Samtidigt får Peter ett liknande antal mails från andra universitet, och för att inte tala om vad Karolina får i sin inbox.
I den vanliga posten anländer glassiga broschyrer från olika universitet varje dag.
SÖK HIT!!
VI är bäst!
Vi vill ha dig, Karolina!!
Ja, nog har vi en dotter som ska börja universitetet alltid.
NOG har vi det. Vi behöver inte tveka över den saken. Dessa brev och broschyrer har kommit i brevlådan sedan Karolina gick i 10:an, alltså Sophomore year.
OM inte Karolina skulle ha sökt till teaterlinjer på universiteten skulle processen ha varit över i samma ögonblick som vi skickat in ansökningarna.
En lång och komplicerad process skulle då ha varit slut.
För att söka in på amerikanska universitet krävs:
* Betyg.
Universiteten tittar på betygen genom HELA high school. Samtliga årskurser. De tittar på var eleven haft sina toppar och dalar. Om hen avancerat i ämnen, eller gått tillbaka. De tittar på svårighetsgrad.
Ni vet ju att jag berättat om hur man läser på olika spår i high school. På olika nivåer. Det finns ett otal nivåer, från det lättaste lätta till rena college-klasser. om eleven läst vissa kurser så kan denna ha universitetspoäng redan när hen börjar universitetet. Högst rankat är IB (International Baccalaureate) tätt följt av AP (Advanced Placement).
Universiteten tittar även på GPA, grade point average. OCH de tittar MYCKET på vad eleven haft för fritidsaktiviteter under high school åren, och uppväxten. Hur engagerad eleven varit, Extra Curriculum kallas det för. Utan Extra Curriculum är det svårt att komma in någonstans, även med finfina betyg. EC väger TUNGT.

* SAT och/eller ACT prov.
Det är alltså de högskoleprov som Karolina till dags dato skrivit tre stycken. Många universitet super-score, dvs de tar den högsta poäng eleven har inom tre olika områden, (Mathematics, Critical Reading, and Writing). NYU (för att nämna ett exempel) accepterar dock inte super-scores, utan de tar det SAT-provet vi väljer att skicka in.
* Subject tests.
Karolina skriver även ett sådant. Bland andra NYU kräver Subject tests förutom SAT. Karolina tar detta prov i början av november. Det provet kan man skicka in även efter att den stora ansökningen skickats in. Men, det måste skickas in före ett visst datum.
* Uppsats.
Varje elev som söker till universitet måste skriva en uppsats om sig själv på 650 ord.
Den uppsatsen måste vara unik och beskriva eleven ifråga. Det krävs mycket filande på den uppsatsen, det kan jag garantera er.
* The Common App.
Detta är The College Boards ansökningsform. Den är helt elektronisk och de flesta skolor använder sig av den.
TACK och lov, de har förenklat det för oss på det sättet.
Här berättar eleven om sig själv och sin bakgrund. Eleven berättar också om varför de vill till JUST det universitet de sökt till. The Common App är på flera, flera sidor och är tidskrävande att fylla i. Dessutom gäller det att hålla reda på skolorna så att man inte skriver till fel skola. Det vore förödande. Så fort The Common App är inskickad betalar man också avgiften till de olika universiteten. Jag har ju tidigare berättat om att dessa pengar, ansökningsavgifterna, får man aldrig tillbaka. Dessa avgifter ligger på mellan 50-80 dollar.
* Rekommendationsbrev
Varje elev måste ha två rekommendationsbrev med i sin ansökan. Rekommendationerna skrivs oftast av en lärare som på något sätt varit speciell för eleven under high school tiden. Eleven och föräldrarna får aldrg veta vad som skrivs i dessa rekommendationsbrev eftersom lärarna skickar in breven direkt till the college board. Men, när en lärare skriver ett rekommendationsbrev kan man vila i att hen skriver ett fint brev om eleven i fråga.
ALLT detta MÅSTE vara med i ansökan till college/universitet (vilket ju är samma sak).
OM man, som i Karolinas fall, vill gå en kontnärlig bana så räcker det naturligtvis inte med den vanliga ansökan. Nej, då den är inskickad och klar så MÅSTE vi boka tid för audtions på de skolor Karolina sökt till.
Dessa auditions äger rum efter JUL.
