Fasa

Inte kan jag skriva något juligt och gulligt idag.
Inte heller kan jag visa bilder från ett pyntat hem.
DET går inte.

Mina tankar går till den lilla staden Newtown i Connecticut som igår drabbades av det som inte FÅR hända, men som händer.
De drabbades av en skolskjutning av enorma mått.
MIN FASA.
OCH igår slog det till. Igen. Denna gång på en Elementary School, en skola med elever från Kindergarten till fjärde klass.
En galning kommer in och mejar ner nästan en hel klass med femåringar som precis börjat skolan.
Han skjuter flera andra också innan han, såklart, begår självmord.

Att en skolskjutning skulle drabba en ES hade jag nog aldrig kunnat föreställa mig.
Det brukar vara high schools och universitet som drabbas, men inte igår...
Igår fick de allra minsta sätta livet till.
Hur grymt är det inte.

Jag undrar hur de efterlevande ska klara sina liv nu?
HUR går de vidare?
HUR kan man gå vidare efter något dylikt?
Jag vet bara att de på något sätt måste.


OFATTBART.

Comments

Erica said…
Usch, vad vidrigt! Man undrar vad som är fel i en människas hjärna som gör att denne går in i en skola och skjuter en massa barn!
Skolan som ju SKA vara en plats dit föräldrarna ska känna sig trygga att lämna sina barn. En plats dit barnen ska känna sig trygga att gå...
Det är en katastrof att sådant där ens kan hända!
Nej, usch vad jag ryser när jag läser sådant.

Sänder några tankar till de drabbade familjerna.
Jag håller med; hur man man gå vidare efter en sådan händelse???

/Erica
Susanne said…
Usch ja, det var det första jag såg i tidningen i morse! Fy! IGEN!! Det är verkligen galet att vem som helst får bära vapen. Verkligen galet!
Men till något helt annat, tack för dina fina kommentarer på min blogg! Det gör mig så glad. Jag svarar inte alltid men det betyder inte att jag inte ser dem. Jag svarar här i stället:-). Kram från mig!
Martina said…
Det finns inga ord för att beskriva det som har hänt. Det ofattbara, fast ännu värre.
Det känns som att dessa dad just blir värre och värre för varje gang. Inte för att man egentligen kan jämföra. Ett oskyldigt liv är alltid ett oskyldigt liv, men när det rör sig om sa sma barn sa känns det ju värre än värst. Som när det för nagra ar sen kom in en man och sköt ner en massa barn pa ett dagis i Belgien.
Här star TV:n pa hela tiden. Egentligen vill jag inte höra men ända sa maste jag pa nagot sätt.
Mina tankar gar till alla drabbade familjer i Connecticut samtidigt som jag kramar om mina egna barn extra mycket.
Kramar

NU maste de hända nagot i vapenfragan. Tycker man.
Desiree said…
Det är så FRUKTANSVÄRT HEMSKT det som hänt. Jag tänker väldigt mycket på familjerna till de barn som dödades. Vilken fruktansvärd tragedi och sorg.
Jag hoppas innerligt att Amerikanska folket får sig en rejäl tankeställare denna gången vad gäller vapenlagarna. Det är trots allt folket som måste vilja skärpa lagarna för att något ska hända. Politikerna har svårt att få igenom strängare vapenlagar om det inte stödet från majoriteten inte finns där. Jag hoppas att det som sagt sker en rejäl tankeställare här för många och att det inte bara ses som en isolerad otrurs händelse igen. Detta har hänt för många gånger på senare år. De borde åtminstonne kunna inför förbud mot hel och halvutomatiska vapen.
bettankax said…
Jag har oerhört svårt att förstå hur rätten att bära vapen kan stå över rätten att vara barn och inte bli skjuten.
Så fasansfullt det som hänt. Det går inte att förstå.
Såg innan en kommentar från en amerikan som hänvisade till norska Utöja-massakern, och som menade att vapenlagarna inte har betydelse för vansinnesdåd. Jag håller inte med.
Svårt att släppa tankarna på de drabbade.
KRAM!!
Channal said…
En låg- mellanstadieskola! en skola, min arbetsplats!! Små oskyldiga barn...

Just nu är jag så jävla förbannad på vapenlagarna i USA! Hur kan en 20åring få tag på fyra halvautomatiska vapen?! Helt sjukt!! FY F-N för vapen!

