This post will be in both Swedish and English.
Swedish first:
Idag mina kära bloggläsare fyller Life in the Suburb fyra år!
I fyra år har jag skrivit om mitt liv i Reston, VA utanför Washington DC.
Under fyra års tid har ni fått ta del av lite som har hänt mig, och min familj.
Jag har säkert krossat vissa USA-fördomar.
Jag har säkerligen förstärkt andra.
Och vet ni, det är en SANN fröjd att skriva för er!
Jag började skriva bloggen för att min familj därhemma skulle kunna följa mitt liv i USA. Bloggen skulle bli ett komplement till de e-mails jag skickade/skickar. Det, samtidigt som jag skulle få min skrivklåda stillad.
Då jag började skriva trodde jag aldrig någonsin att min blogg skulle bli så pass stor som den är idag.
TACK till alla ni som läser!
TACK, det är för er skull jag skriver!
TACK till alla er som kommenterar!
UTAN kommentarer, ingen blogg!
Era kommentarer är bloggens blod och vitaminer!
TACK för att ni kommer med era små tillrop hela tiden. OM ni bara visste hur mycket jag uppskattar er!
Att börja skriva den här bloggen är bland det bästa jag gjort!
Genom den har jag fått nya vänner! Många av er har jag träffat IRL, och jag har ännu inte upplevt en enda misslyckad bloggträff!
Otroligt vilken kraft bloggarna har!
Jag kommer att fortsätta skriva här. Har inte en tanke på att lägga ner, nej aldrig.
Jag hoppas att ni vill fortsätta läsa!
Mitt fotointresse har dessutom också förstärkts massor tack vare denna blogg.
Det är så roligt att få dela med mig via mina foton, och min texter, till er!
TACK till er alla!!!

And, in English:
Dear Blog Readers,
Today Life in the Suburb turns four years old!
I have been writing about my life in Reston, VA for that long.
You’ve been taking part in my life, and my family’s life, during these years.
It is a true joy writing this blog. I love every moment of it, and blogging is a way of life.
I started this blog for my family and friends back in Scandinavia. It was going to be a complement to my e-mails.
I would never, ever have dreamed back then that this blog would become as popular and big as it is today.
SO thank you to all my readers!
I am writing seven days a week for you! And, what a joy it is!
THANK YOU for your comments.
Without comments, no blog!
You are the blog’s blood and vitamins.
THANKS for your inputs and your cheering along ALL the time. YOU are the best!!
I have gotten so many new friends thanks to this blog and thru other blogs that I read on a daily basis. Some of you I have met IRL, and I have never, to this day, had a bad blog-get-together.
The power of the blogs are amazing!
I will continue my writing here. I would not have it ANY other way!
And, I hope you will continue to follow me…
It is a true joy to share my texts and photos with you via Life in the Suburb.
Thanks for reading!!
Swedish first:
Idag mina kära bloggläsare fyller Life in the Suburb fyra år!
I fyra år har jag skrivit om mitt liv i Reston, VA utanför Washington DC.
Under fyra års tid har ni fått ta del av lite som har hänt mig, och min familj.
Jag har säkert krossat vissa USA-fördomar.
Jag har säkerligen förstärkt andra.
Och vet ni, det är en SANN fröjd att skriva för er!
Jag började skriva bloggen för att min familj därhemma skulle kunna följa mitt liv i USA. Bloggen skulle bli ett komplement till de e-mails jag skickade/skickar. Det, samtidigt som jag skulle få min skrivklåda stillad.
Då jag började skriva trodde jag aldrig någonsin att min blogg skulle bli så pass stor som den är idag.
TACK till alla ni som läser!
TACK, det är för er skull jag skriver!
TACK till alla er som kommenterar!
UTAN kommentarer, ingen blogg!
Era kommentarer är bloggens blod och vitaminer!
TACK för att ni kommer med era små tillrop hela tiden. OM ni bara visste hur mycket jag uppskattar er!
Att börja skriva den här bloggen är bland det bästa jag gjort!
Genom den har jag fått nya vänner! Många av er har jag träffat IRL, och jag har ännu inte upplevt en enda misslyckad bloggträff!
Otroligt vilken kraft bloggarna har!
Jag kommer att fortsätta skriva här. Har inte en tanke på att lägga ner, nej aldrig.
Jag hoppas att ni vill fortsätta läsa!
Mitt fotointresse har dessutom också förstärkts massor tack vare denna blogg.
Det är så roligt att få dela med mig via mina foton, och min texter, till er!
TACK till er alla!!!

And, in English:
Dear Blog Readers,
Today Life in the Suburb turns four years old!
I have been writing about my life in Reston, VA for that long.
You’ve been taking part in my life, and my family’s life, during these years.
It is a true joy writing this blog. I love every moment of it, and blogging is a way of life.
I started this blog for my family and friends back in Scandinavia. It was going to be a complement to my e-mails.