Jag vet redan nu att vi i januari och februari kommer att tillbringa MÅNGA långhelger runt om den amerikanska ostkusten, men mest i NYC. DÄR kommer jag och Peter, eller jag ensam, att sitta medan Karolina visar vad hon går för inför en jury som kommer att vara mycket kritisk. Nej, jag får inte vara med under uttagningarna. Det är bara mellan eleven och juryn.
Jag hoppas på en SNÖFATTIG vinter just på grund av dessa auditions. Jag har ingen lust att sitta och ha ångest över eventuella snöstormar och missade plan etc.
SEDAN då Karolina klarat av dessa auditons är det "bara" att VÄNTA och SE. När hon får veta sitt öde?
Den första april 2014.
Make it or break it.
För att förberada sig inför dessa auditons har Karolina en privat dramalärare som hon just nu träffar en gång i veckan.
Gissa hur många monologer hon måste memorera? 10 tycken. TIO!!!
Alla i olika genrer.
På vissa auditons kan juryn tänkas vilja höra upp till just 10 stycken. Snacka om att ha nerver av stål för den som söker in.
Karolinas goda vän Sean, som nu går på Boston Universitys teaterlinje, träffade sin privata teaterlärare (Karolina har samma lärare som Sean) i Herndon varannan dag i vintras innan han for på auditons. Jag har en känsla av att det kommer att bli exakt samma sak för Karolina.
Fler konstnärliga utblildningar som kräver audtions eller arbetsprover:
* dans
* musikteater
* sång
* musik
* konst
* foto
* film
* design och formgivning
mfl
Så, nu vet ni var vi sysslar med, och vad vi är upptagna med, ett bra tag framöver...
Ja, och så ska vi söka stipendier också så fort The Common App är inskickad.
Senast på fredag räknar vi med att The Common App skickas ut. GUD så skönt!!
Ha en fin onsdag!!
35 comments:
Åh jag får hjärtsnörp redan. Sonen är bara 14 år. Gahhh... Håller tummarna för Karolina.
Jag blir lika matt som imponerad typ. Vilket jobb! Ja verkligen imponerad av hur ni kämpar med detta! Väldigt intressant inlägg. Kul att få en inblick i detta.
Jag är uppe tidigare än vanligt och tänkte stanna uppe, men efter att ha läst din "avhandling" blev jag totalt uttröttad. Tillbaka i sängen!
Ruth i Virginia
Eastcoast:
Du vet vad du har att vänta!!
Brace yourself!!!
Nilla:
TACK!!
DET är ett HÄSTJOBB! OCH så mkt att hålla reda på.
Jag är glad att du fann detta intressant. Vi lever ju mitt i det nu, så det blir säkert mer skrivande om det framöver.
Ruth:
OCH då kan du förstå hur vi känner.
Men, nej, jag ramlar inte isäng igen ;-))))
Håller med en av kommentarerna här ovan; jag blev nästan trött bara av att läsa om alla förberedelser! Fick koncentrera mig för att hänga med i allt som ska med, och då är jag ju ändå inte i eran sits ;)
Det låter som ett heltidsjobb att söka till college...
Plus det vanliga skolarbetet!
En del skillnad jämfört med här... där man går in på studera.nu, fyller i vad man söker och på vilken/vilka skola/skolor och typ klickar i att man vill bifoga sitt slutbetyg från gymnasiet. Klart ;)
Håller verkligen tummarna för Karolina; hoppas att det går bra för henne och att hon får chansen att studera vid sin drömskola! :D
Min lillasyster gick Estetiska programmet -teater, i gymnasiet (studenten 2009). Och hon hade en klasskompis som tydligen var(är) så duktig att han åkte över till New York och gick på någon skola där för att bli musikalskådespelare (eller vad det kan heta), tror jag det var. Däremot vet jag tyvärr inte vilken skola. Tror inte det var NYU, men är inte säker. Enligt min syster vet jag bara att det var i New York.
Hoppas du får en fin onsdag!
MVH /Erica
Inte avis på er med allt inför ansökningarna. Var väldigt glad över att J ville plugga i Sverige när han sökte förra året för jag såg och hörde hur alla andra kämpade. Sedan tycker jag nog att det är helt galet att man i Sverige enbart går på betyg, J:s rekommendationer var det ingen som ens läste och hans strålande betyg från flera AP-kurser räknades inte så nu läser han om en sådan kurs för att han inte har svenska betyg i den... Knäppt värre men rätt typiskt Sverige. Någon slags galen bild av att all utbildning som inte är svensk är dålig när det, i alla fall i J:s fall, handlar om betydligt bättre utbildning.
