I New York, del två av två. Eller, det stora inlägget om inträdesproven.

Det var ju för den här lilla damens skull vi for till New York.
Karolina är den enda anledningen till att det blev en iskall vinterresa till staden som ligger 37 mil norr om oss.
Som ni alla vet var det auditions som gällde till tre olika teaterskolor.
Boston University.
Syracuse University
och
New York University.

Boston och Syracuse håller flertalet auditions i NYC så att folk lättare ska kunna ta sig till dessa inträdesprov. Detsamma gäller teaterskolor från hela North East, och även delar av The Mid-West.
Man kör, helt enkelt, auditions i stora teaterstäder, som ju New York City är.


Karolinas första audition var den för Boston University.
Det var isande kallt då vi tog en taxi upp till Columbus Circle. I vanliga fall hade vi ganska lätt kunnat gå dit, men Karolina var klädd i auditionkläder så därför tog vi en gul taxi dit upp.  OCH ja, det var ju galet kallt för övrigt.

Bilden ovan lade jag ut på Instagram.
För mig, som var med, säger den ALLT. Då jag tog bilden var vi inne på köpcentret vid Columbus Circle. Vi hade tio minuter kvar innan vi skulle gå till studion där Boston U huserade. Luften vibrerade av spänning och nerver. Karolina så lugn och samlad på ytan, men SÅ sammanbiten.
Vänner, om jag hade haft en kniv i denna stund hade jag kunnat SKÄRA i luften. SÅ förtätad var stämningen just här. JUST innan.
Tio minuter senare vandrade vi till studion som var belägen i en "walk-up" dansstudio på fjärde våningen i ett gammalt hus på Åttonde Avenyn. Karolina ville att Peter och jag skulle gå direkt, så det gjorde vi.
Vi två fördrev tiden på olika fik.
Två timmar senare var Karolina klar.
Hon sa att det kändes bra, att det gått bra. Hon hade fått framföra tre monologer, och sedan blivit intervjuad.
Det var med lätta steg Karolina hoppade hem. För ja, vi gick hem. DET var isande KALLT, förstås!


Kylan, jag kan inte minnas att jag någonsin i mitt liv frusit så mycket som jag gjorde dessa dagar på Manhattan.
Jag tycker att jag är en härdad själ som tar power walks under Polar Vortex utan att blinka och som älskar att promenera i rykande snö, ni vet sådana saker.
Dock, i New York var det rått, blåsigt, halt och därtill så isande iskallt att jag gick och hackade tänder. Visst, vi hade ju inte med våra tjockaste dunjackor och tjockaste vinterkläder. Nej, det hade vi inte, men vi klädde oss i lager på lager, hade mössor konstant (utom Karolina då hon skulle till sina auditions) och yllehalsdukar så fort vi gick ut. Det hjälpte bara marginellt. HUA!!

Det ser slaskigt ut, men det var nog -12 grader.  NYC saltar sina gator IN ABSURDUM!!

På fredagen var det dags för Syracuse audition.
OCH ja, den var intensiv. Peter och jag hängde med, och stannade kvar.
Det var intressant, och det var ganska otäckt. Vi fick ju INTE sitta med då Karolina gjorde sina monologer framför juryn (det får man aldrig), men vi satt i föräldrarummet.
PÅ den uttagningen var det som på film. Förtätat som bara den, tonåringar som mätte varandra med blicken, köer, uppvärmning och sen då väntan på SIN TUR!!
En av dramalärarna talade hela tiden med oss föräldrar. Han var nog bra, men allt han sa gick stick i stäv mot det han menade.
OCH så detta; 700 söker in på dramalinjen, de tar in 45 och förväntar sig att 23 tackar ja.
Peter räknade ut att det är mindre än 1% chans att komma in där. I stort sätt gäller detsamma på Boston U, men det ändå så annorlunda där. Väljer man inriktningen Musical Theatre är konkurrensen ÄNNU större, 900 sökande till 45 platser där de förväntar att 23 tackar ja.
Helt galet.
Karolinas monologer framförde hon bra, sa hon. Men det är en konservativ skola, och Karolina trodde att hennes monologer är för moderna för SU.
Vi får se, men som ni förstår så tror vi ju knappast att Karolina kommer in där.