I would never, ever have dreamed back then that this blog would become as popular and big as it is today.
SO thank you to all my readers!
I am writing seven days a week for you! And, what a joy it is!
THANK YOU for your comments.
Without comments, no blog!
You are the blog’s blood and vitamins.
THANKS for your inputs and your cheering along ALL the time. YOU are the best!!
I have gotten so many new friends thanks to this blog and thru other blogs that I read on a daily basis. Some of you I have met IRL, and I have never, to this day, had a bad blog-get-together.
The power of the blogs are amazing!
I will continue my writing here. I would not have it ANY other way!
And, I hope you will continue to follow me…
It is a true joy to share my texts and photos with you via Life in the Suburb.
Thanks for reading!!
Comments
Trots att jag inte har hängt med så lång tid, så ser jag framemot att få läsa din blogg. jag är glad att du inte tänker lägga av!
Lycka till i fortsättningen också!
TACK!
Huggies!
I sommar är det min tur att fira 4-års jubileum, det är inte klokt vad tiden går.
Hoppas du får en riktigt fin dag Annika. Många kramar till dig.
Fram tills alldeles nyss var kommentarsfältet tomt, fast jag såg att ni kommenterat...
Märkliga, egendomliga blogger...
Man skulle kunna få ihop ett inlägg om bara bloggplatsen också ;-)
TACK för att ni läser!!!!
Kram!!
Hoppas att du fortsätter lika många år till. Minst. :)
Ha en härlig dag.
Kram
Det är alltid lika kul att komma och läsa din blogg och få en inblick i ditt liv. Vi har kanske inte alltid samma åsikter om saker och ting, men det är alltid en härlig anda på din blogg. Du ger mycket av dig själv på bloggen men får i gengäld tillbaka en hel del av oss läsare. Du har verkligen lyckats få till en bra dialog med läsarna, och det är inte så lätt! Du verkar vara en härlig människa, en älskad mamma och fru, och jag hoppas att vi får äran att läsa om ditt liv på din blogg i många år framöver. All lycka till dig, kram!
Lite skralt med mitt kommenterande nu men förbereder min Berlinresa för fullt. Drar på lördag och kommer tillbaka nästa lördag. GAAAH!
Grattis än en gång och kram!
PS. Snart träffas ju vi IRL!
Det är sant, vi har inte alltid samma åsikter på bloggarna. Jag gillar tex inte kungahuset, midsommar och lite till :-)
Visst marie? :-)Många av er gillar dem, men det är helt OK att tycka olika.
Roligt om jag får en bra dialog med läsarna. Det är a och o...och jag tror jag lärde mig det från ngn pro-blogg jag läste innan jag själv började blogga.
TACK, för att ni läser...
Det betyder så mkt!!!
Jag älskar era bloggar också!!
DET vet ni!!
Taina, som sagt snart ses vi!!!
KRAMAR!!!
Jättekul att läsa din blogg och den väcker ofta en längtan till den vackra staden DC.
Fortsätt att skriva, jag fortsätter att läsa och GRATTIS till fyraåringen.
Må gott hälsningar, Inger
Hoppas vi kan ses snart igen. Din blogg är verkligen en skön blandning av allt man kan tänkas önska sig och det gör den så himla bra. Dessutom att du skriver och visar bilder kontinuerligt är underbart. Stort grattis som sagt!
Kram
Jisses fyra år så duktig du är Annika. Jag har lärt mig massor om Amerikat och allt möjligt.
JAG ÄR GLAD att jag hittade hit.
Kram
/Susanne
Tänk 4 år!!!
Häftigt!
Min blogg fyllde nog år i april tror jag men jag har ingen koll på exakt datum så näe det föll i glömska. Visst är det otroligt häftigt emd bloggandet och kanske framförallt vilka kontakter med ANDRA det skapar!!! Så kul! Och att vi kommer till er i övermorgon är ju ENBART på grund av bloggarna egentligen. Om man hårddrar det. Så underbart att kunna skapa nya vänskapsband över nätet på det här viset! :-)
Stor kram på födelsedagen!
Hipp hurra!
Jodå, nog ska jag fortsätta skriva alltid!!
Så glad att ni läser!!
Jätteglad för det!!
Thank you, Keith!!!
Google translate always works like a charm :-)
Och visst är det underbart med alla nya vänner man har fått via bloggen, dig bland annat! Om vi inte är hemma i år när du är i Sverige, så är vi det garanterat nästa år och om inte förr så hoppas jag verkligen att det blir IRL vi får träffas!
Stora, stora grattiskramar!
Dessutom var det roligt att träffa dig och jag hoppas att vi träffas igen någon gång!
KRAM!
Ni är underbara!!
TACK!!!
Ni är alla "gamla i gården" och det betyder SÅÅÅ mkt!!!