Lycka till med allt nu!
Erica:
Det är tröttande. SÅ tröttande.
Men det är bara att simma med och hålla huvudet kallt.
Alla går ju igenom detta som ska in på college så...
STOR skillnad mot Sverige. Det går inte ens att jämföra processen.
När Peter började college för 30 år sen var det inte så här. Då var det så mkt lättare. Inte alls som idag.
Egentligen vet jag inte varför skolorna och college board gör det så svårt och mycket.
Men det är ju en konkurrens förstås om alla platser.
TACK!!!
JA, vi ska tro att hon kommer in på ngn av sina toppskolor, de är ju ngra stycken, trots allt.
KUL att din syster gick ett teaterprogram i gymnasiet.
OCH ja, NYC är fullt av teaterskolor av alla de slag. Många top of the line, men andra mer skumma. Men skolor för performing arts finns det verkligen i NY.
Ha en bra dag nu!!
Brysselkakan:
DET är verkligen annorlunda i Sverige.
SÅ annorlunda mot här.
jag minns när vi, du och jag, talade om detta i Tysons. Visst, jag tycker också det är galet att de inte ens tittar på rekommendationer som ni hade med er från HS. Helt knäppt.
OCH detta att AP klasser inte räknas?
Nej, det gillar INTE jag.
Precis, skevt och knäppt. OCh den svenska utbildningen innan uni är knappast känd som den bästa i världen precis...
Det är ju värre än mina jobbansökningar. Herregud. Blir matt bara jag läser det du skriver. Men K verkar vara en stark tjej. Det kommer gå bra för henne. Gud så spännande. Kommer sitta som på nålar första april och hoppa och studsa och vänta på det där inlägget. Hua.
Kram
Såååå imponerad blir jag att någon tar sig igenom detta! Önska henne lycka till!
Oj, det låter mycket med papper hit och dit. Blir en aning stressigt.
Jag vet att de har auditions även här i Sverige för teater-, dans- och musiklinjen. Sen slåss de olika gymnasierna om eleverna!
Lycka Till med allt! KRAMAR Anna
Sahra:
Jag vet. Det är SÅÅÅ mkt.
Karolina är stark. Det är hon. OCh ambitiös.
Japp, jag lovar att jag kommer att skriva direkt den 1 april om var hon kommit in.
Gud så läskigt.
Kramar!!
Elisabet:
Jag vet. OCH de allra flesta där jag bor tar sig igenom detta. Alla Karolinas kompisar ska läsa vidare, och de flesta andra kidds jag känner.
Så vi är många i samma båt.
Channal:
MKT att hålla reda på är det. PUST!!
Ja, auditions är ju ett måste till samtliga högskolor med konstnärliga ämnen hemma också. Utan sådana skulle ju inte skolorna veta ngt alls.
Så de är ett måste. OCh ja, gymnasier på en lägre nivå. Samma här på de de konstnärliga high schools som finns.
Kram!
Men jösses! Jag kan förstå att det behövs lite subjektiva bedömningar när det gäller konstnärliga områden, men det här verkar bara lite too much! Så man måste vara supersocial, superintelligent, göra en massa saker vid sidan om skolan och suck it up to lärare för att få bra rekommendationer, plus åka på alla auditions?! Herregud. Det känns också som att det här bara är något för välbärgade, som har råd att åka runt med sitt barn på alla dessa auditons! Nej, tack o lov att jag inte kommer ha barn i amerikanska skolsystemet! :) Väldigt kul att läsa om! :)
Marie:
Ja, och det förstnämnda gäller för alla. Inte för konstnärliga ämnen, utan alla.
Det är ju rätt bra med vissa delar. Kan som Brysselkakan tycka att det är väl platt i Sverige. Men visst går det till överdrift här också där ALLT ska listas.
Kom ihåg att det finns college på olika nivåer också. Det finns från "rätt lätta att komma in på" till "Ivy League".
Nej, det som är svårast för den som inte har support hemifrån är att lösa logistiken. JAG fattar inte hur de eleverna GÖR!!!??? OCh det är ju säkert x-antal. Men, det finns school counselors.