Bestört o ledsen! Allt ljus till de omkomna och drabbade! Tänker på er som är så nära! Änglarna gråter! GRÅTER!

❤KRAMAROM❤ Anna
Annika said…
Hej alla!
Dessa vapenlagar ja. DE som GÖR att det är så LÄTT att skaffa sig ett vapen.
För det ÄR det.
Här i min egen stat skulle jag kunna skaffa ett vapen väldigt lätt.
Det är sjukt läskigt hur lätt det är. OCH visst, eftersom det är så LÄTT så blir det genast lättare att genomföra skolsjutningar och andra vansinnesdåd.
Under 2012 har det varit mer incidenter och katastrofer än ngt annat år. Men, när ska folk vakna? Efter varje dåd blir vapenfrågan en het potatis, men sen HÄNDER inget.
Det lär det inte göra den här ggn heller, för jävligt.
Håller med Desiree, det ska fan inte gå att få tag på jhelauto och halvauto vapen. DET ska inte GÅ för en vanlig människa att bära sådana vapen.
Håller även med Betankax, absolut, just lättillgänglighten GÖR det hela så mkt lättare.
Ja, jag tänket på de efterlevande i CT hela tiden.
Hur ska det gå för dem?
Kramar till alla er!!
Taina said…
Jag gråter än. Kan inte ta in. Vill inte. Orkar knappt tänka på det, men måste hålla huvudet kallt när Liisa frågar och undrar.

Kramar!
Annika said…
Alltså, det är så hemskt så jag vill faktiskt inte ens se och höra om det på nyheterna, vill inte veta några detaljer, vill inte fundera på hur det känns som förälder när ens lilla barn blir kallblodigt nerskjutet, vill inte tänka på hur man orkar gå vidare efter något som detta. Jag vill gömma mej i min lilla trygga bubbla här. Men det värsta är att det kan ju tydligen hända var som helst, när som helst.
Annika said…
Det är helvetet på jorden när ngt sånt här sker. Oskyldiga små som fick sätta livet till. Mörker och ren och skär ondska i sin tydligaste form.
Experterna säger att man inte ska tala med de mindre barnen om detta om de inte frågar.
Jag vet,det kan hända överallt det finns inga säkra platser. Inga.
Hur ska de orka leva vidare?
Kramar!
Anonymous said…
Ofattbart... Helt ofattbart...
Taina said…
Annika, de har från skolan bett oss ta upp det när barnen kom hem eftersom de redan hört från andra föräldrar som pratat öppet om det. Liisa hade hört och förstått att något hade hänt. Och nu kan hon inte sluta fråga. Hon är ledsen. Hon är arg. Och jag kan bara svara så gott jag kan.
Lisbeth på Tankevågor said…
Fruktansvärt och så ofattbart är det. Jag vet att det blir en reaktion nästa vecka i skolan. Alltid är det någon som ställer frågan och då är det tungt men man måste försöka svara så gott man kan på barnens oro och tankar. Precis som Taina skriver här ovan.
Jag hoppas verkligen att det här kommer att göra att man ändrar sitt tänk kring vapenlagarna! För det ÄR tänket som först måste ändras hos folk som tycker att det är ok att vem som helst kan bära vapen.
Känner sån sorgöver att det hände igen och ilska!! Ska sånt här aldrig få ett slut!?

Kram från ett snöigt och vackert Stockholm och mig.
Annika said…
Sant Taina! Det sa de också att om barnen frågar ska man svara och vara så rak man kan. Men, jag tror detta handlar mer om mindre barn.
Så visst gör du rätt som talar om det!
Vilken chock!
Vilket hvete!
Lisbeth , jo ni lär ju få frågor på måndag. Och frågar de måste de ju få svar.
Här har nog julen fått en svärta över sig nu.
Vspenlagarna är en het potatis. Hoppas på ändring , men tror det knappast.
Kramar!
antonia said…
Så tragiskt. Kan inte föreställa mig hur dessa barn och familjer skall kunna gå vidare... sjukt är vad det är. En privaterson behöver inte denna typ av vapen. Att döda 27 människor kräver ju sitt vapen så att säga. Usch och fy.
Orden tar slut när så här hemska fruktansvärda saker händer...det är ofattbart

kram
Karin
Suzesan said…
Så tragiskt så det finns inte ord. De har sagt överallt att man ska prata om det. Förklara så gott man kan för barnen både ser och hör. Bättre att prata om det så slipper barnen tänka egna tankar. VÅR skräck då jag jobbat på skola. VÅR skräck alltid att det ska spridas hit.

