Killar, bollar och kör!!


Nu har Karolina, och jag, läst ut Marianne Bokblads bok "Killar, bollar och kör", och åh vad vi tyckte om den, bägge två.
Det har varit ganska mycket att göra för oss den senaste månaden på kvällarna, men vi har alltid försökt se till att vi får en liten bokstund innan Karolina ska gå och lägga sig. Mysigt, och roligt är det alltid när man ligger och läser en bra bok. Vi försöker läsa svenska böcker nästan hela tiden. Karolina tycker mycket om dem, och det blir för henne ytterligare ett sätt att lära känna Sverige ännu mer. Svenskan utvecklas också på så sätt hela tiden.

"Killar, bollar och kör" handlar om Angelika som har lite svårt i skolan, har lite jobbigt med sitt samvete. Hon vet inte riktigt när hon ljuger, eller när hon bara slingrar sig. Boken handlar om hennes skola i en mindre stad i Sverige, hennes fröknar som alla är fina och förstående. Men, boken handlar också om mobbing och hur svårt det kan vara att acceptera en ny klasskamrat, speciellt om det är en kille som har brutit foten och kommer från "Stååkhåålm". Den handlar också om skolans basketlag, och om Angelikas funderingar över Gud och skyddsänglar.

Karolina tycker att boken borde döpas om till "Killar, kör och MOD", för mod är just vad Angelika har! Fastän Angelika själv inte tror det.
Karolina var såååå imponerad av Angelikas mod! Speciellt när Angelica ställde sig upp i klassen och skällde ut sina klasskamrater för att dem mobbar. OCH när hon talade om för fröken att hon inte läst på inför provet.
Karolina tycker att boken är SÅ, SÅ, SÅ JÄTTEBRA!!!! Och hon väntar ivrigt på fortsättningen om Angelika, Jonte och dem andra! SÅ, Marianne Bokblad! Det är bara att sätta sig ner och skriva tvåan!

Själv tycker jag att det var roligt att läsa om körlivet. Det eftersom jag själv sjöng i kör hela skoltiden, och ofta i kyrkan!

Jättefin, och BRA och TÄNKVÄRD bok både för barn mellan 9-12 och för vuxna!
VI rekommenderar den varmt!

Tack Bloggblad för en jättefin bok!




Fantastiskt med bloggen, och alla nya människor man har lärt känna genom deras bloggar, och kommentarer på egen blogg! Nu har vi upptäckt en författare här också!
Så roligt!

Comments

Bloggblad said…
ÅÅåååå - jag blir alldeles tårögd!!! Jättejätteroligt att ni tycker om den - och tack för allt fint du skrivit. Jag tror jag ska citera det och skicka det till förlaget...
Bloggblad said…
Ska kanske tillägga att bokens titel fick jag hjälp med av en skrivgrupp i skolan - de ratade alla mina kloka påhitt och tog det som jag tänkte skippa...
Annika said…
Bloggblad:
Så rolig läsning! OCH fint och tänkvärt dessutom! Du skriver väl nummer 2 eller hur???
Skicka gärna in det jag skrivit här till förlaget!
Vi ser bägge två fram emot bok nummer 2!

Anette:
Jamenvisst! Ut och köp!
Petrinideckarna har Karolina också läst, åtminstone två av dem. Hon gillar deckare mer än sin mor, ha, ha...
Svikarboken och dem andra böckerna i den serien är URBRA!!! Nu ska vi läsa "Livet enligt Rosa"...Har ju sett tv-serien och älskade den!
Och ni därhemma har ju filmen att glädjas åt!
Bokstunderna med ungarna är guld värda. Desto bättre då när man hittar något att läsa som båda generationerna har glädje av!
Anonymous said…
Klimakteriehäxan:
Hejsan! Välkommen till min blogg!
Visst är det mysigt att läsa för barn. Ett stort plus i kanten för böcker som tilltalar både mor och barn! Har nog läst en och annan trist bok också för henne. Gäsp!
Nu ska jag kolla in din blogg!!!
Marge_II said…
Jag läste mycket för sonen när han växte upp. Mysigt och härligt men inte 17 började han läsa böcker för det. Faktaböcker om hans stora intressen, ja visst men skönlitteratur - nix.
Tills nu, när han är 16, nu verkar det lossna. Det är m a o aldrig för sent att ge upp;-)

Förresten; Din dotter är en kopia av dig (antar att jag inte är den första att påpeka detta uppenbara faktum).
Anonymous said…
Marge:
Nej, du har rätt. Det är aldrig försent. BRA att din son har upptäckt böckernas underbara värld! Själv har jag slukat böcker sedan jag lärde mig läsa, och innan dess blev jag läst för.

Tack! Vad roligt att du tycker att vi liknar varandra, Karolina och jag. Förr sa dem alltid att hon var en kopia av sin pappa. Nu har jag mer och mer att hon liknar mig. Roligt, tycker jag :-)
Anonymous said…
Ni är verkligen lika du och din dotter. Mysigt med er bokstunder och säkert ett perekt sätt att ge din dotter mer insikt i svenskan. Nytta med nöje:-)
Linda said…
Ja, visst är det en härlig bok!
Och jag har inga barn att läsa den för utan läste den själv och var så impad av Mariannes sätt att få fram känslor och tankar utan att det blev så där sockersött.
Jag vet att det finns en fortsättning, vet dock inte om den är klar, det handlar lite om efterfrågan också om jag har förstått Marianne rätt. Det är synd att det inte är Karolina, du och jag som bestämmer :)
Karolina är verkligen lik dig!
Alla sa att jag var så lik pappa när jag var liten men när jag blev äldre så menade folk att jag var en kopia av mamma.
Anonymous said…
Tina:
Kul att du också tycker att vi liknar.
Visst är det att förena nytta med nöje att läsa svenska böcker för den lilla. Roligt för mig också!

Lindalotta:
Ja, det var en mkt bra bok! Tycker att den fick oss bägge att tänka efter och fundera.
Jag hoppas verkligen att Marianne skriver en bok till om Angelika! DÅ ska vi grabba tag i den boken så fort den kommer ut!
Roligt attdu också tycker Karolina och jag liknar. Jag blir lika glad varje ggn. Är inte van att höra det. Alls!
Kanske är det så att vi flickor liknar våra mammor mer och mer när vi växer upp...
Jill Wegerup said…
Vad fint att ni läser ihop. Nyckeln till kunskap.

Boken verkar fin. Men kanske är jag för gammal och guddottern för ung. Får lägga den på minnet..
Anonymous said…
Jill:
Det är ju så trevligt med högläsning! Så det är ngt jag ägnar mig åt mer än gärna.
Boken är så fin! Men ja, din guddotter är nog lite för liten.
Anonymous said…
Jag instämmer helt med de andra som skrivit du och din dotter liknar på varann. Otroligt mycket, man ser det direkt. Har ju bara sett er på bild förstås :) Men visst liknar ni!
Den där boken ska jag för övrigt tipsa om för mina kompisar med barn som bor i Sverige, så att ryktet sprids och boken säljer ännu mer så förlaget vill ge ut en nr 2 också.
Annika said…
Anne:
KUL!!! Ja, den är så bra! jag hoppas verkligen Marianne kommer att skriva tvåan.
Kul att du tycker att vi liknar!!! Blir glad :-))))