Application fees tas ofta bort för dem som inte kan betala tex. Men logistiken...den är svår den...
Auditions ja, vet inte vad de kostar ännu. MEN rum ska man ju ha då man är i NYC o Boston.
Visst, det krävs pengar och det är en anings haltande även om det finns mkt stipendier och grants till de som har det kämpigt med ekonomin. Det är en djungel.
Jadå, den amerikanska skolan i vissa områden kräver sin man och kvinna. Onekligen.
Det är bra att du tycker det är kul att läsa om detta för det kommer att skrivas mer om det här. Jag kommer inte att kunna låga bli :-)
Alltid lika intressanat hos dig, Annika.
Du kan konsten att blanda och ge i dina inlägg. Ena dagen vackra bilder, andra dagar mer allvarsamma inlägg.
Älskar't. Fortsätt så, tycker jag!
Esther:
Aww..TACK!!
Sant, jag gillar att blanda allt möjligt här. Ofta numera är det nog så att det lite mer "allvarliga" publiceras på onsdagar.
Min blogg har verkligen fallit in en rutin...
TACK för snälla ORD!!!
Ang. rekommendationsbrev: Jag tror inte det funkar att "suck it up" som någon skrev. Om man skriver ett brev för någon gör man det ju verkligen "i tjänsten", och man uttalar sig som lärare. Man ombeds jämföra eleven/studenten med andra (är den bland de 2% bästa, 10%, 20% etc.), och man skall berätta rätt ingående hur väl man känner den etc. Och man har ju tillgång till allt man vet att den presterat, hur den beter sig på lektioner osv. Jag (som undervisar på universitet i USA) skriver ofta brev för studenter som söker vidare efter BA/fil kand. Law school, med school, lärarutbildningar. Det om det... Jättestort lycka till, till Karolina! Hon måste lära sig otroligt mycket av att gå igenom allt det här. :)
OMG vilken process!!
Ja varken ni eller Karolina behöver ju fundera pa vad ni ska syssla med den närmsta tiden i alla fall!
Herregud, det gäller verkligen att vara stresstalig.
Men din tjej verkar ju hur duktig och driven som helst! Jag haller tummarna pa att hon kommer in där hon vill.
Men Annika, please, använd inte hen!!! Det later ju som en höna!
Kramar
Vilken tur att allt detta är LÅNGT i framtiden för mig/oss. Vore kul att höra vad det skulle krävas för att komma in på teaterhögskolan i Stockholm, fd Dramatens elevskola... Har alltid hört att det skulle vara så svårt att komma in där men kan inte tänka mig att det kan jämföras på samma dag! Lycka till!
Som du vet tycker jag ju det här rysligt intressant. Verkligen, det här gillar jag. Har lärt mig otroligt mycket om amerikanska skolan (alla nivåer) via dig.
Du milde, ja det är sannerligen ingen walk in the park det här med att söka.... Sanslöst mycket hålla reda på.
Jag gillar det här med att man får en massa reklam och överöses med collegekataloger och "kom till oss", även om jag förstår det kan bli lite väl mycket av den varan också... Men just det här att känna sig som en eftertraktad "kund" (student då), att skolor faktiskt vill ha en. Det gillar jag. Så olikt det svenska sättet, inget raggande av studenter där heller. Här hör man ju också hur företag raggar uni-studenter och hur de sista året på uni eller så uppvaktar studenterna med jobberbjudande. Visst, kan väl vara konjunkturberoende hur mycket. Men det verkar vara en annan kultur även där (iaf inom vissa områden).
Alla de här EC är ju också nåt man som svensk inte är van vid, inte så vår skolgång såg ut. Men jag har ju förstått det är självklart här och att "alla" har mycket sånt. Visst, det ska ju inte överdrivas eller gå för mycket åt ett håll men jag gillar det ändå är fler beståndsdelar som tas i beaktande när man söker in här.
Inte som i Sverige. Såg ni var inne på det i kommentarerna också.
Men vilket hästjobb, bra jobbat hittills av er ALLA!