Vi har alltid varit vaksamma. Lyhörda..OCH då finns det inte ens en udd av vapen som finns i USA. SÅ HEMSKT. Hoppas det gick fort för dem att dö. FORT. Låt dem vila i frid och mina tankar gå hela dan till de anhöriga. TÄNKER på det i Oslo lika hemskt det. När så många ungdomar dog och de fick uppleva den skräcken innan de lämnade jorden.

Nej även om detta är långt från mig så känns det inte plats för skratt idag. Mamma ju. Förälder och medmänniska.

Obama hade ett sånt fint tal. HAN kämpade med tårarna. Han sa -STRÄCK ut en hand till dem som behöver det.- Fint.

Kram
/Susanne
Annika said…
Ja, hur ska de gå vidare?
Hur ska de orka?
Jag vet inte.
Tala om det när barnen undrar ja. Men inte överföra en massa egen skräck på de små.
Men frågar de måste de få klara svar. Det är nog alla ense om.
Vapenlagar, vi får väl se...
Tror väl inte det blir så stor ändring. Tyvärr!!!
Kram till alla!
Suzesan said…
Jo så är det. Jag har ju jobbat med barn och ungdomar i många år och vet hur de tänker. Det är oftast vi vuxna som gör det till större i deras tänk än hur de analyserar allt. De tänker så att de klarar sig ur allt på deras vis. Man ska vara ärlig. På ett mjukt sätt. Barn glömmer fort. OM de får det mjukt. Ärligt och inte med skräck. Man ska inte överföra sin egen rädsla där får man kämpa. Det man inte kan förklar det kan man inte. Barn glömmer fort. Helt plötsligt är de ute och leker. Barn skulle inte överleva i vanliga livet om de skulle ta in allt hemskt och komma ihåg det. Jo jag vet. Många års erfarenhet att UMGÅS med flera tusen barn varenda sekund och varenda tanke. VARENDA tanke. Mitt yrke.

Man ska sätta "sig på golvet" komma ner på deras nivå och lyssna.

Kram
/Susanne
Annika said…
Det var just det experterna sa; inte överföra egna rädslor på barnen.
Men att tala med dem och vara rak då de frågar. Inte annars. Och detta gällde de mindre barnen.
Kram
Anne-Marie said…
Visst är det ofattbart och svårt att riktigt sätta ord på. Jag skrev inte direkt om skjutningen igår på min blogg eftersom jag helt enkelt inte hade ord. Nu har jag samlat tankarna och känslorna litet mer trots att det är ofattbart - har också skrivit om tragedin idag. KRAM!!
Anonymous said…
Annika, tyvärr har ju det hemska du skriver om hänt här också. 1996 i Dunblane, en liten stad ca 2timmar härifrån, och då också en Primary School. 17st 5åringar och deras lärare blev ihjälskjutna i sitt klassrum. Det är ens värsta mardröm att något sådant ska hända igen, jag försöker att inte tänka på det men det är svårt.

Vem bryr sig att vi inte kunde gå på min mans julfest igårkväll för att en av våra tjejer var sjuk. Vi kunde vara hemma alla 4 och bara rå om varandra. Det kunde inte alla familjer igår. Julfest kan jag gå på nästa år.

Kram

Sofia i aberdeenshire
Anonymous said…
Fruktansvärt, svårt att ta in och det måste kännas ännu mer påtagligt hos dig, du bor ju i landet.
Vad hade alla de små barnen gjort för att drabbas av detta? Hur orkar man leva vidare?
Musikanta said…
Jag grät med Obama när jag hörde hans tal. Men, varför hade mamman så många vapen hemma och tydligen så lätt tillgängliga? Här i Sverige är det ju lag på att man ska ha dem mycket väl inlåsta, men åker ju på böter annars.

Men USA är ett konstigt land som tillåter alla att inneha vapen och i vars filmer det är tillåtet att visa hur mycket våld som helst men inte sex.

Jag skulle nog inte velat leva om det hade hänt samma sak på barnbarnens förskola...
Kram från Ingrid som är väldigt ledsen över vad som hänt.
ullrika said…
Elisabet Frerot sa på Nyheterna här i Sverige (TV4) att "om det [dvs vapenlagarna] inte kommer upp till diskussion nu så gör det väl det aldrig?!". Jag tror hon har rätt. Vapenlobbyns förslag är ju att skolorna ska beväpna sig för att kunna stå emot en sådan här attack... för mig som svensk är det alldeles oerhört att höra något sånt här.

