Visst är det väl så att man lugnt kan säga att man hör hemma på två platser?
Visst kan man ha mer än ett hem?
Visst kan man det!!
Nu är jag hemma efter att ha varit hemma. Det är en rikedom i sig att verkligen känna att man har två hem.
Flygresorna gick fint. Visst, visst, som alltid över nordatlanten på vintern så skumpar det på till och från, men, men...
Rutten på SAS flygningen KPH-DC börjar man kunna utantill:
Från Köpenhamn går kursen norrut, sen tas det av västerut när man nått Stavanger, sen kör man rakt över Island, över södra Grönland, in över norra Kanada och sen raka strecket söderut mot DC. Jodå, den rutten sitter i benmärgen vid det här laget.
OCH ju fler gånger man kör den så ju segare känns slutet. Det känns som man ALDRIG är framme.
Men fram kom vi till ett rent överfullt Dulles. JÖSSES vad vi fick vänta innan vi var ute i ankomsthallen, i immigration och i tullen. STÖN!!!
Det var en sann lycka att komma ut i ankomsthallen där Peter och Karolina stod och väntade! Underbart!!
Träffade faktiskt en kompis kompis i Köpenhamn som var på väg hem till DC igen efter att ha begravt en släkting i Sverige.
Det var roligt att surra med henne i KPH och sen i Washington. Vi satt så långt ifrån varandra på planet att vi inte snackade mycket ombord.
Ni vet det där vacummet man ofta känner att man hamnar i efter en resa till Sverige känner jag inte att jag hamnat i nu. Kanske känner man bara ett sånt vacuum efter en lång sommarresa? För mig känns det just nu bara som det är business as usual. Det borde egentligen betyda Svenne-frulle idag men den måste jag hoppa eftersom jag lovat att köra grannen M till en komplicerad läkarundersökning. Jag är rädd att jag kommer att sitta i ett väntrum i flera timmar idag. Inte så kul, men ett löfte är löfte. Jag får väl ta med datorn och en god bok!!
Från och med idag kommer jag också att återuppta livet på nätet.
SO, see you out there!!
Visst kan man ha mer än ett hem?
Visst kan man det!!
Nu är jag hemma efter att ha varit hemma. Det är en rikedom i sig att verkligen känna att man har två hem.
Flygresorna gick fint. Visst, visst, som alltid över nordatlanten på vintern så skumpar det på till och från, men, men...
Rutten på SAS flygningen KPH-DC börjar man kunna utantill:
Från Köpenhamn går kursen norrut, sen tas det av västerut när man nått Stavanger, sen kör man rakt över Island, över södra Grönland, in över norra Kanada och sen raka strecket söderut mot DC. Jodå, den rutten sitter i benmärgen vid det här laget.
OCH ju fler gånger man kör den så ju segare känns slutet. Det känns som man ALDRIG är framme.
Men fram kom vi till ett rent överfullt Dulles. JÖSSES vad vi fick vänta innan vi var ute i ankomsthallen, i immigration och i tullen. STÖN!!!
Det var en sann lycka att komma ut i ankomsthallen där Peter och Karolina stod och väntade! Underbart!!
Träffade faktiskt en kompis kompis i Köpenhamn som var på väg hem till DC igen efter att ha begravt en släkting i Sverige.
Det var roligt att surra med henne i KPH och sen i Washington. Vi satt så långt ifrån varandra på planet att vi inte snackade mycket ombord.
Ni vet det där vacummet man ofta känner att man hamnar i efter en resa till Sverige känner jag inte att jag hamnat i nu. Kanske känner man bara ett sånt vacuum efter en lång sommarresa? För mig känns det just nu bara som det är business as usual. Det borde egentligen betyda Svenne-frulle idag men den måste jag hoppa eftersom jag lovat att köra grannen M till en komplicerad läkarundersökning. Jag är rädd att jag kommer att sitta i ett väntrum i flera timmar idag. Inte så kul, men ett löfte är löfte. Jag får väl ta med datorn och en god bok!!