Hur känner K annars vad gäller valen. Jag förstår hon känner det bästa av allt vore förstavalet, det vore drömmen. Men hur är det med de skolor som hon känner för under 1:a alternativet så att säga. Kommer hon in på sina säg topp 5 alternativ, tror du hon kommer känna sig lycklig och jättenöjd eller hur går tankarna där? Kanske alla tio alternativ/skolor hon söker till känns som så intressanta för henne att det är jackpot eller resonerar hon mer som att de första 5 (eller så) ÄR jackpot, alla de är guld om hon kommer in men de övriga 5 är mer en backup-plan och skulle vara en besvikelse börja på nån av dem?
KRAMAR!
Lotta K:
TACK för din kommentar.
Nej, att smöra för ngn lärare då det ska skrivas rekommendationsbrev är det nog ingen som gör. De vet vart de ska gå, och de vet vilka lärare de respekterat genom åren.
Och den läraren skriver självklart fint om eleven som frågar. Annars avböjer nog läraren.
Tack Lotta. förstår att du skrivit många brev.
ja, Karolina lär sig, och jag lär mig.
Himmel så mkt att ta in :-)
Martina:
En process är rätt.
Nej, fram till i februari kommer vi inte att ha ngra fritidsproblem.
HAHA!!
karolina är duktig, och stresstålig.
Det gäller att ha is i magen, och speciellt vid uttagningarna.
HAHA, du gillar inte HEN, inte jag heller. Men, ibland är det väldigt bra att använda. Fast, jag håller med om att det låter som en kluckande höna :-)
Kramar!!
Ano:
Välkommen hit.
Vet inte ALLS vad scenskolan kräver hemma, och hur mkt som måste övas in före uttagningarna.
Skulle vara intressant att veta. Även Skara Skolscen och andra utbildningar.
Anne:
TACK och jag gillar att du alltid tycker till så klokt.
Det betyder mkt för mig och triggar mig att skriva inlägg i framtiden.
Nej, ngn prommis i parken är det verkligen inte.
Långt därifrån.
Det är logistik som heter duga. Peter är en toppenkille här, han har allt under kontroll. Vet inte vad vi gjort utan honom?
JA, alla college, även Ivy League säljer sig stort. Det är klart att de behöver dig som elev, och vill ha dig. OM du klarar att komma in.
De ska sälja sig till dig lika mkt som du ska sälja dig till dem.
SÅ är det.
EC är oändligt viktigt. DET jag glömde att skriva till Marie ovan är att det inte betyder teater, sport, cheerleading eller ngt annat socialt. Det kan lika gärna betyda filosofi, eller schack, eller skrivargrupper. På en amerikansk HS av det större slaget finns verkligen en klubb, eller grupp, för alla. OCH finns inte det så skapar man en.
Huvudsaken är att man inte suttit på sin vrå utan att ha engagerat sig i ngt under skoltiden.
Anne, om K kommer in på antingen NYU, BU, Itahaca eller Syracuse så tror jag hon blir överlycklig. NYU helst, men vi måste vara realister också.
men ngn av dessa skolor jag nämnt ovan skulle betyda sååå mkt för henne.
Just nu är hon, liksom alla hennes kompisar, rädd för att hon inte kommer in ngnstans.
Men det GÖR hon!
Vi har ca 3 sk safety schools med på listan också. Safety schools bör man ha. Det är alltså sådan skolor där du säkert vet att du kommer att komma in.
Tack för alla frågor.
Det kommer att komma fler inlägg av detta slag. Lita på det. Jag kommer inte att kunna låta bli.
Kramar!
Oj du milde! Detta är ingen lätt eller kort process på något sätt. Beundrar K jättemycket. Även du och Peter gör ett kanonjobb med att stötta, läsa igenom och försöka hjälpa K på alla sätt. Detta är ju en mycket omfattande process men god träning inför den dagen då K ska söka jobb för då har hon fått en gedigen träning i ansökningsbrev med mera. Jag ska verkligen hålla tummarna för henne. Som sagt så duktigt och strongt att fixa allt detta och samtidigt också sköta sitt skolarbete.
Verkligen intressant att få lära och läsa mer om detta med collage ansökningar och hur det går till. Alltid intressant att jämföra mellan olika länder och system.
Kram!
Desiree:
TACK"!
Ja, det är verkligen inte lätt på ngt plan detta. Men, alla går vi igenom samma sak.
Ja, vi kanske söker till lite fler skolor än många andra eftersom det är en teaterlinje K ska in på vad det lider.
Konkurrensen är alltid stor där.
SÅ SUCK!!