Förutom alla föräldrar och släktingar och barn så lider jag med alla lärare som varit HJÄLTAR! Underbara människor som vägrade ge efter för paniken och skräcken. Herregud. Så ofattbart.
Annika said…
Vi får se. Folk är jävligt less. Även många som är för vapen vill se ändringar.
Det kanske är nu eller aldrig. Detta är ju tyvärr inte den första massaker som begåtts i detta land. Inte heller blir det den sista. Men det är första ggn så små barn blivit skjutna. För jävligt, helt enkelt. Nu får vi se.
Mina tankar till alla som drabbats! Hela tiden!
Kram!
Vform said…
Tänker på alla som drabbats! Vilka hemskheter vi får uppleva i denna världen!
Tror inte att skärpt vapenlag har så stor betydelse ... ta hellre hand om alla som mår dåligt!
Hoppas att det inte upprepas ... någonstans ...
KRAMAR!!
Bloggblad said…
Så fruktansvärt det är. Det går liksom inte att ta in... helt ofattbart.
Anonymous said…
Fruktansvärt! Tragedi!
Den här helgen fick jag också höra att en vän till mig förlorade två familje medlemmar efter de blev påkörda av en rattfull. Jag är så förbannad att folk dricker, kör bil och dödar oskyldiga människor.

Kram
Liz said…
Skracken jag har som jag vet att du delar med mig (liksom sa manga andra foraldrar..)har blivit verklighet for sa manga. Fasan for dom som drabbats. Det ar sa ofattbart, och denna gangen i en ES, vilket gor det extra kansligt. Sa manga fragor, sa manga tankar. Man ar helt forkrossad och da kanner jag inte ens nagon av de drabbade, men man lider med dom som om det vore ens systrar och broder. Sa fruktansvart! Jag hoppas ju verkligen som sa manga andra att nagonting hander, men vi vet ju hur svart det ar att andra vissa saker i det har landet...Men det man inte kan andra helt, kan iallafall forbattras, och jag hoppas innerligt att sakerheten pa skolorna ar nagot som igen och igen ses om och som blir battre. Bade elever, personal och forraldrar maste kunna kanna sig trygga i skolorna. Galningar kan man aldrig skydda sig ifran tyvarr, men man kan forsoka sa gott man kan.

Hoppas anda att ni fick en trevlig julfest efter att du lagt ner sa mycket tid och energi pa den. Men jag forstar att den svartades av diskussioner angaende detta som hant.

Stor kram!!
Nettan said…
Usch, det som har hänt där borta i Connecticut är avskyvärt, sorgligt och så hemskt, livet blir aldrig mer som det var för familjerna och jag hoppas verkligen att de styrande tar tag i detta nu så att det aldrig mer upprepas.

Det är ju varje förälders mardröm att något ska hända ens barn.

Hoppas ändå att fredagen blev magisk för er alla och att ni har kunnat koppla av i helgen!

Kramar
Nettan
Anonymous said…
Det är så fruktansvärt så jag saknar ord.
Läste att skolan hade infört extra säkerhetsåtgärder med låsta dörrar o dyl men vad hjälper det när en galning går lös?
Hans mamma var tydligen en "hängiven vapensamlare" o brukade öva pricksktýtte med sonen.
????????
Det är svårt att gladeligen stå o baka pepparkakor o göra köttbullar när sånt här händer runt oss.
Tyvärr räcker det inte långt men allas våra tankar går till dessa barns föräldrar och även till alla överlevande som trots sin "tur" ändå kommer att förföljas av mardrömmar lång lång tid framöver.
Kram från Anette!
Annika said…
Hej alla!

Det har varit en underlig helg.
Många tankar, men ändå en julfest att ro i hamn.
Det här med vapenlagarna har aldrig varit en så het potatis som nu.
Å andra sidan kommer den diskussionen alltid upp efter sådana här katastrofer.
Men, folk är väldigt trötta på det här, även de som är förespråkare.
SÅ vi får hoppas på en ändring.
Det är ju bevisat att i länder där det är strikt konroll förekommer det mindre sådana här vidirga händelser.
Jag erkänner att det könns kymigt att skicka Karolina till skolan idag, men det måste ju ske iaf.
Så.
Tack för alla kommentarer och tankar.
Kram till alla!!!