Från och med idag kommer jag också att återuppta livet på nätet.
SO, see you out there!!
Comments
Och vad skönt att du slapp det där vacuumet den här gången! Antar att det bara är lite tidsomställning, men den kommer man ju snabbt över.
VISST kan man ha fler än ett hem! Så känner jag också. Vi är verkligen lyckligt lottade som är hemma på mer än ett ställe.
Hoppas det går bra för din granne i dag och att du inte får alltför tråkigt i väntrummen!
Kramar!
TACK!!!
Jag är alltid lika tacksam när jag landar. man vet ju faktiskt aldrig...
Jättekul att träffa min kompis kompis...Kul att slå ihjäl lite tid med henne.
Hon hade varit hemam i ett hemskare ärende än jag.
Nej ngt vacuum har jag inte hamnat i och det är jag så glad för! Tror det mest infinner sig efter låånga vistelser.
Nu var det kort, bara två veckor.
Ja, vi är nog många som känner att vi har två hem...
Skön känsla faktiskt.
det ska nog gå bra för M idag. det är bara såååå långdraget det hon ska göra.
jag tar med datorn och en bok så går det nog ingen nöd på mig.
KRAM!!!
StrandMamman
VET du!! Det kan jag nog skriva under på då det är helt sant!!
Kram!
Jag tycker helt klart att man kan känna sig hemma på flear olika ställen, vare sig de ligger i närheten av varandra eller på andra sidan jordklotet.
TACK!! Det känns bra att vara här igen. Känner att flygresan fortfarande sitter i kroppen. Har fantomturbolens...
Visst kan man helt klart ha mer än två hem. Det är vi många som kan skriva under på.
Vad skont att du inte kanner av det dar vakumet den har gangen. Kanske beror det lite pa att det har liksom var en extra resa som du inte gor normalt och att du vet att du sjnart aker tillbaka igen?! Da behover ju inte langtan bli sa stor den har gangen!
Hoppas dagen inte blir for seg i vantrummet...
Kram!
Jag håller helt med om att man kan ha två platser som man kallar hem. Det har jag, även om de ligger väldigt nära varandra. Mitt hem nu är ju min lägenhet, men jag säger alltid "HEM till Hortlax", när jag ska dit. När jag kommer dit känns det som att komma hem på något sätt :)
Förstår att man börjar kunna turen mellan Sverige och USA utantill när man åkt flera gånger :)
Jag älskar att flyga och skulle inte ha något emot att åka långt :) Hade jag bara pengar (alltid dessa pengar :P) skulle jag boka en resa till våra släktingar i Michigan...
MVH /Erica
Hoppas att du får en riktigt bra dag trots väntan i väntrum.
Må så gott.
Visst är vi många som skriver under på det där att ha mer än ett hem. Underbart, faktiskt.
Vacuumet ja...Visst, dels var den en kort resa, dels är det minder än 4 mån tills jag drar kosan hem igen, och dels var resan så oväntad...så allt går nog ihop.
Ska skriva mer om resan och dess känslor i kommande inlägg.
Jaja, dagen i väntrummet blir vad den blir...jag har ju lovar, så...
Tar med datorn o en bok så ska det nog gå vägen det med :-)
KRAM!!!!
Erica:
Visst kan man ha flera hem, så skönt att känna det.
Du gillar att flyga, kan inte skriva under på det själv. Skulle heslt låta bli, men man har ju inget val :-)
KUL med släktingar i Michigan. Hoppas du kommer iväg.
Kram!!
Kerstin:
Visst kan man säga så!! TACK!!
Dagen får bli som den blir. men nog 17 är jag trött...
Kram!
Kram o sköt om dig!
Titta vad jag hittat åt dig. Du kan gå och lyssna på Jillian Michaels!!!
http://www.getradicalconference.com
Kan tänka mig att det ligger lite i det du tänker angående vacummet. Det kan väl vara skönt att slippa det:)
Skönt att flygresan gick bra och jag förstår att det var segt på slutet....i det där läget vill man ju bara HEM och att resan ska vara slut.