Ser fram emot bloggträff i Ö-botten i sommar, sen ser jag fram emot att få träffa DIG, Marianne...MASSOR!!!!!! WOW vad kul det ska bli!!
OCH Humlan, dig har jag träffat!! Tänk om vi kunde få till en bloggträff i sommar i Sto???
Kramar till alla!!!
Inser att jag missat MIN egen bloggs födelsedag! Den fyllde också 4 år här i april.
....hoppas verkligen att vi kan ses någon mer gång! Såååå roligt att träffa dig irl.
KRAMAR i massor!
Jag försöker läsa varje dag men den senaste tiden är det mer sporadiskt... ja, ja jag försöker läsa ikapp när jag kommer tillbaka. Jag hoppas det ska lugna ner sig men det dröjer nog en fjorton dagar eller så....
Du vet var jag finns!
Stort GRATTIS, keep on going!!
STORA kramar!!
Så kul att du fortsätter skriva och att du fortfarande har lust till det. Jag gillar din blogg mycket och är så glad att jag hittade den. Trevlig läsning om vardag och fest, och fina bilder! Kul också att vi har kunnat träffas IRL också. Hoppas vi kan göra det igen.
kram
Fortsätt att skriva, du gör det så bra. Och alltid är det något nytt jag lär mig!
Jaaa! En bloggträff i Stockholm i sommar! Men jag kommer att jobba (nästan) alla vardagar under hela sommaren.
Stora kramar!!
Jag började följa din blogg ungefär i september 2007. Jag är otroligt glad över att jag hittade den, eftersom det var just din blogg som fick mig att vilja börja blogga!
Och din blogg är fortfarande en av mina största favoriter :D
MVH /Erica
;0)Helene
det är en stor fröjd att få följa med livet i reston via din blogg, och jag ser verkligen fram emot att träffa dig i sommar!
see ya around! kraaam
Oavsett Grattis det är alltid ett nöje att titta in hos dig. Du är en av de "gamla vännerna" som jag alltid tittar till. Även om det ibland har blivit långt mellan gångerna! Men du finns! Tack även för att du alltid tar dig tid att titta runt hos oss andra och ge oss kommentarer. Grattis igen.
Du och din blogg skänker mig glädje och nöje:) Alltid lika trevligt att titta in här och jag måste bekänna att det hänt att jag refererat till "min vän i Reston" när nåt "amerikanskt fenomen",(typ Thanksgivingturkey el dyl traditioner) varit på tapeten.
Du är en del av min dag och jag kommer på mig själv med att tänka, "ååå måste kolla om Annika uppdaterat?"
KRAMAR!!
Ni är bäst!!
Det är verkligen för er alla jag skriver!!!
Och nu fortsätter vi...
SÅ många av er som är gamla i gården!! KUL!!
OCH så jättekul med nytillkomna läsare!!!
KRAMAR!!!
Kram!
En fråga till dig - du rutinerade bloggare - jag har fått en obehaglig kommentar på ett av mina inlägg...Gå gärna in under Hemska Tanke - inlägget (det om Lindsay Lohan) och läs Carl´s kommentar..
Jag får lite ont i magen av det han skriver och jag vet ärligt inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det...
Mina amerikanska vänner tycker att han hotar mig...men jag vet inte...nä.
Kan du inte bara säga något klokt och lugna ner en liten två-års bloggare...
KRAMEN
TACK!!
Vad roligt att höra!!
Jag blir SÅ glad över dina ord...
Nej, jag har inte fått många otäcka kommentarer genom mina år. En och annan surpropp har jag haft, men de kan jag ränka på ena handens fingrar.
Var det samma inlägg som jag kommenterade???
Det om L Lohan som L Sahlander...
Otäckt sånt där...
Otäcka kommentarer tar hårt.
Kommer direkt och kollar!!!
Kram!!!
Jag har haft några som vägrar tycka att det är ok att man skördar frukter av hårt arbete och som gnäller lite över hur min vardag ser ut men de är så få så de glömmer man snabbt.
Tack för att du kollade och lugnade mig lite!
Hörs snart!
Fan, alltså...Språket var så märkligt också...
Ungefär som om han var förvirrad.
Anyay, förmodligen en ofarlig stolle. Men jag tycker du ska hålla honom under bevakning via din statistik.
VI SKITER i det där om vad folk tycker och tänker om vår hemmafrutillvaro.
Visst, det är energitjuveri, men inget att bry sig om. jag har också fått ngn sån kommentar vid tillfälle.
Och det har flera andra också fått som bloggar härifrån.
We're united swedes in the US...
blogging, strong , Swedish Women!!!
Mailar dig sen idag!!!
Kram!!
Kram Lotta
TACK!!
Blir så glad!!
ja, bloggvärlden är otrolig. den har öppnar dörrar. Fantastiskt!
Kram!!
Bejla:
TACK!!
DU har så rätt.
Krmar!!