Efter bloggträffen på lördagen (som ni kan läsa om i gårdagens inlägg) vandrade jag från Grand Central Station ner till Washington Square Park.
Ni som läst min blogg ett tag vet vilket universitet som huserar där. Just det, det är New York University med The Tisch School for the Arts det!
Karolinas drömskola nummer 1 i världen. Den skola där hon gick på dramakurs i somras, och som hon älskar SÅ mycket.
Där var det auditions hela eftermiddagen, och en helt annan känsla än på Syracuse.
Här var det trevligt, lugnt, avslappnat men samtidigt så proffsigt och lättgjort.
NYU har ju en dramaskola att vara oerhört stolta över.
Karolina träffade en av sina bästisar från i somras, Cory från Tennessee. OCH vi träffade samtidigt Corys mamma som vi snackade-- och hade jättetrevligt med-- hela eftermiddagen. Den goda energien flödade!

Karolina träffade så många ungar från i somras på NYU som var där för att pröva in. Bara glada möten, många kramar, många glädjerop!
Innan inträdesproven började värmde alla upp (sånt här får aldrig vi föräldrar se).
Sedan var prov, och intervju.
Karolina sa att allt gått bra, och det kändes bra. Som grädde på moset hade Karolina och Cory stått och snackat med mannen som är huvudansvarig för intagningarna i en halvtimme efteråt. De hade haft  jättekul med honom. De träffade även sin kära dramalärare från i somras i en av korridorerna på Tisch.
Kära återseenden!!


Vad vi tror om NYU?
Vi törs inte tro ett enda dugg. Konkurrensen är knivskarp. De tar också in väldigt få i varje dramaklass. Det är ingen ide att ens  tänka på detta. NU.
Karolina har gjort sitt yttersta och bästa, mer kan hon inte göra. NU är det bara att vänta och se. I april får vi svaren.

På bilden ovan står fyra NYU-ungar som träffades på NYUs sommarskola i somras, och nu på undergrad-audition i lördags. Efter att denna bild tagits gick de alla ut och åt tillsammans. Killen i mitten ska inte gå på NYU, han har kommit in på en filmskola i Boston i höst. Men, Karolina, Cory och Skye hoppas på NYU. Eller på någon annan större teaterskola. Alla har åtskilliga auditions kvar att göra. Karolina har NIO stycken kvar. Så vi vet ju vad vi har att göra varenda helg hela vintern.


OCH ute snöade det.
Det snöade ymnigt och det snöade vackert!!

Utanför NYU.  Kolla in modden och snön!!!  Inte roligt, men samtidigt SÅ vackert!!

FALLANDE snö i mängd då vi lämnade Tisch!!

Washington Square Park (WSP är NYUs Quad, kan man nog säga) förvandlades till Narnia.  Det var MAGISKT att få vara med om detta stora snöfall i New York, och speciellt magiskt att vi just då befann oss i The Village!

Yrsnö och högt ISO-på kameran, därför ser det hela lite grynigt ut.  men ack och O så härligt det var, trots allt!!

Greenwich Village.

Och här har vi den kära Saltisen, vi träffade henne och Ella och åt frukost med dem på söndagen. Så roligt. Jag är så glad att jag träffade Saltis hela två gånger under vår vistelse i NYC. Hon är en sann vän, mer än bara en "bloggis"! OCH ni vet ju att Saltis ska ha en baby. JAG kan berätta att Saltis har den sötaste lilla babykula till mage. SÅ fin!

Nu ska jag önska er en fin onsdag! Igår var det iskallt här i Reston, -14 men det kändes som -21. Jag iddes inte gå ut och gå. Jag är ju köldskadade sedan NYC.
Idag ska det bli lite drägligare, men fortsatt kallt. Jodå, jag ska ge mig ut!!!

Ha en bra onsdag!!