Ja, nog tränas eleverna i detta att söka in alltid. OCH vi fldrar kämpar också. Nästan alla fldrar i vår närhet är trötta nu.
Man vill liksom bara få iväg ansökningarna. FÅ en liten frist just nu.
OCh som du säger ska skolan skötas. De kan inte tackla av sen heller för de måste ha ett slutbetyg som är bra för att slutligen komma in, även efter att ALL IS SAID AND DONE!!
TACK, jag är glad att du tycker detta är intressant. OCH det är bra för mig att få skriva av mig lite.
KRAMAR!!!
Oj.
Blir helt matt av att se detta, jag gissar att ni alla kommer slappna av betydligt när det är över! :-)
Tinajo:
JO :-)
DET kan du lita PÅ. Det ska bli så skönt när The Common App är ivägskickad.
Då är det iaf en liten frist fram till auditions. OM än inte för K som pluggar monologer.
Oj...och jösses. Då kommer det gå åt pipan för oss. Det där låter inte kul och K vägrar att spenderar mer tid på skolan än han "måste". Dvs han har inga EC. Visserligen går han bara i 6:an, men jag ser ingen ändring den närmaste framtiden. Han vill HEM och han vill LEKA fritt med barnen utan någon lärare/coach/trainer står och dikterar hur och vad han ska göra!!!
Men jag tycker ni är fantastiskt duktiga! Karolina kommer nog att gå långt här i livet...Eller kanske inte "långt", men hon kommer att gå dit hon "VILL"...Och det är viktigt!
Kram,
AL:
Nej då, ni har lång tid på er.
Som sagt, i HS finns mkt att välja på.
Nemas prob!!
När K gick i sexan lekte och lekte och lekte hon också.
Tro mig!!
OCH som det lekte.
Du kan andas UUUUUUT!! Lovar!!
TACK, vi ska hoppas att hon kommer dit hon vill.
Stora kramar från mig!!!!
Jag blev också alldeles matt av att läsa alla steg i processen! Vilken utmaning och så mycket att tänka på. Men är man organiserad och verkligen vill brukar det gå bra. Heja er allihop för att ni gör allt detta! :) Skall bli spännande att se vad det blir till slut. Kramar!!
AM:
Ja, det är en anings utmattande.
Verkligen.
Men, alla som ska in i college går igenom detta. Vi är många i samma båt. Minsann.
Ja, jag tycker också det ska bli så spännande.
Kramar!!
Åh, herregud, jag blev utmattad bara av att läsa detta. Vilken lättnadens suck ni kommer att dra sedan i vår när all spänning är över.
Önskar Karolina all lycka i världen med ansökningarna!
KRAM
Ingela:
Jag vet...
DET är tröttande. JA, jösses vad skönt det kommer att vara då allt är över.
TACK; vi ska hoppas att det går bra.
Kram!!
Jadu Annika, det här ansökandet verkar vara en enormt intensiv och långdragen process. Sedan har ju även jag insett att detta med extra curriculum är superviktigt här något som det kan vara svårt att förstå, och framförallt konkurrera med, som svensk. Att förklara för folk här att man i vårt skolsystem inte har vare sig massa extra aktiviteter som ändå är kopplade till skolan, och heller inte några "utmärkelser" (awards av olika slag) är ngt många amerikaner inte kan förstå. Det är helt enkelt ett helt annat system. När jag satt i the Admission Board på Rockefeller University för deras sommarskoleprogram för science studenter blev jag oerhört imponerad av alla ansökningar som jag fick ta del av. Personer som fortfarande är undergraduates med CVn som var som vissa professorers! My God! Å andra sidan gillade jag att vi då även blev tillsagda att kolla extra noga på deras uppsats också (inte alls jättelång utan 1-3 sidor där de skulle beskriva sig själva samt varför de ville forska just på RU) just för att man inte enbart skulle kolla till resultaten utan även till personen. Deras bakgrund, deras motivation, deras personlighet. Sådant är också viktigt. :-)
Lycka till nu med allt! Och ni vet att när ni är här i NYC i början av nästa år MÅSTE ni höra av er innan så vi kan försöka ses något!!!
KRAM!!!
Gode tid, vilket jobb!
Hoppas att hon hittar/kommer in där hon vill efter att ha lagt ner så mycket jobb på ansökningarna.
Kram
Post a Comment