Att komma hem...ja visst kan man ha mer än ett hem!! Det har jag också! Helt klart kan man känna så.
KRAMAR
Men vilket flyt du har med sällskap i vänthallar. Tur. Jag tänker på hur lång tid tar flygningen?!
Kram
Susanne
Hoppas det gick bra för din granne hos doktorn idag och att du hittade ett sätt att fördriva tiden medan du väntade på henne. Snällt av dej att ställa upp och skjutsa henne.
Välkommen hem förresten! Måste ha varit underbart att få se P och K igen :-).
Kram
Skönt att resan gick bra och att din tid i Sverige blev så bra!
Har inte tid att skriva så mycket mer nu, men skickar en kram!!!
Har du snö i Reston eller har du fått lämna snön hemma i Svedala? Börjar du kanske bli lite sugen på våren nu?
Kram Desiree
Kramar/M
TACK!! Vad glad jag blir!!
Mie:
Så är det! Det finns flera hem, men sverige sitter i benmärgen på ngt sätt. Fast det börjar nog den här platsen göra också.
Kram!!
Petra A:
TACK!!!!
Ja, resan hit hem är seg. Fattar det inte...Från Montreal är det segt, så segt.
Tack för Jillian tipset!!!
Anna:
TACK för dina urgulliga ord.
STOR kram!!!
Jo, resan är seg, men jag borde nog inte klaga efterso ni på västkusten har det ännu segare. men jag är glad att slippa det där ingenmanslands vacuumet.
Mia:
Ja, det där att ha två hemma är nog sant för många av oss. Tur att man kan känna så.
Kram!
Humlan:
TACK!
Ja, jag har landat. Absolut!!
Kram!!
Jenny:
JA!! TACK!!
Det var två glada personer som hämtade mig igår. Inte dumt!!
Kram!!
Ja det är kul att vara back online igen.
Visst är det segt mot slutet av en resa. det är det alltid. Man vill bara landa och åka hem.
Två hem är vi många som har. Härligt!!
Kram!!
Och ja, home is where your heart is är ett bra uttryck!!
Elisabeth:
TACK.
Ja resan blir seg som tusan mot slutet. Skönt att vara hemma nu.
Vi är verkligen många som tycker att vi har fler än ett hemma. Det tycker jag är underbart!!
Suz:
Tänkt på dig idag, vännen. Inget kul bud du fick.
Ja, ibland har jag flyt med folk jag känner, eller folk jag inte känner. Alltid kul att prata bort en stund.
Och du har så rätt, jag gillar inte att flyga.
KRAM, KRAM!!
Tina:
TACK!
Jo, ett eget hemEtt har man ju och det är här. men hjärtat är spritt på flera ställen. Tur är det...
Thank you!! See you around.
Annika:
Vi är så många som har flera hem på denna jord. Det är fantastiskt!
Berikande.
Det var OK idaqg när jag följde med grannen. Jag hade datorn med mig :-)
Taina:
Ja, flera hem går utmärkt att ha! Gillar!!
Jetlagen verkar tom ganska lindrig denna ggn :-)
Kram!!
Saltis:
TACK kompis!!
Helt OK att vara tillbaka igen!
Kram!!!
Desiree:
Ingen snö här. Däremot vår!! Härligt!! Påskliljor blommar, gräset är grönt igen. MOJSIGT!
Flygresan är alltid lika trist och seg. Usch.
Min släkting är mest ledsen...Det r lite tungt, men jag hyser gott hopp!!
KRAM!!
Musikanta:
TACK!!
Jetlagen kommer liksom alltid som ett brev på posten. Men denna ggn är det inte så svårt. Vet inte varför. Kanske beror det på att USA redan gått över till sommartid, så just nu är det bara fem timmars skillnad från amerikanska östkusten till sverige.
Men visst har jag jetlag. Klockan fem var jag klarvaken i morse och nu vid 21:30 är jag bra sömnig.
Kram!