jag vet vad du menar om mormors och morfars stuga. Den har vi också kvar. SÅ fina, fina ,fina minnen.
Strömavbrott kommer alltid som en chock, och jag blir alltid lika stressad.
Tur att det bara var 40 min för dig.



Annika said...

Desiree:
TACK. Jag jag älskar det där.
Mer än du anar.
MEn ja, MYGGEN hatar dem!! OCH bromsarna också som finns där i parti och minut. BLÄ!!!
Glad att nya huset inte släpper in mygg :-)
I gamla brunnen fanns det lite vatten. Väldigt kallt och väldigt odrickabart. Men det var bra som kyl :-)
Vi sänkte ner hinken till strax ovanför vattenlinjen.
Karolina ja, hon har fått uppleva det bästa av det bästa.
Tacksam.
Kram!!



Channal:
Verkligen!!
Matkällare, saltad mat och att haka upp vakar i isen för att kunna tvätta vintertid. HUA!!!!
Men ja, jädrar vad vi ära bortskämda idag!!
OMG!!
Visst är det fint att vi alla har "skäriminnen".
kramar!!

Annika said...

AM:
Absolut.
Absolut, så nyttigt att leva utan detta i perioder. Att inte ta allt för givet.
JA, jag älskar denna plats mest i världen. Det kan jag säga.
Den betyder mkt för K också. STORT!!
Jo, jag vet lite om hur man kan gå tillväga utan el och vatten :-)
BARA jag har tändstickor så...
Kramar!!


Martina.
VISST är det!!
TUR att vi har detta i vårt dagliga LIV!!
Tack, ja hoppas årets sommar blir lika ljuvlig som fjolårets (då var jag inte hemma), men jag har mina dubier...
Kramar!

Annika said...

Fröken L:
Hej och välkommen till min blogg!!!
HAHA, ooooh NOOOOO på julafton!!
Aj så illa. OCH så kallt!!!
kramar och välkommen tillbaka!!!

Trillingnöten said...

Ja, visst kommer strömlöshet väldigt olägligt :) Alltid när man har planer och annat! Maken tror att det kommer att bli en supervarm sommar, så varm att alla AC kommer att slå ut strömmen över hela NYC! Jag vet inte var han fått det ifrån :) Men jag hoppas att han har fel! Tänk några dagar utan ström till AC...mitt i sommaren! Nej tack!

Och du, vilka härliga somrar du får ha! Och glöm inte att sommarstugan inte är till för att vila i heller :) Vet inte om du sett på "Welcome to Sweden" på fyran svensk TV? Kommer ju till NBC i juli annars :) Kram och ha en fin början på veckan!

Annika said...

Trillingnöten:
Jamenvisst!!
Alltid.
Ja, jag kan tänka mig att din man har rätt. En tuff, kall vinter följs ofta av en het sommar. PUST!!
Måtte han ha fel. Ok mindre strömavbrott, men inga längre, tack!
HAHA, aint THAT the truth. Sommarstugan är iböand mer jobb än vila. Fniss, bi kollar också på Welcome to Sweden. Rätt kul, om än tillspetsat så det förslår. Undrar hur den kommer att mottas här???
Kramar!