En mycket bra film.

Morrn, morrn...

Jag hoppas att er helg har varit bra även om den, förstås, har gått alltför fort.
Här i Washington har vi haft en VARM hösthelg med temperaturer på runt 18 grader. Hösten är för övrigt som allra vackrast just NU!!

Vi spenderade lördagen inne i DC där åt vi lunch, gick på bio, samt tog en drink efter bion.
Trevligt!

Filmen så..
Ja, filmen var ”Låt den rätte komma in” efter John Ajvide Lindkvists bok med samma namn. Här i USA heter filmen; Let the Right one in. Direktöversättning som funkar alldeles utmärkt.



Som ni vet är jag uppvuxen i förorten Blackeberg som ligger i Bromma i Stockholm. Där är Ajvide också uppvuxen. Han är två år yngre än vad jag är, och sorgligt nog har jag inga minnen av honom från skolan. Men nu har Ajvide minsann gjort ett namn av sig själv och ingen kan vara gladare för det än vi, fellow Blackebergare!!

Filmen är en vampyrhistoria som tar plats en vinter under tidigt 80-tal. Den 12-årige, mobbade pojken Oskar försöker överleva skolans inferno som är pepprad med mobbare, den ena värre än den andra, och oförstående och oseende lärare.
Jag känner igen vissa av våra lärare, och vissa av dom är VERKLIGEN porträtterade som sedda genom en skrattspegel. Skickligt, enormt skickligt!

Filmen är mörk och grå, det är vinter och snö hela tiden. Blackeberg ter sig tristare och mer deprimerande än någonsin. Folk sitter inne i sina lägenheter och trycker, man ser fredagsdeckare och Notknäckarna. Oskar drömmer om revanch, att han en gång för alla ska kunna visa sina klasskamrater att det inte går att häckla och trycka ner honom. I kvällens mörker ger han sig på en björk på gården med en morakniv. Han säger till björken det han vill säga till sina mobbare. Plötsligt står det en flicka bakom honom. En mörk, liten, söt flicka i Oskars egen ålder, men det är något märkligt med henne. Hon är tunt klädd i kylan och så smutsig, och hon luktar märkligt...nästan som bensin...

En vänskap växer fram mellan Oskar och Eli. Eli säger till Oskar att han måste slå tillbaka när hans mobbare slår honom, och om inte det hjälper ska hon hjälpa Oskar...OCH i slutet hjälper hon honom verkligen. Ni får själva se i filmen. Eller läsa i boken.





Jag tycker egentligen inte att gengren skräckfilm är den rätta att sätta på denna film. Filmen är inte speciellt läskig. Det är så mycket, mycket, mycket ur boken (som är en skräckroman) som inte har kommit med. Det är tråkigt när stora nyckelscener ur boken knappt kommer fram i filmen. Det kan man lätt bli lite besviken över.

Men vad filmen har är det NERV och KÄNSLA!! Och ett fantastiskt skådespeleri!

Trist är att bokens nerdekade A-lagare, som hade stora roller i boken, knappt har blivit en eftertanke i filmen. Visst finns dom med, men vi lär inte känna dom alls som vi fick göra i boken. Inte ens Virginia har en speciellt stor roll, och hon bär upp SÅ mycket i boken.



Filmen har ett par otäcka scener, men jag tycker inte att någon enda behöver vara rädd för att se den(filmen). Den skrämmer nämligen inte alls på det sättet en skräckfilm gör. Se den istället för vänskapens skull, den omöjliga vänskapen mellan människa och vampyr. Se den för den mobbade pojkens skull. Se den för den förtätade stämningens skull. Se den för att få en flashback tillbaka till tidigt 80-tal. Se den för den fina film den gjorts till!!
Men se den INTE om du förväntar dig en äkta skräckfilm.

NU ska den bli Hollywoodfilm med premiär någon gång under nästa år. Det känns sorligt, tycker jag. Men på ett annat sätt är det ju jätteroligt också!
Men Hollywood...

Vad kan Hollywood göra av Blackeberg? Vad kan man ändra på? Hur kommer filmen att amerikaniseras?
Frågan är; hur kan filmen bli lika bra? Det tror jag nämligen inte att den kommer bli. HUR kan den bli lika bra??
Stora pengar kommer att satsas och troligtvis blir det mycket mer av en skräckfilm än vad originalversionen är.

MEN, vill ni se en film med nerv och känsla och djup ska ni absolut gå och se Låt den rätte komma in.


John Ajvide Lindqvist



Det är alltid kul att se en svensk film med engelsk text när den visas på bio i USA. Det är roligt att höra amerikanernas kommenterar efteråt. Här förstod jag att det var många, många som läst boken i publiken. Och jag kunde höra att dom reagerade ungefär som jag. Det där att stora scener ur boken försvunnit i filmen tror jag är något vi alla reagerar på som läst boken.
Men bäst av alla var en ung kille som sa till sitt kompisgäng: That movie is a master piece!

GÅ och se den!!

Ha en jättefin måndag! Jag ska strax bege mig iväg och äta svennefrulle!