Trendkänsligt?

Jag är galet kär i Stockholm. Kärleken till den staden känner jag nog inte till någon annan stad. Stockholm är självklart, jag hittar överallt, jag behöver inte vara rädd någonstans, tunnelbanan kan jag utan och innan. Jag känner Stockholm som min egen ficka.

Stockholm är Stockholm, helt enkelt.
Min stad. En av mina platser på jorden.

Stockholm kan också få mig att reflektera över ett och annat.
Det är egentligen samma saker jag alltid reflekterar över som slår mig varje gång jag är hemma:
Buffligheten på tunnelbanan, att få en arm i sidan eller i ryggen utan att få höra ett ”ursäkta”.
Men, det är ju så det är. Det är ju det.
Fast, det är irriterande, det är det.

Vidare kunde jag fundera över kläderna och trendigheten samt även stöta och blöta detta med en infödd ÄKTA Stockholmare, min kompis M. SANN Stockholmare i över tre generationer.
Det gick inte att undvika att se hur Stockholmarna var klädda denna vinter. Det var svart som gällde, väldigt slimmat. I princip alla i min ålder hade svarta, slimmade jackor hårt tilldragna med skärp i midjan, alla hade scarfer, och jeansen var stuprör nedstoppade i stövlar. Allt svart förtsås. Vidare var det många yngre som körde benvärmare nedstoppade i stövlarna. Det är alltid kul att kolla in Stockholmsfolket.
Men, vi infödda Stockholmare har en teori; vi tror inte att det är Stockholmarna som är de riktiga trendnissarna utan vi tror att det är alla inflyttade ”lantisar” som sätter tonen.
Stockholmarna själva bryr sig inte speciellt mycket om trender, är inte lika trendkänsliga som folk som kommer utanför stockholm. Jag tror på denna teori, tror helt klart att den stämmer. Min kompis M, the true Stockholmer, menar att hon har ”noll koll” och att hon inte ”bryr sig om” att följa trender, ids inte.
Min bror har samma teori, det är lantisarna som är dom mest trendkänsliga i Stockholm därav blir Stockholm en trendig stad.
M, som ju är nygift med sin P från Dalarna menar att P absolut inte vill flytta utanför tullarna i Stockholm. Han vill bo i innerstan. M kan själv tänka sig att flytta ut i förorterna men det vill inte hennes man.
Intressant tycker jag...

Vidare gäller detta även alla snygga stockholmstjejer och killar. Förmodligen är det väl så att många av ”dem snygga” är inflyttade från landsorten. Vad tror ni?
Stockholm drar ju, helt klart, folk från hela landet.

Glasögon är ett annat fenomen i Stockholm, och säkert i hela Sverige. ALLA har glasögon som ser likadana ut. Alla har trendiga glajjer. Alla äldre är snygga och pigga. Nästan alla klär sig snyggt. Det är stor, milsvid skillnad på en 70 årig svensk pensionär och hennes like här i det landet där jag bor.
Klart det finns undantag, självklart finns det undantag även här, men...

När jag skiver detta inlägg så sitter jag i ett väntrum på en klinik i en förort till DC (skrev detta medan jag väntade på min granne M i måndags på sjh). Alla här ser ut som...
Ja just det...Bäst att jag inget skriver, men jag kan med all säkerhet säga att om detta varit en klinik i stockholm hade samma personer klätt sig helt annorlunda.
Vita sneakers, tubsockor, taskiga gabardinbyxor i beige--lite för korta, polyestertröjor, trista frisyrer...
Annorlunda, och man kan egentligen fråga sig vad det är som gör skillnaderna???? Varför är det på ett sätt på ett ställe? Och på ett sätt på ett annat?
Som sagt, det blir ju patetiskt i Stockholm också där alla klär sig lika och oroligt sneglar på grannen. Men det är fasiken patetiskt här också där ingen ids bry sig nämnvärt.

Sådant här kan man lätt konstatera efter två veckor i en av världens trendkänsligaste städer...